Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Transkript

1 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

2 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

3 Sammanfattning På uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund har Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet sedan slutet av 22 utfört månadsvis vattenprovtagning vid stationen Norra randen (NR) i öppna Ålands hav cirka 6 sjömil öster om Grisslehamn. Denna rapport redovisar resultat till och med december 26. Salthalten i ytvattnet vid NR ligger nära den i Bottenhavet (station C14). Det är framförallt under vintern som salthalten är något högre vid NR. Trots liten salthaltsskillnad är totalfosforhalten tydligt högre vid NR jämfört med Bottenhavet. Totalkvävehalten skiljer mindre men är vid NR något högre än i Bottenhavet och något lägre än i egentliga Östersjön. Under vintern är det generellt ett överskott av fosfat i förhållande till nitrat jämfört med behovet hos växtplankton, vilket tyder på att vårblomningen begränsas av kväve. Under sommaren är både nitrat- och fosfathalten i ytskiktet nära detektionsgränsen men särskilt fosfat ökar i samband med att skiktningen försvagas under hösten. Under vintern minskar salthalten i bottenvattnet samtidigt som den ökar i ytvattnet. Fosforhalten, som generellt är starkt kopplad till salthalten, ökar också i ytvattnet och minskar i bottenvattnet. Samtidigt ökar nitrat och silikat på alla djup och halten av dessa ämnen blir likartad i hela vattenmassan. Den ekologiska statusen vid NR klassas med senaste förslag till bedömningsgrunder för sommaren som god för klorofyll och siktdjup, hög för totalkväve och på gränsen mellan god och måttlig för totalfosfor. Bedömningsgrunden för vintern visar på hög status för totalkväve och löst oorganiskt kväve (huvudsakligen bestående av nitrat) och hög till god status för totalfosfor och god för fosfat. Klassningen för fosfat skulle dock vara nere på måttlig status om inte november räknades med. 3

4 C14 Norra randen BY29 BY31 Figur 1. Djupkarta över del av Östersjön med stationen Norra randen (röd punkt) i Ålands hav och de närmaste miljöövervakningsstationerna i öppet hav med samma eller högre provtagningsfrekvens: BY31 och BY29 i norra egentliga Östersjön och C14 i Bottenhavet. Se även kartan på rapportens framsida där NR är markerad. 4

5 Inledning På uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund (SKVVF) har Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet (SISU) sedan slutet av 22 utfört månadsvisa vattenprovtagningar i öppna Ålands hav cirka 6 sjömil öster om Grisslehamn (6 o 6 N, 18 o 57 E) (fig. 1 och framsida på rapporten). Stationen har fått heta "Norra randen" då den är viktig för att beskriva randvillkoren för den hydrografiska vattenomsättnings-modell som utvecklas åt SKVVF. Eftersom kustströmmen längs Svealandskusten huvudsakligen är sydgående är Norra randen viktig för att ge kunskap om kvalitén på det vatten som påverkar framförallt Stockholms norra skärgård. I denna rapport redovisas resultat från Norra randen mellan oktober 22 till december 26. Resultaten jämförs med data från det nationella miljöövervakningsprogrammets utsjöstationer BY31 (Landsortsdjupet) och BY29 i norra egentliga Östersjön och station C14 (MN4) i Bottenhavet (fig. 1). Resultaten från mätningarna av kväve, fosfor, klorofyll och siktdjup har också klassats enligt senaste förslaget till bedömningsgrunder enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Provtagnings- och analysmetoder Provtagningar har skett från en inhyrd fiskebåt ( Isabella, med skeppare Jonny Ekholm) som utgått ifrån Grisslehamn. De månadsvisa provtagningarna har kunnat genomföras som planerat under 26, med undantag för novemberprovtagningen som inställdes på grund av långvarigt svåra väderförhållanden. Undersökta variabler och provtagningsdjup framgår av provtagningsprogrammet (bilaga 1). Både provtagning och följande analys är ackrediterade genom Swedac (ackrediteringsnr 1449, se bilaga 2 med metoder och mätosäkerheter). Salthalt och temperatur har mätts med CTDsond. Vattenprover har tagits med Ruttner-hämtare. Prover för analys av lösta närsalter har filtrerats i fält och förvarats kylt till analys påföljande dag. Siktdjup har, med några undantag, mätts med vattenkikare. Provtagningar har huvudsakligen utförts av Leif Lundgren och Berndt Abrahamsson. Analyser har utförts av Anders Sjösten (laboratorieansvarig) tillsammans med Inger Hafdell, Thomas Thillman, Karin Wallman, Anna Lagerberg och Svante Nyberg. Laboratoriet vid Systemekologiska institutionen är även ansvarigt för provtagning av station BY31 och BY29 mellan mars-oktober inom den nationella miljöövervakningen och samma analysmetoder har därmed använts för dessa prover. Dessa stationer provtas vintertid av SMHI och dessa data är hämtade från den nationella databasen Shark. Miljöövervakningsdata från Bottenhavet (station C14) har tagits fram av Umeå Marina Forskningscentrum (UMF) och hämtats från Shark (23-5) eller tillhandahållits av Anna Palmbo vid UMF (26). 5

6 Resultat Periodicitet i bottenvattnet och omblandning av vattenmassan Efter fyra år av provtagningar går det att se tydliga mönster med årligen återkommande förändringar. Salthalten i bottenvattnet ökar från början av varje år till ett maximum under oktober/november, för att sedan minska relativt snabbt under vintern (fig. 2 och 3, se även konturplottar i bilaga 3). Minskningen i bottenvattnet under vintern sammanfaller med en ökning av salthalten i ytvattnet samtidigt som medelsalthalten i vattenpelaren inte förändras särskilt mycket (fig. 2). Under hösten och vintern sker dessutom en utjämning av temperaturen (fig. 2, bil. 3). Förändringarna i salthalt och temperatur visar på en partiell omblandning av vattnet när temperaturskiktningen i ytvattnet bryts upp. Vattnets medeltemperatur minskar långsamt eller inte alls under hösten trots nedkylningen av ytvattnet. År 24 är faktiskt medeltemperaturen i vattenmassan högst i november. Temperaturen i bottenvattnet är under alla år högst i december (fig. 2). Generellt är totalfosfor och fosfat tydligt positivt kopplade till salthalt (fig. 2 och 4, bil. 3). Särskilt mot slutet av 23 och 26 ökar fosfor tydligt i bottenvattnet vilket också höjer medelhalten i vattenpelaren. Under 24-5 är medelfosforhalten vid NR relativt konstant. I samband med den partiella omblandningen under vintern sker dock en omfördelning i vattnet, då halten minskar i bottenvattnet och ökar i ytvattnet. Detta är särskilt tydligt vintrarna 23/4 och 25/6. Totalkväve och nitrit+nitrat följer ett annat mönster (fig. 2 och 4, bil. 3). Under hösten och vintern ökar totalkväve och nitrat på alla djup vilket gör att medelhalten i vattenmassan snabbt ökar under denna period. En del av ökningen kan hänga samman med sötvattentillförsel då medelsalthalten under vintern minskar något. Den maximala halten av nitrat är anmärkningsvärt lika de tre vintrarna 23/4 till 25/6. Trots att salt och fosfor tyder på en endast partiell omblandning under vintern är skillnaderna i nitrathalt mellan olika djupskikt mycket liten (23/4 och 25/6) eller obefintlig (24/5). Detsamma gäller för silikathalten som är nära nog densamma under vintern. 6

7 Temperatur ( o C) Salthalt Tot-P (µg/l) 2 1 Tot-N (µg/l) Figur 2. Medelvärden av temperatur, salthalt, totalfosfor och totalkväve i olika djupintervall (-2, 2-6, 6-125m) samt medelvärde för hela vattenpelaren (-125m, röd linje). 7

8 Ökningen av nitrat under vintern fortsätter i bottenvattnet till mars, varefter den minskar kraftigt till sommar/höst, troligen som en följd av lägre koncentration i det vatten från egentliga Östersjön som blir djupvatten i Ålands Hav (fig. 4). Vårblomningen tömmer nitrat ur ytskiktet -2m och minskar mängden kraftigt i skiktet 2-6 m. Ammoniumkvävehalten är generellt mycket låg både i ytvatten och i bottenvatten med endast enstaka värden över 2-3 µg/l (bil. 3). De högsta halterna i bottenvattnet förekommer i maj till juni vilket sammanfaller med de högsta nitrathalterna. 2 okt 3 - jan 4 4 Djup Salt okt 4 - feb 5 4 Djup Salt okt 5 - feb 6 4 Djup Salt Figur 3. Salthaltsprofiler vid Norra randen vintrarna 23-4, 24-5, och

9 PO4-P (µg/l) NO23-N (µg/l) SiO4-Si (µg/l) Figur 4. Medelvärden av fosfat, nitrit+nitrat samt silikat i olika djupintervall (-2, 2-6, 6-125m) samt medelvärde för hela vattenpelaren (-125m, röd linje). 9

10 Ytvattnet och algblomningar Silikat-, nitrat- och fosfathalten i ytvattnet minskar i samband med vårblomningen i mars-april (fig. 5). Silikathalten byggs antingen sakta upp direkt efter vårblomningen (23, 25) eller förblir låg under sommaren (24, 26), för att sedan öka snabbt under oktober till december. Nitrathalten är nära detektionsgränsen fram till augusti eller september, och ökar sedan något under höstblomningen som infaller under perioden september-november. Fosfat ökar tidigare och förhållandevis mer i ytvattnet än vad nitrat gör under hösten, och under 24 och 26 så är fosfathalten något förhöjd under juli-oktober samtidigt som nitrathalten är nära detektionsgränsen. Generellt förekommer fosfat under vintern i ett överskott i förhållande till nitrat jämfört med behovet hos växtplankton, vilket antyder en kvävebegränsad vårblomning (fig. 5). Fosforöverskottet under vintern är särskilt tydligt 23-4 och Fosforöverskottet i skiktet -1m är dock mycket litet direkt efter vårblomningen och försvinner snart helt. Siktdjupet varierar normalt mellan 5-1 m vid NR (fig. 5). De årligen lägst uppmätta siktdjupen har gjorts vid vårblomningarna 23 och 24 och under sommaren 25 och sensommaren 26. År 26 uppmättes ovanligt hög klorofyllhalt precis vid ytan vid detta tillfälle (bil. 3). 1

11 2 Syre Temperatur A Syre (mg/l), Temperatur ( o C) Klorofyll a (µg/l), Siktdjup (m) 1 5 Siktdjup Klorofyll B PO 4 (µg P/l) DIN PO 4 SIO 4 C SiO 4 (µg Si/l) DIN = NO NH 4 (µg/l) Figur 5. Medelvärde av syre och temperatur (A) klorofyll och siktdjup (B) och fosfat, silikat och löst oorganiskt kväve, DIN, på -1 m djup (C) vid Norra randen Skalorna för DIN och fosfat är anpassade så att sammanfallande värden motsvarar en N/P-kvot på 7.2, som motsvarar växtplanktons behov. 11

12 Jämförelse med andra stationer Salthalten i ytvattnet vid NR ligger mycket nära den i Bottenhavet (station C14) (fig. 6). Största skillnaderna uppmäts under hösten-vintern då salthalten är ca,5 enheter högre vid NR. Detta hänger troligen samman med den partiella omblandning som sker under vintern vid NR där bottenvattnet är tydligt saltare än vid C14 (6-7 jämfört med 5,8-6). Temperatur ( o C) NR BY29 BY31 C14 Salthalt NR BY29 BY31 C Figur 6. Temperatur- och saltmedelvärden -1m för Norra randen (NR), BY31 och BY29 i norra egentliga Östersjön, och C14 i Bottenhavet. Totalkvävehalten i ytvattnet vid NR ligger något över (23-24) eller ungefär på samma nivå (25-6) som totalkväve vid C14 (fig. 7 och 8). Totalkvävehalten vid NR ligger genomsnittligt något lägre än vid BY29 och BY31 i norra egentliga Östersjön. Under vintern är totalfosfornivån betydligt lägre vid NR än vid BY29/31 (fig. 7 och 9). Skillnaden minskar under sommaren och under tidig höst är halterna i stort sett lika vid NR och stationerna i Egentliga Östersjön vilket troligen har att göra med att skiktningen ligger kvar i Egentliga Östersjön medan en viss omblandning har börjat ske vid NR. Fosforhalten är genomsnittligt tydligt högre vid NR än i Bottenhavet. Det är främst under en kort period på sommaren som halten vid NR sjunker till en nivå nära den i Bottenhavet. 12

13 Totalkväve/totalfosforkvoten är under vinter och vår högre vid NR än vid BY31/BY29 men under sommaren ökar kvoten mer i egentliga Östersjön till ungefär samma nivå som vid NR (Fig. 7). Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) NR26 BY29 BY31 C14 Tot-N / Tot-P (viktskvot) Figur 7. Medelvärden -1m av totalkväve, totalfosfor och totalkväve-totalfosforkvot för Norra randen (NR), BY31 och BY29 i norra egentliga Östersjön, och C14 i Bottenhavet. 13

14 4 Totalkväve (µg/l) NR BY29 BY31 C Salthalt Figur 8. Totalkväve i relation till salthalt för medelvärden -1 m djup för Norra randen (NR), BY31 och BY29 i norra egentliga Östersjön, och C14 i Bottenhavet. 35 Totalfosfor (µg/l) NR BY29 BY31 C Salthalt Figur 9. Totalfosfor i relation till salthalt för medelvärden -1 m djup för Norra randen (NR), BY31 och BY29 i norra egentliga Östersjön, och C14 i Bottenhavet. 14

15 Tabell 1. Föreslagna klassgränser för typområde 17 enligt Bedömningsgrunder från mars 27. Gränserna för fosfor och kväve är angivna som µmol/l i den övre delen av tabellen och som µg/l i den undre delen. Rv = referensvärde, HG= hög/god-gräns, GM= god/måttlig-gräns, MO= måttlig/otillfredsställande-gräns, OD= otillfredsställande/gålig-gräns. EQR=ekologisk kvalitetskvot (ecological quality ratio). Säsong Variabel Enhet Rv HG GM MO OD EQR HG EQR GM EQR MO EQR OD Sommar biovolym mm 3 /l,18,27,4,74 2,26,667,45,243,8 Sommar klorofylla µg/l 1,2 1,5 2 3,7 8,7,8,6,324,138 Sommar siktdjup m 1, 8,3 7, 4, 2,,83,7,4,2 Sommar totn µmol/l ,842,762,552,381 Sommar totp µmol/l,25,3,35,5,75,833,714,5,333 Vinter DIN µmol/l 3 3,8 4,5 6,8 1,5,789,667,441,286 Vinter DIP µmol/l,2,25,3,45,7,8,667,444,286 Vinter totn µmol/l ,9,818,667,5 Vinter totp µmol/l,4,48,56,79 1,18,833,714,56,339 Sommar totn µg/l ,842,762,552,381 Sommar totp µg/l 7,8 9,3 1,9 15,5 23,3,833,714,5,333 Vinter DIN µg/l 42 53, ,2 147,789,667,441,286 Vinter DIP µg/l 6,2 7,8 9,3 14, 21,7,8,667,444,286 Vinter totn µg/l ,9,818,667,5 Vinter totp µg/l 12,4 14,9 17,4 24,5 36,6,833,714,56,339 Klassning enligt vattendirektivet Klorofyllhalten har störst betydelse för klassningen av ytvattnets status eftersom klorofyll används som proxy för den biologiska kvalitetsfaktorn växtplankton. Statusklassningen ska nämligen i första hand baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna växtplankton, bottenfauna och bottenvegetation. I andra hand ska vattenkemin vägas in. Statusen bedöms utifrån treårsmedelvärden varför enstaka värden som visar sämre status inte får fullt genomslag. Klassgränser för det typområde som Norra randen ligger i (typ 17, Södra Bottenhavet, yttre kustvatten) framgår av tabell 1. Klorofyllhalten under sommaren vid NR är normalt som lägst i juni och ökar till högre värden under juli och augusti. Statusen klassas som hög-god under 23-4, genomsnittligt god under 25 och 26, men med stor spridning av värdena som delvis är nere på måttlig status (fig. 1). Även siktdjupet klassas till god status (>7 m), med variation av enskilda värden mellan måttlig till hög status. Totalkvävehalten under sommaren ligger med nuvarande gräns tydligt på hög status, medan totalfosfor ligger på gränsen mellan måttlig och god status (fig. 1). Klassningen av vintervärden baseras med nuvarande förslag på perioden november till februari. Statusen utifrån DIN (löst oorganisk kväve, främst bestående av nitrat) och totalkväve klassas genomsnittligt som hög. DIP (fosfat) och totalfosfor klassas genomsnittligt som god status (fig. 11). Speciellt de låga halterna i november av DIN och DIP klassas som hög status men halten är då långt ifrån den maximala under vintern. Perioden januari till februari skulle ge mer representativa vintervärden. DIP klassas som måttlig status när halten är som högst under vintern. 15

16 Tot-N Tot-P EQR EQR Klorofyll a Siktdjup EQR EQR Figur 1. Klassning av sommarvärden (juni-augusti) av totalkväve, totalfosfor, klorofyll a och siktdjup vid Norra randen 23-26, enligt bedömningsgrunder för typområde 17. Blå = hög status, grön = god status, gul = måttlig status, orange = otillfredsställande status, röd = dålig status. Klassningen är baserad på medelvärden - 1m (svarta symboler och linjer), men även på ytprover ( m) för klorofyll a (röd linje). För klassgränser se tabell 1. 16

17 Tot-N Tot-P EQR DIN EQR DIP EQR EQR Figur 11. Klassning av vintervärden (november-februari) av totalkväve, totalfosfor, löst oorganiskt kväve (DIN, huvudsakligen nitrat) och fosfor (DIP, d.v.s. fosfat) vid Norra randen 23-26, enligt bedömningsgrunder för typområde 17. Blå = hög status, grön = god status, gul = måttlig status, orange = otillfredsställande status, röd = dålig status. Klassningen är baserad på medelvärden -1m. För klassgränser se tabell 1. 17

18 Bilaga 1. Provtagningsprogram för Norra randen. Provtagningsprogram Besöksfrekvens 12 gånger/år Station Norra Randen N Ålands Hav Lat 6 6 N Long E Djup 13 m NO2,NO 3 Tot-N Si Klorofyll Djup Syre PO4 Tot-P NH4 X X X X X X X X 5 X X X X X X X X 1 X X X X X X X X 15 X X X X X X X X 2 X X X X X X X X 25 X X X X X X X 3 X X X X X X X 4 X X X X X X X 5 X X X X X X X 6 X X X X X X X 7 X X X X X X X 8 X X X X X X X 9 X X X X X X X 1 X X X X X X X 125 X X X X X X X Temp Salt Siktdjup Klorofyll var.5 m (CTD) till 5 m ovan botten var.5 m (CTD) till 5 m ovan botten Secchi-skiva slang - 2 m 18

19 Bilaga 2. Metoder, mätområden och mätosäkerheter vid Systemekologiska institutionen. Utdrag från SKVVFs databas. Variabel-ID Start Slut Analysmetod Instrument Nedre gräns mätområde Övre gräns mätområde Enhet Enl. Grasshoff, K (1983) H2S 1-jan-5 31-dec-5 Methods of Seawater Analysis mg/l Enl. Grasshoff, K (1983) H2S 1-jan-6 31-dec-6 Methods of Seawater Analysis mg/l kfylla 1-jan dec-3 SS28146 utg.1.5 µg/l Mätosäkerhet.8 mg/l (.1-.2 mg/l), 1% (>.2 mg/l).2 mg/l (.1-.2 mg/l), 1% (>.2 mg/l) kfylla 1-jan-4 31-dec-6 SS28146 utg.1.2 µg/l.2µg/l (.2-3µg/l), 2% (>3 µg/l) NH4N 21-jan-2 14-jan-3 Quickchem A (modifierad) FIA.8 2 µg/l.8 µg/l (.8-2µg/l), 5% (>2µg/l) NH4N 15-jan-3 18-jan-4 ALPKEM OI Analytical Flow Solution, # ALPKEM.5 4 µg/l.5µg/l (.5-2µg/l), 2.4% (>2µg/l) NH4N 19-jan-4 31-dec-6 ALPKEM OI Analytical Flow Solution, # ALPKEM.5 4 µg/l.5µg/l (.5-2µg/l), 2.4% (>2µg/l) Quickchem A NOXN 21-jan-2 17-jan-5 (modifierad) FIA.2 2 µg/l.3 µg/l (.2-2µg/l), 2% (>2µg/l) NOXN 15-jan-3 17-jan-5 ALPKEM OI Analytical Flow Solution, # ALPKEM.2 56 µg/l.2 µg/l (.2-2µg/l), 2.5% (>2µg/l) NOXN 18-jan-5 31-dec-6 ALPKEM OI Analytical Flow Solution, # ALPKEM.3 56 µg/l.3µg/l (.2-2µg/l), 2.5% (>2µg/l) Quickchem B. Uppslutning. Egen kombimetod Ntot 21-jan-2 31-dec-5 för N+P (98119) FIA 1 2 µg/l 4% Ntot 1-jan-6 31-dec-6 ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # Uppslutning. Egen kombimetod för N+P (98119) ALPKEM 1 2 µg/l 5% O2 1-jan-3 1-jan-6 SS-EN25813 utg.1 (mod).2 17 mg/l +-.2 mg/l PO4P 21-jan-2 14-jan-3 Quickchem A (modifierad) FIA.7 4 µg/l.7 µg/l (.7-2µg/l), 3% (>2µg/l) PO4P 15-jan-3 31-dec-6 ALPKEM OI Analytical Flow Solution, # ALPKEM.5 3 µg/l.4µg/l (.5-2µg/l), 2.2% (>2µg/l)

20 Variabel-ID Start Slut Analysmetod Instrument Nedre gräns mätområde Övre gräns mätområde Enhet Mätosäkerhet Quickchem B. Uppslutning. Egen kombimetod Ptot 21-jan-2 2-feb-3 för N+P (98119) FIA 1 5 µg/l 6% Ptot 21-feb-3 17-jan-5 Quickchem B. Uppslutning. Egen kombimetod för N+P (98119) FIA.5 1 µg/l 6% Ptot 18-jan-5 31-dec-5 Quickchem B. Uppslutning. Egen kombimetod för N+P (98119) FIA.5 3 µg/l.5 µg/l (.5-1 µg/l), 6% (>1µg/l) Ptot 1-jan-6 31-dec-6 ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # Uppslutning. Egen kombimetod för N+P (98119) ALPKEM.5 3 µg/l 1µg/l (.5-25µg/l), 6% (>25µg/l) salin 1-jan-3 31-dec-6 CTD sond enl. Oper. Man. Vers1 199 och users manual Rev psu.4% sikt 1-jan-3 31-dec-6 Siktdjup med vattenkikare enl NV handbok för miljööverv m 2% sikt 1-jan-3 31-dec-6 Siktdjup utan vattenkikare enl NV handbok för miljööverv m 2% Quickchem B SiO4Si 21-jan-2 17-jan-5 (modifierad) FIA 1 2 µg/l 3% (2-15 µg/l) SiO4Si 15-jan-3 17-jan-5 ALPKEM OI Analytical Flow Solution, # ALPKEM 1 8 µg/l 2.5% (>1µg/l) SiO4Si 18-jan-5 31-dec-6 ALPKEM OI Analytical Flow Solution, # ALPKEM 1 8 µg/l 1.5 µg/l (1-6 µg/l), 2.5% (>6µg/l) CTD enl oper. Manual vers1, temp 1-jan-3 31-dec och users manual rev C 1% temp 1-jan-5 31-dec-6 CTD enl oper. Manual vers1, 199 och users manual rev C +-.2 grc 2

21 Bilaga 3. Konturplottar. Temperatur ( o C) Salthalt Figur 3.1. Temperatur och salthalt vid Norra randen Punkter visar provtagningstillfällen och djup.

22 Densitet (Sigma-t) Syre (mg/l) Figur 3.2. Densitet och syrehalt vid Norra randen Punkter visar provtagningstillfällen och djup. 22

23 Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Figur 3.3. Totalfosfor och totalkväve vid Norra randen Punkter visar provtagningstillfällen och djup. 23

24 Fosfatfosfor (µg/l) Silikatkisel (µg/l) Figur 3.4. Fosfat och silikat vid Norra randen Punkter visar provtagningstillfällen och djup. 24

25 Nitit+nitratkväve (µg/l) Ammoniumkväve (µg/l) Figur 3.5. Summa nitrit+nitrat samt ammonium vid Norra randen Punkter visar provtagningstillfällen och djup. 25

26 Klorofyll a (µg/l) Figur 3.6. Klorofyllhalt vid Norra randen Punkter visar provtagningstillfällen och djup. 26