Vattenkvalitativa undersökningar

Transkript

1 RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 216 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

2 Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 216 Från och med 212 gäller ett nytt samordnat recipientkontrollprogram för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne. Programmet har mot tidigare anpassats ytterligare för att bli mera kompatibelt med de nu gällande föreskrifterna för klassificering av ytvattenförekomster 213:19. De stora förändringarna för den vattenkemiska provtagningen gentemot tidigare är främst att antalet provtagningar numera är fem istället för fyra, och att dessa sker på distinkta djup istället för integrerade och att provtagningstillfällena i tid är förändrade för bli mera jämförbara med nu gällande bedömningsgrunder. Utifrån dessa har resultaten statusklassats (bilaga 3). Provstationernas lägen framgår av bilaga 1. Samtliga resultat från recipientkontrollen redovisas i tabellform i bilaga 2. I kustområdet 216 undersöktes växtplankton vid en station och makroalger vid flertalet stationer. För övrig information runt kontrollprogrammet och övriga resultat från denna hänvisas till Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds hemsida, Vattenundersökningar med avseende på fys/kem 216 för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne Provtagningsstationer: 6 stycken Provtagningstillfällen: februari, mars, juni, juli, augusti Provtagningsdjup:,5 m och bottendjup-1 m, och även 5 m vid stn. K382 och K39 Parameter- station: Syrgas, TOC, salinitet, fosfor, kväve, klorofyll, siktdjup: K333, K336, K338, K382, K39 Metaller: K382 Suspenderat material, ph: K333, K35 Resultat-sammanfattning Vattenkvaliteten i Kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar inte på några större förändringar gentemot 215. Som tidigare är situationen vanligtvis sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden, med litet siktdjup och höga närings- och klorofyllhalter. Statusklassningar främst på sommaren visar på förbättrade statusklassningar från den inre delen av Söderhamnsfjärden och utåt. Den långsmala grunda karaktären på fjärden med direkt påverkan av flera betydande påverkanskällor bidrar till detta. I Ljusne-/Vallviksfjärden är generellt vattenkvaliteten bättre än i de norra delarna av kustområdet. Här finns också påverkanskällor med betydande utsläpp men fjärdarna har ett öppnare läge mot ytterhavet och vattenomsättningen påverkas genom det stora näringsfattiga sötvattensutflödet som Ljusnan bidrar med. Halterna av kväve är förhållandevis låga vid de undersökta stationerna medan halterna fosfor något högre.

3 Påverkanskällor Från vattendrag Söderhamnsån och Lötån har sina utflöden i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vattendrag har för regionen förhållandevis stor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en betydande näringsbelastning till fjärden. Beräknad transport av fosfor i vattendragen varierar relativt mycket mellan åren (figur 1-2). Resultaten baserar sig på 6 provtagningar, vilket gör att vattenföringen vid provtagningstillfället kan variera kraftigt. Läckaget av näringsämnen blir större då vattenföringen ökar pga. bl.a ökad erosion och ytavrinning. I Söderhamnån var den uppmätta vattenföringen vid provtagningstillfällena 216 betydligt lägre än för 215 (,43 m3/s respektive 1,4 m3/s) vilket ger stort genomsvar i årstransportberäkningarna trots att årsmedelvärdet är på samma nivå (43 respektive 45 µg/l). Den modellerade årsmedelvattenföringen i Lötån var dock lika mellan åren 2,7 och 2,8 m3/s vilket bidrar till mindre årsskillnader. Dock så visar figur 1 en betydligt lägre årstransport av fosfor tack vare det enskilda resultatet från marsprovtagningen där flödet och också fosforhalten 215 var kraftigt förhöjd. Uppmätta halter av näringsämnen är vanligtvis något lägre än i jämförelse med historiska resultat men de är periodvis fortfarande kraftigt förhöjda, speciellt i Söderhamnsån, vilket bidrar på ett betydande till den dåliga vattenkvaliteten i Söderhamnsfjärden. I Ljusne rinner Ljusnan ut vilket bidrar till ett stort sötvattensutflöde och en stor totaltransport av näringsämnen men i förhållande till Söderhamnsån och Lötån där koncentrationerna av näringsämnen är höga är Ljusnans vatten betydligt näringsfattigare. Detta medför att Ljusnans utflöde inte påverkar vattenkvaliteten negativt på det sätt som de övriga vattendragen (tabell 1). I jämförelse med historiska data visar att halterna minskat betydligt under åren i Ljusnan och numera bedöms utgående vatten vara näringsfattigt. Medelhalten 215 och 216 på 7 µg/l är de lägsta noterade (figur 3). ton/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Lötån Söderhamnsån Vattenföring Lötån Transport fosfor Vattenföring Lötån m³/s ,5 1 Figur 1. Transport totalfosfor i Söderhamnsån och Lötån och årsmedelvattenföring i Lötån.

4 ton/år Transport fosfor Flöde (m³/s) Transport fosfor Vattenföring Ljusne Strömmar Figur 2. Beräknad transport av totalfosfor och årsmedelvattenföringen vid Ljusne Strömmar. µg/l Årsmedelvärde Totalfosfor Ljusne Strömmar Figur 3. Årsmedelvärde totalfosfor i Ljusne Strömmar. Tabell 1. Visar utsläppen i kustområdet från de större påverkanskällorna 216. Den beräknade transporten av näringsämnen från de tre sötvattensutflödena grundar sig på de faktiska uppmätta värdena i vattendragen. (Flödena för Ljusne Strömmar är från Fortum, Lötåns är modellerade (SMHI) och för Söderhamnsån är det faktiska flödet uppmätt med stångflygel). Transport av näringsämnen i vattendrag 216 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) Söderhamnsån 1,6 34,43 Lötån 5,8 12 2,8 Ljusnan Medelvattenföring (m³/s) Utsläpp från verksamhetsutövare i kustområdet Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 (kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd), Vallviks Bruk AB Arizona Chemical AB,4 2,7 3,8

5 Från punktkällor Granskärs reningsverk Avloppsvatten från Granskärs reningsverk bidrar till de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom utbyggnad av avloppsreningsverket och kompletteringen med våtmarksrening 24 så har utsläppen av både näringsämnen och syretärande ämnen successivt minskat (figur 4-5). Fosfor, kg/dygn Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn BOD7 kg/dygn Figur års utsläpp av fosfor, kväve och BOD var något förhöjt gentemot 215 vilket främst beror på en betydligt större bräddningsvolym. Skillnaden är dock förhållandevis mycket liten och gentemot historiska resultat är nivån fortfarande lika låg som de senaste årens låga utsläpp. Arizona Chemical Vid Sandarne ligger Arizona Chemical AB som genom sina utsläpp bidrar med näringsämnen till fjärden. Dessa är dock av mindre omfattning och är 216 på en fortsatt betydligt lägre nivå än tidigare både avseende kväve och fosfor. Fosforutsläppen 216 var endast,4 kg/dygn (figur 6). Fosfor, kg/dygn 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn Figur 6. Utsläpp från Arizona Chemical.

6 Vallviks sulfatfabrik Ett betydande tillskott av fosfor till fjärden kommer från Vallviks sulfatfabriks utsläpp. Resultatet från utsläppskontrollen 216 vid denna fabrik visar att medelutsläppet av fosfor i genomsnitt var 19 kg/dygn vilket är lägre än 215 (21kg/dygn). Industrin släpper även ut betydande mängd syretärande ämnen (BOD7). 216 års utsläpp av dessa ämnen var i genomsnitt 2,5 ton/dygn vilket är i nivå med de senaste årens låga utsläpp vilket jämfört med tidigare utsläpp är på en betydligt lägre nivå (figur 7-8). kg/dygn Utsläpp av fosfor från Vallviks sulfatfabrik ton/dygn 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Utsläpp av BOD 7 från Vallviks sulfatfabrik Figur 7-8. Utsläpp från Vallviks Bruk. Resultat från recipientkontrollen Syre Faktaruta Utan syre inget biologiskt liv. Många kust- och havsområden har idag problem med syrgasbrist. Syrgashalten mäts i bottenvattnet där de mest direkta effekterna på biologiskt liv kan urskönjas pga. eventuella kritiska halter av syre. Syrgas förbrukas vid respiration och nedbrytning av organiskt material. Syrgashalten är därför en bra indikator på eutrofiering, dvs. övergödning, då det finns mera näringsämnen i vattnet ökar den biologiska tillväxten, till följd att nedbrytningen av denna också ökar, främst då när vegetationsperioden är över och alger och plankton bryts ner. Resultat Syreförhållandena är likt tidigare år vanligtvis sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden (station K338). Här finns utsläppen från de mest betydande påverkanskällorna i fjärden och således blir vattenkvaliteten sämre som en följd av det. Detta pga. att det dels kommer organiskt material från dessa som förbrukar syre vid nedbrytning men dels även näringsämnen som i sin tur bidrar till att den biologiska tillväxten ökar (se resultat klorofyll). När den ökade biomassan sedan ska brytas ner används syre vid nedbrytningen. I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena likt tidigare vanligtvis bättre än i Söderhamnsfjärden. Provtagningsstationerna är mera exponerade för ytterhavet samt påverkas av Ljusnans näringsfattiga vatten vilket bidrar till att omsättningen på vatten är större än i Söderhamnsfjärden. Den större omsättningen på vatten och influensen av Ljusnans

7 näringsfattiga vatten bidrar till lägre näringshalter och således också mindre tillväxt och nedbrytning av det organiska materialet vilket i sin tur leder till bättre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden. Det finns dock ett kraftigt avvikande värde gentemot detta vid station K39 från resultatet från provtagningen i juli. Detta är dock helt avvikande från tidigare resultat och det finns inget annat som tyder på att förutsättningarna är annorlunda vid denna provtagning och värdet bedöms som osannolikt. Värdet bör därför ej tas med vid eventuella beräkningar av medelvärden. I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebrist satt till 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera bottenlevande djur och växter visar på akut syrgasbrist är satt till 2,1 mg/l. Dock är uppmätta halter från 216 över dessa gränsvärden vid samtliga provtagningar och stationer betydligt över detta gränsvärde (exklusive det högst troligt felaktiga resultatet från K39) (figur 9). 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, mg/l K338 K336 K333 K382 K39 Figur 9. Syrehalter vid samtliga stationer och provtagningstillfällen i kustområdet 216 (streckad linje visar gränsen för syrebrist). Siktdjupet Faktaruta Siktdjupet beror av flera faktorer. Oftast finns ett samband mellan siktdjup och klorofyllhalt, och klorofyllhalten återspeglar direkt den mängden växtplankton som finns. Ofta är siktdjupet som sämst under sommaren när det är som mest växtplankton i den övre vattenmassan. Dåligt siktdjup kan även orsakas av höga halter av humus och partikulärt material till följd av kraftig avrinning från land. Resultat I de innersta delarna av Söderhamnsfjärden vid station K338 påverkas siktdjupet betydande av utflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden består till för regionen relativt stor andel jordbruksmark vilket speciellt vid kraftiga flöden för med sig eroderat jordmaterial ut till havet. Med det eroderade jordmaterialet följer även betydande mängder näringsämnen, vilket det även gör ifrån Granskärs reningsverk. Pga. de höga näringshalterna i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden ökar växtplanktonproduktionen vilket ses i de höga klorofyllhalterna, som i sin tur påverkar siktdjupet negativt. I fjärdarna

8 utanför Vallvik och Ljusne är siktdjupet likt tidigare bättre än utanför Söderhamn (figur 1). Sötvattensutflödet från Ljusnan som är både humöst och kraftigt färgat kan dock påverka siktdjupet negativt i det södra kustområdet. 1, m K333 K336 K338 8, K38 K39 6, 4, 2,, Figur 1. Medelsiktdjupet vid samtliga stationer i kustområdet 216. Näringsämnen Faktaruta. Utan näringsämnen, inget liv i våra hav, dock så blir det ibland för mycket näringsämnen i fel proportioner vilket bidrar till att näringsbalansen rubbas och vi för problem med övergödning. Flera kustnära områden omkring Sverige är idag tydligtpåverkade av övergödning. Kustområdet utanför Söderhamn är en av dessa vattenförekomster. För mycket näringsämnen bidrar till en ökad biologisk produktion i de övre vattenmassorna och kan leda till att stora mängder organiskt material faller till botten och bidrar till att skapa syrefattiga miljöer på botten då syre krävs vid nedbrytningen av detta material. Syrebristen påverkar i sin tur bottenfaunan som i sin tur kan vara t.ex. föda åt fiskar. Utöver syrebristen så bidrar den ökade produktionen av växtplankton, ofta till ett sämre siktdjup och därmed så får solen svårare att nå ner till de makroalger som t.ex. blåstång och då tillväxten på denna vegetation hämmas, gynnar det istället fintrådiga, ettåriga alger som växer över och konkurrerar ut tången. Resultat Belastningen av fosfor i Söderhamnsfjärden har minskat betydligt under de åren som provtagningarna utförts. Detta främst beroende på att utsläppen från Granskärs reningsverk blivit betydligt bättre, vilket syns på uppmätta halter vid station K338 i den innersta delen av fjärden (figur 11). Även de yttre delarna i Söderhamnsfjärden visar på lägre årsmedelvärde av fosfor gentemot historiska data och nivåerna har börjat närma sig halterna som vanligtvis återfinns i de södra delarna av kustområdet. Förhållandet mellan stationernas årsmedelvärde av totalkväve ser likadan ut som för fosfor. En gradient mot högre halt av kväve i de inre delarna i Söderhamnsfjärden (figur 12). Dock är som tidigare nämnts omsättningen på ytvattnet betydligt större vid stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vilket bidrar till lägre

9 näringsämnesnivåer, dels via ett mera exponerat läge mot ytterhavet men dels också p.g.a. utflödet från Ljusnans näringsfattiga vatten. Även om näringshalterna i Söderhamnsfjärden blivit något lägre än i jämförelse med historiska resultat är miljötillståndet avseende likt tidigare långt ifrån att vara god i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. µg/l K338 K336 K333 K382 K Figur 11. Årsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet µg/l K338 K336 K333 K382 K39 Figur 12. Årsmedelvärden av totalkväve i ytvattnet

10 Fosfor- och kvävebalans Förutom tillgången på solljus så är förhållandet mellan de lösta närsalterna avgörande för om det blir någon tillväxt eller inte av växtplankton. Generellt sätt så krävs det 16 kväveatomer för varje fosforatom, är kvoten större kan den biologiska tillväxten anses vara begränsad av mängden fosfor, är kvoten mindre är systemet begränsat av kväve. När kvoten förskjuts så gynnas olika arter. T.ex. så gynnas cyanobakterier som kan ge upphov till massiva giftalgsblomningar vid brist på kväve i vattnet då dessa kan nyttja kvävgas i vattnet som kvävekälla. Resultat Söderhamns- och Sandarnefjärden (station K338, K336, K333) Under vintern visar resultatet från provtagningarna att här är det överskott på kväve på vintern och under vegetationsperioden juni-augusti är det omvänt där halten kväve är begränsande för produktionen vid station K333 och K336. Detta förhållande stämmer dock inte helt i den innersta stationen i Söderhamnsfjärden K338 där det endast i juli som resultatet visar på en kvävebegränsning. Vallviksfjärden (utanför Vallvik) I ytvattnet vid station K382 visar resultatet att vattnet är något fosforbegränsat i februari för att i övrigt vara något kvävebegränsat resten av året. I det djupare vattenlagret och i bottenvattnet syns en tydlig kvävebegränsning vid denna station. Ljusnefjärden (utanför Ljusnans utlopp) I ytvattnet vid station K39 är den biologiska produktionen tydligt begränsad av halten tillgängligt fosfor under större delen av året då det är bara i resultatet från augusti som det verkar finnas en viss kvävebegränsning. I djupare vattenskikt är det likt station K382 främst kvävebrist som hämmar den biologiska produktionen. Klorofyll Faktaruta Växtplankton är primärproducenter i vattnets ekosystem, de kan med hjälp av solljus och fotosyntes ta hand om näringsämnen och omvandla dem till biologiskt material. Därmed utgör de en grund för högre stående organismer som äter dessa. I fotosyntesen bildas också syre vilket gör att de även bidrar till grunden för allt liv. Gemensamt för alla växtplankton är att de har pigmentet klorofyll a, vilket är ett måste för att deras fotosyntes skall funka. Därför kan man mäta halten av detta pigment för att få en grov uppskattning på hur stor förekomsten av växtplankton som finns i vattnet. Resultat Klorofyllhalten är i ungefärliga nivåer med de senaste årens resultat (figur 13) för samtliga stationer utom station K338 i den innersta delen av Söderhamnsfjärden där det vanligtvis är störst fluktuationer i både näringshalter och som en följd av det även halten klorofyll. 216 avvek inte från detta utan detta årets resultat är betydligt högre än 215 med ett årsmedelvärde på 13 respektive 7 µg/l. Variationen beror på närheten till större påverkanskällor som varierar under året där sötvattensutflödena från Söderhamnsån och Lötåns påverkar förutsättningarna i fjärden. Desto mera näringsämnen det finns i vattnet desto mera utrymme skapas för växtplankton och därmed ökar klorofyllhalterna stundvis mycket vid denna station. Normalt är

11 det en gradient mot minskande halter av klorofyll från de inre delarna av Söderhamnsfjärden till de yttre. Halterna av klorofyll i de södra delarna av kustområdet är likt tidigare förhållandevis låga. 2, 1, µg/l K338 K336 K333 K382 K39 Klorofyll 35, Figur 13. Årsmedelvärden av klorofyll utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik. (28 var medelvärdet vid station K µg/l. På 197- och 8-talet finns flera extremt höga toppar vid denna station). ph och suspenderat material Med anledning av främst de utsläpp av alkaliskt processvatten som sker från Svenska Mineral AB:s fabrik i Sandarne mäts ph och suspenderat material i yt- och bottenvattnet vid station K35. Dessa parametrar ingår även i de analyser som görs vid station K333. Resultatet från 216 visar likt de senaste åren att ph-värdena vid station K35 är helt i nivå med resultatet från K333. Tidigare resultat visar en annan bild där ph-värdet ibland uppmättes till över 9, vid station K35 (figur 14). Årsmedelvärdet av suspenderat material i ytvattnet var 216 i nivå med 215. Uppmätta halter 216 är bland de lägre uppmätta (figur 15). 1, 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 ph K333 K35 6, Figur 14. ph i ytvattnet vid station K333 och K35.

12 , mg/l Suspenderat material K333 K35 5,, Figur 15. Årsmedelvärden av suspenderat material i ytvattnet vid station K333 och K35. Metaller Vid station K382 mäts även metaller vid samtliga provtagningar under året. Årsmedelvärdet 216 är för arsenik något högre än föregående år med,69 (215; mv,62 µg/l). Nuvarande vattenkemianalyser görs på totalhalten och ej den filtrerade halten som föreskrifterna säjer i HMV 213:19 där gränsvärdet för god status avseende arsenik är angivet till ett årsmedelvärde på,55 µg/l med ett maxvärde på 1,1 µg/l. Vid jämförelse med uppmätta värden ska dock bakgrundshalten beaktas vid bedömning av arsenik. Utgående årsmedelhalt arsenik från Ljusnan (uppmätt vid Ljusne Strömmar) är 216,15 µg/l. Bedömning utifrån givna förutsättningar bedöms halten arsenik vara av god status. Zinkhalten är likt tidigare år vid några tillfällen något högre men likt arsenik ska bakgrundshalten tas i hänsyn. 216 är årsmedelvärdet zink vid Ljusne Strömmar 1,4 µg/l vilket sannolikt bidrar betydande till årsmedelhalten för zink vid ytan på vid station K382 (216; 1,7 µg/l) Övriga metallanalyser ligger långt under föreskrivna gränsvärden. Statusklassningar Statusklassningarna från de vattenkemiska undersökningarna i bilaga 3 är gjorda enligt föreskrifterna angivna i HVMS 213:19 och utförda med hjälp av excelapplikationen version (hämtad från vattenmyndighetens hemsida). Resultaten är klassade på ytvattnet för både för sommar och vinter. Till vinter räknas både februari och marsprovtagningen. Likt tidigare år är statusen vanligtvis betydligt sämre i de norra delarna av kustområdet (stn. K338, K336, K333). På vintern klassas uppmätta halter av kväve främst som dålig vid dessa stationer. Fosforhalten bedöms generellt vara något bättre under vintertid vid dessa stationer, med främst måttlig status som bedömning. På sommaren uppstår en tydlig gradient mellan dessa tre stationer där statusen är tydligast sämst i de inre delen (K338) och bäst i den yttre (K333). En betydande statusskillnad mellan säsongerna är den försämrade statusen under sommaren av fosfor vid K338 och den påtagligt förbättrade statusen av kväve vid K336 och K333. I Ljusne/Vallviksfjärden (stn. K382 och K39) är statusen likt tidigare år betydligt bättre än i de norra delarna av kustområdet. Uppmätta resultat klassas genomgående som hög för totalkväve medan halten löst kväve under vintern i medeltal bedöms som god vid station K382. Klassningen av fosforresultaten sommartid bedöms i medeltal var god vid station K382 och hög vid station K39. Vad gäller klorofyllhalten och siktdjupet bedöms förhållandena i medeltal vara måttlig respektive hög vid båda stationerna.

13 Provstationer för vattenkemi Bilaga 1 Söderhamnsfjärden: K333 X67945, Y15742 K336 X679655, Y1573 K338 X682, Y1569 K35 X679485, Y15738 K338 K336 K35 K333 Ljusnefjärden: K382 X678625, Y15746 K39 X67884, Y K39 K382

14 Bilaga 2 LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Provtagningsstation Djup Datum Temp* ph O2 O2- TOC Sali- Susp PO4-P Tot-P NO2+ NH4-N Tot-N Kloro- Sikt- Is Vind- Vindmättn. nitet NO3-N fyll a djup riktning styrka Nr m C mg/l % mg/l o/oo mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l m cm grader (m/s K333, ,5 7,6 3,9 5, 3, <25 lugnt - K333, ,2 7,4 5,2 4, 1, K333, ,8 8, 4,8 4,4 1, ,4 3,5-3 3 K333, ,3 7,9 3,7 4,5 1, < ,8 5, K333, ,7 7,8 4,4 4,7 4, 4 18 < ,7 3, K333 5, ,1 7,7 13,7 94 3,6 5,4 3, <1 29 K333 5, ,2 7,6 14,1 97 3,8 5,2 1, K333 5, , 7,9 1,7 96 4,4 4,7 2,2 5 2 < K333 5, ,1 7,8 1,8 1 3,5 4,3 2, < K333 5, ,8 7,6 1,8 91 3,9 4,7 4, 6 19 <1 <1 24 K336, ,2 4,4 4, lugnt - K336, ,1 7 3, K336, ,3 6,3 4,2 8 3 < ,8-8 3 K336, ,9 4,2 4, < ,3 4, K336, ,3 3,9 4, < ,1 3, K336 5, , ,6 5, K336 7, ,2 12,9 89 3,8 5, K336 6, ,9 9,6 86 4,6 4, < K336 6, , ,1 4, <1 2 3 K336 6, ,4 9,9 83 3,7 4, < K338, , 8 1, lugnt - K338, ,2 11 < K338, ,3 11, 1, , 1,6-8 3 K338, ,3 6 4,2 1 5 < , 1,3-8 4,5 K338, ,9 5,6 3, , 2, 29 5 K338 2, ,3 1,8 74 4,1 4, K338 2, ,6 11,1 78 4,6 4, K338 2, , 7,8 75 7,8 3, K338 2, , ,4 3, K338 2, ,6 9,4 84 4,3 4, K35, ,4 7,6 4,2 - * lugnt - K35, , 7,4 3,1 2, K35, ,8 8 3,4 2, K35, ,3 7,8 2,2 2, K35, ,5 7,8 4,2 2, K35 2, ,7 7,4 3,2 K35 2, ,1 7,5 2 K35 1, ,6 7,7 3,3 K35 1, ,4 7,8 3,2 K35 2, ,6 7,7 4,1 K382, ,3 4,7 3, ,9 - lugnt - K382, ,3 5 1, , K382, ,9 6, ,5 4, K382, ,6 5,1 2, ,1 6, K382, ,8 5,4 2, ,7 5, K ,1 3,6 5, <1 26 K ,4 3, K , 4,6 4, <1 <1 26 K , 4, < K ,7 3,9 4, <1 22 K ,1 13,6 93 3,5 5, <1 27 K ,2 14,1 97 3,7 5, K ,3 1,8 96 3,8 4, K382 17, ,4 1,4 84 3,8 4, < K ,7 1,2 8 3,6 4, <1 19 K39, , 5,1 2, ,5-24 2,5 K39, ,4 5, < , K39, ,3 6,8 < ,9 5, K39, ,1 5,4 1, ,8 6, K39, ,5 5,1 2, ,5 4, K ,5 5, <1 26 K ,5 3,8 4, K ,2 3,8 4, <1 <1 24 K ,9 3,8 4, <1 <1 21 K ,1 3,6 4, <1 21 K ,1 13,6 93 3,5 5, K ,3 13,9 96 3,7 5, <1 25 K ,1 11,3 99 4,5 4, <1 <1 24 K ,3 [1,2] [1] 4 3, < K ,9 1,2 8 3,6 4, Metaller vid station K382 Djup Datum Al As Pb Fe Cd Cu Cr Mn Mo Ni Zn m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l, ,88,58 12,2,64,69 1, 1,2,84 2,, ,57,51 2,18,53,41 17,,7,54 2,, ,55,83 21,18,62,19 26,,7,5 2,4, ,78,48 11,12,82, ,,66 <1,, ,66,8 14,19,61,16 22,8,57 1,4 5, ,2,39 52,21,83,92 3,6 1,6 1,1 1,2 5, ,1,3 31,18,74,65 3,1 1,6 1,1 <1, 5, ,94,48 3,18,73,2 4,7 1,4,91 <1, 5, ,1 1, <,2 19,18,88,23 9,1 1,6,88 <1, 5, ,1,31 39,19,72,18 11, 1,5,98 <1, ,2,76 64,2,88,82 4,4 1,6 1,1 1,1 17, ,2,48 38,21,87,68 4,7 1,7 1,2 <1, ,1,61 64,21,79,24 33, 1,5,98 1, 17, ,2,65 56,26 1,1, ,5 1, 1,5 17, ,3,4 51,21,76,2 12 1,7 1,1 <1,

15 Bilaga 3 Vinter EK-kvoter Station Månad Djup EK_ DIN EK_DIP EK-Tot-N EK_Ptot K ,5,14,61,5,55 K ,5,38,72,78,68 K ,5,18,48,7,52 K ,5,24,57,66,56 K ,5,23 1,,65,54 K ,5,25,47,73,54 Medelvärde ,24,64,67,57 K ,5,12,59,48,55 K ,5,34,72,8,72 K ,5,16,53,52,51 K ,5,16,68,36,5 K ,5,14 1,,51,52 K ,5,1,51,38,53 Medelvärde ,17,67,51,56 K ,5,1 1,,27,52 K ,5,25,57,46,57 K ,5,13,57,33,62 K ,5,19,57,41,57 K ,5,11 1,,26,36 K ,5,7,85,23,62 Medelvärde ,14,76,33,54 K ,5 1,,6 1,,64 K ,5,73,85 1,,96 K ,5,55,45 1,,58 K ,5,7,76 1,,75 K ,5,58,68 1,,56 K ,5,77,33 1,,63 Medelvärde ,72,61 1,,69 K ,5,99 1, 1, 1, K ,5,7 1, 1, 1, K ,5,82,79 1,,9 K ,5,79,95 1, 1, K ,5,78,68 1,,71 K ,5,97 1, 1, 1, Medelvärde ,84,9 1,,93 Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig

16 Bilaga 3 Sommar EK-kvoter Station Månad Djup EK-Tot-N EK_Ptot EK_kfyllA EK_sikt K ,5,9,57,42,54 K ,5 1,,41,45,54 K ,5 1,,69,52,69 K ,5,74,44,45,73 K ,5,84,62,7,71 K ,5,9,61,37,56 K ,5,82,52,58,5 K ,5 1,,55,78,71 K ,5,78,45,38,49 Medelvärde ,89,54,52,61 K ,5,82,43,27,46 K ,5,98,44,48,43 K ,5,85,35,22,29 K ,5,96,4,34,54 K ,5,77,48,41,57 K ,5,78,39,24,41 K ,5,61,28,12,26 K ,5 1,,53,61,66 K ,5,87,42,45,54 Medelvärde ,85,41,35,46 K ,5,34,21,9,21 K ,5,35,15,7,17 K ,5,35,21,4,13 K ,5,39,28,15,21 K ,5,29,28,18,19 K ,5,35,33,33,24 K ,5,32,28,28,23 K ,5,4,17,7,19 K ,5,25,2,1,29 Medelvärde ,34,23,14,21 K ,5 1,,49,56,96 K ,5 1,,69,5,87 K ,5 1, 1,,56,86 K ,5 1,,99,88,71 K ,5 1, 1,,56,76 K ,5 1, 1,,54,84 K ,5,95,42,56,7 K ,5,99,75,67,86 K ,5 1,,56,52,83 Medelvärde ,99,77,59,82 K ,5 1, 1,,61 1, K ,5 1,,83,54,71 K ,5 1,,85,25,7 K ,5 1, 1,,67,63 K ,5 1, 1,,56,81 K ,5 1,,99,41,89 K ,5,98,92,74,76 K ,5 1,,67,5,86 K ,5 1,,74,4,67 Medelvärde ,,89,52,78 Ekologisk status hög god måttlig otillfredsställande dålig