Kunskapsunderlag för delområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsunderlag för delområde"

Transkript

1 Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0

2 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden... 6 Kulturmiljö... 7 Sjöar och vattendrag... 8 Vattnets kemiska och ekologiska status... 8 Miljögifter Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Övergödning Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Försurning Tillståndet i miljön Fysisk påverkan Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Referenser Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 3

4 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Hyens avrinningsområde Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Nyängsåns (Ned Klingen Hyen) avrinningsområde Bilaga 4. Utsläpp av fosfor och kväve inom Tvärhandsåns avrinningsområde Externa bilagor Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

5 Sammanfattning Nyängsåns avrinningsområde ligger till största delen i Säters kommun och sträcker sig även in i kommunerna Falun och Hedemora. Inom området har bergsbruk och hyttverksamhet haft en stor historisk betydelse och utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter metallframställning. Lämningarna härrör så långt tillbaka som till medeltiden men i området finns även lämningar efter kvarnar och sågverk. I anslutning till verksamheterna förekommer även dammvallar. Vattenavrinningen i området har troligtvis främst påverkats av tidigare verksamheter kopplade till metallhantering, bergsbruken och dess angränsande verksamhet. Av avrinningsområdets tolv vattenförekomster bedöms samtliga vara så pass hydromorfologiskt påverkade, exempelvis av regleringsdammar eller rätningar av vattendrag, att de inte når upp till god ekologisk status. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning och avrinningsområdet har generellt sett små problem med övergödning. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 5

6 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Inte heller finns några utpekanden inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. En allmän vattentäkt har skydd i form av vattenskyddsområden, Uppbo (1971) Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

7 Kulturmiljö Bergsbruk och hyttverksamhet med anor från medeltid har varit av stor historisk betydelse inom området. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter metallframställning som sträcker sig bak till medeltiden, men även kvarnar och sågverk. I anslutning till dessa verksamheter förekommer bland annat dammvallar. Inom området finns det ett riksintresse för kulturmiljö som berör vattenanknutna kulturvärden. Riksintresset är Såghyttan (W13) 1. Detta område är även utpekat som särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Såghyttan är en industrimiljö med lämningar efter 1800-talets kopparhantering och har stor betydelse för förståelsen av hur kopparhanteringen bedrivits i Kopparbergslagen. Övriga områden med vattenanknutna kulturvärden är bland annat Nyhyttan, Nedre Lunan, Lövåsen, Nyberget och Fiskarbo. Fornminnesinventering har skett i området 1990 och Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är metallhantering, bergsbruken och dess angränsande verksamhet. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna i områden där det kan finnas kulturlämningar. 1 Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 7

8 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 46. Nyängsåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

9 Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 9

10 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE ) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige Löpnr Nyängsåns avrinningsområde Vattenförekomster i 1 Nyängsån (Hyen - Dalälven) SE Hyen SE Nyängsån (Nedre Klingen - Hyen) SE Nedre Klingen SE Mellan Övre och Nedre Klingen SE Övre Klingen SE Lunån nedre SE Tvärhandsån SE Flyttjeån SE Lunån övre SE Skvasselbäcken (nedre) SE Bäcken mellan Dammsjön och Nedre Klingen/Lisjön SE Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig MKN GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 Kemisk status Kemisk status God God God Uppnår ej god God God Ej klassad God Ej klassad Ej klassad Ej klassad God MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2021 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 Miljöproblem Säter Säter Säter Säter Säter Falun, Säter Falun Säter Säter Falun Säter Säter Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

11 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Nyängsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 11

12 Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Nyängsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

13 Miljögifter Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Tillståndet i miljön Figur 4. Sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde som har problem med miljögifter visas i lila på karta. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Källor till påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 13

14 Förorenade områden Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Nyängsåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

15 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 15

16 Övergödning Nyängsåns avrinningsområde har generellt små problem med förhöjda näringshalter. Tvärhandsån och Nyängsån mellan Nedre Klingen och Hyen har förhöjda näringshalter och klarar inte kraven för god ekologisk status. Sjön Hyen har dåliga syrgas- och siktdjupsförhållanden, vilket ibland kan vara ett tecken på förhöjd näringsbelastning, och växtplanktonsamhället uppnår inte kraven för god status (Figur 6 och Tabell 2). Det finns inget utifrån påverkansanalyser eller andra mätningar som tyder på näringsbelastning på sjön. Försiktighet bör dock iakttas vid etablering av nya verksamheter som kan belasta sjön ytterligare. Tillståndet i miljön Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Nyängsåns avrinningsområde Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

17 Tabell 2. Bedömning av parametrar som indikerar övergödningsproblem inom Nyängsåns avrinningsområde. Parametrar som används för att bedöma om en sjö eller ett vattendrag är näringsbelastat är fosfor, syrgas och siktdjup. Dessutom kan även biologin i vattnet (fisk, bottendjur, växtplankton eller kiselalger) användas för bedömning av övergödningsproblem. H = hög status, G = god status, M = måttlig status, O = otillfredsställande status och D = dålig status. Vattnets namn Hyen SE Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) SE Tvärhandsån SE Statusklass fosfor syrgas siktdjup fisk bottendjur växtplankton/ kiselalger H D O Ej bedömd G M M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd M Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Hyen (SE ) Ett relativt stort antal mätningar av näringsämnen har genomförts i Hyen och de uppvisar inte speciellt höga fosforhalter. Även fosforhalterna i vattnet närmast botten är relativt låga vilket indikerar att det inte förekommer någon intern belastning från sedimenten i sjön. Sjön har bra syrgasförhållanden på vintern men dåliga under sommaren. Sommartid har sjön varit syrgasfri från 7 meters djup. Sommaren 2011 och 2012 togs prov på växtplanktonsamhället i Hyen och den analysen visar på måttlig status främst på grund av den stora mängden växtplankton som finns i sjön. Det hittades ett flertal arter som föredrar näringsrika förhållanden. Jämfört med den växtplanktonprovtagning som gjordes 1998 så har förhållandena försämrats i sjön. Även siktdjupsmätningarna tyder på att sjön är grumlig vilket kan bero på den stora mängden alger. Nyängsån mellan Nedre Klingen och Hyen (SE ) Nyängsån rinner från Nedre Klingen och mynnar i Hyens norra del. Vattendragen visar något förhöjda näringshalter. Periodvis vid höga vattenflöden uppstår höga halter av fosfor vilket kan tyda på läckage av näringsämnen från kringliggande mark. Vid dessa tillfällen är även kvävehalterna förhöjda. Även vid låga flöden kan höga ammoniumhalter uppstå vilket kan tyda på påverkan från avlopp. Tvärhandsån (SE ) Tvärhandsån mynnar i Hyens västra delar. Vattendragen visar förhöjda näringshalter. De högsta fosforhalterna är tydligt kopplade till höga flöden vilket kan tyda på läckage av näringsämnen från kringliggande mark. Förhöjda halter av partiklar (suspenderat material) tyder på att det förekommer erosion. Vid erosion följer även de näringsämnen som finns anslutna till partiklarna med ner i vattnet vilket kan orsaka höga näringshalter. Förhöjda halter förekommer dock under hela året vilket tyder på att vattnet även är påverkat av någon punktkälla. Vattendraget har extremt höga kvävehalter ( µg/l) varav nästan allt är i form av nitrat. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 17

18 Tabell 3. Fosforhalter angivna som medelvärde samt målvärde (gräns för god fosforstatus) samt antal genomförda mätningar i vatten med övergödningsproblem inom Nyängsåns avrinningsområde. Vattnets namn Hyen SE Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) SE Tvärhandsån SE Fosforhalt (µg/l) Antal mätningar medelvärde målvärde äldre 20 28, , ,2 7 1 Källor till påverkan Hyen (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Hyens avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 2). Enligt SMHI:s näringsbelastningsberäkningar så är påverkan från avloppsreningsverket vid Nyängsån relativt liten. Det finns en del jordbruksmark vid den nordvästra strandkanten av sjön samt en hel del kring tillrinnande vattendrag som Tvärhandsån. Mätningar i Tvärhandsån och Nyängsån tyder på en del näringsläckage från jordbruksmark vid höga flöden. Det är mest fritidshus som ligger i direkt anslutning till sjön så belastningen från dem sker under perioder av året. Däremot finns en del enskilda avlopp kring tillrinnande vattendrag som kan påverka näringsbelastningen på sjön. Bedömningen är därför att de viktigaste påverkanskällorna att komma tillrätta med är näringsläckage från jordbruksmark och enskilda avlopp kring tillrinnande vattendrag. Nyängsån mellan Nedre Klingen och Hyen (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Nyängsåns avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 3). Enligt SMHI:s näringsbelastningsberäkningar så är påverkan från avloppsreningsverket vid Nyängsån relativt liten. De fastigheter som ligger närmast Nyängsån är anslutna till det kommunala avloppsnätverket. De enskilda avlopp som finns längre bort från huvudfåran bedöms inte ha så stor påverkan på Nyängsåns huvudfåra. Tillrinnande vattendrag omges till större delen av jordbruksmark varför näringsläckage från dessa områden bedöms vara den viktigaste påverkanskällan på ån. Tvärhandsån (SE ) De största källorna till näringsbelastning inom Tvärhandsåns avrinningsområde är läckage från odlad mark och enskilda avlopp (Bilaga 4). De vattenkemiska mätningarna tyder både på påverkan genom näringsläckage från jordbruksmark främst vid höga vattenflöden och från punktkällor. Det ligger en hel del fastigheter med enskilda avlopp i nära anslutning till de nedre delarna av ån medan jordbruksmarken främst finns uppströms i de övre delarna av vattendraget. Bedömningen är därför att näringsläckage från jordbruksmark och enskilda avlopp är de viktigaste påverkanskällorna på ån. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Inga åtgärder föreslås inom Hyens närområde eftersom näringshalterna trots allt är låga i sjön och den mesta av påverkan bedöms komma från tillrinnande vattendrag Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

19 De enskilda avlopp som har störst påverkan på vattnen inom avrinningsområdet bedöms vara de kring Tvärhandsån och om det eventuellt finns några fastigheter för permanentboende i nära anslutning till sjön Hyen. För övrigt föreslås åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruksmark kring Nyängsån och Tvärhandsån. Vilka jordbruksåtgärder som är bäst lämpade och rimliga att genomföra behöver utredas vidare ur ett miljönytta och samhällsekonomiskt perspektiv. Åtgärderna i Tabell 4 ska därför betraktas som förslag. Tabell 4. Föreslagna åtgärder för vatten inom Nyängsåns avrinningsområde som inte klarar kraven för god status med avseende på övergödning. Föreslagna åtgärder Vattnets namn Hyen SE Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) SE Tvärhandsån SE ARV eller bräddning Enskilda avlopp (normal) Anpassad skyddszon Våtmark Fosfordamm Strukturkalkning Internbelastning Genomförda och pågående åtgärder Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i de näringsbelastade vatten som beskrivs ovan har genomförts eller planeras. För att bedöma om åtgärderna är tillräckliga för att nå uppnå god status med avseende på övergödning behövs vattenkemiska och eventuellt biologiska provtagningar genomföras. Tabell 5. Genomförda, planerade och pågående åtgärder redovisade för Nyängsåns avrinningsområde. ARO=avrinningsområde. Detaljerad information om åtgärderna finns i databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Åtgärdsbeskrivning Vallodling i slättlandskapet vid Hyen Vallodling i slättlandskapet vid Nyängsån Vallodling i slättlandskapet vid Tvärhandsån Genomförd/Planerad/ Pågående Åtgärdsplats Vatten där effekt förväntas Genomförd Hyens ARO Hyen SE Genomförd Genomförd Nyängsåns ARO Tvärhandsåns ARO Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) SE Tvärhandsån SE Försurning Tillståndet i miljön Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 19

20 Fysisk påverkan Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Samtliga utav områdets tolv vattenförekomster har bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 6). Tabell 6. Sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till slutbedömningen. Dessa redovisas mer i detalj i efterföljande kapitel. ID-beteckning/ Hydromorfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Hydrologi Morfologi Konnektivitet Hyen Sjö SE M Nedre Klingen Sjö SE M Mellan Öv- & Ned Klingen Vattendrag SE M Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) Vattendrag SE M Nyängsån (Hyen - Dalälven) Vattendrag SE M Lunån nedre Vattendrag SE M Skvasselbäcken nedre Vattendrag SE M Lunån övre Vattendrag SE M Tvärhandsån Vattendrag SE M Flyttjeån Vattendrag SE M bäcken mellan Dammsjön och Nedre Klingen Ö Vattendrag SE M Övre Klingen Sjö SE M Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

21 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag. Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter som bedömts är förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan). Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv, i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga flödesförändringar. Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort i Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 21

22 Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 7. Dammar inom Nyängsåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Inga vatten inom detta avrinningsområde har bedömts med avseende på hydrologiska förändringar på grund av bristande underlagsmaterial. Detta betyder dock inte att sådan påverkan saknas. Tvärt om förekommer flera aktiviteter inom området som riskerar att utgöra betydande negativ påverkan i flera av vattnen. Inom Nyängsåns avrinningsområde finns 15 dammar varav nio ligger i eller i direkt anslutning till de vattenförekomster som finns definierade inom området (Figur 7) Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

23 Eventuella regleringsrutiner och tillämpning av dessa för dammarna inom Nyängsåns avrinningsområde är inte kända (SMHI 2014) och därför har deras påverkan på hydrologin inte kunnat bedömas. Det är dock rimligt att anta att vissa av dessa har en betydlig påverkan på angränsande vatten. Förändringar i hydrologi kan också orsakas av rätningar, rensningar och vattenuttag. Rensade och rätade vattendrag får en förändrad hydrologi som består bland annat i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än vad den skulle vara vid orensade förhållanden. Nyängsåns huvudfåra har använts som flottled och rimligen borde där finnas rensningar som påverkar flödet på ett negativt sätt, åtminstone på vattendragssträckorna mellan sjöarna Stora Grycken och Nedre Klingen (se kapitlet nedan om morfologi). Vattenuttag (volymsavvikelse) vid lågflödessituationer riskerar att allvarligt påverka djur och växtliv om det innebär att flödena sjunker under normala lågvattenflöden och/eller att perioderna med lågflöde som orsakas av vattenuttag blir allt för långa eller frekvent återkommande. Ingen tillståndsgiven rätt att göra större vattenuttag finns inom området (Länsstyrelserna 2014). De nedre delarna av Nyängsåns avrinningsområde präglas av jordbruk där rensning, rätning och dikning förekommer. Detaljerad information om dess omfattning saknas dock för närvarande och detta kan därför inte bedömas. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 23

24 Figur 8. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna I första hand behöver bättre underlagsinformation inhämtas. Det finns många indikationer som tyder på att det finns risk för betydande hydrologisk påverkan inom området. Genomförda och pågående åtgärder Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

25 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Begreppet innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här. Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter. Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad fortplantningsframgång eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd. Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan). Tillståndet i miljön Nio av de tolv vattenförekomsterna inom detta område bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge påtagliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 9, Tabell 7). Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 25

26 Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

27 Tabell 7. Sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv. ID-beteckning/ Konnektivitetsstatus Antal vandringshinder: Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden Nedre Klingen Sjö SE O 1 2 Mellan Öv- & Ned Klingen Vattendrag SE M 1 0 Nyängsån (Ned Klingen - Hyen) Vattendrag SE M 1 0 Nyängsån (Hyen - Dalälven) Vattendrag SE M 1 0 Lunån nedre Vattendrag SE O 2 1 Skvasselbäcken nedre Vattendrag SE M 3 0 Lunån övre Vattendrag SE M 3 0 Flyttjeån Vattendrag SE M 3 0 Övre Klingen Sjö SE M 2 0 Källor till påverkan Inom Nyängsåns avrinningsområde är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 7, Figur 7). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Nästan samtliga vattenförekomster inom området har bedömts vara påverkade av vandringshinder i form av dammar (Figur 9). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att alla de elva dammar som ligger i eller i direkt anslutning till de sjöar och vattendrag som utgör vattenförekomster, åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförande av åtgärder. Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön. Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd), och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas. För flertalet av dammarna inom området saknas detaljerad information om deras påverkan som vandringshinder. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 27

28 Nyängsån (Nedre Klingen - Hyen) (SE ) Längs Nyängsåns finns två dammanläggningar som saknar tillstånd. En första åtgärd kan vara att kräva att ägarna till dessa ser till att få ett tillstånd till den verksamhet de bedriver, samt att under denna process verka för tillståndet innefattar den miljöhänsyn som behövs. Genomförda och pågående åtgärder Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

29 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde. Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar påverka livsmiljöerna i vattnet. Några vatten inom området har bedömts vara så pass påverkade av markanvändningen i närområdet att det allvarligt påverkar vattnets ekologiska status. Det kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller byggnationer i eller i anslutning till vattnet. Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör i många områden den största morfologiska påverkan på vattendrag dock ej i detta område. Flottledsrensningar innebär att större stenar och block flyttades från vattenfåran till sidan om vattendraget. Ibland sprängdes till och med större block och hällar. Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnade av, vattenhastigheten ökade och de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de vattenlevande arterna som följd. Inom detta avrinningsområde har det endast flottats timmer längs områdets huvudfåra och rensningar från denna verksamhet torde vara av relativt liten omfattning. Rensningar kan också förekomma i nära anslutning till och omkring övergivna rester av historiska dämmen och därtill anslutna verksamheter. Dessa har ännu inte kartlagts i detalj ännu. Tillståndet i miljön Inom Nyängsåns avrinningsområde är det tre sjöar och två vattendragssträckor som bedömts ha fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar vattenlevande djur och växter (Tabell 8, Figur 10). Troligen är fler vatten än de nämnda som är utsatta för betydlig morfologisk påverkan än vad som redovisas här. Flottning har förekommit längs huvudvattendraget från sjön Stora Grycken ner till mynningen med Dalälven, men det saknas dock kunskap om i vilken omfattning vattendragen rensats. I vattendraget uppströms sjön Nedre Klingen är det dock rimligt att anta att en betydande rensning av vattenfåran genomförts. Nedströms nämnda sjö övergår vattendraget till ett flackare lopp omgiven av jordbruksmark. Längs denna sträckning är flödet långsammare med finare jordarter och minskade förekomst av större sten och block. Rensningsbehovet har därmed varit mindre längs denna sträckning. Längs vattendragssträckningarna genom jordbruksmarken har däremot vissa rätningsinsatser av vattenfåran genomförts. Dessa har dock inte kvantifierats och därmed inte kunnat bedömas. Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 29

30 Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Nyängsåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

31 Tabell 8. Vatten inom Nyängsåns vattensystem som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status ID-beteckning/ Morfologiskt Orsaker: Vattnets namn Vattenkategori EUCD tillstånd Rensning Närmiljö Hyen Sjö SE M Nedre Klingen Sjö SE M Tvärhandsån Vattendrag SE M bäcken mellan Dammsjön och Nedre Klingen Ö Vattendrag SE M Övre Klingen Sjö SE M Källor till påverkan Inom Nyängsåns avrinningsområde är det omfattningen av jordbruksmark och bebyggelse i direkt anslutning till vatten som har bedömts utgöra betydande påverkan på vattnens morfologi. Andelen artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens närområde upp till 30 m från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som lekområde för fisk och grodor. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi. För flertalet vatten i detta område finns mycket bristfälligt underlag med avseende på morfologiska förändringar. I området har enbart närområde och svämplan bedömts, vilket riskerar att ge felbedömningar av morfologiskt tillstånd och därmed även det bedömda biologiska och ekologiska tillståndet. För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta område hänvisas till VISS-databasen (www.viss.lansstyrelsen.se). Inom Nyängsåns avrinningsområde har även flottningsverksamhet bedrivits längs huvudflödets vattendrag och denna numera avslutade verksamhet som bedöms kunna utgöra ytterligare påtaglig morfologisk påverkan i fler vattendrag än de som redogjorts för (Tabell 8). Det förekommer även historiska spår och påverkan efter äldre verksamheter såsom hyttor och kvarnar som fortfarande kan innebära fortsatt negativ påverkan på vattnen. Det finns dock brister i kunskapen kring omfattningen av negativ påverkan från historiska verksamheter och lämningar i detta och många andra områden. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Närområde och svämplan är de enda parametrar för vattnens morfologi som bedömts inom Nyängsåns avrinningsområde. Vatten med omfattande påverkan på dessa parametrar kan åtgärdas genom förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer, genom att till exempel återställa kantzoner så de blir bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden. De vatten som behöver åtgärder är de samma som redovisas under avsnitten om Tillstånd i miljön och Källor till påverkan (Tabell 8, Figur 10). Det beror på att problem med närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 31

32 andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem kan vara de samma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt och djurliv och åtgärderna som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in. Alla flottledsrensade vattendragssträckor inom området behöver restaureras för att samtliga vattendrag ska uppnå funktionella livsmiljöer för djur- och växtliv. Vissa vattendragssträckor kräver även att anslutande sträckor åtgärdas. Detta är viktigt att beakta, exempelvis vid prioriteringssituationer. Det förekommer även annan morfologisk påverkan inom detta område, men den är dåligt kartlagd. Det kan därför finnas ytterligare behov av åtgärder i fler vatten vad som redovisas här. Genomförda och pågående åtgärder Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

33 Referenser Länsstyrelserna Miljödomstolarnas databas över miljötillstånd gällande vattenverksamhet Miljöboken. ( ). SMHI SMHI Vattenwebb. ( ). Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 33

34 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Nyängsåns avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Bäcken mellan Damm- Vatten 2009 Zn Pb* sjön och Nedre Klingen SE Tvärhandsån Vatten 2009 Cu och Zn SE Övre Klingen Vatten 2009 Cu och Zn Cd* SE Mellan Övre och Vatten - Nedre Klingen SE Nedre Klingen Vatten 2009 Cd, Cu, Pb och Zn SE Nyängsån (Nedre Vatten 2009 Zn Klingen - Hyen) SE Hyen Vatten 2009 Zn SE Nyängsån (Hyen - Vatten 2009 Zn Dalälven) SE *Halterna ligger strax under gränsvärdet. Expertbedömning baserad på Cu och Zn i vattenförekomster uppströms och nedströms. Även Cd finns i förhöjda halter i båda vattenförekomsterna Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

35 Bilaga 2. Utsläpp av fosfor och kväve inom Hyens avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Hyens avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk 9 2 Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten okänt okänt Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 75 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 11 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 35

36 Bilaga 3. Utsläpp av fosfor och kväve inom Nyängsåns (Ned Klingen Hyen) avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Nyängsåns (Ned Klingen - Hyen) avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk 9 2 Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten okänt okänt Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 42 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 9 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

37 Bilaga 4. Utsläpp av fosfor och kväve inom Tvärhandsåns avrinningsområde Utsläpp i kg per år av fosfor och kväve på grund av mänskliga aktiviteter inom Tvärhandsåns avrinningsområde. Källa Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Punktkällor Reningsverk - - Bräddning vid reningsverk Bräddning vid pumpstationer Industrier och andra tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten Djurhållning okänt okänt Enskilda avlopp 22 2 Diffusa källor Övriga utsläppskällor Dagvattenfrån tätbebyggelse - - Lantbruk/jordbruk Skogsbruk (hyggen) 1 2 Övriga utsläppskällor 1 Medelvärde från åren Modellberäknad antropogen belastning (S-hype, SMHI) Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 37

38 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel alt. Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

39 Länsstyrelsen Dalarna Nyängsåns avrinningsområde 39

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05

Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05 Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial 2011-07-05 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Möte 2008-11-25, VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Möte 2008-11-25, VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde Möte 2008-11-25, VRO 4 Råne/Luleälvens vattenrådsområde Frågeställningar kring ÖVF samt klassificering av vatten Storleksgränsen 1 km2 varför inte 1 ha? Naturvårdsverket beslutade om storlekskriterierna.

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Introduktion till åtgärdsområdessammanställningar underlag till Åtgärdsprogram 2015-2021 för Bottenhavets vattendistrikt I Bottenhavets

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde

Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i

Läs mer

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Systematik för prioritering

Systematik för prioritering Västbergslagens utbildningscentrum Kvalificerad Yrkesutbildning Markekologisk design Systematik för prioritering Att anpassa FO-arbetet efter nya krav Författare Jennifer Espling Handledare Sari Välimaa

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan

Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Hitta ditt vatten - en handledning

Hitta ditt vatten - en handledning Hitta ditt vatten - en handledning a VISS - VattenInformationsSystem Sverige Produktion: Tryckt på: Upplaga: Foto: VISS Center, Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen, Jönköping 2010 300 ex Camilla

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Bilaga C. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Till Handbok 2007:4. Efter den 1 juli 2011

Bilaga C. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Till Handbok 2007:4. Efter den 1 juli 2011 Bilaga C Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmy ndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havoch vatten.se www.havochvatten. se/publikationer Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Innehållsförteckning Metodbeskrivning för användning av bedömningsgrunderna för Förekomst av artificiella vandringshinder för vattendragvattenförekomster

Läs mer

Våtmarker som sedimentationsfällor

Våtmarker som sedimentationsfällor Våtmarker som sedimentationsfällor av John Strand, HS Halland Våtmarker Våtmarker har idag blivit ett vanligt verktyg i miljöarbetet och används särskilt för att rena näringsrikt jordbruksvatten. De renande

Läs mer

Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder

Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder Sektor samhällsbyggnad 1. Inledning - 4-2. Syfte - 4-2.1. Avgränsning... - 5-3. Bakgrund - 5-3.1. Vattenöversikten och övrigt pågående

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige Hitta ditt vatten - en handledning VISS - VattenInformationsSystem Sverige Vatteninformationssystem Sverige Produktion: Tryckt på: Upplaga: Foto: VISS Center, Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen,

Läs mer

uppföljning kommer att hållas i mitten av september.

uppföljning kommer att hållas i mitten av september. Utfärdad av: Dokumentnamn: Niclas Hjerdt SMHI-#124826-v1-Vattenförvaltningen_delårsredovisning_2011.doc Fastställt datum: Dnr: 2011-09-15 2011/1566/189 Delårsredovisning av SMHI:s arbete inom den svenska

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenrådet Snoderån Mästermyrs Vattenavledningsföretag Ringome Bevattningssamfällighet 2015-02- 09. Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014

Vattenrådet Snoderån Mästermyrs Vattenavledningsföretag Ringome Bevattningssamfällighet 2015-02- 09. Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014 1 (5) 2015-02- 09 Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014 Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka strand Överklagan av Miljöprövningsdelegationens beslut avseende Region Gotlands ansökan

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr 537-7197-14 Att: Vattenmyndigheten 871 86 Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner Sidan 1 av 5 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer