Miljörapport Ljusne Avloppsreningsverk. Söderhamns Kommun

Transkript

1 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk Söderhamns Kommun

2 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 2 (21) Innehållsförteckning Grunddel... 3 Textdel 2016 års miljörapport Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar Bilageförteckning Bilaga 1: Emissionsdeklaration Bilaga 2: Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 2015, Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

3 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 3 (21) Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Söderhamn NÄRA AB Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Ljusne avloppsreningsverk Postnummer Ort Ljusne Besöksadress för anl. Masugnsvägen 40 Fastighetsbeteckningar Sörljusne 1:39 Kommun Söderhamn Huvudverksamhet och verksamhetskod (Rening av avloppsvatten) Tillsynsmyndighet Kommun Miljöledningssystem I enlighet med ISO (ej cert.) Koordinater x Länk till anläggningens hemsida Kontaktperson för anläggningen Namn Amanda Steen Telefonnummer E-postadress amanda.steen@soderhamnnara.se Gatu-/boxadress Box 94 Postnummer Postort Söderhamn Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Namn Monica Granlund Telefonnummer E-postadress monica.granlund@soderhamnnara.se Gatu-/boxadress Box 94 Postnummer Postort Söderhamn

4 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 4 (21) Textdel 2016 års miljörapport Anläggningsnamn Ljusne avloppsreningsverk Anläggningsnummer Verksamhetsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Ljusne avloppsreningsverk (ARV) tar emot och behandlar avloppsvatten från tätorterna Ljusne och Vallvik via tio avloppspumpstationer samt via självfallsledningar. Recipient för det behandlade avloppsvattnet är Ljusnans utlopp i Ljusnefjärden. Avloppsvattnet behandlas via mekanisk-, biologisk- samt kemisk rening. Uppvärmning av avloppsreningsverket försörjs via en värmepump med utgående behandlat avloppsvatten som energikälla. Tilluftsaggregat har installerats i bassänghallen och ombesörjs via värmepumpen. Transport av förtjockat slam till Granskär ARV för avvattning sker 3 4 gånger per vecka. Tvättat och pressat gallerrens klassificeras som brännbart material och hämtas via normal avfallshantering varannan vecka. Transport av fällningskemikalie till avloppsreningsverket skedde tre gånger under Anläggningen är belägen på Ljusne söder, söder om Ljusnan och närmaste bebyggelse är en turistanläggning med campingplatser. En utloppsledning för ut det behandlade avloppsvattnet cirka 200 m ut i Ljusnefjärden. Promenadstråk finns i omgivningarna men då avloppsreningsverkets samtliga processdelar är belägna inomhus är risken för luktolägenheter utomhus minimal. Förändringar som skett under året: Från och med 2016 har den webbaserade tjänsten Byggdagboken börjat användas för digital hantering av VA-anläggningarnas driftdagböcker, journaler samt uppföljning av egenkontroll. Bräddrännan efter sandfång har höjts för att eventuell bräddning ska ske först vid två Q dim. Aluminiumprofiler har monterats över flockningsbassängerna som åtgärd för att minska problemet med fjädermygg. Övriga händelser: skedde ett utsläpp av dieselolja till avloppsledningsnätet tillhörande Ljusne ARV. Utsläppet kom från Söderhamn NÄRA affärsområde Värme och berodde på att ett läckage uppstått vid provkörning av en fjärrvärmepanna för eldning med dieselolja. Utsläppet medförde en förhöjning av halterna Tot-P och BOD 7. Något överskridande av riktvärdena blev det dock inte. Utöver påverkan på processen så påverkade utsläppet även arbetsmiljön då kraftig lukt uppstod inne i verket. För en mer utförlig beskrivning av händelseförloppet hänvisas till den rapport som lämnades till tillsynsmyndigheten, daterad

5 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 5 (21) 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum: Beslutsmyndighet: Beslutet avser: Länsstyrelsen Gävleborg Tillstånd enligt Miljöskyddslagen att släppa ut behandlat avloppsvatten från Ljusne och Vallviks samhällen 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Inga anmälningsärenden har förekommit under året. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum: Beslutsmyndighet: Beslutet avser: Tillsynsmyndigheten Klassning och miljötillsynsavgift enligt miljöbalken Söderhamn NÄRA styrelse Styrelsen för Söderhamn NÄRA beslutade att upphöra med miljöcertifiering enligt ISO från och med Söderhamn NÄRA fortsätter dock att arbeta via miljöledningssystem i enlighet med ISO Extern revision upphör att genomföras medan internrevision utförs en gång per år Certifieringsorgan, Intertek Miljöcertifiering enligt ISO Certifieringsorgan, Intertek Återkallande av miljöcertifikat enligt ISO för Söderhamn NÄRA , Tillsynsmyndigheten Tillsynsbesök vid Ljusne ARV samt tillsynsmöte angående avloppsreningsverken Föranledde ingen åtgärd från tillsynsmyndighetens sida gällande Ljusne ARV.

6 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 6 (21) 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Bygg- och miljönämnden, Söderhamns kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått: Dimensionerande anslutning: pe Dimensionerande medeldygnstillrinning: m 3 /dygn Dimensionerande flöde Q dim, enligt principförslag i tidigare tillståndsansökan: 140 m 3 /h Faktisk produktion/annan uppföljning: Anslutning: pe enligt max gvb, enligt faktiskt anslutna Inkommande årsmedelflöde: 971 m 3 /d BOD 7 -belastning: 136 kg/d Tot-P-belastning: 3,4 kg/d Dimensionerade föroreningsbelastningar, enligt principförslag i tidigare tillståndsansökan: 410 kg BOD 7 /dygn samt 17 kg Tot-P/dygn Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Mängden Tot-P och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 1,0 kg/d respektive 28 kg/d beräknat som årsmedelvärde. För utsläpp av behandlat avloppsvatten vid Ljusne ARV har inget överskridande av riktvärdena 0,5 mg Tot-P/l och 15 mg BOD 7 /l räknade som månadsmedelvärden skett under För utsläpp av behandlat avloppsvatten vid Ljusne ARV har inget överskridande av gränsvärden 1,0 kg Tot-P/d respektive 28 kg BOD 7 /d beräknade som årsmedelvärde inträffat under Kommentar: Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 9 nedan.

7 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 7 (21) 7. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor: 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar få dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: 1. Verksamheten har under 2016 bedrivits i överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna och med efterlevnad av de villkor som ingår i tillståndet. Fortlöpande kontroll genomförs enligt villkor 15 nedan. 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 2. Inget byte av fällningskemikalie har skett under året. 3. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. 3. Ljusne ARV har under 2016 drivits och underhållits på ett tekniskt och ekonomiskt rimligt sätt för att uppnå högsta möjliga reningseffekt. Under 2016 har Söderhamn NÄRA affärsområde Vatten som styrmedel arbetat enligt övergripande och detaljerade miljömål, se vidare under punkt 12 nedan. 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall finnas. 4. Provtagning av representativt dygnsprov för inkommande avloppsvatten sker i inloppspumpstationen, placerad så att ingen påverkan av intern belastning sker. Provtagning av utgående behandlat avloppsvatten sker i utgående ränna så att representativa dygnsprover erhålls.

8 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 8 (21) 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. 5. Inget överskridande av riktvärdena 0,5 mg Tot-P/l och 15 mg BOD 7 /l räknade som månadsmedelvärdena har skett under Redovisning av utsläppsvärden kan ses under punkt 9 nedan. Enligt gällande rutin för rapportering till myndighet avseende avloppsvatten skall tillsynsmyndigheten underrättas inom en vecka om något överskridande av utsläppsvillkoren sker eller förväntas ske. Söderhamn NÄRA skall då redovisa vilka skyddsåtgärder samt andra försiktighetsmått som vidtagits och ämnar vidtas för att överskridandet inte skall upprepas. 6. Mängden Tot-P och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 1,0 kg/d respektive 28 kg/d beräknat som årsmedelvärde. 6. Inget överskridande av gränsvärdena 1,0 kg Tot-P/d respektive 28 kg BOD 7 /d, beräknade som årsmedelvärden, har skett under Redovisning av utsläppsvärden se under punkt 9 nedan. 7. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. 7. Inga övriga ombyggnads- eller underhållsarbeten som medfört att avloppsreningsverket helt eller delvis måste tas ur drift, och som vidare medfört att utsläppsvillkoren tillfälligt överskridits har utförts. Nedanstående arbeten har dock genomförts på anläggningen. I februari 2016 stängdes inloppspumpstationen av under cirka 3-4 timmar. Detta för att möjliggöra höjning av bräddrännan efter sandfång. Under tiden för avstängningen bräddade uppskattningsvis 45 m 3. I juni gjordes ytterligare arbete för att höja bräddrännan ännu lite till. I anslutning till detta arbete så släppte den gummibälg vilken sitter mellan rören för bräddningen vilket medförde att omkring 500 m 3 bräddade under kvällen och natten. Tillsynsmyndigheten underrättades via mail om händelsen. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift, sker alltid samråd med tillsynsmyndigheten.

9 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 9 (21) 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 8. Avloppsreningsverket är förberett för desinfektion av utgående behandlat avloppsvatten. 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på ett sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. 9. Slamhanteringen vid avloppsreningsverket har under 2016 ej gett upphov till olägenheter i omgivningen vid avloppsreningsverket. 10. Avloppsledningsnätet inkl. utloppsledning skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med naturvårdsverkets gällande föreskrifter. 10. I övergripande VA-planering utreds och prioriteras renoverings- och underhållsåtgärder för samtliga avlopps- och dricksvattenledningsnät i Söderhamns kommun. Insamling av data från driftstörningar sammantaget med uppgifter om ledningsmaterial, ålder, flödeskapacitet m.m. ligger till grund för den övergripande VA-planeringen. Bräddning av obehandlat avloppsvatten på ledningsnätet mäts eller registreras enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten. Bräddning av avloppsvatten vid avloppsreningsverket mäts och provtas i enlighet med Naturvårdsverkets gällande föreskrifter. 11. För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn- och snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten. Planen skall med tidsangivelse för de olika utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten för godkännande senast Se villkor 10 ovan. 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår, får ej tillföras anläggningen. 12. Under 2016 har ingen överföring av industriellt avloppsvatten till Ljusne ARV skett av sådan art att anläggningens funktion nedsatts eller att andra olägenheter uppstått. 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. 13. Inga rapporterade luktolägenheter har förekommit under 2016.

10 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 10 (21) 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än: 50 db(a) dagtid (kl 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) utomhus vid närmaste bostäder. 14. Inga rapporterade olägenheter angående buller från anläggningen har förekommit under Fortlöpande kontroll av anläggningens funktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas senast Den fortlöpande kontrollen av efterlevnad av villkor, föreskrifter, verksamhetens påverkan på miljön, anläggningens funktion utförs via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram, egenkontrollprogram, driftinstruktioner samt journalföring. En kommenterad redovisning gällande utsläppsvärden och eventuella överskridanden av utsläppsvillkor, enligt gällande kontrollprogram, inlämnas kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultat rapporteras även årligen i miljörapporteringen via SMP. Förslag till kontrollprogram inlämnades för godkännande till tillsynsmyndigheten december Gällande kontrollprogram revideras kontinuerligt, och tillsänds vid större revideringar tillsynsmyndigheten för kännedom. Den tillsändes tillsynsmyndigheten senast ett reviderat kontrollprogram för Ljusne ARV. Reviderat kontrollprogram skall tillsändas tillsynsmyndigheten efter årsskiftet 2016/2017 med anledning av nya föreskrifter. Ett årligt provtagningsprogram tillsänds tillsynsmyndigheten för godkännande inför kommande nytt år. 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i 3 miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. 16. Faktisk belastning av avloppsvattenmängd för Ljusne ARV underskrider för 2016 med god marginal dimensionerande belastning. Faktisk belastning i % av dimensionerande belastning för år kan ses under punkt 9 nedan. 17. Avloppsreningsverket skall med kompletterad kemisk rening vara i drift senast Ljusne ARV, kompletterad med kemisk rening, togs i drift i mars 1994.

11 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 11 (21) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Aktuell X Ej aktuell X Kontinuerlig mätning och registrering av flöde sker. Provuttag, analysparametrar och frekvens samt hantering av uttagna prover sker enligt aktuell föreskrift samt överenskommelse med tillsynsmyndigheten. Veckoprov blandas flödesproportionell. Kontrollprogram samt egenkontrollprogram finns upprättade och innehåller rutiner för bland annat underhåll av utrustning och rapportering till tillsynsmyndigheten. Uppgifter gällande efterlevnad av SNFS 1990:14 finns också redovisade i miljörapportens emissionsdeklaration. 9. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Utsläppsvärden från Ljusne ARV enligt utsläppsvillkor: Enligt godkänt provtagningsprogram provtogs utgående behandlat avloppsvatten från Ljusne ARV vid 24 separata tillfällen under 2016 samt fem extraprov under april och maj. Inget överskridande av utsläppsvillkoren i form av rikt- och månadsmedelvärden eller i form av gräns- och årsmedelvärden har skett under Resultat avseende utgående halter av BOD 7 samt Tot-P, räknade som månadsmedelvärden, jämförda med riktvärdena 15 mg BOD 7 /l samt 0,5 mg Tot-P/l, kan ses i nedanstående tabell samt trender. I mitten av april skedde ett utsläpp av oljediesel till verket vilket påverkade halten BOD 7 under april och maj månad.

12 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 12 (21) 2016 Månadsmedelvärde mg BOD 7 /l Månadsmedelvärde mg Tot-P/l Riktvärde mg BOD 7 /l Riktvärde mg Tot-P/l JANUARI 4,0 0, ,5 FEBRUARI 2,1 0, ,5 MARS 7,4 0, ,5 APRIL 8,8 0, ,5 MAJ 7,4 0, ,5 JUNI 5,0 0, ,5 JULI 5,7 0, ,5 AUGUSTI 6,1 0, ,5 SEPTEMBER 1,5 0, ,5 OKTOBER 2,6 0, ,5 NOVEMBER 4,5 0, ,5 DECEMBER 1,5 0, ,5

13 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 13 (21) Utgående mängd från avloppsreningsverket, räknat som årsmedelvärde, för BOD 7 samt Tot- P, jämfört med gränsvärdena 28 kg BOD 7 /d samt 1,0 kg Tot-P/d kan ses i nedanstående tabell. ÅR Utgående mängd kg BOD 7 /d Utgående mängd kg Tot-P/d Gränsvärde kg BOD 7 /d Gränsvärde kg Tot-P/d ,6 0, ,0 För utgående halter och mängder för övriga parametrar, se emissionsdeklarationen. Belastningsdata: I nedanstående tabell kan den faktiska belastningen av avloppsvattenmängd i % av dimensionerad belastning ses för Ljusne ARV för åren : År % av dimensionerad belastning 60,3 % 51,2 % 52,2 % 45,3 % 45,9 % 45,9 % 33,8 % 38,8 % 28,9 % Inkommande medelbelastning av avloppsvattenmängd under åren underskrider samtliga med god marginal dimensionerande belastning på 140 m 3 /h. Elförbrukning: Elförbrukning för avloppsreningsverket och de elva avloppspumpstationerna var under året kwh respektive kwh (jämfört med kwh respektive kwh år 2015). Elförbrukning för Ljusne ARV i förhållande till behandlad mängd avloppsvatten för år kan ses i nedanstående trend. Den totala elförbrukningen för samtliga avloppsreningsverk kommenteras vidare i miljömålen för 2016 under punkt 12. Ökningen av elförbrukningen i kwh/pe beror delvis på att antalet anslutna PE till Ljusne ARV från och med 2015 har justerats ned. Utöver detta så gjordes en komplettering med en värmeanläggning i bassänghallen under 2016.

14 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 14 (21) Förbrukning av fällningskemikalie: Förbrukning av fällningskemikalie var under året 30,9 ton PAX XL 100 jämfört med 36,7 ton år Förbrukning av PAX XL 100 för åren kan ses i nedanstående trend. Den totala förbrukningen av fällningskemikalie för samtliga avloppsreningsverk kommenteras vidare i miljömålen under punkt 13. Slamproduktion: Mängd förtjockat slam vid Ljusne ARV uppmättes under 2016 till 80,9 ton TS jämfört med 86,8 ton TS Under 2015 har provtagning vid två tillfällen utförts på förtjockat slam, analysresultaten redovisas i emissionsdeklarationen. Transporterad mängd förtjockat slam var m 3 under 2015 jämfört med m 3 under Recipientkontroll: Undersökningar i recipienten sker på ackrediterat sätt enligt fastställt kontrollprogram som administreras av Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund. Resultatet från dessa kan ses i Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbunds rapport Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 2016, bilaga 2, samt kommande årsrapportering för 2016.

15 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 15 (21) 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Kontroll av anläggningens funktion regleras via gällande kontrollprogram, provtagningsprogram samt egenkontrollprogram. Fortlöpande kontroll av utrustning för drift och kontroll utförs enligt gällande rutin och checklista. För kontroll av utsläppsvärden tas prover enligt gällande provtagningsprogram. Relevanta driftdata och data från processkontrollinstrument loggas i driftövervakningssystemet. Egenkontrollmöten hålls 2 ggr/år där godkännande av utförande och dokumentation av egenkontroll enligt Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901) utförs av driftansvarig. Internrevision genomförs en gång per år i enlighet med ISO Riskanalysen för Ljusne ARV reviderades under I samband med revideringen togs en handlingsplan fram med tillhörande åtgärdslista där åtgärder för att minska riskerna finns listade. I åtgärdslistan ses även hur riskerna har värderats samt vem/vilka som är ansvariga för att utföra åtgärder tillsammans med en tidsplan för detta utförande. Åtgärdslistan följs upp och revideras vid behov på egenkontrollmötena. Under punkt 15 kommenteras vilka åtgärder som gjorts under året till följd av riskanalysen samt åtgärdslistan. Från och med 2016 har den webbaserade tjänsten Byggdagboken börjat användas för digital hantering av VA-anläggningarnas driftdagböcker, journaler samt uppföljning av egenkontroll. Följande specifika åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner samt förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer har genomförts under 2016: Montage av nya luckor i aluminium vid inloppskammare/utloppskanal på gårdsplan. Aluminiumprofiler har monterats över flockningsbassängerna som åtgärd för att minska problemet med fjädermygg. Bräddrännan efter sandfång har höjts för att eventuell bräddning ska ske först vid två Q dim. Utloppsrännan vid eftersedimenteringen har dämts för att möjliggöra bättre verkningsgrad för värmepumpen, genom att erhålla mer vatten över kollektorn. Drivkedjan för slamskrapan i eftersedimenteringsbassängen har sträckts genom att två länkar har tagits bort.

16 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 16 (21) 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar skedde ett utsläpp av dieselolja till avloppsledningsnätet tillhörande Ljusne ARV. Utsläppet kom från Söderhamn NÄRA affärsområde Värme och berodde på att ett läckage uppstått vid provkörning av en fjärrvärmepanna för eldning med dieselolja. Utsläppet medförde en förhöjning av halterna Tot-P och BOD 7. Något överskridande av riktvärdena blev det dock inte. Utöver påverkan på processen så påverkade utsläppet även arbetsmiljön då kraftig lukt uppstod inne i verket. Tillsammans med Bygg- och miljöförvaltningen i Söderhamns kommun utfördes direkta åtgärder i form av spårning av föroreningskällan. Övriga åtgärder som genomfördes var bortforsling av oljeförorenat avloppsslam till Långtå avfallsanläggning. För en mer utförlig beskrivning av händelseförloppet hänvisas till den rapport som lämnades till tillsynsmyndigheten, daterad Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I miljöledningsprogrammet sker för varje nytt verksamhetsår uppdatering av gällande detaljerade miljömål och vid behov arbetas nya detaljerade miljömål fram. De övergripande miljömålen är sedan tidigare: Vår resursförbrukning i form av elenergi, fossil energi och kemikalier skall effektiviseras Under 2016 har Söderhamn NÄRA arbetat enligt nedanstående detaljerade miljömål.

17 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 17 (21) Detaljerade miljömål avseende avloppsvattenrening: Den totala mängden tillskottsvatten skall vara lägre än året innan. Nyckeltal: Tillskottsvatten (%) = Mottagen mängd avloppsvatten Såld mängd dricksvatten Mottagen mängd avloppsvatten År Mottagen mängd avloppsvatten m Såld mängd dricksvatten m Tillskottsvatten % Förändring + 1,8 % Miljömålet har ej uppfyllts. Ett kraftigt regn under flera dagar i slutet av maj medförde stora mängder tillskottsvatten. Bräddning på ledningsnät och i avloppspumpstationer skall minska. Mäts via driftövervakningssystemet och följs upp och redovisas i miljörapport för respektive avloppsreningsverk. År Total bräddad volym m 3 vid APS:er med kontroll av bräddning* * Enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten Ett kraftigt regn under flera dagar i slutet av maj medförde stora mängder tillskottsvatten.

18 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 18 (21) Den totala förbrukningen fällningskemikalie för avloppsrening skall vara lägre 2016 än Nyckeltal: Förbrukning ( g Doserad mängd fällningskemikalie (årsförbrukning) m3) = Behandlad mängd avloppsvatten (per år) År Ton fällningskemikalie m 3 behandlad mängd avloppsvatten g/m3 Förändring mot år , ,4-26,9% , ,9-21,4% , ,7-9,73% , ,7-13,2 % Förändring jämfört med året innan , ,1-11,3 % Miljömålet har uppfyllts. Den totala elförbrukningen för avloppsreningsverken skall vara lägre 2016 än Nyckeltal: Förbrukning ( kw Elförbrukning (årsförbrukning) ) = PE Antal PE Elförbrukning kwh kwh/pe 84,0 92,6 77,1 79,0 80,3 kwh/m 3 0,483 0,510 0,534 0,476 0,469 Förändring elförbrukning kwh/pe + 1,6 % Miljömålet har ej uppfyllts. Nyckeltalet har från och med 2015 ändrats till kwh/pe justerades antalet anslutna PE för Ljusne/Vallvik (från till 2 400) vilket medfört att kwh/pe är högre 2016 och 2015 än 2014.

19 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 19 (21) Den totala elförbrukningen för samtliga APS skall minskas jämfört med föregående år. Nyckeltal: kw Elförbrukning (årsförbrukning) Förbrukning ( ) = Antal anläggningar Antal anläggningar Elförbrukning kwh Förändring elförbrukning kwh/antal APS + 2,6 % Miljömålet har ej uppfyllts. 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under året har utifrån egenkontrollansvaret, inga kemiska produkter eller biotekniska organismer, som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa, identifierats vara så farliga att de måste bytas ut mot mindre farliga. Bevakning av kemikalier samt bedömning av nya kemikalier sker enligt gällande rutin och bedömningsmall. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Söderhamn NÄRA arbetar enligt gällande avfallsinstruktion som behandlar hur verksamhetsavfall skall insamlas och transporteras. Instruktionen behandlar bland annat verksamhetsavfall såsom slam från avloppsreningsverk, gallerrens samt farligt avfall.

20 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 20 (21) 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Eventuella avvikelser och tillbud rapporteras löpande in och bevakas enligt gällande rutin. Till följd av den reviderade riskanalysen för Ljusne ARV samt den åtgärdslista som arbetats fram har nedanstående åtgärder vidtagits under Vissa punkter på åtgärdslistan följs upp fortlöpande och kvarstående punkter ska åtgärdas enligt bestämd tidsplan. Skyltning avseende obehöriga besökare har anordnats. Riskzoner inventerades i samband med skyddsrond och skyltning av riskzoner utfördes. Åtgärd Skruva upp fäste för stege för att minska risken för fallolycka har tillkommit på åtgärdslistan och ska utföras snarast möjligast. Skyddsronder utförs enligt beslutat rullande schema. Skyddsronder på avloppsreningsverk och avloppspumpstationer genomförs med tre års intervall. Utöver det rullande schemat så utförs skyddsronder efter genomförda förändringar/ombyggnationer. Skyddsrond gemonfördes vid Ljusne ARV Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 22 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under 2016 har förtjockat slam med mängden 80,9 ton TS producerats vid Ljusne ARV. Det förtjockade slammet transporterades till Granskär ARV för avvattning. Transporterad mängd förtjockat slam var m 3 under Det avvattnade slammet transporteras till Långtå avfallsanläggning där det komposteras. Den komposterade produkten används som sluttäckningsmaterial inom Långtå avfallsanläggning.

21 Miljörapport 2016 Ljusne Avloppsreningsverk 21 (21) Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Emissionsdeklaration Bilaga 2: Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 2016, Ljusnan- Voxnans Vattenvårdsförbund Söderhamn, Monica Granlund VD Söderhamn NÄRA AB

22 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Ljusne avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 0 Vatten BOD7 2231, kg/år M CEN/ISO SS EN : Vatten BOD7 2061, kg/år M CEN/ISO SS EN : Vatten BOD7 170, kg/år M CEN/ISO SS EN : Vatten COD-Cr 13406, kg/år M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) 4 Vatten COD-Cr 12932, kg/år M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) 5 Vatten COD-Cr 474, kg/år M CEN/ISO CEN/ISO ISO 15705:2002( E) 6 Vatten NH4-N 5653, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 / Kone 7 Vatten NH4-N 5628, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 / Kone x x x x x x x x Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Den bräddade volymen har varit större år 2016 jämfört med år 2015 Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Den bräddade volymen har varit större år 2016 jämfört med år 2015 Från ARV Del Ut Version: 1 1 / 7

23 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Ljusne avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 8 Vatten NH4-N 25, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 / Kone 9 Vatten N-tot 6063, kg/år M CEN/ISO ISO 29441: Vatten N-tot 6024, kg/år M CEN/ISO ISO 29441: Vatten N-tot 39, kg/år M CEN/ISO ISO 29441: Vatten P-tot 55,4 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : Vatten P-tot 50,9 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : x x x x x x BräddAnl Del Ut Den bräddade volymen har varit större år 2016 jämfört med år 2015 Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Den bräddade volymen har varit större år 2016 jämfört med år 2015 Högre flödesvägd medelhalt i utgående avloppsvatte n 2016 jämfört med 2015 Från ARV Del Ut Högre flödesvägd medelhalt i utgående avloppsvatte n 2016 jämfört med 2015 Version: 1 2 / 7

24 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Ljusne avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 14 Vatten P-tot 4,5 kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : Vatten QV 356, m3 /år 16 Vatten QV 354, m3 /år 17 Vatten QV 2, m3 /år M M M OTH OTH OTH Flödesmätnin g Flödesmätnin g Flödesmätnin g 18 Vatten TOC 4469, kg/år M CEN/ISO SS-EN 1484: Vatten TOC 4311, kg/år M CEN/ISO SS-EN 1484: Vatten TOC 158, kg/år M CEN/ISO SS-EN 1484: Vatten QVBräddN ät 2, m3 /år x x x x x x x C OTH Uppskattad x BräddAnl Del Ut Den bräddade volymen har varit större år 2016 jämfört med år 2015 Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Den bräddade volymen har varit större år 2016 jämfört med år 2015 Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Den bräddade volymen har varit större år 2016 jämfört med år 2015 Kraftig nederbörd i slutet av maj 2016 Version: 1 3 / 7

25 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Ljusne avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 22 Vatten-Hal t 23 Vatten-Hal t 24 Vatten-Hal t 25 Vatten-Hal t 26 Vatten-Hal t 27 Vatten-Hal t 28 Vatten-Hal t 29 Vatten-Hal t 30 Vatten-Hal t 31 Vatten-Hal t 32 Vatten-Hal t 33 Vatten-Hal t BOD7 6,3 mg/l M CEN/ISO SS EN :1998 BOD7 75, mg/l M CEN/ISO SS EN :1998 BOD7 5,8 mg/l M CEN/ISO SS EN :1998 COD-Cr 38, mg/l M CEN/ISO CEN/ISO ISO 15705:2002( E) COD-Cr 209, mg/l M CEN/ISO CEN/ISO ISO 15705:2002( E) COD-Cr 37, mg/l M CEN/ISO CEN/ISO ISO 15705:2002( E) NH4-N 16, mg/l M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 / Kone NH4-N 11, mg/l M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 / Kone NH4-N 16, mg/l M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 / Kone N-tot 17, mg/l M CEN/ISO ISO 29441:2010 N-tot 17, mg/l M CEN/ISO ISO 29441:2010 N-tot 17, mg/l M CEN/ISO ISO 29441:2010 Uppfyller årsmedels halt 15 mg/l BräddAnl Del Ut Från ARV Del Ut Uppfyller årsmedels halt 70 mg/l BräddAnl Del Ut Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Från ARV Del Ut Inte relevant BräddAnl Del Ut Från ARV Del Ut Version: 1 4 / 7

26 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Ljusne avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 34 Vatten-Hal t 35 Vatten-Hal t 36 Vatten-Hal t 37 Vatten-Hal t 38 Vatten-Hal t 39 Vatten-Hal t P-tot 0,16 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO :200 5 P-tot 2, mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO :200 5 P-tot 0,14 mg/l M CEN/ISO SS-EN ISO :200 5 TOC 12, mg/l M CEN/ISO SS-EN 1484:1997 TOC 34, mg/l M CEN/ISO SS-EN 1484:1997 TOC 12, mg/l M CEN/ISO SS-EN 1484:1997 BräddAnl Del Ut Från ARV Del Ut BräddAnl Del Ut Från ARV Del Ut 40 Beh.ARV SlamT-arv 80,9 t TS/år M WEIGH Förtjockat slam transporteras till Granskär ARV för avvattning 41 ER Ansl.pe-in d 0, pe M OTH Beräknad - Totalt In 42 ER Ansl.pers 2400, st C OTH Beräknad - Totalt In 43 ER Ansl.pe-tot 1942, pe C OTH Beräknad baserad på inkommande BOD7 samt 70 g BOD7/dygn, pe 44 ER Ansl.-till 5000, pe C OTH Dimensioner ande pe 45 ER BOD , kg/år M CEN/ISO SS EN : Totalt In - Totalt In - Totalt In Version: 1 5 / 7

27 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Ljusne avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 46 ER COD-Cr , kg/år M CEN/ISO ISO 15705:2002( E) - Totalt In 47 ER El.energi 0,23 GWh/år M OTH Mätning - Totalt In 48 ER NH4-N 6565, kg/år M CEN/ISO SS-EN 11732:2005 / Kone 49 ER N-tot 9688, kg/år M CEN/ISO ISO 29441: ER P-tot 1234, kg/år M CEN/ISO SS-EN ISO : ER Maxgvb 3100, pe C OTH Beräknad enligt Naturvårdsve rkets anvisningar - Totalt In - Totalt In - Totalt In - Totalt In 52 Slam SlamT-arv 80,9 t TS/år M WEIGH - Totalt Inom 53 Slam TS-tot 2,7 % M CEN/ISO SS-EN 12880: Slam-Halt Ag 0,5 mg/kgt S 55 Slam-Halt As 3, mg/kgt S 56 Slam-Halt Cd 1,4 mg/kgt S 57 Slam-Halt Cr 15, mg/kgt S 58 Slam-Halt Cu 250, mg/kgt S M OTH SS / ICP-MS M OTH SS / ICP-MS M OTH SS / ICP-MS M OTH SS / ICP-MS M OTH SS / ICP-MS 59 Slam-Halt GF-tot 76, % M CEN/ISO SS-EN 12879: Totalt Inom Version: 1 6 / 7

28 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För Ljusne avloppsreningsverk( ) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Metodbeskri vning Stor förbränning sanläggning Prod.Enhet Förordning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 60 Slam-Halt Hg 0,2 mg/kgt S 61 Slam-Halt NH4-N 10500, mg/kgt S 62 Slam-Halt Ni 7,2 mg/kgt S 63 Slam-Halt Nonylfenol 6,4 mg/kgt S 64 Slam-Halt N-tot 50500, mg/kgt S 65 Slam-Halt PAH 0,69 mg/kgt S 66 Slam-Halt Pb 15, mg/kgt S 67 Slam-Halt PCB 0,04 mg/kgt S M OTH SS mod / SS-EN ISO mod M OTH STANDARD METHODS 1998, 4500 mod M OTH SS / ICP-MS M OTH SNV 3829 /4199 M OTH SS-EN M OTH SNV 3829 /4199 M OTH SS / ICP-MS M OTH SNV 3829 / Slam-Halt ph 6,3 ph M CEN/ISO SS-EN 15933: Slam-Halt P-tot 23000, mg/kgt S 70 Slam-Halt Zn 925, mg/kgt S M OTH SS / ICP-AES M OTH SS / ICP-AES Lägre halter uppmätta 2016 jämfört med 2015 Lägre halter uppmätta 2016 jämfört med Åkermark SlamT-arv 0, t TS/år M WEIGH Version: 1 7 / 7

29 RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 2016 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund

30 Recipientkontroll för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne 2016 Från och med 2012 gäller ett nytt samordnat recipientkontrollprogram för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne. Programmet har mot tidigare anpassats ytterligare för att bli mera kompatibelt med de nu gällande föreskrifterna för klassificering av ytvattenförekomster 2013:19. De stora förändringarna för den vattenkemiska provtagningen gentemot tidigare är främst att antalet provtagningar numera är fem istället för fyra, och att dessa sker på distinkta djup istället för integrerade och att provtagningstillfällena i tid är förändrade för bli mera jämförbara med nu gällande bedömningsgrunder. Utifrån dessa har resultaten statusklassats (bilaga 3). Provstationernas lägen framgår av bilaga 1. Samtliga resultat från recipientkontrollen redovisas i tabellform i bilaga 2. I kustområdet 2016 undersöktes växtplankton vid en station och makroalger vid flertalet stationer. För övrig information runt kontrollprogrammet och övriga resultat från denna hänvisas till Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds hemsida, Vattenundersökningar med avseende på fys/kem 2016 för kustområdet utanför Söderhamn och Ljusne Provtagningsstationer: 6 stycken Provtagningstillfällen: februari, mars, juni, juli, augusti Provtagningsdjup: 0,5 m och bottendjup-1 m, och även 5 m vid stn. K382 och K390 Parameter- station: Syrgas, TOC, salinitet, fosfor, kväve, klorofyll, siktdjup: K333, K336, K338, K382, K390 Metaller: K382 Suspenderat material, ph: K333, K350 Resultat-sammanfattning Vattenkvaliteten i Kustområdet utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik visar inte på några större förändringar gentemot Som tidigare är situationen vanligtvis sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden, med litet siktdjup och höga närings- och klorofyllhalter. Statusklassningar främst på sommaren visar på förbättrade statusklassningar från den inre delen av Söderhamnsfjärden och utåt. Den långsmala grunda karaktären på fjärden med direkt påverkan av flera betydande påverkanskällor bidrar till detta. I Ljusne-/Vallviksfjärden är generellt vattenkvaliteten bättre än i de norra delarna av kustområdet. Här finns också påverkanskällor med betydande utsläpp men fjärdarna har ett öppnare läge mot ytterhavet och vattenomsättningen påverkas genom det stora näringsfattiga sötvattensutflödet som Ljusnan bidrar med. Halterna av kväve är förhållandevis låga vid de undersökta stationerna medan halterna fosfor något högre.

31 Påverkanskällor Från vattendrag Söderhamnsån och Lötån har sina utflöden i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. Dessa vattendrag har för regionen förhållandevis stor andel jordbruksmark i sina avrinningsområden och bidrar med en betydande näringsbelastning till fjärden. Beräknad transport av fosfor i vattendragen varierar relativt mycket mellan åren (figur 1-2). Resultaten baserar sig på 6 provtagningar, vilket gör att vattenföringen vid provtagningstillfället kan variera kraftigt. Läckaget av näringsämnen blir större då vattenföringen ökar pga. bl.a ökad erosion och ytavrinning. I Söderhamnån var den uppmätta vattenföringen vid provtagningstillfällena 2016 betydligt lägre än för 2015 (0,43 m3/s respektive 1,4 m3/s) vilket ger stort genomsvar i årstransportberäkningarna trots att årsmedelvärdet är på samma nivå (43 respektive 45 µg/l). Den modellerade årsmedelvattenföringen i Lötån var dock lika mellan åren 2,7 och 2,8 m3/s vilket bidrar till mindre årsskillnader. Dock så visar figur 1 en betydligt lägre årstransport av fosfor tack vare det enskilda resultatet från marsprovtagningen där flödet och också fosforhalten 2015 var kraftigt förhöjd. Uppmätta halter av näringsämnen är vanligtvis något lägre än i jämförelse med historiska resultat men de är periodvis fortfarande kraftigt förhöjda, speciellt i Söderhamnsån, vilket bidrar på ett betydande till den dåliga vattenkvaliteten i Söderhamnsfjärden. I Ljusne rinner Ljusnan ut vilket bidrar till ett stort sötvattensutflöde och en stor totaltransport av näringsämnen men i förhållande till Söderhamnsån och Lötån där koncentrationerna av näringsämnen är höga är Ljusnans vatten betydligt näringsfattigare. Detta medför att Ljusnans utflöde inte påverkar vattenkvaliteten negativt på det sätt som de övriga vattendragen (tabell 1). I jämförelse med historiska data visar att halterna minskat betydligt under åren i Ljusnan och numera bedöms utgående vatten vara näringsfattigt. Medelhalten 2015 och 2016 på 7 µg/l är de lägsta noterade (figur 3). ton/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Lötån Söderhamnsån Vattenföring Lötån Transport fosfor Vattenföring Lötån m³/s , Figur 1. Transport totalfosfor i Söderhamnsån och Lötån och årsmedelvattenföring i Lötån.

32 ton/år Transport fosfor Flöde (m³/s) Transport fosfor Vattenföring Ljusne Strömmar Figur 2. Beräknad transport av totalfosfor och årsmedelvattenföringen vid Ljusne Strömmar. µg/l Årsmedelvärde Totalfosfor Ljusne Strömmar Figur 3. Årsmedelvärde totalfosfor i Ljusne Strömmar. Tabell 1. Visar utsläppen i kustområdet från de större påverkanskällorna Den beräknade transporten av näringsämnen från de tre sötvattensutflödena grundar sig på de faktiska uppmätta värdena i vattendragen. (Flödena för Ljusne Strömmar är från Fortum, Lötåns är modellerade (SMHI) och för Söderhamnsån är det faktiska flödet uppmätt med stångflygel). Transport av näringsämnen i vattendrag 2016 Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) Söderhamnsån 1,6 34 0,43 Lötån 5, ,8 Ljusnan Medelvattenföring (m³/s) Utsläpp från verksamhetsutövare i kustområdet Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) BOD7 (kg/dygn) Granskär avlopp kg/d (inkl. brädd) 0, Vallviks Bruk AB Arizona Chemical AB 0,40 2,7 3,8

33 Från punktkällor Granskärs reningsverk Avloppsvatten från Granskärs reningsverk bidrar till de höga näringsnivåerna i Söderhamnsfjärden. Genom utbyggnad av avloppsreningsverket och kompletteringen med våtmarksrening 2004 så har utsläppen av både näringsämnen och syretärande ämnen successivt minskat (figur 4-5). Fosfor, kg/dygn Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn BOD7 kg/dygn Figur års utsläpp av fosfor, kväve och BOD var något förhöjt gentemot 2015 vilket främst beror på en betydligt större bräddningsvolym. Skillnaden är dock förhållandevis mycket liten och gentemot historiska resultat är nivån fortfarande lika låg som de senaste årens låga utsläpp. Arizona Chemical Vid Sandarne ligger Arizona Chemical AB som genom sina utsläpp bidrar med näringsämnen till fjärden. Dessa är dock av mindre omfattning och är 2016 på en fortsatt betydligt lägre nivå än tidigare både avseende kväve och fosfor. Fosforutsläppen 2016 var endast 0,4 kg/dygn (figur 6). Fosfor, kg/dygn 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Tot-P Tot-N Kväve, kg/dygn Figur 6. Utsläpp från Arizona Chemical.

34 Vallviks sulfatfabrik Ett betydande tillskott av fosfor till fjärden kommer från Vallviks sulfatfabriks utsläpp. Resultatet från utsläppskontrollen 2016 vid denna fabrik visar att medelutsläppet av fosfor i genomsnitt var 19 kg/dygn vilket är lägre än 2015 (21kg/dygn). Industrin släpper även ut betydande mängd syretärande ämnen (BOD7) års utsläpp av dessa ämnen var i genomsnitt 2,5 ton/dygn vilket är i nivå med de senaste årens låga utsläpp vilket jämfört med tidigare utsläpp är på en betydligt lägre nivå (figur 7-8). kg/dygn Utsläpp av fosfor från Vallviks sulfatfabrik ton/dygn 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Utsläpp av BOD 7 från Vallviks sulfatfabrik Figur 7-8. Utsläpp från Vallviks Bruk. Resultat från recipientkontrollen Syre Faktaruta Utan syre inget biologiskt liv. Många kust- och havsområden har idag problem med syrgasbrist. Syrgashalten mäts i bottenvattnet där de mest direkta effekterna på biologiskt liv kan urskönjas pga. eventuella kritiska halter av syre. Syrgas förbrukas vid respiration och nedbrytning av organiskt material. Syrgashalten är därför en bra indikator på eutrofiering, dvs. övergödning, då det finns mera näringsämnen i vattnet ökar den biologiska tillväxten, till följd att nedbrytningen av denna också ökar, främst då när vegetationsperioden är över och alger och plankton bryts ner. Resultat Syreförhållandena är likt tidigare år vanligtvis sämst i den innersta delen av Söderhamnsfjärden (station K338). Här finns utsläppen från de mest betydande påverkanskällorna i fjärden och således blir vattenkvaliteten sämre som en följd av det. Detta pga. att det dels kommer organiskt material från dessa som förbrukar syre vid nedbrytning men dels även näringsämnen som i sin tur bidrar till att den biologiska tillväxten ökar (se resultat klorofyll). När den ökade biomassan sedan ska brytas ner används syre vid nedbrytningen. I Ljusne/Vallviksfjärden är syreförhållandena likt tidigare vanligtvis bättre än i Söderhamnsfjärden. Provtagningsstationerna är mera exponerade för ytterhavet samt påverkas av Ljusnans näringsfattiga vatten vilket bidrar till att omsättningen på vatten är större än i Söderhamnsfjärden. Den större omsättningen på vatten och influensen av Ljusnans

35 näringsfattiga vatten bidrar till lägre näringshalter och således också mindre tillväxt och nedbrytning av det organiska materialet vilket i sin tur leder till bättre syreförhållanden än i Söderhamnsfjärden. Det finns dock ett kraftigt avvikande värde gentemot detta vid station K390 från resultatet från provtagningen i juli. Detta är dock helt avvikande från tidigare resultat och det finns inget annat som tyder på att förutsättningarna är annorlunda vid denna provtagning och värdet bedöms som osannolikt. Värdet bör därför ej tas med vid eventuella beräkningar av medelvärden. I gällande bedömningsgrunder är gränsen för syrebrist satt till 3,5 mg/l och lägre och gränsen då flera bottenlevande djur och växter visar på akut syrgasbrist är satt till 2,1 mg/l. Dock är uppmätta halter från 2016 över dessa gränsvärden vid samtliga provtagningar och stationer betydligt över detta gränsvärde (exklusive det högst troligt felaktiga resultatet från K390) (figur 9). 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 mg/l K338 K336 K333 K382 K390 Figur 9. Syrehalter vid samtliga stationer och provtagningstillfällen i kustområdet 2016 (streckad linje visar gränsen för syrebrist). Siktdjupet Faktaruta Siktdjupet beror av flera faktorer. Oftast finns ett samband mellan siktdjup och klorofyllhalt, och klorofyllhalten återspeglar direkt den mängden växtplankton som finns. Ofta är siktdjupet som sämst under sommaren när det är som mest växtplankton i den övre vattenmassan. Dåligt siktdjup kan även orsakas av höga halter av humus och partikulärt material till följd av kraftig avrinning från land. Resultat I de innersta delarna av Söderhamnsfjärden vid station K338 påverkas siktdjupet betydande av utflödena från Söderhamnsån och Lötåns avrinningsområden. Dessa avrinningsområden består till för regionen relativt stor andel jordbruksmark vilket speciellt vid kraftiga flöden för med sig eroderat jordmaterial ut till havet. Med det eroderade jordmaterialet följer även betydande mängder näringsämnen, vilket det även gör ifrån Granskärs reningsverk. Pga. de höga näringshalterna i de innersta delarna av Söderhamnsfjärden ökar växtplanktonproduktionen vilket ses i de höga klorofyllhalterna, som i sin tur påverkar siktdjupet negativt. I fjärdarna

36 utanför Vallvik och Ljusne är siktdjupet likt tidigare bättre än utanför Söderhamn (figur 10). Sötvattensutflödet från Ljusnan som är både humöst och kraftigt färgat kan dock påverka siktdjupet negativt i det södra kustområdet. 10,0 m K333 K336 K338 8,0 K380 K390 6,0 4,0 2,0 0,0 Figur 10. Medelsiktdjupet vid samtliga stationer i kustområdet Näringsämnen Faktaruta. Utan näringsämnen, inget liv i våra hav, dock så blir det ibland för mycket näringsämnen i fel proportioner vilket bidrar till att näringsbalansen rubbas och vi för problem med övergödning. Flera kustnära områden omkring Sverige är idag tydligtpåverkade av övergödning. Kustområdet utanför Söderhamn är en av dessa vattenförekomster. För mycket näringsämnen bidrar till en ökad biologisk produktion i de övre vattenmassorna och kan leda till att stora mängder organiskt material faller till botten och bidrar till att skapa syrefattiga miljöer på botten då syre krävs vid nedbrytningen av detta material. Syrebristen påverkar i sin tur bottenfaunan som i sin tur kan vara t.ex. föda åt fiskar. Utöver syrebristen så bidrar den ökade produktionen av växtplankton, ofta till ett sämre siktdjup och därmed så får solen svårare att nå ner till de makroalger som t.ex. blåstång och då tillväxten på denna vegetation hämmas, gynnar det istället fintrådiga, ettåriga alger som växer över och konkurrerar ut tången. Resultat Belastningen av fosfor i Söderhamnsfjärden har minskat betydligt under de åren som provtagningarna utförts. Detta främst beroende på att utsläppen från Granskärs reningsverk blivit betydligt bättre, vilket syns på uppmätta halter vid station K338 i den innersta delen av fjärden (figur 11). Även de yttre delarna i Söderhamnsfjärden visar på lägre årsmedelvärde av fosfor gentemot historiska data och nivåerna har börjat närma sig halterna som vanligtvis återfinns i de södra delarna av kustområdet. Förhållandet mellan stationernas årsmedelvärde av totalkväve ser likadan ut som för fosfor. En gradient mot högre halt av kväve i de inre delarna i Söderhamnsfjärden (figur 12). Dock är som tidigare nämnts omsättningen på ytvattnet betydligt större vid stationerna i Ljusne-/Vallviksfjärden vilket bidrar till lägre

37 näringsämnesnivåer, dels via ett mera exponerat läge mot ytterhavet men dels också p.g.a. utflödet från Ljusnans näringsfattiga vatten. Även om näringshalterna i Söderhamnsfjärden blivit något lägre än i jämförelse med historiska resultat är miljötillståndet avseende likt tidigare långt ifrån att vara god i den innersta delen av Söderhamnsfjärden. µg/l K338 K336 K333 K382 K Figur 11. Årsmedelvärden av totalfosfor i ytvattnet µg/l K338 K336 K333 K382 K390 0 Figur 12. Årsmedelvärden av totalkväve i ytvattnet

38 Fosfor- och kvävebalans Förutom tillgången på solljus så är förhållandet mellan de lösta närsalterna avgörande för om det blir någon tillväxt eller inte av växtplankton. Generellt sätt så krävs det 16 kväveatomer för varje fosforatom, är kvoten större kan den biologiska tillväxten anses vara begränsad av mängden fosfor, är kvoten mindre är systemet begränsat av kväve. När kvoten förskjuts så gynnas olika arter. T.ex. så gynnas cyanobakterier som kan ge upphov till massiva giftalgsblomningar vid brist på kväve i vattnet då dessa kan nyttja kvävgas i vattnet som kvävekälla. Resultat Söderhamns- och Sandarnefjärden (station K338, K336, K333) Under vintern visar resultatet från provtagningarna att här är det överskott på kväve på vintern och under vegetationsperioden juni-augusti är det omvänt där halten kväve är begränsande för produktionen vid station K333 och K336. Detta förhållande stämmer dock inte helt i den innersta stationen i Söderhamnsfjärden K338 där det endast i juli som resultatet visar på en kvävebegränsning. Vallviksfjärden (utanför Vallvik) I ytvattnet vid station K382 visar resultatet att vattnet är något fosforbegränsat i februari för att i övrigt vara något kvävebegränsat resten av året. I det djupare vattenlagret och i bottenvattnet syns en tydlig kvävebegränsning vid denna station. Ljusnefjärden (utanför Ljusnans utlopp) I ytvattnet vid station K390 är den biologiska produktionen tydligt begränsad av halten tillgängligt fosfor under större delen av året då det är bara i resultatet från augusti som det verkar finnas en viss kvävebegränsning. I djupare vattenskikt är det likt station K382 främst kvävebrist som hämmar den biologiska produktionen. Klorofyll Faktaruta Växtplankton är primärproducenter i vattnets ekosystem, de kan med hjälp av solljus och fotosyntes ta hand om näringsämnen och omvandla dem till biologiskt material. Därmed utgör de en grund för högre stående organismer som äter dessa. I fotosyntesen bildas också syre vilket gör att de även bidrar till grunden för allt liv. Gemensamt för alla växtplankton är att de har pigmentet klorofyll a, vilket är ett måste för att deras fotosyntes skall funka. Därför kan man mäta halten av detta pigment för att få en grov uppskattning på hur stor förekomsten av växtplankton som finns i vattnet. Resultat Klorofyllhalten är i ungefärliga nivåer med de senaste årens resultat (figur 13) för samtliga stationer utom station K338 i den innersta delen av Söderhamnsfjärden där det vanligtvis är störst fluktuationer i både näringshalter och som en följd av det även halten klorofyll avvek inte från detta utan detta årets resultat är betydligt högre än 2015 med ett årsmedelvärde på 13 respektive 7 µg/l. Variationen beror på närheten till större påverkanskällor som varierar under året där sötvattensutflödena från Söderhamnsån och Lötåns påverkar förutsättningarna i fjärden. Desto mera näringsämnen det finns i vattnet desto mera utrymme skapas för växtplankton och därmed ökar klorofyllhalterna stundvis mycket vid denna station. Normalt är

39 det en gradient mot minskande halter av klorofyll från de inre delarna av Söderhamnsfjärden till de yttre. Halterna av klorofyll i de södra delarna av kustområdet är likt tidigare förhållandevis låga. 20,0 10,0 µg/l K338 K336 K333 K382 K390 Klorofyll 35 0,0 Figur 13. Årsmedelvärden av klorofyll utanför Söderhamn/Sandarne och Ljusne/Vallvik. (2008 var medelvärdet vid station K µg/l. På och 80-talet finns flera extremt höga toppar vid denna station). ph och suspenderat material Med anledning av främst de utsläpp av alkaliskt processvatten som sker från Svenska Mineral AB:s fabrik i Sandarne mäts ph och suspenderat material i yt- och bottenvattnet vid station K350. Dessa parametrar ingår även i de analyser som görs vid station K333. Resultatet från 2016 visar likt de senaste åren att ph-värdena vid station K350 är helt i nivå med resultatet från K333. Tidigare resultat visar en annan bild där ph-värdet ibland uppmättes till över 9,0 vid station K350 (figur 14). Årsmedelvärdet av suspenderat material i ytvattnet var 2016 i nivå med Uppmätta halter 2016 är bland de lägre uppmätta (figur 15). 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 ph K333 K350 6,0 Figur 14. ph i ytvattnet vid station K333 och K350.

40 ,0 mg/l Suspenderat material K333 K350 5,0 0,0 Figur 15. Årsmedelvärden av suspenderat material i ytvattnet vid station K333 och K350. Metaller Vid station K382 mäts även metaller vid samtliga provtagningar under året. Årsmedelvärdet 2016 är för arsenik något högre än föregående år med 0,69 (2015; mv 0,62 µg/l). Nuvarande vattenkemianalyser görs på totalhalten och ej den filtrerade halten som föreskrifterna säjer i HMV 2013:19 där gränsvärdet för god status avseende arsenik är angivet till ett årsmedelvärde på 0,55 µg/l med ett maxvärde på 1,1 µg/l. Vid jämförelse med uppmätta värden ska dock bakgrundshalten beaktas vid bedömning av arsenik. Utgående årsmedelhalt arsenik från Ljusnan (uppmätt vid Ljusne Strömmar) är ,15 µg/l. Bedömning utifrån givna förutsättningar bedöms halten arsenik vara av god status. Zinkhalten är likt tidigare år vid några tillfällen något högre men likt arsenik ska bakgrundshalten tas i hänsyn är årsmedelvärdet zink vid Ljusne Strömmar 1,4 µg/l vilket sannolikt bidrar betydande till årsmedelhalten för zink vid ytan på vid station K382 (2016; 1,7 µg/l) Övriga metallanalyser ligger långt under föreskrivna gränsvärden. Statusklassningar Statusklassningarna från de vattenkemiska undersökningarna i bilaga 3 är gjorda enligt föreskrifterna angivna i HVMS 2013:19 och utförda med hjälp av excelapplikationen version (hämtad från vattenmyndighetens hemsida). Resultaten är klassade på ytvattnet för både för sommar och vinter. Till vinter räknas både februari och marsprovtagningen. Likt tidigare år är statusen vanligtvis betydligt sämre i de norra delarna av kustområdet (stn. K338, K336, K333). På vintern klassas uppmätta halter av kväve främst som dålig vid dessa stationer. Fosforhalten bedöms generellt vara något bättre under vintertid vid dessa stationer, med främst måttlig status som bedömning. På sommaren uppstår en tydlig gradient mellan dessa tre stationer där statusen är tydligast sämst i de inre delen (K338) och bäst i den yttre (K333). En betydande statusskillnad mellan säsongerna är den försämrade statusen under sommaren av fosfor vid K338 och den påtagligt förbättrade statusen av kväve vid K336 och K333. I Ljusne/Vallviksfjärden (stn. K382 och K390) är statusen likt tidigare år betydligt bättre än i de norra delarna av kustområdet. Uppmätta resultat klassas genomgående som hög för totalkväve medan halten löst kväve under vintern i medeltal bedöms som god vid station K382. Klassningen av fosforresultaten sommartid bedöms i medeltal var god vid station K382 och hög vid station K390. Vad gäller klorofyllhalten och siktdjupet bedöms förhållandena i medeltal vara måttlig respektive hög vid båda stationerna.

41 Provstationer för vattenkemi Bilaga 1 Söderhamnsfjärden: K333 X , Y K336 X , Y K338 X , Y K350 X , Y K338 K336 K350 K333 Ljusnefjärden: K382 X , Y K390 X , Y K390 K382