Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras"

Transkript

1 Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet Sofia Wikström, Stockholms Universitet Koordinerat av: Finansierat av: Partners: AARHUS AU UNIVERSITY Hafok AB

2 Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions Har det fungerat and status in Sweden tidigare? Forskning för utveckling av de biologiska bedömninsgrunderna WATERS started april 2011! Ytvatten i kust- och inland Mycket stort antal Finansierat vattenförekomster av Naturvårdsverket skall bedömas / Havsoch Vattenmyndigheten

3 Nu presenterar vi WATERS i fickformat mer detaljer kommer i oktober!

4 Bakgrund Biologiska bedömningsgrunderna utgör kärnan i vattendirektivets bedömning av ekologiska status Arbetet med statusklassning påvisade brister med första generationens bedömningsverktyg Naturvårdsverket initierade en process med för att vidareutveckla indikatorer och bedömningsverktyg WATERS forskningsansökan

5 Målsättningar Indikatorutveckling i kust- och inlandsvatten A. Vidareutvecklade och vid behov nya indikatorer för samtliga biologiska kvalitetsfaktorer. Samordning och harmonisering B. Enhetliga metoder för att bestämma referensvärden och klassgränser i sjöar, vattendrag och kustvatten C. Enhetliga metoder för att bestämma statusbedömningarnas säkerhet. D. Metodik för samlad bedömning där kvalitetsfaktorerna vägs samman på ett ekologiskt relevant sätt.

6 Indikatorutveckling

7 Vad är en bra indikator? 1. Mäter rätt sak 2. Svarar tydligt på påverkan 3. Inte för stor naturlig variation

8 Indikatorer i inlandsvatten Utveckla de nuvarande Bra indikatorer har utvecklas i EU-projekt (WISER, STAR) Massor med nya data har tillkommit från Lst Fler påverkanstyper - gradientstudier Jordbruk Skogsbruk Hydromorfologisk påverkan Pesticider och tungmetaller Testa modeller för platsspecifika referensvärden

9 Växtplankton i sjöar Förslag: Öka kraven vid provtagning Medeldjup Alkalinitet Absorbans behöver rapporteras in för de sjöar som ska statusklassas. Maxdjup: 12,5 m Medeldjup: 6,3 m Djupkarta från Upplandsstiftelsens bok Vatten i Uppsala län 1997

10 Växtplankton i sjöar Cyanobakterier som algblomningsindikator Förslag: Använd biomassa istället för andel Koppla klassgränser till WHO:s hälsoriskgradient Använd bara för att sänka status Cyanobakterier från Mälaren. Foto: Eva Herlitz, SLU

11 Makrofyter Förslag: Använda plötslig förändring av vattenväxter utmed påverkansgradient för att bestämma klassgränser Exempel: Makroalgen Aegagropila 35 µg P/L Mossan Fontinalis 90 µg P/L Mer: Flygbilder Indikator för hydromorfologiskpåverkan Källa: Frauke Ecke (manuskript)

12 Fastsittande kiselalger Förslag: Använda ny indikatorför att upptäcka påverkan av pesticider och tungmetaller Exempel: Deformerade skal Låg artdiversitet Mer: För befintliga indikatorer: Uppdateradtaxonomisk lista Uppdaterade indikatorvärden Källa: Maria Kahlert, SLU

13 Bottenfauna Förslag: Toleranta dagsländor utesluts ur MILA och MISA Börja använda ny taxonomisk lista för vattendrag och sjöars strandzon Mer: Använda modeller för att bestämma referensvärden Skogsbruk och hydromorfologisk påverkan ger tydliga förändringar Källa: Richard Johnson (manuskript)

14 Fisk Förslag: Ny indikator för vattendrag, VIXmorf, som svarar på hydromorfologisk påverkan Mer: Nya provtagningsmetoder som hydroakustik och trålning kopplade till högupplösta miljödata för att prediktera var fisk finns Källa: Kerstin Holmgren, SLU

15 Indikatorer i kustvatten Utveckla de nuvarande Fokus på indikatorernas svar på övergödning

16 Växtplankton kustvatten Nuvarande: Mäter rätt sak Svarartydligt på påverkan Inte för stor naturlig variation Förslag (bl. a.): Arter och artgrupper som kan ingå i nya indikatorer på kraftig övergödning och blomning av giftiga alger Ny provtagningsperiod

17 Makrofyter kustvatten Nuvarande: Förslag: Nya indikatorer Mäter rätt sak Svarartydligt på påverkan Inte för stor naturlig variation Exempel: Täckningsgrad och artantal på hårdbotten Log(Cumulative cover) Raw Adjusted Secchi depth (m) 200% 50% 10% Macroalgae diversity Raw Adjusted Secchi depth (m)

18 Samordning och harmonisering

19

20 Vi pratar om två typer av osäkerhet Confidence in mean estimate =95% Standard error Confidence in classification Good =85.4% 1.3% 85.4% 13.3% x Osäkerhet i skattning x Klassningsosäkerhet

21 En enhetlig metodik för bedömning av osäkerhet Alla statusbedömningar är i någon mån osäkra! Men hur osäkra är dom? Vattendirektivet kräver att övervakning och bedömningar med tillräcklig säkerhet Utmaningar för WATERS: o Stor skillnad i metodik mellan kvalitetsfaktorer! o Ingen metodik för klassning eller osäkerhetsbedömning på den viktigaste skalan (inom VF och period)! o Ingen bedömning av klassningsosäkerhet! o Bedömning med bristfälliga data

22 En enhetlig metodik för bedömning av osäkerhet Ansatsen bygger på beprövade metoder Mixed linear models Identifiera och mät vad som orsakar variation / osäkerhet Ger möjlighet att uppskatta och att minska osäkerheten

23 Klassning av vattenförekomster under bedömningsperioden Year 1 Year 2 S 2 S 1 Vattenförekomst med 3 stationer som provtagits med 3 prover vardera under 2 år S 3 Osäkerheten bestäms av variation mellan år, stationer och prover, samt på provtagningens omfattning! " = $ % & *(1 +, ) + + $ / & 0 + $ & %*/ +0 + $ & 1 +02

24 Tillämpbart på alla indikatorer Bottenfauna kust (BQI) Fisk i vatten-drag (VIX)

25 Osäkerhet med ofullständig övervakning. Antalet stationer, prover och år skiljer sig och är bristfälligt. Tabeller med med skattningar av osäkerhetskomponenter. ( osäkerhetsbibliotek )! " = $ % & *(1 +, ) + + $ / & 0 + $ & %*/ +0 + $ & 1 +02

26 Färdigt förslag på koncept och metodik för bedömning av osäkerhet Kräver utveckling av användarvänligt verktyg för osäkerhet Integrerat med WATERS verktyg för sammanvägd bedömning

27 Sammanvägd bedömning Water body ecological status One-out-all-out BQE Phytoplankton Benthic vegetation Benthic invertebrates Fish BQE subelement Taxonomic composition Biomass Bloom freq. Disturbance sensitive taxa Abundance Diversity Disturbance sensitive taxa Abundance Diversity Taxonomic composition Abundance Indicators Indicator P1 Indicator P2 Indicator P3 Indicator P4 Indicator P5 Indicator BV1 Indicator BV2 Indicator BV3 Indicator BV4 Indicator BV5 Indicator BI1 Indicator BI2 Indicator BI3 Indicator BI4 Indicator BI5 Indicator F1 Indicator F2 Indicator F3 Indicator F4

28 En enhetlig metodik för sammanvägning Ekologisk status bedöms via sammanvägning av kvalitetselement. Vattendirektivet föreskriver sämst styr på mellan kvalitetsfaktorer men annars varierar metodiken. Utmaningar för WATERS: o Ingen enhetlig metodik för sammanvägning o Bristfällig transparens o Ingen hänsyn till osäkerhetens betydelse i sammanvägningen

29 En enhetlig metodik för sammanvägning Modulärt system som tillåter att nya indikatorer tillkommer Transparent system där problem kan spåras hela vägen till indikatorerna Möjligt att vikta komponenter Osäkerhet inkorporerat i metodiken

30 WATERS Sammanvägningsverktyg

31 Indata: klassgränser, observationer och mätosäkerhet

32 Sammanvägning och klassningsosäkerhet Indikatorer Status och klassningsosäkerhet Kvalitetsfaktorer Vattenförekomster

33 Förslag på harmonisering av klassgränser men metodik för referensvärde och klassgränser anpassas efter indikatorn Förslag på koncept och metodik för sammanvägning klara! Användarvänligt verktyg för sammanvägning!

34 Ta reda på mer på: Rapporter och sammanfattningar Nu pågår arbete med slutrapport Överlämningsmöten med HaV, NV och Lst Fortsatt samverkan för implementering och anpassning till användare.

35 Boka 11 oktober: WATERS användarforum 12 oktober: Havmiljöinstitutets konferens Hav och Samhälle Bättre bedömning av vattenmiljöns tillstånd - Från vetenskap till förvaltning

36 Tack för uppmärksamheten! Koordinerat av: Finansierat av: Partners: AARHUS AU UNIVERSITY Hafok AB

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Resultat i fickformat från forskningsprogrammet WATERS. Forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalitet

Resultat i fickformat från forskningsprogrammet WATERS. Forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalitet Resultat i fickformat från forskningsprogrammet WATERS Forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalitet Detta är WATERS Det mesta vi människor gör utsätter miljön för påfrestningar. Det gäller

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning Mats Lindegarth Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö Havsmiljöinstitutet WATERS is coordinated by

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU.

Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU. Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU Fisk i vattendrag och sjöar Varierande behov av övervakning och bedömningsgrunder Kerstin Holmgren, SLU, Inst. för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet,

Läs mer

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Anneli Harlén 2012-04-20 1 Länsstyrelserna 2012-04-20 2 Skriv ditt namn här 2012-04-20 3 HaV Ungefär 230 anställda Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn,

Läs mer

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Erfarenheter från statusklassning i Sverige Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Synpunkter på Handbok för övervakning av ytvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Dnr

Synpunkter på Handbok för övervakning av ytvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Dnr Naturvårdsverket Att Malin Kanth Synpunkter på Handbok för övervakning av ytvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Dnr 729-1886-06 Bifogat återfinns remissvar

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Innehåll. Juridiskt genomförande Praktiskt genomförande Från EU Guidance till praktisk tillämpning Förbättringsförslag

Innehåll. Juridiskt genomförande Praktiskt genomförande Från EU Guidance till praktisk tillämpning Förbättringsförslag Mats Wallin Innehåll Juridiskt genomförande Praktiskt genomförande Från EU Guidance till praktisk tillämpning Förbättringsförslag EU COM Blueprint to Safeguard Europe's Water Resources substantial efforts

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Svensk vattenförvaltning

Svensk vattenförvaltning Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå. Anneli Harlén

VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå. Anneli Harlén VFF Kartläggningsarbete - Vad händer på internationell/ nationell nivå Anneli Harlén CIS Organisation 2010-2012 Water Directors Steering of implementation process Chair: Presidency, Co-chair: Commission

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike

Läs mer

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten Övervakning av gränsvatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Emanuel Nandorf

Läs mer

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet

Läs mer

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna! Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten Välkomna! Avrinningsområdesvis administration Helhetssyn Omfattar: ytvatten (kust, sjö, vattendrag) och grundvatten 2014-05-16 Presentationsnamn Namn 2 MÅL

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden Länsstyrelsen i Stockholm 20170419 Dagordning Moderator: Martin Olgemar 8.30 9.00

Läs mer

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor

Läs mer

Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn

Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn Om tillsyn och Weserdomen Klas Lundbergh, SSAB 2016-04-07 Industrin (VU) och vattenfrågor Industrin är engagerad i vattenfrågor. Vi vill veta vad som

Läs mer

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status Inledning I olika sammanhang har det lyfts ett behov av att i VISS redovisa ett mått på hur tillförlitlig en statusklassning av en vattenförekomst

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Miljöövervakning och dataflöden Pågående utveckling

Miljöövervakning och dataflöden Pågående utveckling Miljöövervakning och dataflöden Pågående utveckling Miljöövervakningsdagarna 2015 Lst Gävleborg 30 sept 1 okt 2015 Anders Foureaux Naturvårdsverket Lars Johan Hansson Havs- och vattenmyndigheten 2015-10-12

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version:

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde Bakgrund - geografi Torneälvens avrinningsområde Area: Ca 40 000 km 2 Ca 2/3 av ytan ligger i Sverige, ca 1/3 i Finland och endast en liten del i Norge. De största älvarna, tillika nationsgräns mellan

Läs mer

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem

Läs mer

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö?

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI Dagens program! 10.00 Övergripande om vattenförvaltning, Niklas Holmgren 10.30 Kustvatten: Erfarenheter och behov av verktyg och data (kustzonsmodellen, vattenwebb, datavärdskap, bedömningsgrunder fys-kem),

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys sjöar och vattendrag - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

Nytt från VM. Referensgruppen 110622 Bo Sundström

Nytt från VM. Referensgruppen 110622 Bo Sundström Nytt från VM Referensgruppen 110622 Bo Sundström Nationellt: Vad har gjorts/görs 2010 2011? Nya uppgifter/lagstiftning: Rev VFF (MKN, m m), översvämningsförordning, havsmiljöförordning, havsplaneringsförordning(?),

Läs mer

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Statusbedömning. Fosfor Bottenfauna Elfisken. Vatten i Uppsala län. Gunilla Lindgren Samordnare vattenförvaltningen

Statusbedömning. Fosfor Bottenfauna Elfisken. Vatten i Uppsala län. Gunilla Lindgren Samordnare vattenförvaltningen Statusbedömning Vatten i Uppsala län Fosfor Bottenfauna Elfisken Underlag: -- SRK-tidsserier --MMU -- synoptiska undersökningar från SLU --lite annat smått och gott Spelregler: -- Halter, inte transporter

Läs mer

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet Ytvatten I kapitel 7 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvalitet på vattenmiljön anges att varje vattenmyndighet skall se till att ett sådant program

Läs mer

Kiselalgssamhällen i Sverige

Kiselalgssamhällen i Sverige Axis 2 SOM25 1 4 5 7 8 10 13 14 15 16 18 19 20 21 22 24 25 Axis 1 Kiselalgssamhällen i Sverige En statistisk analys Maria Kahlert SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:1 Referera gärna till rapporten på

Läs mer

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF PM Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF Arvika/Linköping 2015-09-15 Projekt 15 08 035 Version 2 Inledning ProVAb har fått i uppdrag att revidera kontrollprogrammet (KP)

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och

Läs mer

Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag

Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag En sammanfattning av kunskapsläget med rekommendationer för statusklassningar. Jens Fölster SLU, Vatten och miljö: Rapport 2014:9 Referera gärna

Läs mer

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten Uppsala den 7 april 2016 Joakim Kruse och Annika Israelsson Disposition Miljökvalitetsnormer för vatten (Joakim) Rättslig grund, normtyper Försämringsförbudet Tillämpningsfrågor

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Rapport 2010:16. Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna. Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening

Rapport 2010:16. Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna. Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening Rapport 2010:16 Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening Omslagsbild: Bakgrundskarta Lantmäteriet ärende 106-2004/188W.

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG Maria Wik Persson SweMins Miljökonferens 2010 Innehåll Kort repetition Miljökvalitetsnormer (MKN) Åtgärdsprogram Verksamhetsutövare Förändringar på gång 6-års cykler

Läs mer

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Lantbruk-Vattenforum 5 november 2013 Maria Carlsson Vattenförvaltningens cykel Tillståndsbedömning/

Läs mer