Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Transkript

1 Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet Sofia Wikström, Stockholms Universitet Koordinerat av: Finansierat av: Partners: AARHUS AU UNIVERSITY Hafok AB

2 Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions Har det fungerat and status in Sweden tidigare? Forskning för utveckling av de biologiska bedömninsgrunderna WATERS started april 2011! Ytvatten i kust- och inland Mycket stort antal Finansierat vattenförekomster av Naturvårdsverket skall bedömas / Havsoch Vattenmyndigheten

3 Nu presenterar vi WATERS i fickformat mer detaljer kommer i oktober!

4 Bakgrund Biologiska bedömningsgrunderna utgör kärnan i vattendirektivets bedömning av ekologiska status Arbetet med statusklassning påvisade brister med första generationens bedömningsverktyg Naturvårdsverket initierade en process med för att vidareutveckla indikatorer och bedömningsverktyg WATERS forskningsansökan

5 Målsättningar Indikatorutveckling i kust- och inlandsvatten A. Vidareutvecklade och vid behov nya indikatorer för samtliga biologiska kvalitetsfaktorer. Samordning och harmonisering B. Enhetliga metoder för att bestämma referensvärden och klassgränser i sjöar, vattendrag och kustvatten C. Enhetliga metoder för att bestämma statusbedömningarnas säkerhet. D. Metodik för samlad bedömning där kvalitetsfaktorerna vägs samman på ett ekologiskt relevant sätt.

6 Indikatorutveckling

7 Vad är en bra indikator? 1. Mäter rätt sak 2. Svarar tydligt på påverkan 3. Inte för stor naturlig variation

8 Indikatorer i inlandsvatten Utveckla de nuvarande Bra indikatorer har utvecklas i EU-projekt (WISER, STAR) Massor med nya data har tillkommit från Lst Fler påverkanstyper - gradientstudier Jordbruk Skogsbruk Hydromorfologisk påverkan Pesticider och tungmetaller Testa modeller för platsspecifika referensvärden

9 Växtplankton i sjöar Förslag: Öka kraven vid provtagning Medeldjup Alkalinitet Absorbans behöver rapporteras in för de sjöar som ska statusklassas. Maxdjup: 12,5 m Medeldjup: 6,3 m Djupkarta från Upplandsstiftelsens bok Vatten i Uppsala län 1997

10 Växtplankton i sjöar Cyanobakterier som algblomningsindikator Förslag: Använd biomassa istället för andel Koppla klassgränser till WHO:s hälsoriskgradient Använd bara för att sänka status Cyanobakterier från Mälaren. Foto: Eva Herlitz, SLU

11 Makrofyter Förslag: Använda plötslig förändring av vattenväxter utmed påverkansgradient för att bestämma klassgränser Exempel: Makroalgen Aegagropila 35 µg P/L Mossan Fontinalis 90 µg P/L Mer: Flygbilder Indikator för hydromorfologiskpåverkan Källa: Frauke Ecke (manuskript)

12 Fastsittande kiselalger Förslag: Använda ny indikatorför att upptäcka påverkan av pesticider och tungmetaller Exempel: Deformerade skal Låg artdiversitet Mer: För befintliga indikatorer: Uppdateradtaxonomisk lista Uppdaterade indikatorvärden Källa: Maria Kahlert, SLU

13 Bottenfauna Förslag: Toleranta dagsländor utesluts ur MILA och MISA Börja använda ny taxonomisk lista för vattendrag och sjöars strandzon Mer: Använda modeller för att bestämma referensvärden Skogsbruk och hydromorfologisk påverkan ger tydliga förändringar Källa: Richard Johnson (manuskript)

14 Fisk Förslag: Ny indikator för vattendrag, VIXmorf, som svarar på hydromorfologisk påverkan Mer: Nya provtagningsmetoder som hydroakustik och trålning kopplade till högupplösta miljödata för att prediktera var fisk finns Källa: Kerstin Holmgren, SLU

15 Indikatorer i kustvatten Utveckla de nuvarande Fokus på indikatorernas svar på övergödning

16 Växtplankton kustvatten Nuvarande: Mäter rätt sak Svarartydligt på påverkan Inte för stor naturlig variation Förslag (bl. a.): Arter och artgrupper som kan ingå i nya indikatorer på kraftig övergödning och blomning av giftiga alger Ny provtagningsperiod

17 Makrofyter kustvatten Nuvarande: Förslag: Nya indikatorer Mäter rätt sak Svarartydligt på påverkan Inte för stor naturlig variation Exempel: Täckningsgrad och artantal på hårdbotten Log(Cumulative cover) Raw Adjusted Secchi depth (m) 200% 50% 10% Macroalgae diversity Raw Adjusted Secchi depth (m)

18 Samordning och harmonisering

19

20 Vi pratar om två typer av osäkerhet Confidence in mean estimate =95% Standard error Confidence in classification Good =85.4% 1.3% 85.4% 13.3% x Osäkerhet i skattning x Klassningsosäkerhet

21 En enhetlig metodik för bedömning av osäkerhet Alla statusbedömningar är i någon mån osäkra! Men hur osäkra är dom? Vattendirektivet kräver att övervakning och bedömningar med tillräcklig säkerhet Utmaningar för WATERS: o Stor skillnad i metodik mellan kvalitetsfaktorer! o Ingen metodik för klassning eller osäkerhetsbedömning på den viktigaste skalan (inom VF och period)! o Ingen bedömning av klassningsosäkerhet! o Bedömning med bristfälliga data

22 En enhetlig metodik för bedömning av osäkerhet Ansatsen bygger på beprövade metoder Mixed linear models Identifiera och mät vad som orsakar variation / osäkerhet Ger möjlighet att uppskatta och att minska osäkerheten

23 Klassning av vattenförekomster under bedömningsperioden Year 1 Year 2 S 2 S 1 Vattenförekomst med 3 stationer som provtagits med 3 prover vardera under 2 år S 3 Osäkerheten bestäms av variation mellan år, stationer och prover, samt på provtagningens omfattning! " = $ % & *(1 +, ) + + $ / & 0 + $ & %*/ +0 + $ & 1 +02

24 Tillämpbart på alla indikatorer Bottenfauna kust (BQI) Fisk i vatten-drag (VIX)

25 Osäkerhet med ofullständig övervakning. Antalet stationer, prover och år skiljer sig och är bristfälligt. Tabeller med med skattningar av osäkerhetskomponenter. ( osäkerhetsbibliotek )! " = $ % & *(1 +, ) + + $ / & 0 + $ & %*/ +0 + $ & 1 +02

26 Färdigt förslag på koncept och metodik för bedömning av osäkerhet Kräver utveckling av användarvänligt verktyg för osäkerhet Integrerat med WATERS verktyg för sammanvägd bedömning

27 Sammanvägd bedömning Water body ecological status One-out-all-out BQE Phytoplankton Benthic vegetation Benthic invertebrates Fish BQE subelement Taxonomic composition Biomass Bloom freq. Disturbance sensitive taxa Abundance Diversity Disturbance sensitive taxa Abundance Diversity Taxonomic composition Abundance Indicators Indicator P1 Indicator P2 Indicator P3 Indicator P4 Indicator P5 Indicator BV1 Indicator BV2 Indicator BV3 Indicator BV4 Indicator BV5 Indicator BI1 Indicator BI2 Indicator BI3 Indicator BI4 Indicator BI5 Indicator F1 Indicator F2 Indicator F3 Indicator F4

28 En enhetlig metodik för sammanvägning Ekologisk status bedöms via sammanvägning av kvalitetselement. Vattendirektivet föreskriver sämst styr på mellan kvalitetsfaktorer men annars varierar metodiken. Utmaningar för WATERS: o Ingen enhetlig metodik för sammanvägning o Bristfällig transparens o Ingen hänsyn till osäkerhetens betydelse i sammanvägningen

29 En enhetlig metodik för sammanvägning Modulärt system som tillåter att nya indikatorer tillkommer Transparent system där problem kan spåras hela vägen till indikatorerna Möjligt att vikta komponenter Osäkerhet inkorporerat i metodiken

30 WATERS Sammanvägningsverktyg

31 Indata: klassgränser, observationer och mätosäkerhet

32 Sammanvägning och klassningsosäkerhet Indikatorer Status och klassningsosäkerhet Kvalitetsfaktorer Vattenförekomster

33 Förslag på harmonisering av klassgränser men metodik för referensvärde och klassgränser anpassas efter indikatorn Förslag på koncept och metodik för sammanvägning klara! Användarvänligt verktyg för sammanvägning!

34 Ta reda på mer på: Rapporter och sammanfattningar Nu pågår arbete med slutrapport Överlämningsmöten med HaV, NV och Lst Fortsatt samverkan för implementering och anpassning till användare.

35 Boka 11 oktober: WATERS användarforum 12 oktober: Havmiljöinstitutets konferens Hav och Samhälle Bättre bedömning av vattenmiljöns tillstånd - Från vetenskap till förvaltning

36 Tack för uppmärksamheten! Koordinerat av: Finansierat av: Partners: AARHUS AU UNIVERSITY Hafok AB