Referensgruppsmöte med Vattenvårdsförbund och vattenförbund

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR (11) Datum Enligt sändlista (bifogas ej) Referensgruppsmöte med Vattenvårdsförbund och vattenförbund Plats Länsstyrelsen Stockholm Närvarande Anders Larsson Roland Dehlin Irene Lundberg Björn Clasinder Sari Virkkala Carina Rosendal Magnus Sannebro Kjell Westermark Olle Göransson Yngve Persson Göran Andersson Anette Björlin Gunilla Lindgren Peder Eriksson Lars Juhlin Susanna Vesterberg Lennart Sorby Therese Lager Martin Larsson Malin Pettersson Jenny Caruso Fyrisåns vattenförbund Svealands kustvattenvårdsförbund Tyresåsamarbetet Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Mälarenergi AB Kolbäcksåns vattenförbund Miljöförvaltningen Stockholm Eskilstuna kommun Arbogaåns vattenförbund Hjälmarens vattenvårdsförening Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Uppsala Länsstyrelsen Örebro Länsstyrelsen Södermanland Länsstyrelsen Västmanland Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) ledningskansli@u.lst.se

2 Presentationer från mötet finns på Vattenmyndigheternas hemsida: eminarier_och_moten/ och på Vattenmyndigheternas Sharepoint: rra%5fostersjon%2fsamverkan%2fsamverkan%20i%20distriktet%2fvattenf%c3 %b6rbundsm%c3%b6ten&folderctid=&view=%7b3eabc78e%2d3474%2d4 8BE%2d97B4%2d577EC29772ED%7d Övergripande vattenfrågor (Lennart Sorby) Havsmiljön: mycket resurser läggs på detta nu. Baltic Sea Action plan (inom HELCOM) innebär ett tufft åtagande för Sveriges del. Målen för reduktion av fosfor- och kvävebelastning är högt ställda. En fråga som har väckts är hur mycket av tidigare insatser som man får räkna in? Ett marint direktiv är på gång inom EU, havsmiljösidans motsvarighet till vattendirektivet. Havsmiljöutredningen tittar bland annat på hur man bör organisera i Sverige inför detta samt övervakningsfrågor. 450 miljoner kronor ska omsättas i relevanta åtgärder inom havsmiljöområdet de närmaste åren. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att lämna förslag på lämpliga åtgärder. Ål-förordning antagen. Alla länder ska vidta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ålen. Fiskeriverket kommer att få upprätta ett program för Sverige. Översvämningsdirektivet är beslutat och träder i kraft om tre veckor. Direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning. Resultatet blir förmodligen någon form av plan för fysisk planering. Klimat- och sårbarhetsutredningen. Slutbetänkandet från utredningen kom i början av oktober. Kommer troligen att leda till uppdrag till länsstyrelserna och andra myndigheter. Badvattendirektivet ska införlivas i svensk lagstiftning under nästa år. Vattenmyndigheterna har fått förslag på förordning, föreskrift och allmänna råd på remiss. Direktiv om prioriterade ämnen fastställs förmodligen i höst. Vi ska antagligen sätta miljökvalitetsnormer för de ämnen som finns i Sverige.

3 Myndighetsuppdrag (Lennart Sorby) Våtmarksplanering (alla länsstyrelser). Uppdraget går ut på att ta fram planeringsunderlag för anläggning och restaurering av våtmarker i odlingslandskapet. Projekt Finn de områden som göder havet mest (Södra Östersjöns, Norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt). Uppdrag i enlighet med Aktionsplan för havsmiljön. PLC-5-data utgör underlag. Martin Larsson och Malin Pettersson arbetar med detta i Norra Östersjön. Inventering av behov och möjligheter att restaurera övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Södra Östersjöns, Norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt). Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt och länsstyrelsen i Östergötlands län ska ta fram modeller för hur man kan arbeta med restaurering av vattendrag ur ett avrinningsområdesperspektiv. Enskilda avlopp. Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland har i uppdrag att ta fram metoder och planeringsunderlag för åtgärder kring enskilda avlopp. Syftet är att åtgärder på enskilda avlopp ska göras där miljöpåverkan från dessa är särskilt stor. Ovan nämnda uppdrag ska avrapporteras i år eller nästa år men det kommer förmodligen att bli någon typ av fortsättning i form av praktisk omsättning de närmaste åren. Uppdrag knutna till miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: Bevarande av värdefulla vattenmiljöer, Restaurering av vattenmiljöer, Fiskefria områden. (samtliga länsstyrelser). Aktuellt från vattenmyndigheten (Lennart Sorby) Screening av pesticider. I våras gjordes en screeningundersökning av pesticider i distriktet, för att få in data om eventuell förekomst av växtskyddsmedel i våra vatten. Prover togs vid två tillfällen under maj-juni i sammanlagt 28 vattendrag spridda över distriktet. 75 aktiva substanser analyserades och 24 substanser påvisades, varav två är prioriterade ämnen (atrazin och isoproturon). Generellt verkar inte växtskyddsmedel vara ett stort problem i vårt distrikt, även om det finns många substanser i många vattendrag. Höga värden beror ofta på

4 slarv vid spridningen. Rapporten från screeningundersökningen finns på Vattenmyndighetens hemsida under Rapporter. Regeringen har utsett nya ledamöter till vattendelegationerna för perioden 1 augusti juli Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nominerat tre kommunala företrädare till vattendelegationen. Regeringen fattar beslut om de kommunala representanterna vecka 46. Kraftigt modifierade vatten (KMV) och undantag. Kriterier för KMV och undantag arbetas nu fram av Naturvårdsverket, samtidigt som det pågår ett motsvarande arbete inom EU. De nordiska länderna ska träffas i februari för att se hur uppläggen kring KMV ser ut i de olika länderna, det skiljer sig lite åt idag. Eftersom Icke-försämringskravet gäller så är regeringens strategi att vi hellre ska fälla (bedöma som KMV) än fria. Samtidigt är det inte bra om vi måste flytta vatten från KMV-sidan till vanliga vattenförekomster. I åtgärdsarbetet så kommer vattenförekomster som klassificerats som kraftigt modifierade vatten (KMV) eller undantag att få låg prioritet. Övervakningsprogrammet blev klart i mars i år. Det finns flera brister i programmet och Sverige kommer förmodligen att få bakläxa från EU. Programmet ska revideras under Övervakningsprogrammet för distriktet ska tryckas men det återstår en del finjusteringar. Arbetet med kartläggning och analys är i full gång. Kompletteringar kommer att behöva göras nästa år, bland annat för att stämma mot de reviderade bedömningsgrunderna. Bedömningsgrunderna är nu i stort sett klara, och ska fastställas i november. SCB har levererat en samhällsekonomisk analys som huvudsakligen är gjord på distriktsnivå. Vi planerar att göra den samhällsekonomiska analysen på (åtminstone) huvudavrinningsområdesnivå. Den ekonomiska analysen 2007 innefattar följande moment: Bedömning av den samhällsekonomiska betydelsen av vattenanvändningen i distriktet Identifiera samhällsekonomiska drivkrafter med påverkan för vattenstatusen och göra prognoser över hur de utvecklas till 2015 Bedöm den nuvarande kostnadstäckningen (hushåll, jordbruk, industri) HOME Vatten är ett modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar i mark, sjöar, vattendrag och kustvatten, där man bland annat kan göra olika åtgärdsscenarier. PLC5 data ligger som grund för modellen. HOME Vatten finns i dagsläget i samtliga distrikt utom Norra Östersjön men i april-maj 2008 ska den finnas även i vårt distrikt. HOME Vatten kommer att var tillgängligt för berörda (ej helt öppen för allmänheten).

5 VISS och Vattenkartan ska utvecklas för att få bättre funktion och användarvänlighet. Steg mot förvaltningsplanen Arbetsprogrammet för Förvaltningsplanen remissbehandlades under första halvåret Knappt hälften av remissinstanserna svarade (74 st). Remissvaren har sammanställts men sammanställningen ska bland annat kompletteras med svar på inkomna synpunkter. Översikt av väsentliga frågor. Inom varje distrikt ska en Översikt av väsentliga frågor tas fram i år. Översikten ska bland annat redovisa de viktigaste vattenrelaterade värdena i regionen och de viktigaste miljöproblemen. I rapporten kan man också ta upp andra frågor som påverkar förutsättningarna för vattenförvaltningsarbetet, samhällsekonomiska aspekter m.m. Rapporten kommer att ha en introduktion som är gemensam för vattenmyndigheterna, en distriktsbeskrivning samt en bilaga med beskrivningar på delområdesnivå. Remissperiod 1 februari augusti Förslag till förvaltningsplan (FP) ska tas fram under EU kommer att leverera reporting sheets som visar vad vi ska rapportera. Troligen kommer vi att få samla ytterligare information under nästa år för att uppfylla rapporteringskraven. Åtgärdsprogrammet (ÅP) ska ingå i förvaltningsplanen. ÅP riktas till myndigheter och kommuner. Vattenmyndigheterna kommer att ha ett gemensamt upplägg för åtgärdsprogrammen. ÅP ska innehålla åtgärdskataloger, och försök ska även göras till prissättning. Tre viktiga steg i arbetet med att ta fram åtgärdsprogram: Hitta möjliga åtgärder Kostnadseffektivitetsanalys Konsekvensanalys Vi kommer dock inte att kunna göra fullständiga analyser för hela Sverige. Regeringen ska lämna proposition om ÅP under våren 2008, vi får se om det innebär några större förändringar i upplägget av ÅP som vi nu har tänkt oss.

6 Tyresåsamarbetet (Irene Lundberg) Tyresåsamarbetet omfattar ett 221 km 2 stort område med drygt 30 sjöar. I området ingår tre vattenförekomster. Sex kommuner deltar i samarbetet och Stockholm vatten AB är den största finansiären (drygt 60%). Aktuellt i samarbetet just nu: Modellering av fosfor Arbete pågår med att förbättra en tidigare belastningsmodell som IVL tagit fram. Projektet är finansierat med miljömiljardspengar. Den nya modellen är enklare att använda och finns som webbapplikation på hemsidan. Irene visade hur man kan använda webbapplikationen för att få fram källfördelning på delavrinningsområdesnivå. I webbapplikationen finns möjlighet att söka på sjö, kommun o s v. En fördel är att det nu finns en gemensam plats för alla mätdata från området. Peder påpekade att vi egentligen borde ha ett nationellt system, det är dumt att bygga upp en mängd olika parallella system. Det behövs mer resurser till datavärdskapet. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen för är klar. VP:n är till stor del en uppföljning av rapporten Tyresån-mål och åtgärder (1996). Glädjande att de flesta planerade åtgärder har utförts och att ytterligare åtgärder tillkommit. En generell förbättring i tillståndet för de vatten som ingår i samarbetet har skett under de senaste 10 åren. Det återstår dock en del att göra, bland annat åtgärder kring enskilda avlopp. Framtiden för Tyresåsamarbetet är osäker just nu eftersom det har gjorts en kraftig budgetminskning hos Stockholm vatten som är den största finansiären. Statusklassning av kustvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt (Göran Andersson) Göran presenterade resultat från statusklassning av kustvatten som gjorts av Systemekologen vid Stockholms universitet. Beställningen gjordes via Svealands kustvattenvårdsförbund som har mycket data (synoptiska provtagningar 2001, , även data från reningsverk).

7 148 kustvattenområden ingick i bedömningen och status bedömdes för följande parametrar (sommarkoncentrationer): - totalkväve - totalfosfor - siktdjup - klorofyll-a - biovolym växtplankton Vattenväxter och bottenfauna ingick inte i denna bedömning utan görs på annan väg och kommer att rapporteras direkt till SMHI. Gunilla L påpekade att bottenfauna har visat sig vara ett osäkert redskap vid statusbedömning för kustområdena. För bedömningar av de olika kvalitetsfaktorerna: se ppt-bilder på hemsidan och Sharepoint. Den samlade statusbedömningen håller på att arbetas fram men är inte klar ännu. Generellt kan sägas att tillståndet är sämst i områden där större åar mynnar och där omsättningen är dålig. Kartläggning i Stockholms län (Anette Björlin) Anette redovisade hur statusbedömningen för ett antal kvalitetsfaktorer ser ut i dagsläget i ett område i Roslagen (ger en ganska representativt bild av hur det ser ut i länet). De flesta vattenförekomster i området hamnar i kategorin måttlig status. Värt att notera är att för flera vattendrag som visar god status med avseende på exempelvis totalfosfor dras ner till måttlig status när man lägger på bedömningen av fisk. Vandringshinder är förklaringen till detta utfall. Statusbedömningen utifrån totalfosfor stämmer annars ganska väl överens med bedömningen utifrån biologiska kvalitetsfaktorer. Kartläggning i Uppsala län (Gunilla Lindgren) Ännu så länge har man framförallt tittat på fosfor, bottenfauna och elfisken i Uppsala län. Fosfor-bakgrundsvärden Gunilla har utifrån bedömningsgrunderna gjort beräkningar av referensvärden för Tot-P för ett antal vattendrag i länet och kom fram till att det borde gå att använda

8 schablonvärden för vattendrag av samma typ. (Se ppt-bilder på hemsidan och Sharepoint) Beräkningsmodellen för bakgrundsvärde av fosfor tar dock inte hänsyn till att den naturliga arealförlusten varierar mellan jordarter och brukningssätt, vilket är ett problem! Ett alternativt sätt att beräkna bakgrundshalt är att ta hänsyn till andel åkermark och jordarter. Med detta beräkningssätt får man högre referensvärden. Gunilla visade exempel på hur statusklassningen ser ut för olika parametrar i Fyrisån (se ppt-bilder på hemsidan och Sharepoint). Den sammanvägda bedömningen är inte klar ännu. Några kommentarer kring statusklassning m.m.: Det är viktigt att förstå varför man inte uppnår god status. Är hög fosforhalt förklaringen eller kan det vara någonting annat, exv. hydromorfologisk påverkan? Det är ju avgörande att vi vet vad som orsakar den dåliga statusen innan vi planerar åtgärder. Också viktigt att granska de data man har hur är undersökningen gjord? Gamla undersökningar matchar ofta inte de nya bedömningsgrunderna. I Uppsala har man t ex haft problem med gamla elfisken som har gjorts på fel sätt, vissa fiskarter har betraktats som ointressanta och inte noterats. I Uppsala län har man i samarbete med SGU tagit fram en karta med potentiell föroreningsbelastning på grundvatten. Kartläggningen i Västmanlands län (Susanna Vesterberg) Arbetet med statusbedömning är i full gång men det kommer att dröja innan alla sammanvägda bedömningar är klara. Köpingsån I Västmanland har man börjat med Köpingsån som är ett behändigt område eftersom det är ganska litet och ligger helt inom länet. Dessutom finns relativt mycket biologiska data. I den preliminära sammanvägda statusbedömningen för Köpingsån är hela färgskalan representerad (dålig-hög status). Påverkansanalysen är påbörjad men inte färdig ännu. PLC-5 data kommer att utgöra viktigt underlag vid analysen. Under hösten har man haft samverkansmöte kring Köpingsån och ett möte kring Sagån och Svartån ska hållas den 26 november.

9 Mälaren Västmanlands län har samordningsansvar för Mälaren och dess närområden. En Mälargrupp arbetar med kartläggningen av Mälaren. Hittills har man bland annat påbörjat statusbedömning utifrån fysikalisk-kemiska data. Generellt sett är tillståndet bättre ju längre österut man kommer i Mälaren. Preliminära bedömningar utifrån bottenfauna har gjorts för fyra av Mälarens sex vattenförekomster och av dessa uppvisar tre god status och en otillfredsställande. Preliminära bedömningar har också gjorts utifrån fiskdata och där ser bilden tyvärr lite dyster ut. Av 17 stationer är det bara två som visar god status, de övriga sämre än god. Kartläggningen i Södermanlands län (Lars Juhlin) Några sammanvägda statusbedömningar har inte gjorts i Södermanlands län ännu eftersom man väntar på data från en rad undersökningar som har utförts under året (90 stationer med påväxtalger, växtplankton, vattenkemi bl a). När data levereras så kommer man att ha ett ganska bra underlag för bedömningarna. Lars presenterade bedömningar som har gjorts baserat på det material som man idag har kring makrofyter och påväxtalger, och utifrån dessa blir kartan gul-grön (måttlig-god status). Vad gäller de statusbedömningar som har gjorts utifrån fiskdata ser det ganska dåligt ut, en hel del vattenförekomster med sämre än god status. Se vidare ppt-bilder på hemsidan och Sharepoint. Kartläggningen i Örebro län (Peder Eriksson) I Örebro län väntar man också på data från en mängd undersökningar som har gjorts i år. När dessa levereras kommer man att ha ett betydlig bättre underlag för statusbedömningarna. Vid preliminära bedömningar som man har gjort utifrån nuvarande underlag har ganska många vattenförekomster god status men det finns även många vattenförekomster med sämre än god. Underlagsdata måste dock kompletteras innan relevanta bedömningar kan göras. Diskussioner förs med SMHI om att dela in Hjälmaren i fyra vattenförekomster (bassänger), Hjälmaren utgör idag en enda vattenförekomst.

10 Se vidare ppt-bilder på hemsidan och Sharepoint. Översyn av SRK/övervakningsprogram (Peder och Susanna) Programmen för SRK (samordnad recipientkontroll) ska följa upp den påverkan som olika verksamhetsutövare har på miljön. Nuvarande SRK-program har som regel pågått ett tag och det finns ett behov av att se över dessa de närmaste åren. En revision av hela den statliga miljöövervakningen pågår och vi har därför ett bra tillfälle att samordna de olika formerna av övervakning. Några frågor som måste beaktas vi översynen: - Hur ska vi anpassa övervakningsprogrammen till de nya bedömningsgrunderna? - Hur tar vi tillvara alla nya data som kommer in? - Behövs förändringar i provtagningsstationer och parametrar? Preliminär tidsplanen för översyn av SRK-programmen: 2008 revidering av program beslut om nya kontrollprogram + upphandling nya program igång (mål) Naturvårdsverket har tagit fram en guide för översyn av kontrollprogram, denna finns på hemsidan och Sharepoint. Under året måste vi ta upp frågan om översyn på möten med vattenförbund och vattenvårdsförbund. Det kan också finnas skäl att se över vilka som är med i vattenvårdsförbunden, och hur fördelningen av medlemmarna ser ut. I Örebro har man arbetat för att få vattenkraftsbolagen att bedriva egenkontroll. Det har framförts från flera vattenkraftsbolag att de skulle vilja göra detta samordnat. Kan eventuellt förenas med pågående recipientkontroll, dock skiljer sig provtagningarna åt beroende på vilken typ av påverkan en verksamhetsutövare har. Det krävs riktlinjer till kraftbolagen för att de ska veta hur de ska arbeta men ännu så länge är inget sådant arbete påbörjat. Man har också haft diskussioner kring egenkontroll med jordbruks- och skogsbrukssidan. Kan eventuellt gå att få in dessa intressen i den samordnade recipientkontrollen?

11 Övriga frågor Gemensam webportal för vattenorganisationer. Möjligheten och behovet av att ta fram en gemensam webbportal för samtliga vattenorganisationer i landet har diskuterats. Nu är adressen reserverad om intresse finns för detta. På portalen skulle finnas länkar till vattenorganisationers befintliga hemsidor och organisationer som saknar hemsida skulle få möjlighet att skapa en på portalen (i enkel mall). Diskussioner om detta: Alla var överens om att det skulle vara bra med en gemensam webportal. Dock viktigt att någon är huvudansvarig för portalen för att det ska fungera. Bra att samla alla vattenorganisationer på samma ställe (även vattenråd och älvgrupper). Kanske går det att hitta externa finansiärer till portalen? Bestämdes att Roland Dehlin återkommer till Lennart efter möte den 28 november (där man bland annat ska diskutera samordning av administrativa uppgifter). Om intresse finns efter detta möte så sätter vi igång arbetet med att ta fram webportalen. Läkemedel Roland tog upp frågan om läkemedel i miljön: detta problem har inte tagits med i diskussionen överhuvudtaget, och berörs inte i vattendirektivet. Finns några tankar om att lyfta den här frågan? Anledningen till att läkemedelsproblemet inte finns med är förmodligen att man i dagsläget har för dåligt underlag (LS). Ett MISTRA-projekt där man ska titta på vilka substanser som är viktigast har påbörjats och om några år kanske dessa kommer med bland de prioriterade ämnena? Vi bör dock lyfta problemet redan nu, ett sätt kan vara att ta upp problemet i Översikten av väsentliga frågor. Nästa möte hålls i Västerås den 8 april Antecknat av Jenny Caruso