Åtgärdsförslag för Skånes huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten

Transkript

1 Åtgärdsförslag för Skånes huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Skånes delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Helgeåns avrinningsområde Höjeåns avrinningsområde Kävlingeåns avrinningsområde Nybroåns avrinningsområde Rååns avrinningsområde Saxåns avrinningsområde Segeåns avrinningsområde Skräbeåns avrinningsområde Skånes sydkustområden Skånes västra kustområden Skånes östra kustområden Hanöbuktens kustvatten Sydkustens kustvatten Öresunds kustvatten

2 Karta. Skånes delområde.

3 Åtgärdsförslag för Helgeåns avrinningsområde Sammanfattning I Helge ås avrinningsområde finns totalt 172 vattenförekomster varav 30 är sjöar, 83 är rinnande vatten och 59 är grundvatten. Helge å mynnar i kustvattenförekomsten Västra Hanöbukten. 58 vattendrag och 9 sjöar bedöms inte nå god ekologisk vattenstatus till 2015 om inte åtgärder vidtas. De 59 grundvattenförekomsterna i avrinningsområdet har idag god status men 8 st riskerar statusförsämring om inte åtgärder vidtas, se figur 1 och 2. Detta motiverar behovet av åtgärdsprogram. Orsak till att god ekologisk status inte nås i Helge å beror till största delen på övergödning, försurning och brunifiering vilket tillsammans med fysisk påverkan, dvs. negativ påverkan på vattendragets naturliga flöde och form, utgör de absolut största problemen inom Helge ås avrinningsområde. Miljögifter är ett annat stort problem i Helge å. För att klara god status med avseende på näringsämnen uppskattas behovet vara, att minska läckaget av fosfor med ca 4294 kg totalfosfor per år. år Den totala förväntade effekten av åtgärderna är ca 1464 kg totalfosfor per år, Det innebär att fler åtgärder behövs för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvatten och den första åtgärden är att utreda mer om var och hur åtgärder bör planeras. Med de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet för att reducera fosforläckaget beräknas detta samtidigt resultera i en reduktion av kväveläckaget med kg totalkväve per år. När det gäller kemisk status uppnår 50 ytvattenförekomster inte god status p.g.a. kvicksilver och 8 av grundvattenförekomsterna och samtliga ytvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status. Orsaken till detta är tungmetaller, industriella föroreningar och bekämpningsmedel. Idag är kunskapen om användning, utsläpp och förekomst av miljögifter i naturen mycket begränsad. Den viktigaste åtgärden är därför att förbättra kunskapsläget genom bättre rapportering av kemikalieanvändning och utsläpp, och en utökad miljöövervakning, så att målinriktade åtgärder kan genomföras. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen, se avsnittet Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Helge å, vilket är deldistrikt Skånes största vattendrag med sina nordligaste källområden i det myrrika urbergsområdet på det sydsvenska höglandet, mynnar i Hanöbukten på Skånes ostkust. Helge å är ett rikt förgrenat vattendrag med många sjöar i avrinningsområdet. Störst sjö är Möckeln som med tolv andra sjöar till har en sjöyta större än eller lika med fem km2. Ån rinner i huvudsak genom en utpräglad skogsbygd med undantag av dess nedre, södra del vilken rinner fram genom ett jordbruksområde på den kalkrika Kristianstadslätten innan den

4 mynnar i Östersjön. Fem större tätorter finns i avrinningsområdet - Älmhult, Osby, Broby, Hässleholm och Kristianstad - men i övrigt är andelen bebyggd yta relativt liten inom avrinningsområdet. Elproduktion sker från nio kraftverk på sträckan från Möckeln till Hammarsjön. Sjöarna Möckeln och Skeingesjön fungerar som ytvattentäkter för dricksvatten. Bevattningsuttag för jordbruksändamål är omfattande, framför allt i Helgeåns nedre del. Yrkesfisket är idag begränsat medan sportfisket är betydande. Helge ås avrinningsområde är vidare flitigt utnyttjat för det rörliga friluftslivet. Inom avrinningsområdet finns ett stort antal grundvattenförekomster. Den största utgörs av den sedimentära förekomsten på Kristianstadslätten. Grundvattentillgångarna bedöms som överlag goda men det finns lokalt problem med stora uttag vilken kan påverka ekosystem och värdefulla livsmiljöer. Depositionen av försurande ämnen har drabbat främst övre delen av Helge å, som är beläget inom ett försurningskänsligt område. Näringsläckage från jordbruksmark är betydande i åns nedre delar medan läckage av markbundna metaller och organiska ämnen bedöms vara betydande från skogsmarksområdena i norr. Helge å är recipient för 34 kommunala avloppsreningsverk, åtta industrianläggningar med egna utsläpp samt ett antal kommunala avfallstippar där miljöfarlig verksamhet bedrivs. Den fysiska påverkan på vattendraget är delvis omfattande. En stor utbyggnad av vattenkraft och flera kraftigt rätade och rensade biflöden samt sänkta och/eller reglerade sjöar orsakar att livsmiljöerna i Helgeån delvis fått kraftigt negativ påverkan. Bevattningsuttag sommartid kan periodvis vara mycket stora och kan resultera i extremt låga flöden, vilket i sin tur hotar åarnas växt- och djurliv. Ett omfattande kalkningsprogram genomförs årligen sedan I Finjasjön har kommunen utfört ett omfattande utfiske av vitfisk i kombination med minskande utsläpp av fosfor bland annat genom att anlägga våtmarker. Biotopvård i form av borttagande av vandringshinder eller av effekten av befintliga vandringshinder för fisk pågår. I t.ex. Vramsån har effekten av samtliga vandringshinder för öring byggts bort. Förutom att detta gynnar den havsvandrande öringen ökar detta även möjligheten för flodpärlmusslan att föröka sig. Det sker även andra insatser i Helge å för att undanröja vandringshinder och för att öka spridningen av t.ex. havsvandrande lax. För att stärka beståndet av självreproducerande lax har yngel planterats ut i åsystemet. Mal finns i Möckeln, som är ett av tre kända kärnområden med ursprungliga bestånd i Sverige. Mal har även planterats ut och lekbottnar har anlagts i Helge ås nedre del, där malen tidigare förekom och där den varit försvunnen sedan 1960-talet. Avloppsreningsverk har byggts ut för kväverening m.m. Helge ås avrinningsområde mynnar i kustvattenförekomsten Västra Hanöbukten.

5 Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden och att skyddsarbetet behöver samordnas. När ett område omfattas av både skydd för områden enligt vattenförvaltningsförordningen och av andra typ av skydd enligt miljöbalken gäller vid tvekan vattenförvaltningsförordningens bestämmelser. För områden som omfattas av skydd redovisade i tabell 1 föreligger särskilda krav som ska uppnås. Om en vattenförekomst också omfattas av ett av dessa skydd ska det

6 strängaste kravet gälla, vilket betyder att just det skyddsvärdet ska prioriteras i området. Ett exempel är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör det till en värdefull fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av skyddsvärdet för fåglarna, och inte av vattendirektivets mål för kvalitetsfaktorn näringsämnen, som är god status. Det finns inte definierat vad innebörden av begreppet strängaste krav innebär i vattenförvaltningsförordningen. Om en vattenförekomst omfattas av fler än en skydd i tabell 1 är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla, dock är det principen om att skyddsvärde avgör miljökvalitetsnormen. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordning en Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området 19 Grundvatten, 2 sjöar och 1 vattendrag Åtgärder regleras genom Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Inga områden. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen bryts. Badvatten (Badvattendirektivet) 1 sjö. Kvalitetskraven för badplatserna överskrids inte Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrat (Nitratdirektivet) Hela Skåne. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla kustvattenförekomster. Hässleholms reningsverk har kväverening men uppfyller inte direktivets krav om rening. Alla vattenförekomster i området. Art- och Habitatdirektivet: 8 grundvatten, 5 sjöar, 16 vattendrag. Fågeldirektivet:3 sjöar och 8 vattendrag. 63% av vattenförekomsterna som berörs av en eller flera Natura 2000 områden uppnår ej god ekologisk status Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan. Helge ås vattensystem hyser generellt sett mycket höga naturvärden i hela avrinningsområdet. Här är det framförallt Helge ås huvudfåra, Vramsån med biflöden och Almaåsystemet som har mycket höga värden och är värdefulla med avseende både på vattenmiljöer och arter. Helgeåsystemet hyser samtliga sju inhemska sötvattenlevande stormusslor däribland Natura 2000-arterna tjockskalig målarmussla (Unio crassus) och flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera). Andra arter som antingen är unika för Sverige eller för Skåne förekommer här som t.ex. jättemöja, sjönajas, mal. I Helge ås huvudfåra finns unika geologiska formationer i form av undulerande bottenstruktur. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

7 har Naturvårdsverket pekat ut just dessa vattendrag som nationellt särskilt värdefulla vatten och nationellt värdefulla vatten med avseende på naturvärden. Flera mindre vattendrag och sjöar är utpekade som regionalt särskilt värdefulla vatten och regionalt värdefulla vatten. Hela Helgeåns nedre del, Finjasjön och Almaån/Hörlingeån/Röke å tillsammans med sina biflöden är dessutom utpekade av Fiskeriverket som nationellt särskilt värdefulla vatten utifrån fiskevärden. Några vatten som hyser flodkräfta är dessutom utpekade som nationellt värdefulla med avseende på fiskevärden. Värdefulla kulturmiljöer i och i anslutning till vatten har pekats ut av Riksantikvarieämbetet. Hela övre delen av Helge å är en skyddsvärd kulturmiljö då ån har haft stor betydelse som kommunikationsled samt hyser anläggningar för forntida försvar och kontroll. Römninge fornlämningsområde är beläget här invid Helgeån. Herrgårdslandskapet vid Skeingesjön är också ett utpekat kulturområde. Krutbruket i Torsebro, ullspinneriet i Strömsborg och kvarnanläggningen i Grundastorp-Ekholmen är byggnadsminnen som har pekats ut som vattenanknutna kulturmiljöer. Tabell 2. Höga naturvärden i området. Fiskevärden Kulturmiljöer Tjockskalig målar mussla Natur/vattenmiljön Flodpärlmussla Helge ås nedre lopp NSV NSV Helgeån nedre inkl biflöden NSV Torsebro krutbruk JA - Forsakarbäcken NSV Mjöån NSV NSV Helgeån nedre inkl biflöden - JA - Vramsån med biflöden NSV NSV Helgeån nedre inkl biflöden - JA JA Brönnestadsån NSV NSV Finjasjön inkl biflöden - Historisk? Skal hittat JA Almaån/ Hörlingeån NSV NSV Almaån/ Röke å/ Hörlingeån inkl biflöden - JA JA Skeingesjön inkl delar av Vieån och Helge å NSV - NSV Skeingesjön herrgårdsland-sk ap JA - Helgeåns gamla fåra inkl graften NV Röke å NV NSV Almaån/ Röke å/ Hörlingeån inkl biflöden - - -

8 Värsjön NV Vieån storområde NV Simontorpsån, kvillsträcka RSV Svanshalssjön RSV Bodarpasjön RSV Humlesjön RSV Humlesjö-bäcken RSV Bivarödsån RSV Tormestorpsån RSV NSV Finjasjön inkl biflöden - - JA Lyngsjön RSV Vesljungasjön RV Vittsjön RV Lursjön RV Gummastorpa-sjön RV Råbelövssjön RV Filesjön RV Tjörnarpasjön RV Bosarpasjön RV Finjasjön inkl biflöden - NSV Finjasjön inkl biflöden - Historiskt. Nu? - Angsjön - NV Krusasjön - NV Husjön-Lillasjön - NV Grundastorp-Ekhol mens kvarnverk Ullspinneriet Strömsborg Helgeåns övre lopp (Kronoberg) Römningen fornlämnings-områ de - - NSV NSV NSV JA NSV - - NSV= Nationellt särskilt värdefull

9 NV= Nationellt värdefull RSV= Regionalt särskilt värdefull RV= Regionalt värdefull Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Helge å finns totalt 172 vattenförekomster utpekade. Sjöar (30) och vattendrag (83) klassas i begreppen ekologisk och kemisk status medan grundvattnet (59) klassas i en kemisk och i en kvantitativ status. Samtliga vattenförekomster kan riskera (vara i riskzon) att ej uppnå god status 2015, vilket är målet enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen). I figur 1 och 2 samt karta 2-9 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status I figuren som visar status 2009 visas inte de vattenförekomster som kategoriserats som kraftigt modifierade eller konstgjorda. De vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status 2015 och/eller vattenanvändare som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. Vid utformningen av åtgärdsprogram har åtgärder föreslagits utifrån sju miljöproblem som är en annan skärning av god status. Kartorna nedan visar status 2009 för åtgärdsområdet.

10 Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

11 Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

12 Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

13 Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

14 Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status Ekologisk status bedöms för sjöar, vattendrag och kustvatten. Klassningen för ekologisk status bedöms i en femgradig skala, hög (blå), god(grön), måttlig (gul), otillfredsställande (orange) och dålig (röd). Kemisk status bedöms för grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Klassningen för kemisk status för sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms som god (blå) eller uppnår ej god (röd). För grundvatten bedöms även kvantitativ status. Båda klassningarna för grundvatten delas in i god (grön) eller otillfredsställande status (röd). Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Sjöar Vatte ndrag Antal vattenförekomster Kvalitetskrav ekologisk status

15 Hög ekologisk status God ekologisk status God ekologisk potential Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning otillfredställande status för övergödning Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning status för fysisk förändring status för särskilt förorenande ämnen Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet Fiskvattendirektivet Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Dricksvatten Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar följande sju miljöproblem, försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag, fysiska förändringar och övriga vattenkvalitetsproblem. I figur 3 visas fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i vattenkategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan

16 ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem (indikerar hög halt av klorid eller sulfat). Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning I avrinningsområdet Helge å finns problem med försurning. För närvarande kalkas 50 vattenförekomster enligt kalkningsprogram. Kostnaden för kalkning i avrinningsområdet är kr/år, i 2005 års prisnivå. Vattenförekomsterna förväntas uppnå god status om kalkningsåtgärderna fortsätter. Tabell 4. Pågående åtgärder inom kalkningsprogrammen, i 2005 års prisnivå. Kalkade (antal vf ) Referensvatten (antal vf) Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) För miljöproblemet försurning bedöms inte något undantag från miljökvalitetsnormen god ekologisk status till 2015 vara motiverat. Övergödning I avrinningsområdet finns vattenförekomster med övergödningsproblem och i två grundvattenförekomster har problem med förhöjd nitrathalt observeras. Kvalitetsfaktorn för näringsämnen är varierande för Helge ås vattenförekomster och resulterar i allt från hög till dålig status. Beräkningar visar att det behövs en minskning med kg totalfosfor per år för att uppnå god status i Helge ås vattenförekomster. I åtgärdsprogrammen sätts målet att nå den undre gränsen för intervallet, alltså kg totalfosfor per år. Betinget är beräknat med avseende på inlandsvattnens status. Helge å mynnar i Hanöbukten i kustvattenförekomsten Västra Hanöbukten och precis som för Skånes övriga kustvatten är Västra Hanöbuktens kustvatten drabbat av problemet övergödning. Belastning av näringsämnen sker både från inlandsvattnet och från utsjövatten. Detta innebär att en minskning från kväve och fosfor behövs från landbaserade källor och från utsjön för att

17 minska övergödningen längs kusten. Så även om Helge ås vattenförekomster inte själva skulle vara drabbade av problemet övergödning behöver åtgärder vidtas i inlandsvattnen för att minska problemen i kustvattnen, se även förslag till åtgärdsprogram för Hanöbukten. Kustvattnet påverkar i sin tur Östersjöns havsvatten som också har problem med övergödning. Sverige och övriga länder med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, BSAP. Planens mål är att Östersjön ska nå en god miljömässig status För Sverige innebär preliminära beräkningar att 290 ton fosfor och ton kväve ska reduceras till Östersjön, se även åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt. I figur 4 och 5 visas källfördelningen för utsläpp av fosfor och kväve (källa:smed). Belastning, orsakad av människor, från jordbruk och enskilda avlopp motsvarar en tredjedel av alla fosforutsläpp medan mänsklig påverkan från jordbruk ensamt svarar för en tredjedel av alla kväveutsläpp. Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED)

18 Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) I Sverige infördes den 1 mars 2008 ett förbud mot fosfat i tvättmedel genom förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (SFS 2007:1304). Från och med den 31 augusti samma år gäller också förbud mot försäljning av tvättmedel som tillverkats innan förordningen börjat gälla. Det betyder att åtgärdens effekt kommer att bli märkbar först under de kommande åren. I den del av Helge å som ligger i Kronobergs län har lantbrukare deltagit i greppet med syfte att minska näringsämnesbelastningen (effekten är ej kvantifierad). I samma område har också våtmarker anlagts, tabell 5 visar redan genomförda åtgärder samt deras förväntade effekt. Om man drar bort den uppskattade effekten av redan genomförda åtgärder blir målet för åtgärdsprogrammet en minskning av tillförseln av totalfosfor med 4294 kg per år. Tabell 5. Visar genomförda åtgärder inom Helge ås avrinningsområde. Sektor Åtgärd skattad åtgärdspo tential skattad effekt (kg) P N ansvar Avloppsrenings -verk Införande av krav på kväverening 1 avloppsreningsve rk Kommun Hushåll Förbud mot fosfat i tvättmedel Alla hushåll 355 Jordbruk Anläggning av våtmarker för kvävereduktion 4.2ha Jordbruksverket

19 Arbete med att ta fram åtgärdsförslag för åtgärdsområdet har påbörjats. Analyser av olika påverkansfaktorer har genomförts och detta underlag kommer att utvecklas vidare. I tabell 6 visas förslag på åtgärder, föreslagen omfattning, kostnad i 2005 års prisnivå, och förväntad effekt. Om rutan är tom saknas uppgifter. Resultaten i Tabell 6 visar att åtgärda enskilda avlopp är den mest kostnadseffektiva åtgärden i området. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att många åtgärder har andra positiva funktioner för vattendraget. Trädbevuxna skyddszoner utgör en sådan åtgärd som bidrar till, utöver minskat näringsläckage, att öka landskapets vattenhållande förmåga och fungera som filter mot erosion och bekämpningsmedel samt förbättra fiskens livsmiljö och minska igenväxningen av vattendraget genom att skuggningen av vattendraget ökar. Utökad miljöövervakning är en åtgärd som behövs för att verifiera statusbedömningar och för att utreda lämplig lokalisering av åtgärder. Även uppföljning av redan genomförda åtgärder behövs för att få mer information om åtgärders effektivitet. Den totala förväntade effekten av åtgärderna är 1464 kg totalfosfor per år, det innebär att fler åtgärder behövs för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvatten. Avrinningsområdet är påverkat av fysiska förändringar och åtgärder för att minska fysiska förändringar har betydelse för övergödningsproblematiken. Det innebär att den första åtgärden är att utreda mer om var och hur åtgärder bör planeras för att att vattenförekomsterna ska ha god status Anledningen till varför uppskov föreslås tom 2027 beror på att näringsläckaget i Helge å delvis är en effekt av att vattendraget är hårt kanaliserat, kulverterat och dränerat. För att nå avsedd näringsämnesreduktion krävs således åtgärder i form av fysiska förändringar i vattendraget, som återmeandringar och anläggande av våtmarker, uppbrytning av befintliga kulvertar etc. Sådana åtgärder kräver omfattande informationsinsatser, projektering och förstudier, omprövning av vattendomar etc. När sedan väl åtgärderna genomförts, vilka i sig kan kräva lång tid (flera år) måste en viss period förflyta (flera år) innan en ny biologisk jämvikt inträtt. För att medge denna typ av händelser i ett dikningstätt jordbrukslandskap med stort åtgärdsbehov behövs maximalt förlängd tid. Tidsfristen är inte undantag för att genomföra åtgärder utan bara undantag från när effekten dvs god status skall vara uppnådd. Tabell 6. Visar på förslag till åtgärder för att minska belastningn från näringsämnen i Helge ås avrinningsområde. Sektor Åtgärd Föreslagen omfattning skattad effekt (kg) Kostna d totalkostn ad Ansvar Avlopps- Reningsverk Bräddning och spillvattenhantering P N (kr/kgp) (tkr/år) i.u i.u i.u i.u i.u Kommun Renings verk Avlopps- Effektivarerening 1 avlopps-renings-v erk i.u i.u i.u i.u Kommun Dagvatten Rening av dagvatten 1? i.u i.u i.u i.u Kommun Hushåll Enskilda avlopp - normalskyddsnivå samtliga som ej uppnår krav Kommun

20 Hushåll Enskilda avlopp hög skyddsnivå vid en grundvatten-förek omst i.u i.u i.u i.u Kommun Jordbruk Anläggning av våtmarker 3 våtmarker planerade i.u i.u i.u i.u Jordbruks-ver ket Jordbruk Jordbruk Sedimentations-dam mar Trädbevuxna skyddszoner nedre delarna i.u i.u i.u i.u Jordbruks-ver ket 1665ha i.u i.u Jordbruks-ver ket i.u inga uppgifter Observera att möjliga effekter av åtgärder(åtgärdspotential) endast är beräknade för den nedre delen av avrinningsområdet. För mer information om vilka hur beräkningar har gjorts se metodkapitel. För miljöproblemet övergödning bedöms att 33 behöver tidsfrist för Miljögifter Organiska och oorganiska miljögifter förekommer i vattenmiljön, några med välkända effekter medan effekterna av andra är mindre kända. Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är allmänt sett mycket bristfällig. Även kunskapen om deras effekter i vattenmiljöerna är starkt begränsad. Vattenförvaltningsarbetet delar in miljögifter i två grupper dels, särskilt förorenade ämnen och dels, prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenade ämnen innefattas i begreppet ekologisk status medan prioriterade ämnen innefattas i begreppet kemisk status. Av de 172 vattenförekomsterna inom Helge ås avrinningsområde uppnår 50 st. inte god kemisk status p.g.a. kvicksilver. Dessa 50 vattenförekomster har fått undantag med sänkt miljökvalitetskrav med avseende på kvicksilver. Detta beror på att i större delen av Sverige finns allmänt höga bakgrundshalter av kvicksilver, mestadels beroende på nedfall från atmosfären men i vissa fall också på grund av naturliga orsaker. Övriga vattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status men riskerar att inte uppnå god status Bedömning av status, för dessa vattenförekomster, är en expertbedömning som grundar sig på enstaka mätdata från ett fåtal lokaler inom länet och avser det generella tillståndet i hela huvudavrinningsområdet. För att kunna genomföra en tillförlitlig statusbedömning för varje enskild vattenförekomst krävs ett betydligt mer detaljerat dataunderlag än vad som finns att tillgå. I avrinningsområdet finns inga uppmätta överskridanden av gränsvärden för särskilt förorenande ämnen. För att undersöka hur stort problemet med miljögifter är i distriktet har påverkansanalyser för miljögifter genomförts. Figur 6 visar resultaten av påverkansanalysen för ytvatten och indikerar vilka källor som har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom Helge ås avrinningsområde. Figuren visar hur stor påverkan sex olika påverkanskällor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar endast att den resulterar i en större påverkan än en källa med en låg stapel. Figuren visar en sammanställning för varje enskild

21 ytvattenförekomst inom Helge å, vilket medför att påverkanskällorna Utsläpp till vatten och Förorenade områden undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. Förorenade områden hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade områden (riskklasser). I Helge ås avrinningsområde fördelas antalet förorenande områden enligt tabell 7, där riskklass 1 är innebär störst risk och riskklass 4 en mindre risk. Tabell 7. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Saknar riskklass Riskanalysen omfattar också en värdering av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området. Resultatet illustreras i figur 7. Figuren visar hur troligt det är att det kan finnas miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar endast förhållandet mellan de olika ämnesgrupperna. Om en ämnesgrupp har en hög stapel innebär det att den typen av källa är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. Det går emellertid inte att utläsa vilka ämnesgrupper som finns i området eller i vilka mängder.

22 Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Resultatet från påverkansanalysen för grundvattenförekomster visar på möjlig påverkan/föroreningsbelastning. Observera att analysen endast är genomförd för grundvattenförekomster i sand- och grus. Sedimentära grundvattenförekomster i övrigt samt grundvattenförekomster i urberg omfattas inte av denna påverkansanalys. Figur 8. Påverkansanalys för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet. Klass 1 innebär liten potentiell föroreningsbelastning och klass 4 innebär en mycket stor föroreningsbelastning. Möjlig föroreningsbelastning analyserades med hjälp av nationella data för föroreningskällor vilka kan påverka vattenkvaliteten. Exempel på föroreningskällor som beaktats är vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Varje föroreningskällas föroreningspotential värderades och den sammanlagda, potentiella föroreningsbelastningen per grundvattenförekomst beräknades i förhållande till storleken enligt en utvecklad metodik (Påverkansbedömning - Grundvatten). Varje grundvattenförekomst har därmed ett värde för den sammanlagda potentiella föroreningsbelastningen och indelades i fyra klasser (klass 1 till klass 4) där klass 4 innebär en relativt sätt mycket stor potentiell föroreningsbelastning medan klass 1 innebär en relativt sätt liten potentiell föroreningsbelastning.

23 I Tabell 8 visas grundvattenförekomster där gränsvärdet för något av ämnena som omfattas av begreppet miljögifter överstigits. Tabell 8. Grundvattenförekomster som överstiger tröskelvärdet för miljögifter. Grundvattenförekomst Kristianstadsslätten Bekämpningsmedel X Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att kunna motivera och genomföra mer omfattande åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken redan kända källor. Befintliga åtgärder för att minska spridning av miljögifter som redan nu löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. Där miljögifter hittats eller fallit ut som risk för att ej uppnå god kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas och beslutas så att denna risken neutraliseras. Vattentäkter En del av de kommunala dricksvattentäkterna inom avrinningsområdet saknar vattenskyddsområden med aktuella skyddsbestämmelser. I tabell 9 redovisas de vattentäkter som saknar skydd. Tabell 9. Vattentäkter som saknar skyddsområde. Kommun Namn vattentäkt Vatten kategori Typ Älmhult Fanaholm Grundvatten utan konstgjord Älmhult Göteryd Grundvatten utan konstgjord Älmhult Häradsbäck Grundvatten utan konstgjord Älmhult Virestad Grundvatten utan konstgjord Allmän Allmän Allmän Allmän Vattenmyndigheten utgår från att det ska finnas vattenskyddsområde med föreskrifter med stöd av 7 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområdenm, för alla allmänna vattentäkter för att kunna uppfylla kraven om erforderligt skydd av dricksvatten (artikel 7:3 i ramdirektivet för vatten). I undantagsfall, till exempel för allmänna vattentäkter med liten föroreningsrisk och som endast försörjer ett mindre antal personer, kan dock tillräckligt skydd tillgodoses även med föreskrifter utformade med stöd av 9 kapitlet i miljöbalken. När det gäller större enskilda vattentäkter (samfälligheter, turistanläggningar, sjukhus och dylikt) får lämpliga skyddsformer avgöras för varje enskilt fall. Vattenskyddsområden och föreskrifter som tillkom före miljöbalken med stöd av vattenlagen (1983:291) eller äldre lagstiftning anses vara i behov av en översyn med hänsyn till förändringar av markanvändning med mera i tillrinningsområdet. Det finns också behov av ett säkrare underlag för bestämning av tillrinningsområde och påverkan. Äldre former av

24 vattenskydd kan efter utredning godtas om behov av revidering inte föreligger. I vissa fall pågår utredningar kring vattentäkter och dessa vattentäkter återfinns då inte i tabell 10, som visar vattentäkter i området med någon form av vattenskydd, men där skyddet av olika anledningar behöver ses över. Tabell 10. Vattentäkter med funktionellt vattenskydd. Kommu n Namn vattentä kt Vatten kategori Typ Vatten förekom st Vatte n-sky dd år Kemis k status Kemi risk Kvanti tativ status Kvant itet risk Alvesta Lönashult Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Hässlehol m Bjärnum Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Hässlehol m Dalshult Grundvatten utan konstgjord Samfällig het 1988 Hässlehol m Fredriksb erg Grundvatten utan konstgjord Allmän Hässlehol m Hässlehol m (Galgback en) Grundvatten utan konstgjord Allmän 1971 Hässlehol m Hästveda Grundvatten utan konstgjord Allmän 1974 Hässlehol m Hörja Grundvatten utan konstgjord Allmän 1984 Hässlehol m Maglö Grundvatten utan konstgjord Allmän 1979 Hässlehol m Nävlinge Grundvatten utan konstgjord Allmän 1984 Hässlehol m Saxtorp Grundvatten utan konstgjord Samfällig het 1984 Hässlehol m Sösdala Grundvatten utan konstgjord Allmän 1989 Hörby Funderset Grundvatten utan konstgjord Samfällig het

25 Hörby Svensköp Grundvatten utan konstgjord Allmän 1975 Kristianst ad Brännerie t nöbbelöv Grundvatten utan konstgjord Industri Kristianst ad CVV Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Kristianst ad Emmehol ms VF Grundvatten utan konstgjord Samfällig het Kristianst ad Everöd Grundvatten utan konstgjord Allmän 1980 Kristianst ad Fjälkinge Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Kristianst ad Färlöv Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Kristianst ad Huaröd Grundvatten utan konstgjord Allmän 1974 Kristianst ad Köpinge Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Kristianst ad Linderöd Grundvatten utan konstgjord Allmän Kristianst ad Näsby fält Grundvatten utan konstgjord Allmän 1976 Kristianst ad Näsby industrio mråde Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Kristianst ad Rickarum Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Kristianst ad Skepparlö vs VF Grundvatten utan konstgjord Samfällig het Kristianst ad Skärgårds tomter Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Kristianst ad Swedish Meats Grundvatten utan konstgjord Industri

26 Kristianst ad Tollarp Grundvatten utan konstgjord Allmän 1971 Kristianst ad Ullstorp VF Grundvatten utan konstgjord Allmän Kristianst ad V Boulevard en Grundvatten utan konstgjord Allmän 1973 Kristianst ad Vittskövle Grundvatten utan konstgjord Allmän 1974 Kristianst ad Yngsjöstr and Grundvatten utan konstgjord Allmän Kristianst ad Önnestad Grundvatten utan konstgjord Allmän 1977 Kristianst ad Önnestad s VF Grundvatten utan konstgjord Samfällig het Ljungby Agunnary d Grundvatten utan konstgjord Allmän Ås mellan Stensjön och Möckeln, Bråna 1969 God Ej risk God Ej risk Ljungby Ryssby Grundvatten utan konstgjord Allmän Ryssbyås en, Ryssby 1970 God Ej risk God Ej risk Ljungby Ryssby/T utaryd Grundvatten utan konstgjord Allmän Ryssbyås en, Tutaryd 1990 God Ej risk God Ej risk Ljungby Södra Ljunga Grundvatten utan konstgjord Allmän Ryssbyås en, Ivla 1990 God Ej risk God Ej risk Osby Holma_Bo arp Grundvatten utan konstgjord Osby Hökön Grundvatten utan konstgjord Osby Killeberg_ Älmhult Osby Visseltoft a Grundvatten utan konstgjord Värnamo Rydaholm Grundvatten utan konstgjord Allmän Stallagår d 1978 God Risk God Ej risk

27 Älmhult Delary Grundvatten utan konstgjord Allmän 1969 Älmhult Diö Grundvatten utan konstgjord Allmän SE God Ej risk God Ej risk Älmhult Hallaryd Grundvatten utan konstgjord Allmän 1971 ÖstraGöi nge Boalt Grundvatten utan konstgjord Allmän 1983 ÖstraGöi nge Glimåkra Grundvatten utan konstgjord Allmän 1993 ÖstraGöi nge Hjärsås Grundvatten utan konstgjord Allmän ÖstraGöi nge Kräbblebo da Grundvatten utan konstgjord Allmän ÖstraGöi nge Lärkan Broby Grundvatten utan konstgjord Allmän 1983 ÖstraGöi nge Sibbhult Grundvatten utan konstgjord Allmän 1993 ÖstraGöi nge Vintergat an Broby Grundvatten utan konstgjord Allmän 1982 För miljöproblemet miljögifter gör vattenmyndigheten bedömningen att 6 vattenförekomster behöver tidsfrist till 2021 och 50 vattenförekomster har fått ett sänkt miljökvalitetskrav (enbart kvicksilver). Främmande arter Det finns ett antal för Sverige främmande arter som är helt eller delvis etablerade i och i anslutning till svenska sjöar och vattendrag. En del av dessa är så kallade invasiva arter vilket betyder att de kan tränga undan inhemska arter. I Helge ås vattensystem har flera främmande växt- och djurarter påträffats i både sjöar och vattendrag. Mink, kanadagås, karp och kalmus är exempel på några främmande arter som förekommer här. Dessa arter bedöms inte ha någon större inverkan på det inhemska växt- och djurlivet. Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) och vattenpest (Elodea canadensis) som är vanligt förekommande i Helgeåns sjöar och vattendrag samt smal vattenpest (Elodea nutallii) och sjögull (Nymphoides peltata) som har påträffats på några ställen är exempel på främmande arter som emellertid bedöms kunna påverka Helge ås växt- och djurliv negativt. Till de arter som kan bli negativt påverkade i Helge ås sjöar och vattendrag hör flera skyddsvärda Natura 2000-arter som dessutom räknas som hotade i den svenska rödlistan från

28 2005 bland annat lax (Salmo salar), flodkräfta (Astacus astacus), flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera), tjockskalig målarmussla (Unio crassus), jättemöja (Ranunculus fluitans), sjönajas (Najas flexilis) och flera kransalgsarter. Signalkräfta kan sprida sig uppströms till de delavrinningsområden som hyser flodkräfta bland annat till de flodkräftskyddsområden som finns avsatta i Helge å och där konkurrera ut flodkräftan och/eller sprida kräftpest så att de svaga flodkräftbestånden minskar eller slås ut. Signalkräfta kan dessutom äta både fiskrom och små/unga individer av de hotade musslorna vilket kan medföra att föryngringen försvåras för fisk och musslor. Signalkräfta kan även beta på vattenväxter så att dessa minskar eller försvinner. De båda vattenpestarterna och sjögull kan konkurrera med andra växtarter om både utrymme och ljustillgång. Sjögull som finns i sjöar kan dessutom etablera sig på stora områden och där bilda stora sammanhängande täcken som kan ta över växtligheten helt över hela sjön. Ifall dessa främmande växtarter bildar stora bestånd, kan det bli syrebrist i vattnet när dessa så småningom skall brytas ned, vilket medför att villkoren för fisk och andra arter försämras. Åtgärder kan behöva genomföras för att komma tillrätta med problemet främmande arter. Det är i första hand nödvändigt att öka kunskapen om främmande arter och att informera om deras förekomst inom avrinningsområdet och spridningsrisker samt om den påverkan de kan ha på ekosystemet, framför allt för de inhemska arternas överlevnad. Utsättning av främmande växt- och djurarter (inklusive fisk och kräftor) kräver tillstånd. I sjöar och vattendrag som är helt eller delvis utpekade som flodkräftskyddsområden, som Natura 2000-områden eller som kan påverka ett sådant vatten t.ex. dammar, bör utsättningar helt undvikas. Dispens krävs från Natura 2000 om man ändå vill introducera en främmande art. Flera vatten inom Helge å hyser arter som finns förtecknade i artskyddsförordningen och utplantering av arter i dessa vatten kräver dispens, eftersom de skyddsvärda arterna/livsmiljöerna kan riskera att inte nå god bevarandestatus eller att bevarandestatusen kan riskera att försämras. Försiktighetsprincipen bör tillämpas. I vatten där främmande arter redan finns etablerade kan det vara svårt att utrota dessa, men det är viktigt att deras spridning begränsas. I Helge å förekommer både den inhemska arten flodkräfta och den främmande arten signalkräfta, vilket innebär att det kan behöva bevaras alternativt upprättas spridningshinder eller att tillstånd för nyetableringar och stödutsättningar inte medges i anslutning till dessa. Sjögull förekommer i Råbelövssjön, Osbysjön och i Sparrsjön här bör artens utbredning inom sjöarna undersökas och om arten endast förekommer i enstaka mindre bestånd borde den kunna utrotas innan den sprider sig ytterligare. Befintlig lokal kunskap om främmande vattenanknutna arter bör tas tillvara och sammanställas. Vid inventeringar och andra undersökningar i avrinningsområdet bör främmande arter både i och i anslutning till vattendraget noteras med bland annat med uppgifter om vilken,art det gäller, datum för fyndet, koordinater för lokalen, antal/mängd samt uppgift om vem som gjort fyndet och kontaktuppgifter. Vattenuttag Se stycke Miljögifter angående vattenskyddsområde. Den kvantitativa statusen har bedömts god i samtliga grundvattenförekomster i avrinningsområdet. Lokalt finns problem med vattenuttag sommartid i både grundvatten och ytvatten, då främst uttagen för jordbruksbevattning är stora. Två grundvattenförekomster som delvis ligger inom avrinningsområdet bedöms ligga i riskzonen att inte nå god kvantitativ status till Mer

29 kunskap krävs om vattenbalansen. Möjliga åtgärder för att minska problemet är att uttagen regleras genom ett tillståndgivet uttag, ökad vattentillsyn, rådgivning eller anläggande av bevattningsdammar. Fysiska förändringar Åtgärdsprogram mot fysiska förändringar omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den ekologiska statusen genom att vattnet är påverkat av en eller flera av följande faktorer: Kontinuitet - påverkan av till exempel dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. Hydrologisk regim - avspeglar förändringar orsakade av reglering av vattennivå och flöde vid kraftverksdammar. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Morfologiska förändringar - vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller liknande. Fysiska förändringar i nästan hälften av vattendragsförekomsterna inom området är en av anledningarna till att god ekologisk status inte nås Flera av vattendragen inom slättområdena är starkt påverkade av dikning, rätning, rensning, kulvertering och invallning. Även avsaknaden av trädbevuxna skyddszoner längs med delar av vattendragen är ett problem, då trädbevuxna skyddszonerna har en viktig funktion i att bromsa upp tillförseln av (ler-)partiklar, näringsämnen och bekämpningsmedel. Det finns även många vandringshinder, bland annat vid vägövergångar, i samband med vattenkvarnsdammar, banvallar och under åkermark. Den samlade effekten av dessa fysiska effekter på vattenmiljöerna bedöms påverka flödesmönster, flödeshastigheter, möjligheten att förmera och sprida sig för t.ex. havsvandrande fiskarter men också för andra arter som inte kan flyga t.ex. för sniglar, musslor och snäckor. Fysiskt påverkade vatten finns i Helge å framför kopplat till jordbruksområden och tättbebyggda områden och är klart kopplade till miljöproblemet övergödning. Åtgärder för att motverka övergödningseffekter kan förväntas behöva riktas mot den fysiska miljön i jordbrukslandskapet. I stora delar av avrinningsområdet är översvämningar ett problem som kan tänkas förvärras med klimatförändringarna. Därför är det viktigt att avsätta svämzoner utmed sjöar och vattendrag som kan svälja de ökade vattenvolymerna. Detta bör man ta hänsyn till vid översiktlig planering. Det kan finnas behov av att kontrollera att befintliga markavvattningsföretag håller sig inom gällande förrättningar På utsatta ställen kan det finnas behov av att ompröva vissa markavvattningsföretag för att nå målet god status i vattenförekomsterna. I Tabell 12 ges några förslag på åtgärder med betydelse för fysiska förändringar. I tabell 11 visas en sammanställning av redan genomförda, beslutade eller planerade åtgärder av betydelse för fysiska förändringar i området. Åtgärderna har inte genomförts eller fått genomslag innan statusklassningen och kan därför påverka de underliggande parametrarna till den ekologiska statusen. I en och samma vattenförekomst kan flera olika åtgärder vara genomförda, beslutade eller planerade. Tabell 11. Genomförda, beslutade eller planerade åtgärder av betydelse för fysiska förändringar. Sjö/Vattendrag Vattenförekomstens ID Miljöproblem Genomförda eller planerade åtgärder År

30 Sjö Värsjön (SE ) Återinförande av försvunnen art - kräftpest 2007 Vattendrag Bivarödsån (SE ) Kontinuitets-fö rändringar Öppna vandringsväg - ospecificerad 2012 Vattendrag Driveån (SE ) Kontinuitets-fö rändringar Öppna vandringsväg - ospecificerad 2012 Vattendrag Helge Å (SE ) Kontinuitets-fö rändringar Fiskväg 2012 Vattendrag Hörlingeån (SE ) Kontinuitets-fö rändringar Anläggning av inlöp eller omlöp 2012 Vattendrag Almaån (SE ) Morfologiska förändringar Fiskevårdsplan 2007 Vattendrag Almaån (SE ) Morfologiska förändringar Minskad morfologisk påverkan från jordbruksmark - funktionella kantzoner 2012 Vattendrag Almaån (SE ) Morfologiska förändringar Öppna vandringsväg - ospecificerad 2008 Vattendrag Helge Å (SE ) Morfologiska förändringar Öppna vandringsväg - ospecificerad 2008 Vattendrag Mjöån (SE ) Morfologiska förändringar Öppna vandringsväg - ospecificerad 2006 Vattendrag Vieån (SE ) Morfologiska förändringar Avsättande av svämområden 2012 I tabell 12 visas ytterligare åtgärder för att nå god ekologisk status i området till Tabell 12. Ytterligare åtgärder för att minska problemet med fysiska förändringar. Åtgärd Antal åtgärder (kan vara flera i en och samma vattenförekomst) Flödesförändringar Avsättande av svämområden (återställning av våtmarker) 40 Förbättrad flödesreglering 1 Förändrad regleringsamplitud Omhändertagande av dagvatten 14 Kontinuitet Utrivning av damm eller anläggande av inlöp och omlöp Utvandringsväg, ålyngel

31 Åtgärda vandringshinder i form av vägtrummor Öppna vandringsväg - ospecificerad 6 Morfologiska förändringar Biotopvård 16 Meandring 2 Minskad erosion från djurtramp 2 Minskad morfologisk påverkan från hyggen - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från jordbruksmark - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från övrig artificiell mark -funktionella kantzoner Återställa kulverterat vatten Utredning Biotopkartering av biflöde Utredning av status dikningsföretag 1 Utredning och ändring av vattendom Övervakning/verifiering av status - mer utredning 0 Övriga åtgärder Förstärkningsutsättning - Öring Information om bevattningsrestriktioner 3 För att få bättre kunskaper om livsmiljöernas fysiska status inom avrinningsområdet bör biotopkarteringar genomföras i avrinningsområdet. Med tillgängligt underlagsmaterialet är det inte möjligt att specifikt avgöra vilka åtgärder som leder till att god ekologisk status uppnås 2015, ytterligare undersökningar kan behövs. Ingen analys har gjorts av huruvida åtgärder i tabell 10 och 11 kommer att förbättra den ekologiska statusen. Vattenmyndigheten kommer under våren 2009 låta finansiera och utreda vilka åtgärder som kommer att behövas inom vattendistriktet. Åtgärdsförslagen kommer också att få betydelse för att minska övergödningsproblematiken för delar av distriktet, se avsnittet om övergödning. I avrinningsområdet har 2 vattenförekomster klassats som kraftigt modifierade vatten, KMV. Målet för vattenförekomsterna är ekologisk potential istället för ekologisk status. Vid utpekandet av KMV gjordes en bedömning att x vattenförekomster var preliminärt kraftigt modifierade vatten, pkmv. För en del av dem var det inte möjligt att göra en rimlighetsbedömning och därför har dessa vattenförekomster ett undantag med avseende på fysiska förändringar, se handbok KMV. Den första åtgärden för dessa vattenförekomster är att utreda om de ska kategoriseras som KMV. För miljöproblemet fysiska förändringar bedöms att 20 vattenförekomster behöver tidsfrist till

32 2021. Övriga vattenkvalitetsproblem I Helge ås avrinningsområde finns inga problem med övriga vattenkvalitetsproblem. Andra problem I avrinningsområdet finns ett ökat problem med brunifiering. Problemet med brunifiering, beror på av en ökad belastning av humusämnen och/eller järn och manganföreningar. Brunifiering kan leda till förändringar i ekosystemet samt att vattnet försämras som råvara för produktion och/eller dricksvattenförsörjning. Problemet är komplext och kan orsakas av både globala processer som klimatförändringar och minskat svavelnedfall och lokala processer så som förändrad markanvändning och dräneringsgrad. Det är idag oklart om brunifieringen leder till en tillbakagång till en mer naturlig nivå eller till onaturligt höga halter av humusämnen och/eller minerogena ämnen. Det är dock viktigt att följa den fortsatta utvecklingen och studera eventuella effekter på ekosystemet. Som en försiktighetsåtgärd bör aktiviteter som kan leda till ytterligare brunifiering begränsas genom till exempel ökad hänsyn inom skogs- och jordbruket. Det är även viktigt att förstärka ekosystemets naturliga förmåga att rena vattnet genom att återskapa strukturer och funktioner som har förstörts av mänsklig aktivitet Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser kan sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser och för att sammanställa effekter av åtgärdsprogrammet på distriktsnivå eller för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.