Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet"

Ann-Christin Abrahamsson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

3 Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska, kemiska och fysikaliska kvalitetselement 6-årig bedömningsperiod i varje vattenförekomst

4 Bristfällig kunskap om kvalitets-faktorernas respons på störning Brist på övervakningsdata Naturlig variation och bristande underlag gör ger osäkra tillståndsbedömningar Aggregering av data från flera år och platser Sammanvägning av Stora utmaningar för förvaltningen

5 WATERS uppdrag Bättre indikatorer för vattendirektivets biologiska kvalitetsfaktorer Enhetlig och vetenskapligt grundad metodik Referensvärden och klassgränser Osäkerhetsbedömning Samlad bedömning av ekologisk status

6 Indikator Indicator Respons, skattning, klassning och osäkerhet Skattat medelvärde och skattningsosäkerhet Referens Hög God Måttlig Påverkan Pressure Klassning och klassningsosäkerhet Otillfredsställande Dålig

Indikatorer i sjöar och vattendrag Växtplankton: starkare respons på fosfor Vegetation: indikatorer och arter med respons på fosfor Kiselalger: stark respons

7 Indikatorer i sjöar och vattendrag Växtplankton: starkare respons på fosfor Vegetation: indikatorer och arter med respons på fosfor Kiselalger: stark respons till surhet och fosfor Bottendjur: indikatorer med respons på flera störningar, surhet och fosfor! Fisk: indikatorer i för hydromorfologisk påverkan och i stora sjöar

8 Indikatorer i kustvatten Växtplankton: ny biomassaindikator och artindikatorer Vegetation: kumulativ täckning av alger och djuputbredning av ålgräs Bottendjur: djupkorrigerat BQI i västerhavet och pbqi i Östersjön Fisk: karpfiskar i Östersjön och mesopredatorer i Skagerrak

9 Rekommendatione Använd nya och förbättrade indikatorer Använd ny föreslagen typologi för inlandsvatten Utveckla nya program och undersökningstyp för vegetation i kustområden Säkrare klassning genom anpassning

10 Reducera osäkerhet med förutsägbara faktorer Exempel: Bottenfauna västerhavet

11 Vad hände sedan? HaV har initierat arbete kring prioriterade revisioner av biologiska indikatorer med användare och indikatorexperter. Revision av fys-kem indikatorer pågår även. Remiss av föreskriften att vänta i slutet av året. Föreskriften med typologi har även reviderats under

12 WATERS uppdrag Bättre indikatorer för vattendirektivets biologiska kvalitetsfaktorer Enhetlig och vetenskapligt grundad metodik Referensvärden och klassgränser Osäkerhetsbedömning Samlad bedömning av ekologisk status

13 Hantering av osäkerhet mycket varierande mellan kvalitetsfaktorer kan leda till problem i sammanvägningen Generella problemområden: Aggregering av data i tid o rum? 6-års perioder? Klassningsosäkerhet? Osäkerhet vid bristfälliga data Osäkerhet: problem i föreskriften

14 En enhetlig metodik för bedömning av osäkerhet Ansatsen bygger på beprövade metoder Mixed linear models Identifiera och mät vad som orsakar variation / osäkerhet Ger möjlighet att uppskatta och att minska osäkerheten

15 ationskällor i övervakningsdata Tidsmässig - År-till-år variation - Säsongvariation - Variation mellan dagar - Oregelbunden variation Rumslig - Storskaliga gradienter - Småskaliga gradienter Metodbunden - Provtagningsmetod - Analysteknik - Personer - Replikation

16 Osäkerhetsbibliotek? Beräknade och tabellerade varianskomponenter Stora dataset Tidsmässig och rumslig variation För alla existerande indikatorer

provtagits med 3 prover vardera under 2 år S 1 S 2 S 3

17 Osäkerhet beror på variation OCH övervakningsprogram Year 1 Year 2 S 2 S 1 Vattenförekomst med 3 stationer som provtagits med 3 prover vardera under 2 år S 1 S 2 S 3 Osäkerhet för vattenförekomst S 3 inom en bedömningsperiod! S 1 S 2 S 3

18 Verktyg för att mäta och förutsäga osäkerhet Bottenfauna kust (BQI) Fisk i vatten-drag (VIX)

19 Bedömning vid gruppering Vattenförekomster med övervakning Year 1 Year 2 A Vattenförekomst utan övervakning - bedöms från närliggande förekomster B C

20 Artsammansättning Biomassa Blomningsfrekvens Känslighet Abundans Diversitet Känslighet Abundans Diversitet Artsammansättning Abundans Samlad bedömning Ekologisk status One-out-all-out Biologiska kvalitetsfaktorer? Parametrar? Indikatorer Indikatorer Indikatorer Indikatorer Indikatorer

21 Sammanvägningsverktyg Flikar för flera hierarkiska nivåer Levererat och testat i samverkan med referenspersoner vid HaV och VM Implementerar WATERS resultat på ett användarvänligt sätt

22 EQR-skala Standardisering av indikatorer (EQR) På EQR-skalan harmoniseras klassgränser Indikatorskala Klassgränser och referens sätts individuellt på indikatorskalan med bästa tillgängliga kunskap och metodik

Indikator 1 Indikator 2 Indikator 3 Indikator 4 Indikator 5 Indikator 6 Indikator 7 Indikator 8 Indikator 9 Metodiken tillåter också viktning av indikatorer på lämpligt sätt införande av nya

23 Indikator 1 Indikator 2 Indikator 3 Indikator 4 Indikator 5 Indikator 6 Indikator 7 Indikator 8 Indikator 9 Metodiken tillåter också viktning av indikatorer på lämpligt sätt införande av nya indikatorer Växtplankton transparens och spårbarhet beräkning av klassningsosäkerhet på alla nivåer w=0.33 w=0.33 w=0.33 Artsammansättning Biomassa Blomningsfrekvens w=0.5 w=0.33 w=0.25

24 Hierarkisk klassningssystem Indikatorer Kvalitetsfaktorer Vattenförekomster

25 Detta låter ju bra men hur kan vi tillämpa all denna statistik och osäkerheter praktiken? hur gör vi med expertbedömningar när det saknas data som uppfyller föreskriften? hur väger vi in de ickebiologiska (fysikalisk-kemiska ) kvalitetsfaktorerna? hur tar vi hänsyn till lokal

Datavärd 1 Datavärd 2 Extern datakälla Metod och

samordnad statusklassning Metod och verktyg för

bedömningsprocess PRELIMINÄR TILLSTÅNDS-

26 Datavärd 1 Datavärd 2 Extern datakälla Metod och verktyg för osäkerhetshantering Applikation för samordnad statusklassning Metod och verktyg för sammanvägning Vision för en framtida bedömningsprocess PRELIMINÄR TILLSTÅNDS- SKATTNING OCH KLASSNING SLUTLIG REGIONAL KVALITETS- OCH RIMLIGHETSANALYS

Arbete pågår med web-baserat klassnings-verktyg på uppdrag av HaV Havsmiljöinstitutet/Århus Uni/NIVA SMHI och SLU Referensgrupp från Lst och HaV Implementering av WATERS metoder och pågående

verktyget skall vara ett stöd! Hur det på bästa sätt skall administreras och kopplas till bedömningsprocessen behöver formuleras i samverkan!

27 Arbete pågår med web-baserat klassnings-verktyg på uppdrag av HaV Havsmiljöinstitutet/Århus Uni/NIVA SMHI och SLU Referensgrupp från Lst och HaV Implementering av WATERS metoder och pågående revisioner av fys-kem Kustvatten och Inlandsvatten Komplett prototyp för sammanvägning av alla föreskriftens kvalitetsfaktorer samt vissa expertbedömningsmetoder klar innan årsskiftet OBS verktyget skall vara ett stöd! Hur det på bästa sätt skall administreras och kopplas till bedömningsprocessen behöver formuleras i samverkan! Datavärd 2 Metod och verktyg för osäkerhetshantering Datavärd 1 Applikation för samordnad statusklassning PRELIMINÄR TILLSTÅNDS- SKATTNING OCH KLASSNING SLUTLIG REGIONAL KVALITETS- OCH RIMLIGHETSANALYS Extern datakälla Metod och verktyg för sammanvägning

28 Aktuell rapport Hur uppfyller den marina miljöövervakningen sina olika syften? Vilka svagheter finns? Hur kan vi öka utbytet av satsade medel gällande tillståndsbeskrivning, åtgårdsuppföljning och kunskapsuppbyggnad?

29 Tack!

Relevanta dokument

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet