Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Alfta reningsverk Sida 1 (14)

Transkript

1 Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning...5 Flödesmätningar... 5 Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring...5 Bräddat avloppsvatten Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter...10 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa...11 Utvärdering av analysdata Månadsmedelvärden Gränsvärde - Årsmedelvärde...11 Utvärdering av trender i slamanalyser...11 Recipientkontroll Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...13 Driftkontroll Kalibrering och loggning av processvärden...13 Egenkontroll Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm...13 Tillbud och störningar på ledningsnätet...13 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energianvändning Energiinventering i verket Transporter Råvaror Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet...15 Avvattnat slam Annat icke miljöfarligt avfall Miljöfarligt avfall Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 15

2 Sida 2 (14) Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Processbeskrivning med process-schema Bräddat vatten vid reningsanläggningen. Bil. C Bräddat vatten på ledningsnätet. Sida 1 och 2. Bil. D Bil. E Bil. F Bil. G Bil. Y Resultat från slamanalyser Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Kemiska produkter, avfall och miljöfarligt avfall Energiinventering av utrustning i reningsverket Lista över analysresultat utsläppskontroll

3 Sida 3 (14) Huvudman: 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Ovanåkers kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Postnummer, ort: Kontaktperson: Tekniska kontoret Edsbyn Christer Engström Telefonnummer: Telefaxnummer: Anläggningens namn: Edsbyns avloppsreningsverk Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Alfta Kyrkby 94:1 Besöksadress: Runemovägen 41 Postnummer, ort: , Alfta Utsläppspunkt i RT90-koordinatsystemet ; Kommun: Ovanåker Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ulf Andersson Telefonnummer: E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: (beslutsnr ) Tillsynsmyndighet: Miljö- och byggkontoret, Ovanåkers kommun Handläggare: Åsa Törngren Miljöledningssystem: Nej Ovanåkers kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunstyrelsen är huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är Christer Engström, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

4 Sida 4 (14) 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Alftas avloppsreningsverk renar vatten från samhällena Alfta och Runemo och är dimensionerad för ca 5000 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (rensgaller och sandfång), biologisk rening enligt aktivslammetoden samt kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används AVR. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i Bilaga A Processbeskrivning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till vatten. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Vid vissa betingelser kan närboende uppleva en störande lukt. Buller orsakat av verksamheten vid avloppsreningsverket bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat med beslutsnummer , lämnat Ovanåkers kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från samhällena Alfta och Runemo till Norrsjön i Voxnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3000 personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Inga andra gällande beslut eller kvarvarande anmälningsärenden.

5 Sida 5 (14) 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Verket är dimensionerat för en anslutning av 5000 pe, motsvarande en organisk belastning av 375 kg BOD7 per dygn räknat på 75 g/person och dygn. Under 2010 renades med BOD-innehåll motsvarande 3237 pe. Baserat på renvattenkunder så är antalet 2458 pe. Det relativ höga värdet beror på att mätpunkten är placerad så att provet blir påverkat av interna returströmmar. Parameter Ink. BOD7 kg/d Pe (BOD7) Pe renvatten I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn Ledningsnät och flödesbelastning Totalt finns 15 st avloppspumpstationer. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt vid avloppsreningsverket. De anmälningar om störningar och avbrott som kommer in registreras i GIS-systemet Meldis AV. I systemet rapporteras information om vad som hänt, åtgärder mm. Under året har 58 avloppsstopp åtgärdats inom hela ledningsnätet i Ovanåkers kommun, ledningsnät Väst (se bilaga J) Underhåll av ledningsnätet görs fortlöpande och det finns en förnyelse- och åtgärdsplan. Under 2010 har förnyelsen av Ledninsnät Väst huvudsakligen satsats på Edsbyns ledningsnät. Man har gjort bedömningen att Alftas ledningsnät är nyare och i bättre skick. Förnyelsen i Alfta kommer att vara minimalt även under 2011 men återupptas Flödesmätningar Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2010 behandlades totalt m 3 avloppsvatten vid Alftas avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 53%.Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden Nederbörden har stor inverkan på andelen ovidkommande vatten. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter Årsnederbörd (mm) Inkommande vatten (m 3 ) Debiterat vatten (m 3 ) Ovidkommande vatten (%) 25% 46% 34% 36% 31% 53%

6 Sida 6 (14) Bräddat avloppsvatten Vid reningsverket sker ingen bräddning eftersom inloppspumparnas kapacitet är lägre än reningsverkets. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnätet mäts i bräddat tid. Den totala bräddningstiden vid på ledningsnätet var ca 202 timmar. De orsakades av extremt höga flöden i samband med stor nederbörd samt driftstörningar. Ingen analys gjordes på bräddat vatten. Nedanstående tabell visar en sammanställning över bräddningar vid Alfta reningsverk och dess ledningsnät under åren Bräddningar vid Alftas avloppsreningsverk Typ av bräddning Bräddat vid avloppsreningsverket Bräddat på ledningsnätet 203 h h 7,6 h 202 h

7 Sida 7 (14) 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännanden de av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Ibland sker testkörning er med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet. Under 2010 har inga testkörningar gjorts. Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall finnas. Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD7 15 mg/l beräknad som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Riktvärden uppfylls. Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 0,2 mg/l BOD7= 6 mg/l Beräknat på två provtagningsdygn per månad. Vissa enskilda prover kan ibland ha analysresultat där halten är högre än riktvärdet. Vid dessa tillfällen görs en utredning och man försöker komma fram till orsaken. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 0,9 kg/d resp 27 kg/dygn beräknat som medelvärde över 12 månader. Gränsvärden uppfylls. P-tot: 0,13 kg/dygn BOD7: 4,14 kg/dygn Villkor 7. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att

8 Sida 8 (14) att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsyns myndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Desinfektion utförs vid behov. Under 2010 har inget behov av desinfektion funnits. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Inga klagomål på slamhanteringen har förekommit Villkor 10. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med naturvårdsverkets gällande föreskrifter. Vid bräddning får tillsynsmyndigheten föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen Underhåll av ledningsnätet utförs varje år. Åtgärder redovisas i bilaga E. Reningsverket kan inte brädda då kapaciteten är högre än pumpstationernas förmåga att pumpa in avloppsvatten. Bräddat vatten i ledningsnät mäts och registreras. Bräddning redovisas i Bilaga B och C. Villkor 11. För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn och snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten. Planen skall med tidsangivelse för de olika utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten för godkännande senast Planen är inlämnad till tillsynsmyndighet och godkänd. Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej tillföras anläggningen. Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Något sådant vatten har inte upptäckts. Anslutna industrier redovisas i bilaga A. Inga klagomål på lukt har förekommit

9 Sida 9 (14) Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 db nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder. Inga klagomål på buller har förekommit Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningsfunktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas senast Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Kontrollprogram med datum har upprättats i samråd med tillsynsmyndighet. Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i tredje paragrafen miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. För närvarande finns ingen orsak att åter pröva tillståndsfrågan.

10 Sida 10 (14) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska X lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en X installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Följande analyser ska minst utföras. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mindre än pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Antalet provresultat på utgående vatten är 24 st. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde provdygnsflöden = Analysresultat redovisas i följande bilagor Bilaga Y Individuella analysresultat massa /år =mg /l flöde /år SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Enligt REVAQ-reglerna, som HelsingeVatten åtagit sig att följa, får reningsverket inte leverera slam till jordbruket eftersom det inte är REVAQ-certifierat. Slammet skickas till Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Analysresultat redovisas i Bilaga D Slamanalyser, utgående slam

11 Sida 11 (14) 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysdata Månadsmedelvärden Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Samtliga månadmedelvärden för BOD och fosfor ligger under riktvärderna. Riktvärden 15 mg/l 0,5 mg/l Januari 4,5 0,17 Februari 5,5 0,17 Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 27 kg BOD 7/dygn och max 0,9 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 4,1 kg/dygn och fosforutsläppet ligger på 0,1 kg/dygn. Detta motsvarar mängder på ca 15% av av gränsvärdet. Mars 6 0,13 April 5 0,12 Maj 4 0,11 Juni 6 0,19 Juli 4 0,08 Augusti <3 0,06 September 4,6 0,2 Oktober 4 0,09 November 4 0,16 December 3,5 0,18 Utvärdering av trender i slamanalyser Diagram över fosforhalt från 2006 och framåt visar att fosforhalten i slammet har tydligt sjunkande trend. Utvärdering av diagram över kadmium visar att halten pendlar run 0,4 mg/kg TS. Kvicksilver pendlar runt 0,2 mg/kg TS och antyder en sjunkande trend. Diagrammet över kromhalt antyder en ökande kromhalt. Övriga ämnen visar inte någon tydlig trend Fosfor tot, P ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Kvicksilver, Hg Krom tot, Cr

12 Sida 12 (14) Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Alfta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En revidering av de dokumenterade rutinerna gjordes Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. Under 2009 har en ny revidering av egenkontrollprogrammet inletts. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på Alftas reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året. Tillbud och störningar för ledningsnät registreras i GIS-system Meldis VA. Inga allvarliga tillbud har förekommit under året. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på. Under 2010 har inga allvarliga driftavbrott eller störningar inträffat. Inga klagomål på lukt eller buller har förekommit under året 2010.

13 Sida 13 (14) 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energianvändning Uppvärmning av avloppsreningsverket sker sedan år 2000 med en värmepump genom återvinning av värme i avloppsvattnet. Värmepumpen har slingor kopplade till Celpoxluftarens kylmantel. Det köldmedium som används har benämningen Svedol köldbärarsprit. Värmepumpen är en Green line D35 från IVT med en effekt på 10,6 kw, producerad värme när den går som effektivast är ca 40 kw. Spetsuppvärmning av avloppsreningsverket kan ske med en oljepanna. Men tack vare värmepumpen den har stått oanvänd sedan Elförbrukning per m³ avloppsvatten Parameter Avloppsvattenflöde m³ Elförbrukning (MWh) Elanvändning per m 3 1,2 0,82 1,01 1 0,75 0,8 Energiinventering i verket skedde en inventering av verkets utrustning för att kartlägga verkets förbrukning av elenergi. Inventeringen ger en uppskattad årsförbrukning på ca 258 MWh års elförbrukning var ca 269 MWh. En kopia av inventeringen bifogas i Bilaga I - Energiinventering av utrustning i reningsverket. Transporter. Avvattnat slam transporteras till Forsbacka utanför Gävle för att omvandlas till anläggningsjord. Grovrens transporteras till Sävstaås värmeverk och energiåtervinns i form av fjärrvärme. Slam från de mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning.

14 Sida 14 (14) 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemiska produkter sker i form av fällningskemikalier (AVR) och polymer för avvattning (ZETAG-7873). Vid en serie av fällningsförsök under åren visade sig fällningskemikalien (AVR) fungera bra vid. Vid val och dosering av fällningskemikalie har kvalitén på både det renade avloppsvattnet och på slammet tagits i beaktande. Reningsverket körs så effektivt det går under rådande omständigheter och optimeras fortlöpande. Inga nya kemiska produkter har tagits in till verket. Ny upphandling av kemikalier kommer att ske under Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Använda kemikalier och miljöfarliga ämnen redovisas i Bilaga F Kemiska produkter, miljöfarligt avfall och annat avfall. Bilagan redovisar också mängd tungmetaller som tillförts slammet via fällningsmedlet. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Reningsverket producerade 570 ton avvattnat slam år Slammet analyseras och resultat från analyserna redovisas i Bilaga D Slamanalyser på utgående avvattnat slam. Tungmetallhalterna understiger gränsvärden för användning på jordbruksmark, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till Gästrike Återvinnares anläggning i Forsbacka utanför Gävle för tillverkning av anläggningsjord. Annat icke miljöfarligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 2,7 m 3 pressad grovrens, vilket transporterades till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Edsbyns avloppsreningsverk och mellanlagras där på särskild härför avsedd plats. Avfallet transporteras sedan vid behov till BORAB. En sammanställning av miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten finns i bilaga F. 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i arbetsmiljön undersöks 1 gång per år bland annat genom skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Utsläpp av orenat avloppsvatten till vatten och mark. Orsakerna kan vara översvämning, höga flöden, strömbortfall eller läcka på ledningsnätet. 2. Utsläpp av fällningskemikalie. 3. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningsnätet 4. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 5. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 6. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 7. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio.