Formas, Box 1206, Stockholm (www.formas.se)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)"

Transkript

1

2 Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet är att främja en hållbar utveckling i samhället. Pocketboksserien Formas Fokuserar är ett led i Formas arbete med att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. FORMAS FOKUSERAR 9: Östersjön hot och hopp UTGIVARE: Formas, Box 1206, Stockholm (www.formas.se) PLANERINGSGRUPP: Sture Hansson, Stockholms universitet, Sif Johansson, Naturvårdsverket, Lena Kautsky, Stockholms universitet, Anders Omstedt, Göteborgs universitet, Britt Olofsdotter och Katarina Vrede, Formas REDAKTÖR: Birgitta Johansson, Formas COPYRIGHT: Formas 2006 BESTÄLL FRÅN: OMSLAG OCH ORIGINAL: OMSLAGSBILD: ILLUSTRATIONER: TRYCK: ISBN STOCKHOLM eller Lupo Design Lupo Design Robert Kautsky 08-Tryck AB

3 Fakta om Östersjön och övergödningen Med Östersjön menas i den här boken Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Östersjön är ett speciellt hav på många sätt. Avrinningsområdet är stort i förhållande till havsområdet. Det betyder att mycket föroreningar rinner ut i en förhållandevis liten vattenmassa. Östersjön är nästan avsnörd från världshaven i övrigt. Därför är utbytet litet av havsvatten mellan Östersjön och havet utanför de danska sunden. Det tar cirka 30 år för hela Östersjöns vatten att bytas ut, och det leder till att de föroreningar som släpps ut i Östersjön blir kvar där länge. 15

4 F loder och älvar tillför mycket sötvatten till Östersjön. Kombinerat med det begränsade inflödet av havsvatten och ett ganska långsamt vattenutbyte mellan delbassängerna leder det till att salthalten i Östersjön är låg, från promille i de södra delarna till mindre än 2 4 promille längst uppe i norr (figur 1). Det är bara få arter som kan leva i så låga salthalter. I öppna havet är omblandningen av ytvattnet bra inom Östersjöns olika delbassänger. Det gör att föroreningar som når dit lätt sprids till andra ställen (figur 2). Längs kusten finns det däremot vikar och skärgårdar som har begränsat vattenutbyte (figur 3). Figur 1. Östersjön delas in i Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Även Finska viken och Rigabukten hör dit. Salthalten varierar från promille vid Öresund till bara 2 4 promille längst uppe i norr. Figur 2. Ytvattnet i Östersjön strömmar motsols på grund av corioliseffekten som är en följd av jordens rotation. Medeldjupet är bara knappt 60 meter, och i Egentliga Östersjön är vattenmassan permanent skiktad med saltare och tyngre vatten mot botten (figur 4). Skiktningen begränsar möjligheterna för syrerikt vatten att blandas ner i djupvattnet. Det gör att det ofta blir syrebrist i djupvattnet (figur 5). Stora inflöden av salt och tungt vatten från Kattegatt förekommer med oregelbundna intervall, 16 17

5 Figur 3. Vattenomsättning i vikar längs den svenska Östersjökusten från Öregrund till Ölands norra udde. Efter Naturvårdsverkets rapport 4914, Bedömningsgrunder för miljökvalitet. framför allt under kraftiga vinterstormar. Det är främst vid dessa stora inflöden som vattnet i de djupare delarna av Östersjöns bassänger tillförs nytt salt- och syrerikt vatten. Om kväve, fosfor och algblomningar Havets växtplankton behöver både kväve (N) och fosfor (P). De tar lättast upp näringsämnena som oorganiska salter. I växtplanktonceller som tillväxer utan brist på näringsämnen går det normalt cirka 16 kväveatomer på varje fosforatom. Vid sin tillväxt tar de då upp 16 gånger fler kväveatomer än fosforatomer ur vattnet. Det betyder att kvoten mellan upptaget kväve och fosfor (N/P-kvoten) är 16:1 om man räknar atomer, men ungefär 7:1 om man räknar i vikt eftersom fosforatomen är tyngre än kväveatomen. Figur 4 visar havets djup längs ett snitt från Skagerrak till Bottenviken. Dessutom framgår salthalten på olika djup. Salthalten ökar i riktning mot Kattegatt samt från havsytan mot botten i hela området. Vattnet är skiktat. Det gör att det inte så lätt blandas i djupled och att syretillförseln till djupvattnet därmed hindras. Vid meter ändras salthalten snabbt neråt. Det blir ett språngskikt som kallas haloklin

6 deras tillväxt, medan nedbrytningen av organiskt material hela tiden pågår och frigör näringsämnen. När det blir ljusare på våren startar en snabb tillväxt av växtplankton som tar upp kväve- och fosforatomer ungefär i förhållandet 16:1. Om kvoten mellan tillgängligt kväve och fosfor i vattnet är mindre än cirka 16 tar kvävet slut först. Vårblomningen upphör då trots att det finns en del lätttillgänglig fosfor kvar i vattnet. Vårblomningen sägs därför vara kvävebegränsad. Det betyder att om kvävetillförseln minskar så blir algtillväxten under vårblomningen mindre. Detta är normalt fallet i Egentliga Östersjön. I Bottniska viken är det i stället ofta fosforbrist som begränsar vårblomningen. Figur 5. Det råder syrebrist i stora delar av Egentliga Östersjön, i de djupaste delarna näst intill permanent. En naturlig orsak är vattenmassans skiktning. Syrebristen förvärras av gödande ämnen som leder till mera växtplankton som så småningom faller till botten och tär på syreförrådet när de bryts ner. Vid syrebrist frigörs fosfor från bottensedimenten till vattenmassan. Uppgifterna om Egentliga Östersjön bygger på SMHI:s mätningar höstarna Efter vintern finns det ofta höga halter av lättillgängligt kväve och fosfor i vattnet. Det beror på att växtplankton tar upp mycket lite näring på vintern när ljusbrist hämmar Varje sommar blommar cyanobakterier (blågröna alger) i egentliga Östersjön och ibland även i Bottenhavet. Cyanobakterier kan utnyttja den kvävgas som finns löst i vattnet. Om det under sommaren är brist på kväve medan fosfor finns tillgängligt får cyanobakterierna därför en konkurrensfördel jämfört med andra växtplankton. Blomningen av cyanobakterier upphör om fosforn tar slut. Biogeokemiska kretslopp för fosfor och kväve Fosfor och kväve har olika möjligheter att försvinna ur vattensystemet. För fosfor (figur 6) finns det två huvudmöjligheter: att flöda ut till omgivande vattenområden eller att läggas fast i sedimenten. Fastläggning i sedimenten sker främst under syrerika förhållanden. När syre

7 halten sjunker till noll frigörs en del av fosforn istället från sedimenten. Kvävecykeln (figur 7) har två stora skillnader jämfört med fosforcykeln. För det första finns det en extra tillförselväg via den kvävefixering som cyanobakterier utför. Det innebär att kvävgas som finns löst i vattnet omvandlas till växttillgängligt kväve. För det andra har sådant växttillgängligt kväve ytterligare en möjlighet att försvinna ur systemet, nämligen genom att bakterier i syrefattiga miljöer omvandlar nitrat via nitrit till kvävgas. Processen kallas denitrifikation. Figur 7. Det biogeokemiska kretsloppet för kväve i havet. För fosfor kan utlösningen från sedimenten i Egentliga Östersjön under år med svår syrebrist vara många gånger större än utsläppen från land samma år. Omvänt kan utfällningen till sedimenten vara stor under år med goda syreförhållanden. Figur 6. Det biogeokemiska kretsloppet för fosfor i havet. Varifrån kommer kväve och fosfor? För att kunna bilda sig en uppfattning om övergödningsdebatten måste man känna till hur stor den naturliga bakgrundsbelastningen av kväve och fosfor är, och hur 22 23

8 Figur 8. Vattenburen tillförsel av kväve från olika länder år Till detta kommer direktnedfall från luften som är ungefär en tredjedel av den vattenburna kvävetillförseln. Figur 9. Vattenburen tillförsel av fosfor från olika länder år Fosfornedfallet från luften anses vara 1 5 procent av den vattenburna tillförseln

9 stora bidrag som kommer från olika källor som människor orsakar. Det handlar bland annat om hur mycket Sverige bidrar med i förhållande till de andra länderna runt Östersjön (figur 8 och 9). Det är också en fråga om hur mycket olika källor bidrar med. I tabell 1 och figur 10 redovisas bidragen från olika källor i Sverige. Här ser vi att både kväve och fosfor till Egentliga Östersjön till stor del kommer från jordbruket, och till Bottniska viken till stor del från skogsmark. När det gäller kväve bidrar kommunala reningsverk och dagvatten med 22 procent till Egentliga Östersjön, med 9 procent till Bottenhavet och med 6 procent till Bottenviken. Enskilda avlopp uppskattas bidra med några enstaka procent av kvävetillförseln, men med så Egentliga Östersjön Bottenhavet Bottenviken Kväve Fosfor Kväve Fosfor Kväve Fosfor Industri 3% 5% 5 % 8 % 3 % 2 % Kommunala 22% 18% 9 % 4 % 6 % 3 % reningsverk + dagvatten Små avlopp 3% 20% 2% 5% 1% 2% Nedfall på sjöar 7% 0% 6% 0% 4% 0% Jordbruksmark 49% 43% 9% 8% 4% 5% Hyggen 1% 1% 9% 2% 4% 1% Övrig skogsmark 11% 11% 44% 56% 45% 55% Övrig mark 4% 2% 16% 17% 33% 32% Totalt (ton/år) Tabell 1. Tillförsel av kväve och fosfor till Östersjön från olika källor i Sverige. För diffusa källor anges beräknad genomsnittstillförsel för , medan punktkällorna i allmänhet gäller uppmätta utsläpp för år Figur 10. Diagrammen visar bidragen till Östersjön från olika svenska kväveoch fosforkällor. Siffran på utsläppet i ton står under respektive diagram. Beräknad genomsnittstillförsel för diffusa källor, samt för punktkällor i allmänhet uppmätta utsläpp för år

10 mycket som 20 procent av fosfortillförseln till Egentliga Östersjön. I enskilda kustområden kan fördelningen mellan källor vara helt annorlunda. Det gäller också att jämföra storleken av olika utsläpp med den naturliga omsättningen av näringsämnen i havet. För kväve uppskattas förlusten genom denitrifikation till mellan och 1 miljon ton per år. Uppskattningarna av cyanobakteriernas kvävefixering har varierat kraftigt genom åren, från ton till ton. Förutom kvävefixeringen tillfördes drygt 1 miljon ton kväve till Östersjöområdet år En dryg fjärdedel beräknas vara direktnedfall på havsytan från luften. Enligt tabell 1 bidrog de svenska kommunala reningsverken år 2000 med cirka ton kväve till Egentliga Östersjön. Innan kväverening blev vanligt släppte svenska reningsverk ut cirka ton kväve till samma havsområde. Källor Naturvårdsverkets rapport 5319, Ingen övergödning Naturvårdsverkets bok Förändringar under ytan, Monitor 19, 2005 Bokens författare är överens om det som står på sidan

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Svenska havsområden påverkar varandra

Svenska havsområden påverkar varandra Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer

Läs mer

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

FAKTABLAD NR 56 2012

FAKTABLAD NR 56 2012 FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Introduktionskurs i Greppa Näringen

Introduktionskurs i Greppa Näringen Miljötillstånd i hav, och grundvatten och Vad visar mätresultat från miljöövervakningen. Introduktionskurs i Greppa Näringen Markus Hoffmann, LRF Källfördelning N och P till omgivande hav Kväve Fosfor

Läs mer

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum

Läs mer

Vem skall rädda Östersjön - forskare, politiker du eller jag?

Vem skall rädda Östersjön - forskare, politiker du eller jag? Anförande 2007-07-20 Vem skall rädda Östersjön - forskare, politiker du eller jag? Här följer inledningsanförandet "Som om inget hade hänt" av Kryssarklubbens miljörepresentant Solgerd Björn-Rasmussen,

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning k7soxnox, 03-11-21, Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Bevara arter till vilket pris?

Bevara arter till vilket pris? Bevara arter till vilket pris? Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, är en statlig myndighet. Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning som uppfyller höga

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Plantekongres, Herning 17 januari 2017 46 Er kvælstof eller fosfor problemet? Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Anders Stigebrandt Senior professor Göteborgs Universitet Östersjöns övergödning

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

2.2 Miljöproblem Övergödning

2.2 Miljöproblem Övergödning Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Sommarens stora algblomning

Sommarens stora algblomning Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön?

Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Östersjön mår inte riktigt bra. Det finns de som har idéer om hur utvecklingen ska vändas. Grafik: Torbjörn Johansson/SVT Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Regeringen har avsatt en halv miljard

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen

Läs mer

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 IP/03/1267 Bryssel, 18 September 2003 Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 Den kraftiga minskningen av antalet

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Bohuskustens vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Uppdragsnummer 12700111 2011-12-13 ISBN 91-85293-72-5 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö NR U 4818 JUNI 2014 RAPPORT Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive För Transportstyrelsen Katja Norén Författare: Katja Norén På uppdrag av: Transportstyrelsen Rapportnummer: U 4818

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Kampen mot algblomningen

Kampen mot algblomningen Kampen mot algblomningen - Rädda Östersjön genom utsläppsrätter juli 2006 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: Skydda livet i Östersjön genom åtgärder som marina skyddsområden, minskad övergödning,

Läs mer

Arbetsmaterial :

Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och

Läs mer

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund 214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport

Läs mer

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010 Bohuskustens Vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010 Uppdragsnummer Stockholm 2013-05-28 12801140 ISBN 978-91-87107-13-9 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org.

Läs mer

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN. Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN. Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Nationella

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenkvalitativa undersökningar RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 215 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 216-3-8 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! HAVET LUKTAR SOM EN SUR FIS. Alla vet att de grunda bottnarna är de viktigaste uppväxtområdena för allt liv i havet och ändå fortsätter vi att släppa ut näringsämnen och föroreningar

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Östersjön framtidens livsviktiga vattenkälla

Östersjön framtidens livsviktiga vattenkälla Östersjön framtidens livsviktiga vattenkälla Cyanobakterieblomning i Östersjön 11 juli 2005. Foto: Ann-Turi Skjevik, SMHI Baltic Sea Lions Distrikt 101-A Utan vatten inget liv! Vatten är förutsättningen

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund.

1. Inledning. 1.1 Bakgrund. 1. Inledning. Östersjön är ett mycket speciellt hav i flera avseenden. Det är ett innanhav med tämligen begränsat vattenutbyte med Västerhavet och Atlanten och sötvattentillflödet är stort från ett stort

Läs mer

VATTENRENING I VÅTMARKER

VATTENRENING I VÅTMARKER SELLIN OCH TORSTENSSON VATTENRENING I VÅTMARKER HT 2011 VT 2012 Blackebergs Gymnasium Våtmarker är naturens reningsverk. De renar bland annat och som till följd av mänsklig aktivitet har ökat dramatiskt

Läs mer

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenkvalitativa undersökningar RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 216 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 217-3-3 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer