Åtgärdsprogram för Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(37)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(37)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Innehållet baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet med denna bilaga är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(37)

4 Sammanfattning De grunda havsområdena i Karlholmsfjärden och Lövstabukten har höga naturvärden men är kraftigt påverkade av övergödning och industriutsläpp. Vattendragen i området är dessutom påverkade av fysiska ingrepp. Åtgärdsområdet omfattar Väla kanals och Strömaråns avrinningsområden samt kustnära områden utan utpekade vattenförekomster. Merparten av tillrinningen från land sker från Tämnarån, som dock utgör ett eget åtgärdsområde (se Bilaga SE3_141_Tämnaråns åtgärdsområde). Dessa tre vattendrag mynnar alla i den inre delen av Karlholmsfjärden som har otillfredsställande ekologisk status, medan Lövstabukten har måttlig ekologisk status tack vare mindre belastning direkt från land och snabbare vattenomsättning. Väla kanal, Strömarån och sjön Strömaren har alla måttlig ekologisk status på grund av övergödning och biotopförstöring genom markavvattning och rätning. I Strömarån finns även dammar som utgör vandringshinder för vattenlevande organismer. Området domineras helt av skogsmark men jordbruk, enskilda avlopp och avloppsreningsverken i Karlholmsbruk, Skärplinge och Gårdskär ger ändå betydande bidrag till den antropogena näringsbelastningen i åtgärdsområdet som orsakar övergödning i alla ytvatten. För att minska näringsbelastningen på vattenförekomsterna inom Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde behövs mycket omfattande åtgärder i hela avrinningsområdet. Det gäller framför allt Tämnarån som står för merparten av näringsbelastningen. Dessa åtgärder beskrivs närmare i Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde. Åtgärderna behöver främst vidtas inom jordbruket och för de enskilda avloppen. De åtgärder som beräknats ge de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, anläggning av våtmarker och fosfordammar samt anpassade skyddszoner. De enskilda avloppen behöver uppnå högsta möjliga rening i hela avrinningsområdet. För att nå god ekologisk status för fisk och andra vattenlevande organismer måste vandringshindren i Strömarån åtgärdas. Dessutom behövs biotopvård i rensade vattendrag och ekologiskt funktionella kantzoner anläggas längs vissa sträckor av vattendragen. Det finns inget åtgärdsbehov i detta åtgärdsområde för att nå god status när det gäller miljögifter i ytvatten. I Karlholmsfjärden och Lövstabukten har dock halter av miljögifter uppmätts i sediment och påträffats i ytvatten men dessa har inte påverkat den kemiska eller ekologiska statusen i åtgärdsområdet. Det finns därför ett behov av ytterligare provtagning och övervakning av miljögifter. Grundvattenförekomsten Stymne vid Västland är till viss del belägen inom åtgärdsområdet. Status, påverkan och åtgärder för förekomsten beskrivs i Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde. 4(37)

5 Åtgärdsprogram för Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (37)

6 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Åtgärdsområdet omfattar Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens avrinningområde (Figur 1). Tillrinningsområdet areal är 386 km 2 och domineras av skogsmark (ca 75 procent av ytan) och ca 14 procent utgörs av jordbruksmark. Det största tillrinnande vattendraget, Tämnarån, utgör dock ett eget åtgärdsområde som beskrivs i Bilaga SE3_141_Tämnaråns åtgärdsområde. Tämnaråns avrinningsområde är km 2 stort och är mer jordbrukspräglat med ungefär en fjärdedel jordbruksmark. Huvuddelen av åtgärdsområdet ligger i Tierps kommun medan den nordvästra delen tillhör Älvkarleby kommun. Tätorterna Karlholmsbruk, Skärplinge och Gårdskär har tillsammans ca 2300 invånare medan resten av området är glesare befolkat. Kustvattenförekomsterna Karlholmsfjärden och Lövstabukten, vattendragen Strömarån och Väla kanal samt sjön Strömaren ingår i åtgärdsområdet (Figur 1b). De tre vattendragen Tämnarån, Strömarån och Väla kanal mynnar alla inne i Karlholmsfjärden och bidrar med drygt 90 procent av flödet till hela havsområdet, varav Tämnarån står för huvudparten. Den enda grundvattenförekomsten, Stymne, delas med Tämnaråns åtgärdsområde och beskrivs endast i Bilaga SE3_141_Tämnaråns åtgärdsområde. Strömaråns huvudfåra, liksom sjön Strömaren, har stora potentiella limniska värden, trots påverkan av både närsalter och hydromorfologiska ingrepp. Lövstabukten gränsar norrut till vattenförekomsterna Gävlebuktens utsjövatten och Öregrundsgrepen, och påverkas i de yttre delarna av Dalälvens stora sötvattenutflöde. I de södra delarna av havsområdet (Karlholmsfjärden, Lötfjärden, Nöttbohavet, Fagerviken) samt längs Gårdskärskusten i nordväst finns grunda skärgårdsområden med skyddade vikar och fjärdar med viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, lokaler med gölgroda och strandängar med höga naturvärden (Länsstyrelsen i Uppsala län 2004, Hjelm m. fl. 2009, von Strokirch & Wallström 2008, Sandström & Söderlund 2008, Johansson m. fl. 2010). Karlholmsfjärdens västra del är kraftigast påverkad, främst på grund av utsläpp via Tämnarån samt bebyggelse och verksamheter i Karlholmsbruk. Hög näringsbelastning orsakar övergödningsproblem och utanför tidigare trävaruindustri finns fiberbankar och sediment förorenade med stora mängder av bland annat kvicksilver och dioxiner. 6(37)

7 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 7(37)

8 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 8(37)

9 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Ingen av områdets fem ytvattenförekomster uppnår god ekologisk status (Figur 2). I Karlholmsfjärden är statusen otillfredsställande och i Lövstabuktens måttlig på grund av övergödning. Det finns en tydlig påverkansgradient i havsområdet från de innersta fjärdarna ut mot öppet hav, som återspeglas i bl.a. minskande halter av växtnäringsämnen och växtplankton. Strömarån med sjön Strömaren och Väla kanal har alla måttlig ekologisk status på grund av övergödning och fysisk påverkan i form av vandringshinder, markavvattning och sjösänkning. 9(37)

10 Figur 2. Karta över området med dess ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver. Detta är en expertbedömning baserad på en nationell utförd analys. Kemis status bestäms av om en uppmätt halt av ett prioriterat ämne överskrider sitt gränsvärde. I avsaknad av mätdata sätts ett ämnes status till god. Detta medför att väldigt många vattenförekomster får god status utan några haltmätningar som styrker detta. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. 10(37)

11 1.1.2 Grundvatten Den enda grundvattenförekomsten, Stymne, delas med Tämnaråns åtgärdsområde och beskrivs endast i bilagan för Tämnaråns åtgärdsområde Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten. Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än 10 m 3 per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. Grundvattenförekomsten Stymne omfattas av dricksvattenskydd men den ligger till största delen i Tämnaråns åtgärdsområde. Nitratkänsligt område. Generellt är det fosformängden, 22 kg totalfosfor per år och hektar, som reglerar gödselmängden som får spridas. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. De västra och södra delarna av Karlholmsfjärden och Lövstabuktens åtgärdsområde är utpekade som nitratkänsligt område, dvs att Väla kanal, Strömaren och delar av Karlholmsfjärden och Lövstabukten berörs. Avloppskänsligt område. EU:s medlemsstater ska enligt rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (det så kallade avloppsdirektivet) ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i 6 i lagen om allmänna vattentjänster (2006:214). Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet eller enligt fågeldirektivet. I Karlholmsfjärden och Lövstabuktens åtgärdsområde finns fyra Natura 2000-områden som berör vattenförekomster: Gårdskärskusten, Ledskär, Kapplasse och Björns skärgård. Kapplasse omfattar dock inga naturtyper med undervattensmiljö. Gårdsskärskusten skyddas enligt habitatdirektivet är ett fint exempel på flack landhöjningskust med omvandling av grunda havsvikar till flador, glosjöar och så småningom kalkrika våtmarker. Det omfattar bland annat naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön och 3140 Kransalgsjöar. Ingående art är större vattensalamander. Ledskär innerst i Karlholmsfjärden skyddas enligt både habitat- och fågeldirektivet och är ett av Sveriges värdefullaste områden för rastande fåglar. Det omfattar naturtyperna 1140 Blottade leroch sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund samt flera olika strandängstyper och ett stort antal fågelarter med vattenanknytning. Björns skärgård består av öar, skär och grunda undervattenshabitat som skyddas enligt både habitat- och fågeldirektivet. Området berör Lövstabukten i detta åtgärdsområde, men delas med tre andra vattenförekomster och åtgärdsområden. Det omfattar bland annat naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön. Större vattensalamander, gölgroda samt ett tiotal fågelarter med vattenanknytning ingår. Området är viktigt för flyttande fågel. Alla tre områdena bedöms uppnå gynnsam bevarandestatus med avseende på vattenmiljöerna, med viss osäkerhet i bedömningarna. 11(37)

12 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormen formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. Begreppet miljökvalitetsnorm anger den högsta tillåtna halt av ett ämne eller högsta nivå av en störning, som får förekomma. I vattenförvaltningen används uttrycket på detta sätt för kemisk status och de prioriterade ämnen som ligger till grund för den kemiska statusen. När det gäller ekologisk status används begreppet också för den miljökvalitet (god eller hög status) som ska uppnås i vattenförekomsterna. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Samtliga ytvattenförekomster har miljökvalitetsnorm god ekologisk status 2021 (Tabell 1). För kustvattnet är skälet till tidsundantaget naturliga orsaker. Det syftar på de storskaliga övergödningsproblemen i Östersjön vilket gör att mycket omfattande och tidsödande åtgärder krävs på både lokalt och internationellt och dessutom saknas tillräcklig offentlig finansiering och administrativ kapacitet. På grund av fördröjning i biogeokemiska system kommer inte heller åtgärder att få omedelbar, full effekt på näringsstatusen. För vattendragen och sjön är det orimliga kostnader som är skälet till tidsundantaget med avseende på både övergödning och fysisk påverkan. De orimliga kostnaderna syftar dels på bristande lagstiftning, dels på behov av så omfattande utredning/omprövning att den administrativa kapaciteten inte räcker till samt att den offentliga finansieringen är otillräcklig för att genomföra alla åtgärder som behövs. Samtliga vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går. 12(37)

13 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Karlholmsfjärden SE God ekologisk status 2027 Lövstabukten SE God ekologisk status 2027 Strömaren SE God ekologisk status 2021 Strömarån SE God ekologisk status 2021 Väta Kanal SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten Den enda grundvattenförekomsten, Stymne, delas med Tämnaråns åtgärdsområde och beskrivs endast i Bilaga SE3_141_Tämnaråns åtgärdsområde Kompletterande krav för skyddade områden I bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena Ledskär, Gårdskärskusten och Björns skärgård föreslås nedanstående bevarandemål med koppling till vattenkvalitet. Listan omfattar mål för de helt akvatiska naturtyperna och arterna i samtliga tre områden. Dessa mål samverkar för att uppnå vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för ekologisk status. Kraven gäller vattenförekomsterna Karlholmsfjärden och Lövstabukten. Arealen 1140 Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten bibehålls eller ökar. Arealen 1150 Laguner bibehålls eller ökar. Arealen 1160 Stora vikar och sund bibehålls eller ökar, alternativt övergår till laguner. Arealen 1620 Skär och små öar i Östersjön bibehålls eller ökar. En naturlig succession från juvenila flador till glon ska upprätthållas. All muddring och fördjupning av trösklar hindras. Ingen ökning av näringstillförseln av något slag får ske. Den genomsnittliga täckningsgraden av bottenvegetation på bottnar grundare än 1,5 m ska vara minst 25 procent. De arter som är typiska för flada-gloserien ska finnas kvar i livskraftiga populationer. Exempel på sådana arter är: kransalger, havsnajas, slingor, natar, möjor. Särskilt kransalgerna reagerar negativt på ökad näringstillförsel och muddringsföretag. Flytande trådalger ökar ej i täckningsgrad och täckningsgraden överstiger inte 30procent. Andelen vass får inte öka med mer än 10X procent under 6 år och totalarealen utgör högst X procent. Gölgrodan skall föryngra sig i området. 13(37)

14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Alla fem ytvattenförekomsterna har problem med övergödning. I havsområdet finns en tydlig påverkansgradient från de innersta fjärdarna ut mot öppet hav, som återspeglas i minskande halter av växtnäringsämnen och växtplankton. Karlholmsfjärden är kraftigt påverkad av näringstillförsel via vattendragen medan Lövstabukten har ett större utbyte med havet utanför med lägre näringsnivåer som resultat. Dessvärre är problemen med övergödning storskaliga och i stort sett hela kustvattnet från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar. Ett stort vattenutbyte med utsjön räcker därför inte för att nå god status med avseende på övergödningsindikatorer i detta kustområde Förbättringsbehov I Strömaråns avrinningsområde är förbättringsbehovet för fosfor beräknat till 370 kg per år och i Väla kanal är det 100 kg (Figur 3). För att nå god status med avseende på näringsämnen i Karlholmsfjärden behöver den årliga landtillförseln av fosfor minska från ca 16 till 7 ton (drygt 9 ton motsvarande 57 procent) och av kväve från 390 till 150 ton (dvs med 240 ton motsvarande 38 procent). 14(37)

15 Figur 3. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Som framgår av figur 4 är jordbruk den största påverkanskällan för fosfor. Ett par mindre reningsverk har utsläpp direkt till havet och är tillsammans med enskilda avlopp en betydande 15(37)

16 lokal källa. Påverkansbilden för kväve är liknande (figur 5) men med skillnaden att avloppsreningsverk står för en större andel och enskilda avlopp för en mindre. Belastningen från de landområden som ingår i själva åtgärdsområdet är 2,5 ton fosfor och 128 ton kväve per år. Till Lövstabukten tillförs mest näring genom inflöde från omgivande kustvatten, medan den direkta landpåverkan är relativt liten. Ett mindre reningsverk har dock utsläpp direkt till Lövstabukten och är tillsammans med enskilda avlopp en betydande lokal källa. Utöver landtillförseln så kommer 67 ton kväve och 1 ton fosfor via atmosfärisk deposition på havsytan 3, vilket inte kan åtgärdas lokalt. Den största belastningen till Karlholmsviken beskrivs inte här då den kommer via Tämnarån som beskrivs närmare i Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde. 4% 10% 12% 3% Enskilda avlopp Dagvatten 21% Jordbruk Skog Avloppsreningsverk 50% Övrigt Figur 4. Källfördelning av fosfor för området. 3 vattenwebb.smhi.se 16(37)

17 9% 0% 3% 1% 4% 31% 52% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 5. Källfördelning av kväve för området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Genomförda och planerade åtgärder finns inlagda i VISS och presenteras inte närmare här. En trävarufabrik i Karlholmsbruk lade ner verksamheten 2012 och dess utsläpp av ca 900 kg totalfosfor och 6 ton totalkväve per år upphörde därmed. Föreslagna åtgärder De föreslagna åtgärderna för fosfor i Tämnaråns avrinningsområde 4 ger större effekt än vad som krävs i själva ån, men är nödvändiga för att också Karlholmsfjärden ska nå god status. Åtgärdsområdets övriga landområden bidrar endast med mindre mängder fosfor och kväve till Karlholmsfjärden. De åtgärder som prioriterats i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde är kostnadseffektiva åtgärder och åtgärder som enligt gällande lagstiftning ska genomföras. I Tabell 2 föreslås åtgärder som tillsammans minskar fosforbelastningen på Karlholmsfjärden med drygt 800 kg. Av dessa går cirka 300 kg att åtgärda i Strömaråns avrinningsområde. De åtgärder som bedöms ge störst effekt i åtgärdsområdet är anläggande av våtmarker och förbättrade enskilda avlopp så de blir lagliga och uppnår minst normal skyddsnivå. I Tämnarån föreslås åtgärder som minskar belastningen på ån med 4,2 ton. Teoretiskt uppnår man därmed en minskning av fosforbelastningen på 5 ton till Karlholmsfjärden. Hela den effekten kommer sannolikt inte uppnås eftersom åtgärder som genomförs långt upp i Tämnarens åtgärdsområde får lägre effekt, på grund av retention i Tämnaren och i ån, än de åtgärder som genomförs nära kusten. För att uppnå hela behovet för fosfor- och kvävereduktion till kustvattnet krävs därför fler åtgärder, som kräver ytterligare utredning. 4 Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde 17(37)

18 En stor diffus källa är nedfall av luftburet kväve på havsytan. Kvävet kommer från förbränning, till stor del från sjöfart, vilket kräver internationella åtgärder. Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnet fosfor rangordnade efter kostnadseffektivitet a Åtgärdskategori Åtgärds storlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 880 Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 180 Antal Våtmark - fosfordamm 2,6 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Skyddszoner, 0-2 meter 11 Hektar 1, Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå 360 Antal Kalkfilterdiken 270 Hektar 8, Våtmark för näringsretention 140 Hektar Skyddszoner, 2-6 meter 23 Hektar 1, Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 310 Antal SUMMA a För information om enskilda vattenförekomster, se beskrivning i texten eller i VISS Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 18(37)

19 2.2 Försurning Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap, med tydliga spår av inlandsisen. Berggrunden består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. I slättområdena är den vanligaste jordarten lera och lerskikten kan vara mycket mäktiga. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran länets sjöar, vattendrag och grundvatten ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. I Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde finns inga vattenförekomster med försurningsproblem. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver undantas så är statusen god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster. Ett fåtal prioriterade ämnen har uppmätts inom åtgärdsområdet. I Karlholmsfjärden och Lövstabukten har halter av polycykliska aromtiska kolväten (PAH) samt dioxiner och dioxinlika föreningar uppmätts fisk och i sediment. Tributyltenn (TBT) och benso(g,h,i)perylen har påträffats i ytvatten i Karlholmsfjärden. Att statusen inte sänkts med avseende på dessa ämnen beror antingen på att provtagningsfrekvensen är otillräcklig, att det saknas gränsvärde för halter i sediment eller att data behöver utvärderas vidare. Även bly, krom, koppar och zink har påträffats i förhöjda halter i vatten eller sediment vid tidigare undersökningar i området. Halterna var dock under gällande gränsvärden och kompletterande undersökningar krävs för att kunna bedöma statusen för dessa ämnen. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anger skillnaden mellan nuvarande status och miljökvalitetsnormen och uttryckts som halter vatten eller sediment. Det anges för de parametrar som sänker den kemiska statusen. För kvicksilver saknas tillräckligt underlag för att definiera förbättringsbehovet i termer av halter i miljön mellan tillståndet idag och god status per vattenförekomst. Därför saknas förbättringsbehov för kvicksilver inom åtgärdsområdet Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning till följd av mänsklig aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Inom åtgärdsområdet återfinns sammanlagt tio förorenade områden i riskklass 1 och 2 (enligt MIFO-metodiken), varav tre i riskklass 1. Det finns inga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Även atmosfärisk deposition och dagvatten är relevanta påverkanskällor för miljögifter inom åtgärdsområdet. Källor till påverkan ska vara kopplad till Statusklassificeringen och anges endast utifrån de parametrar som sänkt den kemiska statusen. Påverkanskällan för kvicksilver har övergripande bedömts till atmosfärisk deposition i de fall det inte finns mer utförligt dataunderlag att tillgå. Andra källor till spridning kan vara läckage från skogsmark och förorenade sediment från tidigare industriella utsläpp. Inga punktkällor för kvicksilver har identifierats inom åtgärdsområdet. 19(37)

20 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Åtgärder ska kopplas till påverkan och status, men eftersom samtliga vattenförekomster endast har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver från atmosfärisk deposition kan åtgärder inte bedömas på regional nivå. Föreslagna åtgärder Åtgärder anges endast för vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status, där ett SFÄ påverkar bedömningen av den ekologiska statusen eller där provtagningar ger indikation på att statusen kan vara sämre än vad som gått att avgöra med rådande kunskapsunderlag. Omfattningen av föreslagna åtgärder blir därför ytterst begränsad. Att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå god kemisk status med avseende på kvicksilver ligger på nationell nivå och Länsstyrelsen ger därför inga förslag på specifika åtgärder för kvicksilver inom Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde. För de vattenförekomster där prioriterade ämnen påträffats men inte legat till grund för Statusklassificeringen föreslås operativ övervakning och insamling av dataunderlag. Åtgärden har ingen direkt miljöförbättrande effekt utan måste efterföljas av fysiska åtgärder. Denna typ av åtgärder anges dock inte i åtgärdsprogrammet som bindande utan ska ses som en behovsanalys till grund för framtida utredningar. Generellt krävs övervakning, provtagning och insamling av data för att öka kunskapen och möjliggöra en mer korrekt bedömning av kemisk status för samtliga vattenförekomster. Först därefter kan det eventuella behovet av åtgärder för att nå god status och uppfylla miljökvalitetsnormen fastställas. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala län finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande i sötvatten. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. Ingen känd förekomst av signalkräfta finns dock i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens vattenförekomster. Flera främmande invasiva arter är dock etablerade i kustvattnet, bland annat nyzeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum) och havsborstmasken Marenzelleria. Dessa arter kan konkurrera med inhemska arter och kan därigenom påverka den naturliga artsammansättningen. Ingen av de förekommande främmande arterna har bedömts påverka ekosystemen till den grad att den ekologiska statusen sänkts i åtgärdsområdet. Kunskaperna om de främmande arternas effekter är dock bristfälliga och bedömningen är därför osäker. Inga åtgärder föreslås därför inom området. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska 20(37)

21 livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende hydrologi och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser men graden av påverkan är mer osäker. Ett exempel på detta är att vi oftast vet var vattendragen är grävda men inte för hur läge sedan eller hur ofta grävningarna återkommer. För kustvattenförekomsterna har ingen kartläggning gjorts av fysisk påverkan på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Det finns fysisk påverkan från muddringar av trösklar till havsvikar och vandringshinder i kustmynnande vattendrag. I vilken omfattning dessa fysiska förändringar påverkar den ekologiska statusen har dock inte bedömts. Miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan har identifierats i alla åtgärdsområdets sötvattenförekomster (figur 6). Båda vattendragen har sämre än god status för kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. Strömarån och Strömaren har sämre än god status för kvalitetsfaktorn konnektivitet i vattendrag. För Strömaren är statusklassificeringen gällande hydromorfologi delvis missvisande då brister i underlaget gjort att bedömning av påverkan från genomförda sjösänkningar inte kunnat genomföras. De ekologiska effekterna av sjösänkningarna är alltså underskattade i statusklassificeringen. 21(37)

22 Figur 6. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på 22(37)

23 hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda vattenområden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån vilka vandringshinder som finns i en vattenförekomst, samt utifrån andel fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till hur många som borde finnas. Strömarån och Strömaren har sämre än god status för kvalitetsfaktorn konnektivitet i vattendrag (Figur 7). I Strömarån finns fem artificiella vandringshinder i form av dammar enligt de karteringar som gjorts. Ingen av dammarna är till nytta för någon verksamhet. När konnektiviteten på ett betydande sätt är påverkad betyder det att en del populationer blir påverkade av fragmenterade eller/och minskade habitat. Detta i sin tur kan leda till genetiskt selektionstryck, inavel, minskade eller förlorade uppväxt- eller födoområden. I sämsta fall leder det till att populationen inte kan fullborda sin livscykel. Resultatet av försämrad konnektivitet kan innefatta utdöende av eller mindre starka populationer, ändrade populationsstrukturer och förlust av ekosystemfunktioner i en sådan omfattning att den ekologiska statusen blir sämre än god. 23(37)

24 Figur 7. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 5. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 5 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 24(37)

25 Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna volymsavvikelse, flödets och vattenståndets förändringstakt samt specifik flödesenergi. Statusklassificeringen för hydrologisk regim visar på sämre än god status i både Strömarån och Väla kanal. Det är markavvattningarnas påverkan på parametern specifik flödesenergi som sänker statusen. Inga regleringar som påverkar flödet i någon större omfattning finns i åtgärdsområdet. Påverkanskällor och åtgärder för markavvattningar behandlas under morfologiskt tillstånd. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst på grund av mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning inkluderat närområdet och svämplanet. Närområdet omfattar marken 30 meter från vattenförekomstens strandlinje och svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag, Vattendragsfårans form, och Vattendragsfårans kanter bedömts där underlag har funnits tillgängligt. Dessa parametrar har sedan sammanvägts till Morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Analyserna visar att de både Väla kanal och Strömarån har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd (Figur 8). För bägge vattendragen gjordes bedömningen att den morfologiska påverkan ensamt, eller tillsammans med annan påverkan, sänkte den ekologiska statusen. Påverkan utgörs framförallt av omfattande markavvattningar och markanvändning i närområdet, som framförallt beror på att marken odlas upp hela vägen fram till vattendragen. Sjön Strömaren är påverkad av sjösänkningar men detta har inte kunnat bedömas i Statusklassificeringen på grund av brister i underlagen. Den morfologiska påverkan på sjön är därför troligen underskattad. 25(37)

26 Figur 8. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Strömaren och Strömarån har behov av åtgärder med avseende på konnektivitet. Förbättringsbehovet för vattendrag anges som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehovet för sjöar anges som den ytareal i sjön eller 26(37)

27 den längd mynnande vattendrag som är som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet för vattendrag 19 km. Flödesförändringar Inget förbättringsbehov har angetts för flödesförändringar inom åtgärdsområdet. Förbättringsbehovet för parametern specifik flödesenergi hanteras under morfologiska förändringar. Morfologiska förändringar Väla kanal och Strömarån har båda förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar. Behovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras till följd av rensningar m.m. Totalt är 28 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och 96 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas längs de bägge vattendragen Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar En vattendragsförekomst och en sjöförekomst har miljöproblemet konnektivitet (Figur 9). De fem vandringshindren i åtgärdsområdet består av dammar som inte är kopplade till någon specifik verksamhet. Flödesförändringar Flödesförändringar är inte ett miljöproblem i åtgärdsområdet. Parametern specifik flödesenergi har sämre än god status men då miljöproblemet härrör från morfologisk påverkan behandlas det under morfologiska förändringar. Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar utgör det största miljöproblemet i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde (Figur 9). Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i närområdet på grund av att marken odlats upp hela vägen fram till vattendragen och i många fall även ner på svämplanet. Sjöarna är framförallt påverkade av sjösänkningar och markanvändning på svämplanet. Påverkan från markavvattningar är dock inte lika stor överallt. Vissa vattendragssträckor har grävts återkommande med några års mellanrum under ett sekel medan andra bara grävts en gång under samma tidsperiod. Sådana skillnader har inte tagits med i påverkansanalysen. De ekologiska effekterna beror också på grävningens omfattning, exempelvis om man flyttat vattendraget eller bara breddat det längs några sträckor. Intensiv markanvändning i närområdet är omfattande inom åtgärdsområdet. Orsaken är framförallt att marken odlas upp hela vägen fram till vattendragen och i många fall även ner på flodplanet. Sjön Strömaren är påverkad av markanvändning på svämplanet och att den är sänkt via ett sjösänkningsföretag. På grund av brister i underlagen har sjösänkningarna inte vägts in i bedömningen av morfologiskt tillstånd. Den morfologiska påverkan på sjöarna är därför troligen underskattad. 27(37)

28 Figur 9. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Konnektivitetsförändringar Inga åtgärder är genomförda i åtgärdsområdet. Flödesförändringar Förändrade flöden är inget miljöproblem i åtgärdsområdet. Parametern specifik flödesenergi har klassificerats till sämre än god status men då miljöproblemet härrör från morfologisk påverkan behandlas åtgärder under morfologiska förändringar. Morfologiska förändringar Biotopvård har genomförts i begränsad omfattning i Strömarån. Föreslagna åtgärder För att nå god ekologisk status behöver åtgärder riktade mot miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan genomföras i åtgärdsområdets sjö och båda vattendrag (Tabell 4). För att förbättra vattendragens morfologiska tillstånd föreslås 28 hektar biotopvård i rensade vattendrag och anläggande av 96 hektar ekologiskt funktionella kantzoner. För att förbättra konnektiviteten föreslås att fem dammar inom avrinningsområdet antingen rivs ut eller att fiskvandringsvägar skapas för upp- och nedströmspassage. 28(37)

29 Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 5 11 Meter Hektar Hektar SUMMA Konnektivitetsförändringar Fem dammar behöver åtgärdas, antingen genom utrivning eller genom att en fiskväg anläggs. I Upplands flacka landskap är strömsträckor en ovanlig biotop som gjorts ännu ovanligare genom överdämning uppströms dammar och markavvattningar. Inom avrinningsområdet är totalt cirka 6,5 fallhöjdsmeter upptagna i dammar. Ytterligare utredningar krävs för att avgöra bästa lösning vid respektive damm, men generellt gäller att utrivning är den bästa och ofta billigaste lösningen. Flera dammar utgör dock lämningar efter gamla tiders bondesamhälle och kan av kulturhistoriska skäl vara viktiga att bevara. I fall med stora kulturmiljövärden kan därför anläggande av fiskvägar vara ett lämpligare alternativ än utrivning. Vid kommande analys av i vilken ordning åtgärderna bör genomföras kommer troligen åtgärder riktade mot skyddade arter/områden och åtgärder av dammar långt ner i avrinningsområdet att prioriteras. Dammen närmast havet, Skärplingedammen, har högst prioritet. Flödesförändringar Flödesförändringar är inget problem i åtgärdsområdet. Parametern specifik flödesenergi har sämre än god status men då miljöproblemet härstammar från morfologisk påverkan behandlas det under morfologiska förändringar. Morfologiska förändringar. Åtgärderna riktas mot att minska påverkan från framförallt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner av naturligare mark. För att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattenförekomst. Ekologiskt funktionella kantzoner Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bland annat av den närmaste omgivningen. Generellt gäller att en varierad strandzon ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv genom skuggande träd, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter och vatten. I Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde behöver 96 hektar kantzoner anläggas. Åtgärden innebär att man skapar en zon med naturligare förhållanden närmast vattendraget. Med kantzoner avses strandzonen samt det fastmarkområde som direkt påverkar vattendraget, normalt m från stranden. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara < 29(37)

30 15 m och i stora vattendrag åtminstone 20 m bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 m) används för samtliga vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är därför överskattad för många mindre vattenförekomster. Det viktiga vid anläggande av kantzonen är att man skapar rätt typ av kantzon på rätt plats. Ibland kan kantzonen vara öppen mark med betesmark och ibland passar det bättre med tät skog. Restaurering Maravvattningarna inom Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde har påverkat vattendragen negativt. Kunskapen om var markavvattningarna har genomförts är god men storleken på restaureringsbehovet är inte känd i sin helhet. Vissa förekomster är rätade och grävda i hela sin längd och är därigenom mycket starkt påverkade. Andra förekomster har flottledsrensats och eller bara rensats försiktigt. Behovet av åtgärder sträcker sig därför från enbart anläggande av funktionella kantzoner till genomgripande åtgärder som återmenadring. Åtgärdsbehovet är stort, men vilken typ av åtgärd som behövs på en specifik plats måste utredas ytterligare. En försiktig analys pekar mot att ca 28 hektar vattendrag är i behov av biotopvård. Sjön Strömaren är sänkt vilket dock inte har påverkat statusklassningarna på grund av brister i underlaget till bedömningarna. Åtgärdsförslagen för sjön är således underskattade. 30(37)

31 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Den enda grundvattenförekomsten i området nämligen Stymne delas med Tämnaråns åtgärdsområde och beskrivs i sin helhet där. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd I detta åtgärdsområde finns inga vattentäkter. 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Natura 2000-områdena Ledskär, Gårdskärskusten och Björns skärgård omfattar de akvatiska naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön och 3140 Kransalgsjöar. Större vattensalamander samt ett antal häckande eller rastande sjöfågelarter ingår. För att uppnå de uppsatta bevarandemål som listas i kapitel 1.2.3, krävs enligt bevarandeplanerna nedanstående åtgärder med effekt på vattenmiljön. Listan sammanfattar i förkortad form alla åtgärder för de akvatiska naturtyperna och arterna i samtliga tre områden. Genomförandet av dessa åtgärder bidrar till att nå vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för ekologisk status i de berörda vattenförekomsterna Karlholmsfjärden och Lövstabukten. All muddring inom området behöver förbjudas Påverkade laguner kan behöva restaureras. Båttrafiken kan behöva regleras för att minimera störning. Det behövs en plan för båttrafiken, så att muddringsverksamheten minimeras och kontrolleras. Dikning bör inte tillåtas inom området. Småvatten med större vattensalamander och gölgroda behöver en öppen sydsida varför en viss röjning av uppväxande träd och buskar krävs regelbundet för att solen skall kunna nå vattenspegeln. Se också åtgärdsprogram för arterna. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Se kapitel Nitratkänsliga områden De västra och södra delarna av Karlholmsfjärden och Lövstabuktens åtgärdsområde utgör nitratkänsligt område, dvs att Väla kanal, Strömaren och delar av Karlholmsfjärden och Lövstabukten berörs. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: 31(37)

32 det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd. 32(37)

33 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Övergödning är det största miljöproblemet sett till den uppskattade kostnaden för att nå god ekologisk status (tabell 5). Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status uppgår till ca 6 miljoner kronor. Av dessa kostnader utgörs 85 procent om att minska övergödningen. Tabell 5. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (37)