Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter från statusklassning i Sverige"

Maja Samuelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län Gunilla.lindgren@c.lst.se

2 Statusklassning i praktiken En guidad tur genom verkligheten från till från till Gunilla Lindgren Vattensamordnare gunilla.lindgren@c.lst.se

3 Verktyg Kvalitetsfaktorer Biologiska Naturvårdsverkets handböcker Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys och om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660 och NFS 2006:1) Bedömningsgrunder för miljökvalitet Expertbedömning Kemi fysikaliska fisk plankton påväxtalger bottendjur makrofyter Allmänna förhållanden: Temp, syrgas, närsalter, surhet Hydro morfologiska Flödesdynamik Bottenstruktur Syntetiska och icke syntetiska ämnen: Enligt lista Kontakt med grundvatten Strandzon

4 Data? Miljöövervakning Recipientkontroll Kalkningseffektuppföljning Mm, mm Övervägande kemi, ganska många elfisken, begränsat med bottenfauna och växtplankton och mycket få påväxtalger/makrofyter. Data insamlade för andra syften än statusklassning. Vilka data kan man använda? Hur gamla data kan man använda? Kompletterande biologiska data insamlade enligt gällande metoder och i syfte att statusklassa!

5 Modeller? Övergödning Enkla indikativa modeller utifrån påverkanstryck: markslag, punktkällor, enskilda avlopp, dagvatten Källfördelningsmodeller PLC5 = Brutto och nettobelastning av P och N till havet, flödesnormaliserade för åren Försurning Enpunktsmodell, basflöde Prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen Påverkansanalys Havet HOME Vatten, SMHI

6 Vattenkemi Bedömningsgrund finns för Fosfor i sjöar och vattendrag Siktdjup i sjöar Syrgas i sjöar Försurning i sjöar och vattendrag Fosfor och kväve i havet

7 Förhållandet mellan beräknad bakgrundshalt enligt bedömningsgrunder och uppmätta fosforhalter i Örsundaån. 1 0,9 0,8 0,7 EK 0,6 0,5 0,4 EK = beräknat referensvärde 0,3 uppmätt värde 0,2 EK > 0,5 = god status 0, Provtagningsdatum

8 Beräkning av objektsspecifika referensvärden Ingående parametrar: Icke marina katjoner, AbsF och stationshöjd Mer än 10% jordbruksmark Separera andel jordbruksmark och räkna på en referens anpassad till jordartens läckagecoefficient loamy sandy loam silt sandy clay silty silty clay sand sand loam loam clay loam clay clay loam loam

9 Olika sätt att beräkna påverkan av fosfor Fosforhalt Halt mikrogram/l iter Bakgrundsvärde Halt mikrogram/li ter Ekologisk kvot EK Treårsmedelvärde Beräknat enligt "gamla" nya bg medelv Bakgrund treårsmedelvärde/treårsmedelvärde ,15 SMHI modellberäknad halt vid normalflöde 150 Beräknat enligt "gamla" nya bg medelv Bakgrund medel /uppmätt medel 1961/2006 0,2 Uppmätt medelvärde expertbedömning 55 SMHI bakg/smhi modellerad medelhalt 0,46 Beräknat enl "nya" nya bg 53 nytt referensvärde/uppmätt medelvärde ,4 SMHI modellberäknad bakgrund vid normalflöde 69

10 Vattendrag Bottenfauna ASPT ekologisk kvalitet DJ index övergödning (EPT, % kräftdjur, % EPT, ASPT, saprobieindex) MISA försurning Sjöar ASPT BQI (fjädermyggor) MILA (försurning) Gällbäcken EK = 1,2

11 Påväxtalger God korrelation med vattenkemin Sannolikt användbar för att kvantifiera reduktionsbehovet av fosfor, förutsatt att sambandet dos respons går att få fram. Fördelning av statusbedömning av närsalter i vattendrag där påväxtalgerna har Hög status Fördelning av statusbedömning av närsalter i vattendrag där påväxtalgerna har God status Fördelning av statusbedömning av närsalter i vattendrag där påväxtalgerna har Måttlig status h g m o d h g m o d h g m o d

12 Statusklassning av kontinuitet där fisken har dålig status Norra Östersjödistriktet b p m g h okl Statusklassning av kontinuitet där fisken har otillfredsställande status Norra Östersjödistriktet b p m g h okl Fisken återspeglar hydromorfologisk påverkan, det vill säga vandringshinder, rensning, uträtning, kulvertering och markanvändning i närmiljön. Statusklassning av kontinuitet där fisken har måttlig status Norra Östersjödistriktet Statusklassning av kontinuitet där fisken har god status Norra Östersjödistriktet Fördelning av statusklassning för kontinuitet i Norra Östersjödistriktet b p m g h okl b p m g h okl b p m g h okl

14 Örsundaån ~ hög ~ god ~ måttlig ~ otillfredsställande ~ dålig Bedömda kvalitetsfaktorer: Å Fisk i rinnande vatten Í Fisk i sjöar Påväxtalger Þ Bottenfauna Fosfor Hydromorfologiska parametrar

15 Tämnarån ~ hög ~ god ~ måttlig ~ otillfredsställande ~ dålig Bedömda kvalitetsfaktorer: Å Fisk i rinnande vatten Í Fisk i sjöar Påväxtalger Þ Bottenfauna Fosfor Hydromorfologiska parametrar

16 Makrofyter Inte använt Ser behov av makrofytinventeringar bland annat i grunda sjöar med hög vegetationstäckningsgrad:

17 Havet.. Genomgående stora problem med bedömningsgrunder. HOME vatten och expertbedömningar/användning av data och bedömningsgrunder ger stora skillnader i status.

18 BG i praktiken Måste alltid kompletteras med en rimlighetsbedömning Kräver kompetens! Är riktigt bra i nuvarande tappning Kan bli ännu bättre

19 Brister Inga data Kvalitetsfaktorer som indikerar samma sorts påverkan visar olika status Inte alla kvalitetsfaktorer har undersökts en pedagogisk utmaning att klassa ett vatten i måttlig eller sämre status trots att de mätta kvalitetsfaktorerna har god eller hög status! Metoden som anbefalls i bg är sällan för att säga aldrig korrekt efterlevd Brister i bedömningsgrunderna gör att klassningen ibland inte stämmer hur hanteras det? (Exempel: Plankton som migrerar i djupled, Gammarus dominerar i ett vattendrag, vitmärlans rörlighet både i stora sjöar och i havet.) Hur mäter man förbättring när åtgärder så småningom vidtas?

20 Sök mer information Vattenkartan VISS Vatteninformationssystem Sverige Vattemyndigheternas hemsida Länsstyrelsens hemsida

21 Tack för uppmärksamheten!

Relevanta dokument

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse