2.2 Miljöproblem Övergödning
|
|
- Maj-Britt Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län ( ) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. Allt vatten kan drabbas, såväl vattendrag, sjöar, kustvatten och Östersjön som helhet. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land sköljs så småningom ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen i havet. I sjöar och vattendrag är det fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är den begränsande faktorn för tillväxten av primärproducenter så som växtplankton och påväxtalger. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har visat sig vara begränsande i vissa näringsfattiga vatten eller kraftigt övergödda sjöar. Även om kvävehalten inte är begränsande för växterna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, då t ex blågröna alger gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. Övergödningsproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta då både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna av blågrönalger sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning Tillstånd Inom Ljungbyåns åtgärdsområde är det endast kustvattenförekomsten Hossmoviken som bedöms riskera att inte uppnå god status pga miljöproblemet övergödning (Figur 2.2.1, Tabell 2.2.1). Av bedömda inlandsvatten är inga övergödda i dagsläget men underlag för bedömning saknas i 12 vattendrag (46 %). Vidare är halterna av kväve mycket höga nerströms Nybro avloppsreningsverk och i de nedre delarna av ån. Dock har ingen bedömning av status gjorts baserat på kväve. 1 (10)
2 Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län ( ) Ljungbyån Figur Miljöproblem övergödning. De rödmarkerade vattenförekomsterna bedöms ha problem eller riskerar att få problem med övergödning. Grönmarkerade förekomster bedöms inte ha problem och gråa förekomster är ej bedömda med avseende på övergödning. Källa: VISS Tabell Vattenförekomster med miljöproblemet övergödning, status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen och bedömda biologiska kvalitetsfaktorer. G = god status, M = måttlig status, O =otillfredställande status. Kolumnen Följer krav i bedömningsgrund avser kvalitetsfaktorn näringsämnen. Fetmarkerade biologiska faktorer uppvisar sämre än god status. Källa: VISS Kategori EU-ID Vattenförekomst namn Status Näringsämnen Följer krav i bedömningsgrund Bedömda biologiska kvalitetsfaktorer Kust SE Hossmoviken O Expertbedömning baserat på läge, hög belastning av näringsämnen från land och status i angränsande vatten Makrofyter: M Förbättringsbehov för att nå god status För att bedöma förbättringsbehovet för övergödning är målsättningen att beräkna ett beting för näringsämnena. Betinget ger en uppskattning av hur mycket tillförseln av kväve och/eller fosfor behöver minskas per år för att uppnå god status. Förbättringsbehovet kan även beskrivas som en förändring av de biologiska kvalitetsfaktorerna som påverkas av alltför höga halter av näringsämnen t ex växtplankton och påväxtalger. 2 (10)
3 Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län ( ) Ljungbyån I dagsläget finns inga beräknade beting för hur mycket utsläppen av kväve och fosfor måste minska i syfte att nå beslutade miljökvalitetsnormer för Hossmoviken eller kustvattnet som helhet. Generellt sker belastning av näringsämnen till havet direkt från landbaserade källor, via inlandsvattnet och från utsjön. För att minska övergödningsproblemen längs kusten behövs därför en reduktion av kväve och fosfor från både landbaserade källor och utsjön. Detta innebär att åtgärder kan behöva genomföras i syfte att minska problemen i kustvattnen även i områden som inte har övergödningsproblem i inlandsvattnet, vilket är fallet i Ljungbyåns åtgärdsområde. Enligt Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan (BSAP) ska belastningen från Sverige till Egentliga Östersjön minska med ton kväve och 290 ton fosfor årligen (Naturvårdsverket, 2008) Källor till påverkan a. Total tillförsel av näringsämnen i Ljungbyåns avrinningsområde Ljungbyåns avrinningsområde är ca 760 km 2. Markanvändningen domineras av skog (71 %) och jordbruksarealen är 16 % (SCB, 2005). Baserat på data från PLC 5 1 är den totala tillförseln av näringsämnen (netto) 2 från Ljungbyåns avrinningsområde till havet 4,2 ton fosfor och 196 ton kväve årligen (Figur och Figur ). Dessa siffror överensstämmer väl med transportberäkningar gjorda baserade på uppmätta koncentrationer (Lst rapport). Av fosforn beräknas drygt 50 % (2,2 ton) komma från antropogena källor 3 av vilka utsläpp från reningsverk är störst följt av dagvatten, enskilda avlopp och jordbruket. Den antropogena delen av kvävetillförseln beräknas även den vara drygt 50 % (101 ton) och jordbruket är den största källan (Figur och samt tabell 2.2.2). Det finns 1 större kommunalt reningsverk (Nybro ARV) inom Ljungbyåns avrinningsområde och ett mindre i Målerås (Tabell 2.2.2). Tidigare fanns det även reningsverk i Gullaskruv som överfördes till Nybro ARV 2009 samt i Tvärskog som lades ner 2010 då det skapades en överföring till Kalmar ARV. I källfördelningen och utsläppsdata från PLC5 är även Tvärskogs reningsverk inkluderat. Förhoppningen är därför att såväl det totala utsläppet av näringsämnen som andelen kopplat till reningsverk är något mindre än det som presenteras i diagrammen nedan. I avrinningsområdet finns även Moskogens kraftvärmeverk och deponi. Antalet enskilda avlopp i avrinningsområdet är ca (Tabell 2.2.3). Utifrån beräkningar inom PLC5 finns det i de nedre delarna av avrinningsområdet delavrinningsområden med måttligt högt till högt ytrelaterat läckage av antropogent kväve från diffusa källor 4 till havet. De ytrelaterade fosforförlusterna är däremot generellt låga (Figur 2.2.4). 1 PLC5 är belastningsberäkningar av kväve och fosfor gjorda i syfte att rapportera till HELCOM. Beräkningarna baseras på förädling av indata från olika nationella databaser. Data och information finns på 2 Netto avser mängden näringsämnen vid mynningen till havet, dvs efter retention i mark, sjöar och vattendrag. 3 Antropogen belastning är utsläpp som kan härledas till mänskliga aktiviteter. 4 Diffusa källor är ex v läckage av näringsämnen från jordbruksmark och skog. Mer specifika källor såsom ex v utsläpp från ett reningsverk kallas punktkällor. 3 (10)
4 Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län ( ) Ljungbyån Fosfor netto (4,2 ton) Enskilda avlopp Reningsverk Industri Jordbruk -bakgrund Jordbruk -antropogen Skog Myr Öppen mark Deposition Hygge - bakgrund Hygge - antropogen Dagvatten - bakgrund Dagvatten - antropogen Figur Källfördelning för fosfor från Ljungbyåns avrinningsområde till havet (netto). Mönstrade delar avser antropogena källor. Källa: PLC 5 Kväve netto (196 ton) Enskilda avlopp Reningsverk Industri Jordbruk -bakgrund Jordbruk -antropogen Skog Myr Öppen mark Deposition Hygge - bakgrund Hygge - antropogen Dagvatten - bakgrund Dagvatten - antropogen Figur Källfördelning för kväve från Ljungbyåns avrinningsområde till havet (netto). Mönstrade delar avser antropogena källor. Källa: PLC 5 4 (10)
5 Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län ( ) Ljungbyån b. Fysiska förändringar som kan påverka näringsretention i avrinningsområdet Ett flertal fysiska ingrepp såsom rätning, rensning, kanalisering, invallning och inte minst torrläggning påverkar den naturliga reningen i vattendragen. I Ljungbyåns avrinningsområde är 25 km vattendrag kraftigt rensade eller omgrävda. Vidare finns det ha som är dikningsföretag (4 % av avrinningsområdet). Även retention i sjöar kan påverkas av fysiska ingrepp såsom sjösänkning. I Ljungbyåns avrinningsområde är inga sjöar sänkta. c. Påverkan på kustvattenförekomsten Hossmoviken (SE ) Transport från Ljungbyån är den största påverkanskällan på Hossmoviken. Utöver Ljungbyån mynnar även ett mindre vattendrag (övrigt vatten) i viken. Det mindre vattendragets avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Känsligheten för påverkan av gödande ämnen från land skiljer mycket mellan olika kustvattenförekomster bl a beroende på vattenutbytet med utsjön. I vissa vattenförekomster är möjligheterna att påverka näringshalterna med hjälp av lokala åtgärder i ex v tillrinnande vattendrag goda, i andra mycket små. Detta innebär att förutom de åtgärder som krävs för att minska halterna av övergödande ämnen i Östersjön som helhet, är det viktigt att identifiera de kustvattenförekomster vars status är möjlig att förbättra med lokala åtgärder. Hossmoviken bedöms tillhöra kategorin som går att förbättra med lokala åtgärder (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009a). I Hossmoviken skulle, enligt simuleringar i SMHI s modell HOME Vatten, en 10 % belastningsminskning av kväve och fosfor från landbaserade källor ge en ca 2 % minskning av totalkvävehalterna och en 6 % minskning av halterna av löst oorganiskt kväve i vattnet på årsbasis (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009a). Om man tittar på löst oorganiskt kväve i ytvattnet vintertid, vilket är det begränsande ämnet för vårblomningen, ger enligt modellen en 10 % belastningsminskning haltminskningar på 3-5 % (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2009b). 5 (10)
6 Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version Tabell Påverkanskällor i Ljungbyåns avriningsområde. Utsläppsmängd för avloppsreningsverk (ARV) från miljörapporter. Källfördelning i % från modellen PLC5. * årsmedel : ** årsmedel före infiltration. Påverkanskälla Källfördelning PLC 5 Källfördelning PLC 5 Totalfosfor (kg) Totalkväve (kg) antropogent netto P % (tot kg) antropogent netto N % (tot kg) Reningsverk 20 % (850) 12 % (23 500) Bräddningspunkter: st (H-län) NYBRO ARV(ca 200* * pe)* Målerås ARA (ca 70* 900* 130pe)* Tillståndspliktiga 0 % 0 % B-anläggningar: verksamheter st verksamheter C-anläggningar: st verksamheter Dagvatten 11 % (460) 1,5 % (2 900) 25 st - - dagvattenpunkter Enskilda avlopp 10 % (440) 3 % (3 300) Ca 1700 st (H-län) - - Lantbruk/Jordbruk 9 % (375) 31 % (61 300) Varav 3 st B- - - anläggningar Atmosfärisk 0,5 % 1,5 % (2 650) deposition Skogsbruk - hygge 0,5 % 4 % (7 220) Tot antropogent (netto kg) Ca kg P Ca kg N 6 (10)
7 Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version Figur Miljöfarliga verksamheter samt punktkällor i form av reningsverk, bräddnings- och dagvattenpunkter samt ytrelaterat (kg/km2) antropogent fosfor (A) respektive kväve (B) från diffusa källor baserat på modellen PLC5. I kartan visas även vattenförekomster med miljöproblem övergödning (VISS ). 7 (10)
8 Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version Genomförda och pågående åtgärder I delar av avrinningsområdet pågår rådgivning inom Greppa Näringen. Vidare är det inom Landsbygdsprogrammet möjligt för lantbrukare att söka miljöstöd för åtgärder som bidrar till minskad kväveutlakning (fånggrödor och vårbearbetning), minskad ytavrinning av näringsämnen (skyddszoner), ökad sedimentation av fosfor (fosforfällor), miljöskyddsåtgärder (växtodlingsplaner) samt bidrag till anläggning och restaurering av våtmarker. Det är inte möjligt att söka stöd till anläggande av skyddszoner I tabell finns en översiktlig sammanställning av genomförda (år ) och pågående åtgärder i Ljungbyåns avrinningsområde. Denna tabell kommer att kompletteras under hösten Tabell Sammanställning på avrinningsområdesnivå av genomförda och pågående åtgärder som har en effekt på miljöproblemet övergödning. HARO nr Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Årtal Överföring avloppsvatten från Gullaskruv till Överstatorp ARV Överföring avloppsvatten från Tvärskog till Kalmar ARV Nybro kommun Kalmar kommun Skattad effekt P kg/år Skattad effekt N kg/år VA-planering Nybro kommun Pågående VA-planering Kalmar kommun Pågående Våtmarker X ha Inventering enskilda avlopp (antal?) Rådgivning: Greppa Näringen (Y % av jordbruksmark) Skyddszoner: Y 2010 ha Vintergrön 2010 mark: Y ha Vårplöjning Y ha (10)
9 Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version Potentiella åtgärder I syfte att nå god status krävs ytterligare åtgärder än de som redan har genomförts eller pågår. Nedan visas potentiella åtgärder på HARO-nivå (Tabell 2.2.4). Åtgärder föreslås baserat på dominerande påverkanskällor. På avrinningsområdesnivå är de viktigaste antropogena påverkanskällorna jordbruk följt av dagvatten, reningsverk och enskilda avlopp. Potential för åtgärder såsom skyddszoner och vårbearbetning kommer att beräknas av Vattenmyndigheten. Förutom bedömning av kostnadseffektivitet är diskussioner med berörda aktörer (kommuner, vattenråd m fl) en viktig aspekt i processen att besluta om vilka potentiella åtgärder som bör prioriteras. Denna tabell kommer att kompletteras under hösten Utöver åtgärder som avser att förbättra vattenkvaliteten finns det ett generellt behov av att verifiera och kvalitetssäkra statusklassningen med avseende på beräkning av referensvärde. Tabell Sammanställning på avrinningsområdesnivå av potentiella åtgärder som har en effekt på miljöproblemet övergödning. HARO nr Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Skattad effekt P kg/år Skattad effekt N kg/år Översyn dagvatten Översyn reningsverk Våtmarker Y ha Rådgivning: Greppa Näringen: 100 % av jordbruksblock Skyddszoner: Y ha Vintergrön mark: Y ha Referenser Naturvårdsverket. Rapport Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, delrapport Marias rapport Statistiska centralbyrån. Statistik på avrinningsområdesnivå (10)
10 Rubrikmall ; Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen Version Vattenmyndigheten Södra Östersjön. Redaktör Pålsson, Carina. Redovisning av regeringsuppdrag: Inventering av behovet av och möjligheterna till restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar. 2009a Vattenmyndigheten Södra Östersjön. Regeringsuppdrag Finn de områden som göder haven mest i Södra Östersjöns vattendistrikt. 2009b? VISS; 10 (10)
Norra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merHagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster
Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merStatus på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Läs merSveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merÅtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen
Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Läs merBedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Läs merLäget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete
Läget i Smålandskustens delområde - utmaningar och pågående arbete Övergödning fortfarande ett stort problem Miljöproblem övergödning Inlandsvatten: fosfor (P) Kustvatten: kväve (N) och fosfor (P) Källa:
Läs merNäringsämnen. En fördjupning. Philip Axe
Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merVattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar
Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merArbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?
Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merKort bakgrund om vattenförvaltningen
Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS
Läs merÅtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet
Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merMiljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merÖvergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Läs merTillsynsansvar över kommunala ledningsnät
Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät B 90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av > 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar >2 000 pe. C 90.20
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
Läs merUtdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009
Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande
Läs merStatus spredt bebyggelse i Sverige
Status spredt bebyggelse i Sverige Avløpskonferansen små avløp, store utfordringer på Campus Ås 23-24 maj 2018 Åsa Gunnarsson & Margareta Lundin Unger 2018-05-30 1 Upplägg Roller och ansvar Hur vi tillsynsvägleder
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merVattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merPåverkan övergödning Storsjön
Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merFinn de områden som göder havet mest. i Södra Östersjöns vattendistrikt
r e g e r i n g s u p p d r a g: Finn de områden som göder havet mest i Södra Östersjöns vattendistrikt Innehåll Sammanfattning 5 Uppdraget Finn de områden 7 Övergödning i Östersjön 8 Närsaltstillförsel
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merJordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen
Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen Else-Marie Mejersjö Åtgärd enligt VM:s åtgärdsprogram Jordbruksverket och länsstyrelserna, behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest
REDOVISNING 1 VATTENMYNDIGHETEN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT Lennart Sorby Telefon 021-19 50 87 lennart.sorby@u.lst.se Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av regeringsuppdrag
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merIngen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95
INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merÅtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken
Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens
Läs merGRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!
GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merKalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merErfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Läs merVårtäff 22 april 2017
Vårtäff 22 april 2017 Vattnets betydelse i vår kommun! Vattnets betydelse i vår kommun! Vatten är livet! Att för hålla oss till Fosforbelastning 7340 kg/år 0% 12% 16% 0% 1% 6% 4% 0% FOSFOR Reningsverk
Läs merÅtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden
Åtgärdsförslag för Kalmarsunds norra kustområden Sammanfattning I Kalmarsunds norra kustområden finns problem med miljögifter, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merÅtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten
Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten Sammanfattning Kalmarsunds kustvatten är en gruppering av de sju kustvattenförekomsterna S Kalmarsunds utsjövatten, S v s Kalmarsunds kustvatten, M v s Kalmarsunds
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merDetta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Påverkansanalys motsvarande sid Påverkansanalys I detta kapitel beskrivs syftet med påverkansanalysen
Läs merHur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merUtsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Läs merBREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky
BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merSynpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem
Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merJordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
Läs merTorrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
Läs merBilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag åtgärder för åtgärdsområdet Norra Hälsinglands kustvatten Detta är en sammanställning av de åtgärder
Läs merVattenförekomsten Ivösjön
Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;
Läs merBilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Nedre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merMartin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun
Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015-2021 - Vattenförvaltning 2.0 - Data om dagvatten - Vattendirektivet
Läs merHur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund
Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund Övergödning Återkommande algblomningar Syrgasbrist i djupvatten Internbelastning från sediment Begränsat
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merVad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merÅtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun
Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun Nr Åtgärd Ansvarig Samarbetspartners 1. Fosforföreningenfosfonater inkluderas i förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel
Läs mer