Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten

Transkript

1 Åtgärdsförslag för Smålandskustens huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Smålandskustens delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Alstersåns avrinningsområde Botorpströmmens avrinningsområde Bruatorpsåns avrinningsområde Hagbyåns avrinningsområde Ljungbyåns avrinningsområde Marströmmens avrinningsområde Snärjebäckens avrinningsområde Viråns avrinningsområde Ölands avrinningsområde Kalmarsunds norra kustområden Kalmarsunds södra kustområden Smålandskustens norra skärgårdsområden Smålandskustens södra skärgårdsområden Kalmarsunds kustvatten N. Kalmarsunds skärgårds kustvatten Västerviks kustvatten Östra Ölands kustvatten

2 Karta. Smålandskustens delområde.

3 Åtgärdsförslag för Alsteråns avrinningsområde Sammanfattning I Alsterån finns problem med miljögifter, försurning, fysiska förändringar och övergödning. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen framgår i Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt, se kapitlet Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Alsterån är ett av Smålandskustens mest värdefulla vattendrag. Den rinner från källområden i Uppvidinge kommun i Kronobergs län via Store Hindsjön till sjön Allgunnen och därefter i vida bågar genom Högsby kommun. Från gränsen till Mönsterås kommun rinner ån åt sydost för att mynna vid Strömsrum. Bitvis är ån blockrik med bifurkationer och forssträckor. Sträckan från Allgunnen till Sandbäckshult kantas av stora våtmarker av varierande slag. Dessa omges av löv- och artrika sumpskogar. Allgunnen är avrinningsområdets största sjö. Det är en mångformig och oligotrof sjö. Största djupet är 14 meter. Terrängen är mycket flack, delvis blockig. Sjön är i stort sett oreglerad, dock finns en damm ungefär 1,5 kilometer nedströms Allgunnens utlopp. Allgunnens hydrologi är mycket ovanlig och har på grund av den flacka topografin tre utlopp. Dessa är Skureboån, Loppån och Alsterån. Alsteråns avrinningsområdet domineras av skogsmark, med en mindre andel jordbruksmark och relativt stor sjöareal. Alsteråns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framförallt skogsbruk, lantbruk, enskilda avlopp och lufttransporterade föroreningar. De större jordbruken är belägna nedströms i vattensystemet. Punktkällorna utgörs av industrier och kommunala avloppsreningsverk. Ett flertal nedlagda glasbruk finns på gränsen mellan Kalmar och Kronobergs län, där marken är mer eller mindre förorenad av metaller som bly, arsenik och kadmium. Merparten av Alsteråns huvudfåra är exploaterad av vattenkraftsintressen och i systemet finns 12 vattenkraftverk. Samtidigt är Alsterån ett av Smålandskustens minst påverkade vattendrag i form av rensning, rätning och dikning. Andelen strömmande vatten i Alsterån är något större än i övriga biotopkarterade vattendrag i området. Alsteråns avrinningsområde mynnar i kustvattenförekomsten Pataholmsviken, vilken behandlas i avsnittet Norra Kalmarsunds skärgård.

4 Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) När ett område omfattas av både skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen och miljöbalken gäller förordningens bestämmelser. I tabell 1 anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i Alsteråns avrinningsområde, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden och att skyddsarbetet behöver samordnas. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden enligt EU-direktiv och att skyddsarbetet behöver samordnas. Utöver skydd enligt tabell 1 får alla vattenförekomster ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås.

5 För områden som utöver miljökvalitetsnormen även omfattas av skydd enligt vattenförvaltningsförordningen (Tabell 1) ska det strängaste kravet gälla vilket betyder att det är skyddsvärdet i området som ska prioriteras. Ett exempel på tolkning av strängaste kravet är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör sjön till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av fågeldirektivet och miljökvalitetsnormen för näringsämnen tillåts vara sämre än god. Principen om det strängaste kravet ska även gälla då ett område omfattas av flera skydd enligt förordningen (Tabell 1). Då det i vattenförvaltningsförordningen saknas definition på vad begreppet strängaste kravet innebär är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enl vattenförvaltningsförordning en Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området Åtgärder regleras genom Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) 3 Grundvatten, 1 sjö Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Inga områden. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen överskrids. Badvatten (Badvattendirektivet) Inga områden Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrater (Nitratdirektivet) Större delen av de kustnära kommunerna.. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Alla kustvattenförekomster. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla vattenförekomster i området. Art- och Habitatdirektivet: 2 grundvatten, 5 sjöar, 12 vattendrag. Fågeldirektivet: 1 sjö, 1 vattendrag. 53% av vattenförekomsterna som berörs av en eller flera Natura 2000 områden uppnår ej god ekologisk status Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan.

6 Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Alsterån finns 49 vattenförekomster, av vilka 17 är sjöar, 29 är vattendrag och 3 är grundvatten. Sjöar och vattendrag klassas utifrån begreppen ekologisk och kemisk status medan grundvattnet klassas utifrån kemisk och en kvantitativ status. Utöver status har alla vattenförekomster bedömts utifrån risk att inte uppnå god status Detta då målsättningen enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) är att alla vattenförekomster ska uppnå god status De vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god status 2015 omfattas av begreppet miljöproblem. Vidare är det dessa vattenförekomster samt vattenförekomster eller vattenanvändare (t ex kommunala avloppsreningsverk) som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden (Tabell 1) som omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. I karta 2-9 samt figur 1 och 2 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009 samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status 2015.

7 Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

8 Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

9 Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

10 Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

11 Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till En miljökvalitetsnorm har tagits fram för samtliga vattenförekomster i avrinningsområdet, med undantag av grundvattenförekomster som klassats till god status (Tabell 2). Allmänt gäller att denna ska vara god status Undantag och sänkta krav från god status 2015 bedöms utifrån om föreslagna åtgärder kommer att hinna få en effekt till 2015, för mer information se Förslag till miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Sjöar Vattendrag Antal vattenförekomster

12 Kvalitetskrav ekologisk status Hög ekologisk status God ekologisk status God ekologisk potential Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning otillfredställande status för övergödning Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning status för fysisk förändring status för särskilt förorenande ämnen Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet Fiskvattendirektivet Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Dricksvatten Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar sju miljöproblem. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem. Kustvatten kan ha problem med övergödning, miljögifter, främmande

13 arter och fysiska förändringar. En vattenförekomst kan omfattas av flera miljöproblem. I figur 3 visas fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i vattenkategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning I Alsteråns avrinningsområde finns problem med försurning. För närvarande kalkas 41 vattenförekomster enligt kalkningsprogram. Kostnaden för kalkning i avrinningsområdet är kr/år, i 2005 års prisnivå. Vattenförekomsterna förväntas uppnå god status om kalkningsåtgärderna fortsätter. För att långsiktigt lösa problemet med försurning krävs både minskade utsläpp av försurande ämnen och ett icke försurande skogsbruk. För miljöproblemet försurning bedöms inte något undantag från kvalitetskravet god ekologisk status 2015 vara motiverat. Tabell 3. Pågående åtgärder inom kalkningsprogrammen. Kalkade (antal vf ) Referensvatten (antal vf) Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) Övergödning De flesta ytvattenförekomsterna i området har inget problem med övergödning. Parametern för näringsämnen visar hög till måttlig status. Beräkningar visar att det behövs en minskning på kg totalfosfor per år för att uppnå god status i vattendragen (det finns inga sjöar med sämre än god status i området). I åtgärdsprogrammet är målet att nå den undre gränsen för intervallet, alltså 130 kg totalfosfor per år. Betinget är beräknat utifrån inlandsvattnets nuvarande status. Alsterån mynnar i kustvattenförekomsten Pataholmsviken och precis som resten av kustvattnet längs Smålandskusten har den övergödningsproblem. Belastning av näringsämnen sker både från inlandsvattnet och från utsjön. För att minska övergödningsproblemen längs kusten behövs därför en reduktion av kväve och fosfor från

14 både landbaserade källor och utsjön. Detta innebär att åtgärder kan behövas i syfte att minska problemen i kustvattnen även i de områden i vilka inlandsvattnet inte har övergödningsproblem, se även förslag till åtgärdsprogram för Norra Kalmarsunds skärgård. Kustvattnet påverkar i sin tur Östersjön som också har övergödningsproblem. Sverige och de andra länderna med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planens mål är att Östersjön ska nå en god miljömässig status För Sverige innebär preliminära beräkningar att 290 ton fosfor och ton kväve ska reduceras till Egentliga Östersjön, se även åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt. I Figur 4 och 5 visas källfördelningen för utsläpp av fosfor och kväve (källhänvisning till SMED). Belastningsfigurerna avspeglar markanvändningen i området, där skogen är den största källan till både fosfor- och kväveutsläpp. Den antropogena belastningen från reningsverk, jordbruk och enskilda avlopp motsvarar en tredjedel av fosforutsläppen. Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED)

15 Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) I Sverige infördes den 1 mars 2008 ett förbud mot fosfat i tvättmedel genom Förordning om ändring i förordningen (1988:944) förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (2007:1304). Från och med den 31 augusti 2008 råder ett förbud mot försäljning av tvättmedel som tillverkats innan förordningen börjat gälla. Det betyder att åtgärdens effekt kommer att bli märkbar först under de kommande åren. Övriga åtgärder som genomförts men ej bedömts haft genomslag i statusklassning (genomförda efter 2005) är anläggning våtmarker. Även rådgivning inom greppet samt Greppa näringen kan ha bidragit till att minska näringsämnesbelastningen, men effekten är inte kvantifierad. I Tabell 4 visas redan genomförda och beslutade åtgärder samt deras förväntade effekt. Om man drar bort den uppskattade effekten av redan genomförda åtgärder blir målet för åtgärdsprogrammet en minskning av tillförseln av totalfosfor med 83 kg totalfosfor per år. Tabell 4. Genomförda åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärdspotenti al Sk att ad eff ek t (k g) An sv ar P N Hushåll Förbud mot fosfat i tvättmedel Alla hushåll 45

16 Jordbruk Jordbruk Rådgivning minskat näringsläckage Anläggning av våtmarker Jordbruksverket Mer information om beräkningsmetodik finns i metodkapitlet Arbete med att ta fram åtgärdsförslag för åtgärdsområdet har påbörjats. Analyser av olika påverkansfaktorer har genomförts för vissa delar av åtgärdsområdet, och detta underlag kommer att utvecklas vidare I Tabell 5 visas förslag på åtgärder, deras potential, kostnad i 2005 års prisnivå, och förväntad effekt. Om en ruta är tom saknas uppgifter. Resultaten i Tabell 5 visar att våtmarker är den mest kostnadseffektiva åtgärden i området. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att beräkningen för våtmarker och skyddszoner omfattas av miljöstöd. Om bidrag exkluderas blir kostnaden för anläggning och skötsel av våtmark sex gånger större. Även uppföljning av redan genomförda åtgärder behövs för att få mer information om åtgärders effektivitet. Den totala förväntade effekten av åtgärderna är 200 kg totalfosfor per år, vilket uppfyller det beräknade betinget för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvattnet. Ytterligare åtgärder kommer att behöva göras i Södra Östersjöns distrikt och eventuellt i Alsteråns avrinningsområde för att uppnå BSAP-målen. Arbetet med framtagande av åtgärdsprogram för BSAP pågår under Tabell 5. Förslag på åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärds potential Skat tad effe kt (kg) Kost nad Total kostnad Ansvar P N (kr/kgp) (tkr/år) Avloppsrenings verk Bräddning och spillvattenhante ring 1 avlopps-r eningsver k Kommune n Avloppsrenings verk Förbättrad fosfor- och kväverening 2 avlopps-r eningsver k Kommune r Hushåll Enskilda avlopp - normalskyddsni vå Samtliga som ej uppnår krav 5 Kommune r Jordbruk Fånggrödor 322 ha ** Jordbruks verket Jordbruk Anläggning av skyddszoner 60ha * 211 Jordbruks verket

17 Jordbruk Anläggning av våtmarker 30ha * 72 Jordbruks verket * Beräkningen omfattas av att det är möjligt att få bidrag för anläggning och skötsel av skyddszoner och våtmarker. ** Beräknad utifrån minskning av hektar jordbruksmark med EU-stöd för fånggröda, fånggröda + vårbearbetning och vårbearbetning från 2006 till 2007 inom huvudavrinningsområdet. För miljöproblemet övergödning bedöms inte något undantag från kvalitetskravet god ekologisk status 2015 vara motiverat. Miljögifter Metaller, organiska och oorganiska miljögifter förekommer i vattenmiljön, några med välkända effekter, andra med sämre dokumenterade effekter. Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är generellt bristfällig. Även kunskaper om effekter i miljön är begränsad. Vid statusklassning av ytvatten delas miljögifter in i två grupper, särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenande ämnen omfattas i begreppet ekologisk status medan prioriterade ämnen ligger till grund för bedömning av kemisk status. Vid klassning av kemisk status i grundvatten används 15 parametrar varav några är prioriterade ämnen. För att undersöka hur stort problemet med miljögifter kan vara i avrinningsområdets ytvatten har en påverkansanalys gjorts. Figur 6 visar resultatet av denna påverkansanalys och indikerar vilka källor som har teoretiskt stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet. Figuren visar hur stor påverkan sex olika källor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar att den har en större påverkan än en källa med en låg stapel. Det går inte att utläsa om området är påverkat eller inte. Figuren är ett medel för alla vattenförekomster i området vilket medför att punktkällorna undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet.

18 En påverkanskälla i området är förorenade områden. Denna hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade områden (riskklasser). I Alsteråns avrinningsområde fördelas antalet förorenande områden enligt Tabell 6, där riskklass 1 innebär störst risk och riskklass 4 minst risk. Tabell 6. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass Påverkansanalysen omfattar också en bedömning av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området. Resultatet illustreras i Figur 7. Figuren visar hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar förhållandet mellan de olika ämnesgrupperna. En hög stapel för en ämnesgrupp innebär att den ämnesgruppen är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. För merparten av dessa ämnesgrupper genomförs ingen provtagning i ytvatten. Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Generellt saknas provtagning av prioriterade ämnen i de flesta vattenförekomster. Mätningar av ett fåtal prioriterade ämnen (främst metaller) sker i Alsteråns avrinningsområde. Resultat från dessa provtagningar visar att gränsvärdet överskrids för kadmium i en vattenförekomst (Tabell 7). Även provtagning av särskilt förorenande ämnen saknas i de flesta vattenförekomster i distriktet. I Alsteråns avrinningsområde överskrids gränsvärden för särskilt förorenande ämnen i tre fall (Tabell 8). Tabell 7. Ytvattenförekomster med överskridande av gränsvärden för prioriteraden ämnen. Vattenkategori Vattenförekomst Kadmium och kadmiumföreningar Vattendrag Alsterån: Allgunnen - Store Hindsjön X

19 Tabell 8. Ytvattenförekomster med överskridande av gränsvärden för särskilt förorenande ämnen. Vattenkategori Vattenförekomst Krom Zink Sjö Allgunnen X Vattendrag Alsterån: Allgunnen - Store Hindsjön X Vattendrag Badebodaån: Allgunnen - Bjärssjön X Kvicksilverföreningar utgör ett av 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper. I större delen av Sverige finns höga halter av kvicksilver beroende på nedfall från atmosfären och/eller höga naturliga bakgrundshalter. Av dessa anledningar är det i vissa områden ej möjligt att underskrida det föreskrivna gränsvärdet för kvicksilver. Ett allmänt undantag för kvicksilver har därför beslutats. Undantaget gäller alla vattenförekomster förutom de vattenförekomster som idag understiger gränsvärdet. I Alsteråns avrinningsområde finns inga mätningar som visar på halter under gränsvärdet. Det har även utförts en påverkansanalys avseende potentiell påverkan/föroreningsbelastning för miljögifter i grundvattenförekomster i sand- och grus. Sedimentära förekomster samt urbergsförekomster omfattades inte av denna påverkansanalys. Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades med hjälp av nationella data över föroreningskällor såsom vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Varje föroreningskällas föroreningspotential värderades och den sammanlagda potentiella belastningen per grundvattenförekomst beräknades (se (Påverkansbedömning - Grundvatten för metodik). Grundvattenförekomsterna delades in i fyra klasser (klass 1 till klass 4) där klass 4 innebär en, relativt sätt, mycket stor potentiell föroreningsbelastning och klass 1 en liten potentiell föroreningsbelastning (Figur 8). Figur 8. Påverkansanalys för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet. Klass 1 innebär liten potentiell föroreningsbelastning och klass 4 innebär en mycket stor föroreningsbelastning. Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på

20 kända källor. För att förbättra kunskapsunderlaget finansierar och utför vattenmyndigheten en screening av miljögifter i distriktet under Befintliga åtgärder för att minska spridningen av miljögifter som löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. För miljöproblemet miljögifter bedöms att x behöver tidsfrist 2021 och x har fått ett sänkt miljökvalitetskrav (enbart med avseende på kvicksilver). Vattentäkter - skydd i området Vattenmyndigheten utgår från att för alla allmänna vattentäkter ska det finnas vattenskyddsområde med föreskrifter med stöd av 7 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden, detta för att uppfylla kraven om erforderligt skydd av dricksvatten (artikel 7:3 i ramdirektivet för vatten). I undantagsfall, till exempel allmänna vattentäkter med liten föroreningsrisk och som endast försörjer ett mindre antal personer, kan dock tillräckligt skydd tillgodoses även med föreskrifter utformade med stöd av 9 kap miljöbalken. När det gäller större enskilda vattentäkter (samfälligheter, turistanläggningar, sjukhus och dylikt) får lämpliga skyddsformer avgöras för varje enskilt fall. Där miljögifter hittats eller fallit ut som risk för att ej uppnå God kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas så att risken upphör. En del av de kommunala dricksvattentäkterna inom avrinningsområdet saknar vattenskyddsområden med aktuella skyddsbestämmelser. I Tabell 9 redovisas vattentäkter som saknar skydd. Tabell 9. Vattentäkter som saknar skyddsområde. Kommun Namn vattentäkt Vatten kategori Typ Vatten förekom st Vatten-s kydd år Kemisk status Kemi risk Kvantita tiv status Kvan risk Mönsterås Sandbäckshult Grundvatten med konstgjord infiltration Allmän Ås vid Långemål a-blomste rmåla God Risk God Ej ris Uppviding e Alstermo Grundvatten utan konstgjord infiltration Allmän Uppviding e Fröseke Grundvatten utan konstgjord infiltration Allmän Uppviding e Lenhovda Grundvatten utan konstgjord infiltration Allmän Uppviding e Sävsjöström Grundvatten utan konstgjord infiltration Allmän Uppviding e Åseda Grundvatten utan konstgjord infiltration Allmän Emmabod aåsen, Åseda God Risk God Ej ris

21 Vattenskyddsområden och föreskrifter som tillkom före miljöbalken med stöd av Vattenlagen (1983:291) eller äldre lagstiftning anses vara i behov av en översyn med hänsyn till förändringar av markanvändning med mera i tillrinningsområdet. Det finns också behov av säkrare underlag för bestämning av tillrinningsområde och påverkan. Dessa äldre former av vattenskydd benämns som vattentäkter med funktionellt vattenskydd och skyddet kan godtas om utredning visar att behov av revidering inte föreligger. I vissa fall pågår utredning kring vattentäkter och dessa återfinns då inte i Tabell 10, som visar vattentäkter i området med någon form av vattenskydd, men vars skydd av olika anledningar behöver ses över. I Alsteråns avrinningsområde finns sex vattenförekomster vilkas skydd behöver ses över (Tabell 10). Tabell 10. Vattentäkter med funktionellt vattenskydd. Kommun Namn vattentäkt Vatten kategori Typ Vatten förekom st Vatten-s kydd år Kemisk status Kemi risk Kvantita tiv status Kvan risk Högsby Antonssons Grundvatten utan konstgjord infiltration Högsby Björkshult Grundvatten utan konstgjord infiltration Högsby Soläng Grundvatten utan konstgjord infiltration Allmän 1983 Allmän 1979 Allmän 1983 Mönsterås Sandbäckshult Grundvatten med konstgjord infiltration Allmän Ås vid Långemål a-blomste rmåla 1972 God Risk God Ej ris Mönsterås Århult Grundvatten med konstgjord infiltration Allmän 1972 Främmande arter I svenska sjöar och vattendrag har ett flertal främmande arter påträffats. I Alsteråns avrinningsområde förekommer Amerikansk signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Denna art bedöms generellt ha en måttlig effekt på den ekologiska statusen. I övrigt gäller att det finns ett flertal potentiella främmande arter i Smålandskustens delområde, men att utbredning och effekterna i de specifika avrinningsområdena i flertalet fall är dåligt kända. Vattenuttag I Alsteråns avrinningsområde har effekterna av eventuella vattenuttag inte utvärderats. Fysiska förändringar Åtgärdsprogram mot fysiska förändringar omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den ekologiska statusen genom att vattnet är påverkat av en eller flera av följande faktorer:

22 Kontinuitet - påverkan av till exempel dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. Hydrologisk regim - avspeglar förändringar orsakade av reglering av vattennivå och flöde vid kraftverksdammar. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Morfologiska förändringar - vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller liknande. Inom Alsteråns avrinningsområde är fysiska förändringar en av anledningarna till att den ekologiska statusen är sämre än god i ett flertal vattendrag (25 st). Fysiska förändringar kan vara ett miljöproblem i ytterligare vattenförekomster då hydrologisk regim och morfologiska förändringar ej bedömts enligt bedömningsgrunder. Ett flertal åtgärder som kan påverka miljöproblemet fysiska förändringar och därmed den ekologiska statusen positivt är redan genomförda, beslutade eller planerade i Alsteråns avrinningsområde (Tabell 11). I en och samma vattenförekomst kan flera olika åtgärder vara genomförda, beslutade eller planerade. Tabell 11. Genomförda, beslutade eller planerade åtgärder av betydelse för hydromorfologin. Sjö/Vattendrag Vattenförekoms tens ID Miljöproblem Genomförda eller planerade åtgärder År Fast Kostnad (kr) Skattad kostnad (kr/år) Vattendrag Vattendrag Vattendrag Vattendrag Vattendrag Vattendrag Vattendrag Alsterån (SE ) Alsterån (SE ) Forsaån (SE ) Forsaån (SE ) Alsterån ( ) Alsterån ( ) Alsterån ( ) Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Biotopvård Biotopvård Biotopvård Biotopvård Fiskväg 2010 Biotopvård 2010 Biotopvård 2010 För att nå god ekologisk status med avseende på fysiska förändringar krävs ytterligare åtgärder utöver de planerade. Några av dessa åtgärder redovisas i Tabell 12. Det är inte alltid möjligt att avgöra vilka åtgärder som krävs för att nå god ekologisk status 2015, ytterligare undersökningar och åtgärder kan därför behövas. Tabell 12. Ytterligare åtgärder för att nå god ekologisk status Åtgärd Antal åtgärder (kan vara flera i en och samma Remiss av samrådsmaterial, 1 mars - 1 september vattenförekomst) 2009

23 Flödesförändringar Avsättande av svämområden (återställning av våtmarker) Förbättrad flödesreglering Flertalet vattenförekomster Förändrad regleringsamplitud Omhändertagande av dagvatten Kontinuitet Utrivning av damm eller anläggande av inlöp och omlöp 16 Utvandringsväg, ålyngel 2 Åtgärda vandringshinder i form av vägtrummor Öppna vandringsväg - ospecificerad 2 Morfologiska förändringar Biotopvård Flertalet vattenförekomster Meandring Minskad erosion från djurtramp Minskad morfologisk påverkan från hyggen - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från jordbruksmark - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från övrig artificiell mark -funktionella kantzoner Återställa kulverterat vatten Utredning Biotopkartering av biflöde Utredning av status dikningsföretag Utredning och ändring av vattendom Övervakning/verifiering av status - mer utredning 0 Övriga åtgärder Förstärkningsutsättning - Öring Information om bevattningsrestriktioner Genomförande av ovan nämnda åtgärder förbättrar den ekologiska statusen i

24 avrinningsområdet. Dock har ingen analys gjorts för att utreda om åtgärderna är tillräckliga för att nå god ekologisk status Vattenmyndigheten gör därför bedömningen att mer kunskap och analyser behövs. En sådan åtgärd kan vara biotopkartering i vattendrag vilka ännu inte blivit karterade. Vattenmyndigheten kommer att finansiera och göra en utredning av vilka åtgärder som behövs i distriktet under våren Åtgärder som genomförs i syfte att förbättra den ekologiska statusen med avseende på fysiska förändringar kan även motverka övergödning. Problem med fysisk påverkan har bedömts var så omfattande att det i dagsläget är ekonomiskt orimligt, av juridiska och administrativa skäl, att åtgärda till Vattenförekomster med miljöproblemet fysiska förändringar har därför i Södra Östersjöns distrikt generellt fått en tidsfrist till Åtgärder ska dock påbörjas senast Detta gäller även i Alsteråns avrinningsområde där 13 vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status 2015 pga fysiska förändringar har fått tidsfrist till I avrinningsområdet har inga vattenförekomster klassats som kraftigt modifierade vatten (KMV). Övriga vattenkvalitetsproblem Begreppet övriga kvalitetsproblem omfattar grundvattenparametrarna sulfat och klorid. I Alsteråns avrinningsområde finns inga kända problem med sulfat och klorid i grundvatten. Övriga miljöproblem Under de senaste åren har sjöar och vattendrag i stora delar av södra Sverige blivit brunare sk brunifiering. Brunifiering orsakas av ökad belastning av humusämnen, järn- och/eller manganföreningar och mäts genom bestämning av färgtal eller absorbans. Brunifiering kan leda till förändringar i ekosystemet samt att vattnet försämras som råvara för produktion och dricksvattenförsörjning. Analys av färgtal tyder på att brunifiering är ett generellt fenomen i sjöar och vattendrag i Alsteråns avrinningsområde. Det är därför viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av vattenfärg och studera eventuella effekter på ekosystemet. Som en försiktighetsåtgärd bör aktiviteter som kan leda till ytterligare brunifiering begränsas genom t ex ökad hänsyn inom skogs- och jordbruket. Det är även viktigt att förstärka ekosystemets naturliga förmåga att rena vattnet genom att återskapa strukturer och funktioner som har förstörts av mänskliga aktiviteter. Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser bör därefter sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser, för utvärdering av effekter på distriktsnivå och för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.

25 Åtgärdsförslag för Botorpströmmens avrinningsområde Sammanfattning I Botorpsströmmen finns problem med miljögifter, fysiska förändringar, försurning och övergödning. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen framgår i Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt, se kapitlet Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Botorpströmmens nordligaste källflöde ligger strax norr om sjön Tynn i Västerviks kommun. Vattnet rinner i spricksystem först söderut via ett antal långsträckta sjöar, bland annat Losjön, Långrammen och Långsjön för att vid Ankarsrum böja av österut och mynna ut i Östersjön via bl.a. Maren och Ålsjön. Via Yxern ansluter vatten från sjöarna Nyn, Solaren, Anen och Spillen. Avrinningsområdets sjöar är till stor del näringsfattiga sprickdalssjöar. Huvudavrinningsområdet omfattar 997 km2 och domineras av skogsmark (68%). De västra delarna av området tillhör Vimmerby kommun, medan de nordligaste och östra avsnitten ingår i Västerviks kommun. Mindre delar ingår i Kinda kommun, Östergötlands län. Delar av avrinningsområdet är försurningskänsligt genom att berg och jordtäcke domineras av svårvittrade mineral med dålig buffringsförmåga. Flera mindre delar av avrinningsområdet är påverkat av försurning och 15 sjöar och 5 våtmarker kalkas inom avrinningsområdet. I avrinningsområdet dominerar skogsmark och andelen odlad mark är förhållandevis liten (3%). Åkermark finns framförallt invid sjöarna uppströms i avrinningsområdet. Under de senaste decennierna har humusutlakningen från skogsmark ökat. Övervakningen i Botorpsströmmens vattendrag har visat att halterna av organiskt kol är stigande på de flesta mätpunkter och syretäringen är stor på vissa ställen och utgör allt större hot mot den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Utdikning av betydande sjöarealer i de övre delarna under början av 1900-talet har resulterat i en kortare uppehållstid och en sämre magasinsfunktion och därmed en försämrad klarningskapacitet under det senaste halvseklet. Ett flertal vandringshinder för fisk finns (>37), de flesta i form av vägpassager och dammar. Vattenkraftverk finns nedströms Yxern i Yxeredsån, Toteboån, Losjöns utlopp, Ankarsrum m fl. Botorpströmmens avrinningsområde mynnar i kustvattenförekomsten Gåsfjärden, vilken behandlas i avsnittet Västerviks kustvatten.

26 Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden enligt EU-direktiv och att skyddsarbetet behöver samordnas. Utöver skydd enligt tabell 1 får alla vattenförekomster ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. För områden som utöver miljökvalitetsnormen även omfattas av skydd enligt vattenförvaltningsförordningen (Tabell 1) ska det strängaste kravet gälla vilket betyder att det är skyddsvärdet i området som ska prioriteras.

27 Ett exempel på tolkning av strängaste kravet är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör sjön till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av fågeldirektivet och miljökvalitetsnormen för näringsämnen tillåts vara sämre än god. Principen om det strängaste kravet ska även gälla då ett område omfattas av flera skydd enligt förordningen (Tabell 1). Då det i vattenförvaltningsförordningen saknas definition på vad begreppet strängaste kravet innebär är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enl vattenförvaltningsförordning en Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området Åtgärder regleras genom Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) 1 Grundvatten Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Inga områden. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen bryts. Badvatten (Badvattendirektivet) Inga områden. Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrater (Nitratdirektivet) Större delen av de kustnära kommunerna.. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Alla kustvattenförekomster. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla vattenförekomster i området. Inga områden. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan. Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Botorpsströmmens avrinningsområde finns 50 vattenförekomster, av vilka 19 är sjöar, 27 är vattendrag och 4 är grundvatten. Sjöar och vattendrag klassas utifrån begreppen ekologisk och kemisk status medan grundvattnet klassas utifrån kemisk och en kvantitativ status. Utöver status har alla vattenförekomster bedömts utifrån risk att inte uppnå god status Detta då målsättningen enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) är att alla vattenförekomster ska uppnå god status De vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god status 2015 omfattas av begreppet miljöproblem. Vidare är det dessa vattenförekomster samt vattenförekomster eller vattenanvändare (t ex kommunala avloppsreningsverk) som omfattas av direktiven som

28 beskrivs i stycket skyddade områden (Tabell 1) som omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. I karta 2-9 samt figur 1 och 2 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009 samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status 2015.

29 Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

30 Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

31 Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

32 Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

33 Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till En miljökvalitetsnorm har tagits fram för samtliga vattenförekomster i avrinningsområdet, med undantag av grundvattenförekomster som klassats till god status (Tabell 2). Allmänt gäller att denna ska vara god status Undantag och sänkta krav från god status 2015 bedöms utifrån om föreslagna åtgärder kommer att hinna få en effekt till 2015, för mer information se Förslag till miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Sjöar Vattendrag Antal vattenförekomster Kvalitetskrav ekologisk status

34 Hög ekologisk status God ekologisk status God ekologisk potential Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning otillfredställande status för övergödning Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning status för fysisk förändring status för särskilt förorenande ämnen Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet Fiskvattendirektivet Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Dricksvatten Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar sju miljöproblem. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem. Kustvatten kan ha problem med övergödning, miljögifter, främmande arter och fysiska förändringar. En vattenförekomst kan omfattas av flera miljöproblem. I figur

35 3 visas fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i vattenkategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning I Botorpströmmens avrinningsområde finns problem med försurning. För närvarande kalkas 3 vattenförekomster enligt kalkningsprogram. Kostnaden för kalkning i avrinningsområdet är kr/år, i 2005 års prisnivå. Vattenförekomsterna förväntas uppnå god status om kalkningsåtgärderna fortsätter. För att långsiktigt lösa problemet med försurning krävs dock en minskning av försurningsbelastningen, t ex utsläpp av försurande ämnen och markanvändning. För karta se distriktskarta för miljöproblemet försurning. För miljöproblemet försurning bedöms inte något undantag från kvalitetskravet god ekologisk status 2015 vara motiverat. Tabell 3. Pågående åtgärder inom kalkningsprogrammen. Kalkade (antal vf ) Referensvatten (antal vf) Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) Övergödning I området finns ytvattenförekomster med övergödningsproblem. Parametern för näringsämnen visar hög till måttlig status. Beräkningar visar att det behövs en minskning på kg totalfosfor per år för att uppnå god status. I åtgärdsprogrammet är målet att nå den undre gränsen för intervallet, alltså 225 kg totalfosfor per år. Betinget är beräknat utifrån inlandsvattnets nuvarande status. Botorpsströmmen mynnar ut i kustvattenförekomsten Västerviks kustvatten och precis som resten av kustvattnet längs Smålandskusten har det övergödningsproblem. Belastning av näringsämnen sker både från inlandsvattnet och från utsjön. För att minska övergödningsproblemen längs kusten behövs därför en reduktion av kväve och fosfor från både landbaserade källor och utsjön. Detta innebär att åtgärder kan

36 behövas i syfte att minska problemen i kustvattnen även i de områden i vilka inlandsvattnet inte har övergödningsproblem, se även förslag till åtgärdsprogram för Västerviks kustvatten. Kustvattnet påverkar i sin tur Östersjön som också har övergödningsproblem. Sverige och de andra länderna med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planens mål är att Östersjön ska nå en god miljömässig status För Sverige innebär preliminära beräkningar att 290 ton fosfor och ton kväve ska reduceras till Egentliga Östersjön, se även åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt. I Figur 4 och 5 visas källfördelningen för utsläpp av fosfor och kväve (källhänvisning till SMED). Antropogen belastning från jordbruk dominerar fosforutsläppen medan utsläpp av kväve domineras av skog och atmosfärisk deposition som tillsammans motsvarar två tredjedelar av belastningen. Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED)

37 Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) I Sverige infördes den 1 mars 2008 ett förbud mot fosfat i tvättmedel genom Förordning om ändring i förordningen (1988:944) förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (2007:1304). Från och med den 31 augusti 2008 råder ett förbud mot försäljning av tvättmedel som tillverkats innan förordningen börjat gälla. Det betyder att åtgärdens effekt kommer att bli märkbar först under de kommande åren. Övriga åtgärder som genomförts men ej bedömts haft genomslag i statusklassningen (genomförda efter 2005) är anläggning av våtmarker. I Tabell 4 visas genomförda åtgärder i området och deras förväntade effekt. Om man drar bort den uppskattade effekten av redan genomförda åtgärder blir målet för åtgärdsprogrammet en minskning av tillförseln av totalfosfor med 150 kg totalfosfor per år. Tabell 4. Genomförda åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärdspotential Skatt ad effek t (kg) Ansv ar P N Hushåll Förbud mot fosfat i tvättmedel Alla hushåll 50 Jordbruk Anläggning av våtmarker 5.2ha Jordbruksverket Mer information om beräkningsmetodik finns i metodkapitlet

38 I Tabell 5 visas förslag på åtgärder, deras potential, kostnad i 2005 års prisnivå, och förväntad effekt. Om en ruta är tom saknas uppgifter. Resultaten i Tabell 5 visar att våtmarker är den mest kostnadseffektiva åtgärden i området. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att beräkningen för våtmarker omfattas av miljöstöd. Om bidrag exkluderas blir kostnaden för anläggning och skötsel av våtmarker sex gånger större. Även uppföljning av redan genomförda åtgärder behövs för att få mer information om åtgärders effektivitet. Den totala förväntade effekten av åtgärderna är 576 kg totalfosfor per år, vilket uppfyller det beräknade betinget för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvattnet. Ytterligare åtgärder kommer att behöva göras i Södra Östersjöns distrikt och eventuellt i Botorpströmmens avrinningsområde för att uppnå BSAP-målen. Arbetet med framtagande av åtgärdsprogram för BSAP pågår under Tabell 5. Förslag på åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärds-p otential Skatt ad effek t (kg) Kost nad Totalkost nad Ansvar P N (kr/kgp) (tkr/år) Avloppsrenings verk Bräddning- och spillvattenhantering 1 avlopps-r eningsver k Kommun Avloppsrenings verk Förbättrad kväverening 1 avlopps-r eningsver k 1900 ** Kommun Hushåll Enskilda avlopp - normalskyddsnivå samtliga som ej uppnår krav Kommune r Jordbruk Fånggrödor Jordbruks verket Jordbruk Jordbruk Anläggning av skyddszoner Anläggning av våtmarker 155ha * 545 Jordbruks verket 86ha * 205 Jordbruks verket * Beräkningen omfattas av att det är möjligt att få bidrag för anläggning och skötsel av våtmarker. Kostnaderna visas i ett intervall eftersom det är olika bidragsnivåer i Jönköping och Kalmar län. ** Utgår från krav på 80% kväverening. För miljöproblemet övergödning bedöms inte något undantag från kvalitetskravet god ekologisk status 2015 vara motiverat. Miljögifter

39 Metaller, organiska och oorganiska miljögifter förekommer i vattenmiljön, några med välkända effekter, andra med sämre dokumenterade effekter. Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är generellt bristfällig. Även kunskaper om effekter i miljön är begränsad. Vid statusklassning av ytvatten delas miljögifter in i två grupper, särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenande ämnen omfattas i begreppet ekologisk status medan prioriterade ämnen ligger till grund för bedömning av kemisk status. Vid klassning av kemisk status i grundvatten används 15 parametrar varav några är prioriterade ämnen. För att undersöka hur stort problemet med miljögifter kan vara i avrinningsområdets ytvatten har en påverkansanalys gjorts. Figur 6 visar resultatet av denna påverkansanalys och indikerar vilka källor som teoretiskt har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet. Figuren visar hur stor påverkan sex olika källor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar att den har en större påverkan än en källa med en låg stapel. Det går inte att utläsa om området är påverkat eller inte. Figuren är ett medel för alla vattenförekomster i området vilket medför att punktkällorna undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. En påverkanskälla i området är förorenade områden. Dessa hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade områden (riskklasser). I Botorpströmmens avrinningsområde fördelas antalet förorenande områden enligt Tabell 6, där riskklass 1 innebär störst risk och riskklass 4 minst risk. Tabell 6. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass Påverkansanalysen omfattar också en bedömning av vilka typer av miljögifter som kan finnas

40 i området. Resultatet illustreras i Figur 7. Figuren visar hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar förhållandet mellan de olika ämnesgrupperna. En hög stapel för en ämnesgrupp innebär att den ämnesgruppen är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. För merparten av dessa ämnesgrupper sker det ingen provtagning i ytvatten. Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Generellt saknas provtagning av prioriterade ämnen i de flesta vattenförekomster. Mätningar av ett fåtal prioriterade ämnen (främst metaller) sker i Botorpströmmens avrinningsområde. Resultat från dessa provtagningar visar att gränsvärdet överskrids för bly i en vattenförekomst (Tabell 7). Även provtagning av särskilt förorenande ämnen saknas i de flesta vattenförekomster i distriktet. I Botorpströmmens avrinningsområde överskrids gränsvärden för särskilt förorenande ämnen i två fall (Tabell 8). Kvicksilverföreningar utgör ett av 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper. I större delen av Sverige finns höga halter av kvicksilver beroende på nedfall från atmosfären och/eller höga naturliga bakgrundshalter. Av dessa anledningar är det i vissa områden ej möjligt att understiga det föreskrivna gränsvärdet för kvicksilver. Ett allmänt undantag för kvicksilver har därför beslutats. Undantaget gäller alla vattenförekomster förutom de vattenförekomster som idag understiger gränsvärdet. I Botorpströmmens avrinningsområde finns inga mätningar av kvicksilver som visar på halter under gränsvärdet, däremot överskrids gränsvärdet i de 2 provtagna sjöarna i avrinningsområdet. Tabell 7. Ytvattenförekomster i vilka gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids (exklusive kvicksilver). Vattenkategori Vattenförekomst Bly och blyföreningar Sjö Tjursbosjön X Tabell 8. Ytvattenförekomster i vilka gränsvärden för särskilt förorenande ämnen överskrids. Vattenkategori Vattenförekomst Koppar