Kävlingeån Vattenkontroll 2005
|
|
- Helen Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 26 Omslagsbild: Vy från Vombsjöns nordvästra strand april 25. Foto: Birgitta Bengtsson Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com
3 1 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Innehållsförteckning sida Karta provtagningsstationer... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Undersökningar Väderleks- och utsläppsförhållanden... 5 Väderlek och vattenföringar Utsläppsförhållanden Vattenkemi Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning... 8 Näringstillstånd... 8 Ljusförhållanden... 1 Försurningstillstånd Ämnestransporter Arealspecifika förluster Jämförelser med angränsande vatten Bilagor 1. Vattenkontrollprogrammet Sammanställning av program Metodik och genomförande Vattenföringar och transportberäkning Vattenkemi/fysik Resultat och sammanställd data Vattenföringar Föroreningsutsläpp Vattenkemi/fysik Ämnestransporter Bedömningsgrunder för miljökvalitet... 32
4 Kävlingeån Vattenkontroll 25 2 Sniberupsån Slogstorpsbäcken Halösabäcken Borstbäcken ) ( ( ( ) ( ( Ålabäck ( 17 ) ( Djurrödsbäcken 35A ) 6 Övedsbäcken ( SJÖBO VOLLSJÖ ( Vollsjöån Torpsbäcken ( ) ( 51 Tolångaån Åsumsån Björkaån Tranåsbäcken ( Vällsbäcken Eslövsbäcken Rödabäck Sularpsbäcken Öresund LÖDDE- KÖPINGE Löddeå MALMÖ KÄVLINGE ESLÖV ÖRTOFTA S. SANDBY Ö. Ringsjön HURVA Bråån LÖBERÖD HARLÖSA LÖVESTAD Klingavälsån 27 Krankesjön 35 VEBERÖD BLENTARP Sövdesjön Snogeholmssjön Kävlingeån N 3 5 km 1 27A 53A LUND 33 DALBY - Öppet vattendrag - Väg - Kommungräns - Åker, öppen mark ( - Skog - Tätort - Provtagning, 12 ggr/år ( - Provtagning, 6 ggr/år ) - Vattenföringsstation HÖRBY Kävlingeån - Vattenkontroll Provtagningsstationer Vombsjön ( Ellestadsjön
5 3 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Sammanfattning 25 - lägre flöde och transporter än normalt Väder och vattenföring Medeltemperaturen 25 var högre än normalt. När det gäller nederbörden, så var den större än vanligt endast under februari och juli och året som helhet var nederbördsfattigare än normalt. Januari och mars utmärkte sig som högflödesmånader. Flödestopparna som brukar förekomma i slutet på året uteblev. Årsmedelflödet vid Högsmölla 25 var 9,2 m 3 /s, vilket är mindre än normalt. Utsläpp från reningsverken Av den totala mängden näringsämnen som transporterades till havet, hade ca 14 % av kvävet, 11 % av fosforn och 3 % av BOD sin källa i de reningsverk som belastar Kävlingeån. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var svagt i Bråån (pkt 27A) i juli, vid övriga provprovpunkter var vattnet måttligt syrerikt eller syrerikt under hela året. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var oftast låg i vattensystemet. Näringstillstånd Fosforhalterna var i allmänhet lägre än normalt. Årsmedelhalterna bedömdes som låga till extremt höga (klass 3-5). Kvävehalterna var också låga jämfört med tidigare år. Årsmedelhalterna bedömdes som höga till mycket höga (klass 4-5). Beräknade trender visar att det finns en tendens till Klassning av vattenkvalitén sjunkande halter av både fosfor och kväve under perioden Ljusförhållanden De högsta grumligheterna uppmättes i samband med höga flöden i januari och november. Grumligheten var också hög i utloppen från Vombsjön (pkt 17) och Sövdesjön (pkt5) under sensommaren och hösten. Baserat på årsmedelvärdena var vattnet starkt grumlat på tre provpunkter, medan övriga bedömdes ha betydligt till måttligt grumlat vatten. Försurningstillstånd Försurningsrisken inom avrinningsområdet är liten, då ph under alla årets mätningar legat tydligt över neutralpunkten. Ämnestransport Transporten av fosfor och kväve och BOD 25 var under medelvärdet för perioden Totalt beräknas ca 16 ton fosfor, 14 ton kväve och 14 ton BOD, ha förts ut till Öresund från Kävlingeån. Uttryckt som arealkoefficienter (totaltransport delat med avrinningsområdets storlek) motsvarar detta ett bidrag av,13 kg fosfor och 11 kg kväve per hektar och år Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvalitéten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd (se bilaga 4:1) Endast provpunkter där prov tagits varje månad redovisas i tabellen. Provpunkt nr Område Syretillstånd syrgashalt min Näringstillstånd arealkoefficient medel Ljusförhållanden grumlighet medel 25 Försurnings-tillstånd ph medel 25 mg/l kg P/ha*år kg N/ha*år NTU 3 Kävlingeån, Högsmölla* 5,6, ,8 7,9 17 Vombsjöns utlopp 8,,11 4,9 4,2 8,3 2 Björkaån 7,3, ,7 8,1 27A Bråån 4,7, ,9 8, 35 Klingavälsån 7,7,11 4,7 9, 7,9 * Näringstillstånd för Kävlingeån är beräknat för utloppet
6 Kävlingeån 4 Vattenkontroll 25 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Kävlingeån 25. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet sedan 22 är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är Kävlingeåns vattenvårdsförbund ( Provtagning, vissa analyser (temp, syrgas, ph, grumlighet, konduktivitet och BOD), månadsredovisning samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Alcontrol i Malmö har ombesörjt resterande kemiska analyser. Undersökningar 25 Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan på föregående sida. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analysmetodik redovisas i bilaga 1 och 2. Vattenkemi Det vattenkemiska basprogrammet omfattar 13 provpunkter i Kävlingeån och dess tillflöden. Provtagning har där skett 6 eller 12 gånger under året. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syre-, och grumlighetsstatus. Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter har genomförts vid en station, där prover tas en gång per vecka (Högs mölla, pkt 3). Transporter har beräknats för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC), BOD och suspenderade ämnen för denna station. Dessutom har transportberäkningar gjorts för Björkaån (pkt 2), Klingavälsån (pkt 35), Bråån (pkt 27) och mynningspunkten (fosfor, kväve och BOD). Isformationer i Vomsjöns strandkant vid provtagningen den 1 mars 25.
7 5 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Väderleks- och utsläppsförhållanden Väderlek och vattenföringar 25 Temperatur Årsmedeltemperaturen i Lund 25 var 8,7 o C, vilket nästan är en grad mer än normalvärdet (för perioden , 7,9 o C). Det var kallare än normalt i bara i mars, normaltemperatur i februari, maj, juni, augusti samt november och december, medan de övriga månaderna var varmare än normalt. Nederbörd Årsnederbörden 25 mättes till totalt 559 mm, vilket är mindre än normalt, då årsmedelnederbörden för perioden är 666 mm. Större nederbördsmängd än normalt uppmättes bara i februari och juli. I december föll normalnederbörd, medan alla övriga månader hade en mindre nederbördsmängd än normalt. Juli var den nederbördsrikaste månaden, med 8 mm och april den nederbördsfattigaste med endast 8 mm. C mm Temperatur i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 25 MEDEL Nederbörd i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 25 MEDEL Vattenföringar De flesta av årets månader hade flöden under de normala. Det var bara i januari och mars, som utmärkte sig som högflödesmånader och flödestopparna som brukar förekomma i slutet på året uteblev. Årsmedelflödet 25 vid Högsmölla var 9,2 m 3 /s, vilket mindre än 24 och betydlig mindre än medelflödet under perioden , 11,3 m 3 /s. Det högsta dygnsmedelflödet i Högsmölla uppmättes den 18 mars till 67 m 3 /s medan det lägsta, 3,1 m 3 /s, registrerades den juli. m 3 /s Vattenföring vid Högsmölla jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
8 Kävlingeån 6 Vattenkontroll 25 Hydrologi i Vombsjön Sydvatten AB s tappning av vatten från Vombsjön till Kävlingeån under 25 har i medeltal uppgått till 3,2 m 3 /s, vilket är mer än 24 då tappningen var 2,4 m 3 /s. Tappningen var som störst i början av året under januari till april. Som mest tappades 24 m 3 /s mellan den 22 och 25 mars. Därefter minskade tappningen successivt och från och med april och året ut var tappningen liten. Minimitappning,5 m 3 /s förekom under andra halvan av april till och med första halvan av maj, halva augusti, halva november samt nästan hela december. m 3 /s Tappning ur Vomsjön, m3/s Flöde, Högs mölla, m3/s Vattenstånd i Vombsjön, m ö h m ö h 21,5 21, 2,5 2, 19,5 19, 18,5 18, 17,5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 17, Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari 25 låg på +2,88 meter över havet. Därefter minskade det successivt till mitten av mars då det snabb steg till årshögsta nivån, +21, meter över havet, den 23. Sen sjönk nivån sakta igen fram till oktober och därefter höll vattenståndet sig på en låg nivå året ut. Årslägsta nivån, 18,7 m över havet inträffade i början av december och årets sista dag uppmättes meter över havet. Amplituden under året var 2, m. Vattenståndet i Vombsjön överskred dämningsgränsen, + 2,9 meter över havet, några dagar i mitten på mars (21/3 25/3). Vombsjöns nordvästra strand den 13 april 25.
9 7 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Utsläppsförhållanden 25 Punktutsläpp Totalt beräknas 35 ton BOD, 1,7 ton fosfor och 21 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i Kävlingeåns avrinningsområde 25. De tre största punktkällorna var reningsverken i Ellinge och Kävlinge samt Danisco i Örtofta. Av biflödena är det Bråån som tar emot störst utsläppsmängder. I diagrammen nedan redovisas andelen kväve och fosfor som har sitt ursprung i de reningsverk som belastar ån. Reningsverkens andel av den totala kvävetransporten i Bråån (ton) Reningsverkens andel av den totala fosfortransporten i Bråån (ton) 43 3,6 Löberöd 1,3 Hurva 3,82 Löberöd,2,1 Hurva 75 7 Ellinge,38,35 Ellinge När det gäller medelhalterna i det utgående avloppsvattnet har de varit högst för BOD i Östraby reningsverk (13 mg/l) och för fosfor vid Solanum i Kävlinge (,5 mg/l), medan reningsverket i Veberöd svarade för den högsta kvävehalten (55 mg/l). Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnestransporterna i respektive biflöde samt totalt i Kävlingeån 25, redovisas i tabellen nedan. Någon reduktion av ämnesmängd på sträckan mellan reningsverken och de aktuella provpunkterna har ej medräknats. Detta innebär att de redovisade procentuella reningsverksbidragen överlag är överskattade. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 3:2. Reningsverkens bidrag 25 vid mynningen av BOD var 2,6 %, fosfor 11 % och kväve 14 %. Biflöde BOD (ton) andel av totaltransport (%) Fosfor (ton) andel av totaltransport (%) Kväve (ton) andel av totaltransport (%) Björkaån 1,,3,4,7 4,,8 Klingavälsån 2,,9,7 2, Bråån 18 7,2,38 9, Kävlingeån direkt 14 1, 1,2 7,7 14 7,4 Kävlingeån totalt* 35 2,6 1, * i Kävlingeån totalt har Björkaåns, Klingavälsåns, och Brååns belastningar inkluderats
10 Kävlingeån 8 Vattenkontroll 25 Vattenkemi 25 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet har under samtliga provtagningstillfällen utom en, varit måttligt syrerikt eller syrerikt (klass 1-2). Syrgastillståndet var svagt i Bråån (pkt 27a) i juli. Syrgashalten var då 4,7 mg/l och mättnaden 51%. Syretillståndet har varit något sämre 25 jämfört med närmast föregående år. Den biologiska syrgasförbrukningen, BOD-halten, har oftast varit låg i vattensystemet. Halterna var dock förhöjda vid pkt 27A i Bråån i juli, vid pkt 5 i Klingavälsån i augusti samt i Sularpsbäcken (pkt 33) vid alla provtagningarna. BOD-halterna 25 har legat på ungefär samma nivå som tidigare år. Näringstillstånd mg/l Minvärden för syrgashalter 25 (staplar) 1, samt NV s tillståndsklasser (rastrerade) 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, a 53a provpunkter 12, 1, 8, 6, 4, 2,, mg/l Maxvärden för BOD 25 svagt syrefattigt syrefritt a 53a provpunkter Fosfor Årsmedelhalterna bedömdes som mycket höga (klass 4) på alla provpunkter utom två, pkt 19 i Torpsbäcken där den var extremt hög och pkt 52 i Djurrödsbäcken där halten klassas som låg (klass 3). Enstaka extremt höga fosforhalter (>1 µg/l, klass 5) har förekommit på de flesta provpunkterna µg/l Medel- och maxvärden för totalfosfor 25 samt NV s tillståndsklasser för sjöar (rastrerade) max= a 53a provpunkter extremt hög mycket hög hög
11 9 Kävlingeån Vattenkontroll 25 De högsta fosforhalterna uppmättes dels under högflöde i januari och november samt dels under sommaren i samband med lågt flöde. Den allra högsta halten (24 µg/l) uppmättes i Torpsbäcken (pkt 19) i augusti. Andelen fosfatfosfor har i medeltal varit %, som lägst i Klingavälsån (pkt 5 och 35) och som högst i Torpsbäcken (pkt 19), Vollsjöån (pkt 23) och Bråån (pkt 53A) µg/l Medelfosforhalter 25 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 25 högsta medel lägsta medel A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån I jämförelse med tidigare år kan konstateras att fosforhalterna överlag ligger lågt. Medelhalten 25 vid de fem provpunkterna som tas varje månad ligger i nivå med de lägsta under åren Den flödesviktade halten 25 är den lägsta för tidsperioden Trendlinjen visar att det finns en tendens till sjunkande halter. mg/l,16,14,12,1,8,6,4,2 Högsmölla flödesviktade fosforhalter, Kväve På tre lokaler bedömdes årsmedelhalterna 25 som extremt hög (> 5 µg/l). Kvävehalterna på alla de övriga var mycket höga (>125 µg/l). Årets maxhalt (13 µg/l) i Sularpsbäcken vid pkt 33, noterades vid provtagningen i oktober. I övrigt var kvävehalterna som högst under högflödessituationerna i januari (förutom vid pkt 27A där höga halter förekom sporadiskt under hela året) µg/l Kväve 25 medelvärde av olika fraktioner (totalkväve =hela stapeln) samt max-värde för totalkväve org-n NO3-N NH4-N max tot-n a 53a
12 Kävlingeån 1 Vattenkontroll 25 Andelen nitratkväve har i medeltal varit 4-8 % av totalkvävet. Den lägsta andelen nitratkväve noterades i Klingavälsåns utlopp ur Sövdesjön (pkt 5), medan andelen var som högst i Bråån (pkt 27A och 53A), Torpsbäcken (pkt 19 och Björkaån (pkt 2). Höga ammoniumkvävehalter registrerades i Sularpsbäcken (pkt 33). Den högsta halten var 2 5 µg/l och andelen ammoniumkväve i medeltal 2 %. Vid övriga provpunkter har ammoniumkväveandelen legat mellan 1 och 1 % (även Bråån vid pkt 27A, där enstaka höga ammoniumhalten uppmätts). Kvävehalterna i vattensystemet kan i jämförelse med tidigare år beskrivas som låga. Av de fem provpunkterna som tas varje månad hade pkt 3 vid Högsmölla den lägsta medelhalten under perioden Trendlinjen för de flödesviktade totalkvävehalterna under åren , visar att det finns en tendens till sjunkande halter under perioden. Ljusförhållanden Starkt grumligt vatten (>7 FNU), baserat på årsmedelvärdena, noterades i Sularpsbäcken (pkt 33) och i Klingavälsån (pkt 35 och 5). Övriga provpunkter bedömdes ha betydligt grumlat vatten med undantag av pkt 19 i Torpsbäcken och pkt 23 i Vollsjöån där vattnet var måttligt grumlat µg/l mg/l 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Medelkvävehalter 25 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 25 högsta medel lägsta medel A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade kvävehalter, FNU 25, 2, 15, 1, 5, Medel- och maxvärden för grumlighet 25 samt SNV s tillståndsklasser (rastrerade) max=4 De högsta grumligheterna uppmättes i samband med, högflödessituationer i januarifebruari och november. Under provpunkter sommaren och hösten märktes också en förhöjning av grumligheten i sjöutloppen från Vombsjön (pkt 17) och Sövdesjön (pkt 5). Erhållna grumlighetsvärden 25 skiljer sig inte mycket jämfört med tidigare års värden a 53a stark betydlig måttlig
13 11 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Försurningstillstånd ph har varierat mellan 7,4 och 8,9. ph-värdena tycks aldrig sjunka under neutralpunkten (ph 7) och har under samtliga provtagningar under året legat i Naturvårdsverkets klass 1. Försurningsrisken inom avrinningsområdet är således liten. Ämnestransporter 25 Då flödena varit under medelnivå, kan ämnestransporterna (avseende fosfor, kväve och BOD) också förväntas vara under de normala. Beräkningarna av ämnestransporterna i Kävlingeån 25 bekräftar ovanstående teori. Totalt beräknas, 16 ton fosfor, 14 ton kväve och 14 ton BOD transporterats ut till Öresund via Kävlingeån under 25. Medeltransporten för perioden har varit 31 ton fosfor och 19 ton kväve. ton Kävlingeåns utlopp Kvävetransporter m 3 /s Kvävetransport Årsmedelvattenföring Kävlingeåns utlopp ton Fosfortransporter m 3 /s Fosfortransport Årsmedelvattenföring
14 Kävlingeån Vattenkontroll / 15.5 / / 15.2 / Kävlingeån mynning Tot-N / Tot-P / BOD (ton/år) Observera att de olika parametrarna har olika skalor. 55 / 4.2 / A Bråån Kävlingeån - Vattenkontroll 25 Transport av kväve, fosfor och BOD 322 / 4.7 / / 5.8 / Klingavälsån 17 Kävlingeån 133 / 3.3 / Björkaån
15 13 Kävlingeån Vattenkontroll 25 ton 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Fosfortransport, Högsmölla 25 tot-p, ton vattenföring, m3/s jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec m 3 /s 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, ton Kvävetransport, Högsmölla 25 m 3 /s 45 45, tot-n, ton vattenföring, m3/s 4 4, 35 35, 3 3, 25 25, 2 2, 15 15, 1 1, 5 5,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Till följd av nederbörds- och flödesförhållandena under året var ämnestransporterna som högst under januari och mars. Under dessa två månader transporterades 4 % av årets fosformängd och halva kvävemängden. ton 45 Fosfortransporter 2-25 ton 3 Kvävetransporter Högsmölla A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån När det gäller transporten av BOD, TOC och suspenderat material, har den följt samma mönster som för kväve och fosfor. Transporten vid mynningspunkten 25 var 14 ton BOD, 22 ton TOC och 79 ton suspenderat material. ton Högsmölla BOD-transporter A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån
16 Kävlingeån 14 Vattenkontroll 25 Arealspecifika förluster Arealkoefficienterna 25, det vill säga ämnesmängden delat med avrinningsområdets yta uppströms aktuell provpunkt (inklusive reningsverkens andel), har legat nära medelvärdena för de tre senaste åren, för både fosfor och kväve, med undantaget Vombsjön utlopp (pkt 17) där den arealspecifika förlusten av kväve låg över medelvärdet. Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd Areal kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Björkaån, pkt ,5,13 34 km , ,17 Medel, 3 år 14 4 höga, höga förluster förluster Vombsj. Utl (stn 17) 23 3,1,14 45 km ,5,1 25 7,2,1 Medel, 3 år 4,9 4 höga,11 3 måttligt förluster höga förluster Klingavälsån,pkt ,9,8 24 km ,8, ,5,14 Medel, 3 år 4,7 4 - höga,11 3 måttligt förluster höga förluster Bråån (stn 27 A) 23 17,29 17 km , ,25 Medel, 3 år 28 5 extremt,27 4 höga höga förluster förluster Utloppet i Öresund 23 7,4,8 12 km , ,13 Medel, 3 år höga,13 3 måttligt förluster höga förluster Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) benämns erhållna arealförluster för kväve som "höga" till "extremt höga" och för fosfor som "måttligt höga" till "höga". Arealkoefficienterna var högst i Bråån för både kväve och fosfor medan de lägsta arealkoefficienterna beräknades för Klingavälsån och Vombsjöns utlopp.
17 15 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeåprojektet I det kommunala samarbetet med Kävlingeåprojektet anläggs dammar och våtmarker inom avrinningsområdet. För närvarande upptar dessa en sammanlagd yta på ca 175 ha och bidrar till en minskning av kväve och fosfortransporterna. Inom Kävlingeåns avrinningsområde finns en damm, Slogstorp, där mätningar av näringsämnesreduktionen har pågått kontinuerligt sedan dammen stod klar i oktober Under mars 24 februari 25 reducerades ca 16 kg kväve per ha dammyta i Slogstorpsdammen. Detta är en ganska normal reduktion på årsbasis i denna damm (se diagram nedan). Den genomsnittliga kvävereduktionen i Slogstorp, sedan mätningarna inleddes är drygt 2 kg/ha/år, vilket motsvarar drygt 4 % av dammens totala belastning. Fosfor reducerades under samma period med 15 kg/ha dammyta. Detta får anses som en mycket god reduktion. Sedan mätningarna inleddes är den genomsnittliga fosforreduktionen i Slogstorp drygt 5 kg/ha, eller 14 % av dammens totala belastning. Slogstorp - kväve Slogstorp - fosfor Kväveretention Medelvattenföring Fosforretention Medelvattenföring 5 4 retention (kg/ha) vattenföring (l/s) retention (kg/ha) vattenföring (l/s) -25 Okt 97 Apr 98 Okt 98 Apr 99 Okt 99 Apr Okt Apr 1 Okt 1 Apr 2 Okt 2 Apr 3 Okt 3 Apr 4 Okt Okt 97 Apr 98 Okt 98 Apr 99 Okt 99 Apr Okt Apr 1 Okt 1-12,7 Apr 2 Okt 2 Apr 3 Okt 3 Apr 4 Okt 4-1 Genomsnittsdammen inom Kävlingeåns avrinningsområde är troligtvis inte lika effektiv som Slogstorpsdammen vare sig när det gäller kväve- eller fosforavskiljning. De dammar och våtmarker som hittills anlagts inom Kävlingeå-projektet bedöms grovt skattat reducera ca 13 ton kväve och 4 ton fosfor som genomsnitt per år. Mer information om Kävlingeå-projektet finns på hemsidan:
18 Kävlingeån 16 Vattenkontroll 25 Jämförelser med angränsande vatten Transporten och den arealspecifika förlusten (vilket är detsamma som de uttransporterade ämnesmängderna delat med avrinningsområdes totala areal) för kväve och fosfor under åren 23-25, redovisas nedan för Kävlingeån och angränsande avrinningsområden, Saxån och Höje å. Saxån Kävlingeån Rönne å Helge å Verkaån Den arealspecifika förlusten 25 av fosfor var mindre i Kävlingeån än i de båda andra vattensystemen, medan kväveförlusten var störs i Saxån och ungefär lika stor i Kävlingeån och Höje å. Höje å Nybroån Då Saxåns och Höje å avrinningsområde endast är ca en tredjedel så stora som Kävlingeåns, var transporten av fosfor och kväve i Kävlingeån också betydligt större än i de båda andra. 5 km 1 kg/ha,35 Arealspecifik förlust av fosfor Jämförelser med angränsande arinningsområden kg/ha 25 Arealspecifik förlust av kväve Jämförelser med angränsande arinningsområden,3,25,2 2 15,15,1,5 1 5, Saxån Kävlingeå Höje å Saxån Kävlingeån Höje å ton Fosfortransport Jämförelser med angränsande arinningsområden Saxån Kävlingeån Höje å ton Kvävetransport Jämförelser med angränsande arinningsområden Saxån Kävlingeån Höje å
19 17 Kävlingeån Vattenkontroll 25 BILAGOR
20 Kävlingeån 18 Vattenkontroll 25 Bilaga :1:1 Sammanställning av Kävlingeåns recipientkontrollprogram Nr: Lokalbenämning koordinat RN kommun frekvens program provtagningsplats ggr/år bas övrigt 3 Kävlingeån, vid Högsmölla Kävlinge 12 (52) 1,2,3 Bf(SKA-kav3) 1 Kävlingeån, vid Örtofta, uppstr Bråån Lund/Eslöv Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp Eslöv Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön Sjöbo Björkaån, vid Björka före utl till Vombsj Sjöbo 12 1 Bf(SKA-kav2) 22 Björkaån vid Eggelstad Sjöbo Bf(SKA-kav22) 23 Vollsjöån, nedströms Vollsjö Sjöbo Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka Eslöv 12 1 Bf(SKA-kav27A) 53A Bråån, vid golfbana, uppstr. Eslövsb Eslöv Sularpsbäcken, nedstr S Sandbys AR Lund Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån Lund 12 1 Bf(SKA-kav6) 5 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp Sjöbo 6 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari-december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - -jämna månader (feb, april, juni, aug, okt, dec)) Förklaringar program bas 1 bas 2 bas 3 övrigt Vattenföring Suspenderat material Temperatur Bf bottenfauna- Temperatur Syrgas undersökning år 26 ph Grumlighet Syrgas Syrgasmättnad Grumlighet BOD Syrgasmättnad Konduktivitet Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Totalfosfor TOC Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Fosfatfosfor
21 19 Kävlingeån Bilaga 2:1 Vattenkontroll 25 Metodik vattenföring och transportberäkning Vattenföring för transportberäkningar har inhämtas från följande stationer: Läge provpunktsnummer uppgiftslämnare SMHI stations-nr Kävlingeån, Högs mölla 3 Sydvatten AB Vombsjöns utlopp 17 Sydvatten AB Bråån, Ellinge 27 SMHI Klingavälsån 35 SMHI Björkaån, Eggelstad 22 SMHI I beräkningen av transporterna vid pkt 3 i Högsmölla används resultaten från blandprovsanalyserna (för BOD och suspenderat material, månadsanalyser) samt SMHI:s månadsmedelflöden vid denna mätstation. När det gäller transportberäkningarna av BOD, bör det påpekas att enligt uppdraget görs analyserna utan ATU. Detta innebär att nitrifikationen inte hämmas. Då ammoniumhalterna tidvis kan var höga, speciellt nedströms avloppsutsläpp, ger BOD-halten inte bara ett mått på den biologiska syrgasförbrukningen utan även det syre som förbrukas då ammoniumet övergår till nitrat. Man bör därför vara försiktig med att använda BOD-transporten som ett mått på mängden nedbrytbart material i vattnet. För beräkning av totaltransporterna ut i Öresund utnyttjas ämneskoncentrationer från pkt 3, Högs mölla. Även vattenföringen baseras på uppgifter från Högs mölla, men värdena arealkorreleras med faktorn 1,16. Transportmängderna för Vombsjöns utlopp, pkt 17, bygger på månadsanalyserna och tappningsuppgifter från Sydvatten AB. För Björkaån, Klingavälsån, och Bråån har beräkningsgrunden varit redovisade månadsanalyser och SMHI:s månadsmedelflöden för respektive vattenföringsstation. För att kompensera för sträckan mellan provpunkt och vattenföringsstation och representera hela det aktuella delavrinningsområdet, är flödena uppräknade med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv, avrinningsområde i Sverige: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 Vattenföringen vid provtagningstillfällena beräknades av dygnsvärden från ovanstående vattenföringsstationer och arealkorrelation för samtliga provtagningsstationer utom för pkt 33 i Sularpsbäcken, där bestämdes vattenföringen med den så kallade flottörmetoden (uppmättning av bäckens tvärsnittsarea och flödeshastighet) vid de provtagningstillfällen där så var möjligt.
22 Kävlingeån 2 Vattenkontroll 25 Bilaga 2:2 Metodik kemiska, fysikaliska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Vattenproverna togs i mitten av åfåran från strandkanten med hjälp av en käpphämtare eller från bro med en ruttnerhämtare. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Månadsprovtagning Provtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad (12 ggr/år) vid 5 provpunkter och jämna månader (februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år)) vid 13 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium temperatur FM TEMP EG syrgas SSEN IM O2-FÄLT EG ph SS 28122,2 FM PH25 EG grumlighet SSEN 2727 del 3 FM TURBFNU EG BOD 7 * SSEN1899, del 2, u ATU IM BOD7-NE EG nitrit+nitratkväve SSEN ISO 13395mod IM NO23-DA ALcontrol AB ammoniumkväve SSEN ISO 11732mod IM NH4-DS ALcontrol AB totalkväve SS13395mod/SS28131mod IM NTOT-DA ALcontrol AB fosfatfosfor SSEN ISO 1189mod IM PO4P-NS ALcontrol AB totalfosfor ISO 15681/SS28127mod IM PTOT-NA ALcontrol AB suspenderat material* SSEN 872mod ALcontrol AB * enligt aktuella standardmetoder får resultat redovisas endast; för susp 5 mg/l eller högre halt, för BOD i intervallet,5-6 mg/l. För resultat utanför angivna gränser gäller ej standarder Redovisade värden för BOD>5, ligger utanför ackrediteringen. Veckoprovtagning Provtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt (pkt 3 vid Högs mölla). Analys av syrgas och konduktivitet har skett varje vecka, medan övriga analyser har baserats på frysta veckoprov som vid årets slut blandats flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Analyserna har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium syrgas SSEN IM O2-FÄLT EG konduktivitet SSEN 2788, mod FM KOND-25 EG nitrit+nitratkväve SS-ENISO13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB totalkväve SS13395,mod/SS28131,mod IM NTOT-DA ALcontrol AB totalfosfor ISO15681/SS28127 IM PTOT-NA ALcontrol AB TOC SS-EN1484/CORG-TKC,NPOC CORG-TI ALcontrol AB
23 21 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenkontroll 25 Vattenföring år 25 i Kävlingeån vid stn , Högsmölla; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 26,1 12,7 13,2 12,9 5,9 5,4 3,7 6,6 4,1 4, 4,6 6,1 2 25,5 12,3 12,7 12,9 5,9 5,4 3,6 5,6 4,1 4,4 4,7 6,2 3 25,3 11,5 11,8 13, 5,8 5,2 3,6 4,9 3,9 4,1 5,1 6,2 4 28,5 11,3 12,2 12,9 5,8 7, 3,6 4,5 3,8 4, 5,6 6,1 5 33, 11,4 12,3 12,9 5,6 6,1 3,7 4,6 3,9 4, 5,9 6,4 6 27,6 11,9 12,5 11,7 5,6 5,6 3,7 4,6 3,9 4,1 5,9 8,1 7 24,6 12,6 12,8 1,7 5,7 5,4 4, 4,4 3,9 4,2 6, 9,3 8 33, 12,1 12,7 1,6 5,6 5, 3,7 4,3 3,8 4,2 5,7 8,6 9 35,1 11,4 12,2 1,5 5,6 4,7 3,5 4,2 3,6 4,2 5,4 7,8 1 32,8 11,7 11,1 1,6 5,5 4,5 3,2 3,9 3,8 4,1 5,2 7, ,4 12,8 1,7 1,6 5,6 4,5 3,2 4, 4,3 4,4 5,3 7,3 12 3,6 13,6 12,1 1,6 5,5 4,6 3,2 4, 4,6 5, 5,7 8, 13 28,8 15, 11,6 1,3 5,6 4,7 3,2 4,1 4,6 5,1 6,3 8, ,7 17,6 11,1 9,5 6,3 5,1 3,1 4,6 4,7 5,1 6,5 8, 15 24,5 16,9 11,2 9,1 6,5 4,7 3,1 4,9 4,8 5, 9,2 7, ,2 15,1 2,2 7,9 6,1 4,3 3,1 4,7 4,6 4,9 12,6 8,7 17 2,3 13,8 44,8 7,6 6, 4,2 3,1 4,4 4,1 5, 1,8 8, ,8 13,3 67,2 7,4 5,8 4,2 3,2 4,1 3,8 5, 8,6 7,6 19 2,1 13,5 66,7 6,9 5,6 4, 3,2 3,9 3,9 5, 7,2 6,5 2 21, 14,3 44,6 6,6 5,4 3,8 3,3 3,7 3,8 5,1 6,5 6, ,7 13,7 38, 6,3 5,5 3,8 3,5 3,6 3,7 5, 6, 6, ,9 12,7 35,9 6,3 5,6 3,7 3,8 3,5 3,7 5,5 5,7 6, ,9 12,6 33,9 6,1 5,5 3,6 3,7 3,4 3,7 5,3 5,6 7, 24 2,6 12,4 32,2 6,2 5,4 3,5 3,5 3,7 3,7 5,1 5,5 8, ,9 12,4 33,1 6,2 5,2 3,4 3,6 4,2 3,7 5,8 5,7 1, ,4 12,9 33,7 6, 5,1 3,4 3,7 5,2 3,7 7,2 5,7 1, ,9 13,1 31,8 5,9 4,9 3,4 4,2 5,2 4,2 6,8 5,6 8, ,8 13,5 27,7 5,7 4,8 3,6 4,3 5,2 4,5 5,6 5,5 7, ,4 22,1 5,8 4,8 3,8 4,9 5, 4,1 5,1 5,4 7,4 3 12,9 16,2 5,8 4,7 3,8 7,7 4,4 3,8 4,7 5,8 7, ,7 13,6 5, 7,9 4,3 4,6 7,2 Medel 23,7 13,1 23,9 8,8 5,5 4,5 3,8 4,4 4, 4,9 6,3 7,6 Max 35,1 17,6 67,2 13, 6,5 7, 7,9 6,6 4,8 7,2 12,6 1,5 Min 12,7 11,3 1,7 5,7 4,7 3,4 3,1 3,4 3,6 4, 4,6 6,1 Årsmedel 9,2 datum Årsmax 67,2 18-mar Årsmin 3, juli m 3 /s 8 Högsmölla jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec
24 Kävlingeån 22 Vattenkontroll 25 Bilaga 3:1 Vattenföring år 25 i Bråån vid stn , Ellinge; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 4,37 2,98 1,5 1,89,67,69,35 2,9,54,43,88 1,5 2 4,33 2,3 1,5 1,7,74,58,31 1,53,5,51,86 1,1 3 4,49 1,84 1,5 1,6,71,64,31 1,1,45,45 1,2 1,4 4 8,43 1,6 1,7 1,59,78 1,38,35 1,22,43,42 1,37 1,5 5 8,92 1,68 1,7 1,53,71,88,34 1,2,44,43 1,37 1,32 6 6,1 1,87 1,5 1,36,77,77,41 1,11,42,39 1,5 2,7 7 5,32 1,56 1,6 1,4,7,71,34 1,6,42,42 1,45 2, ,7 1,16 1,4 1,34,68,63,26,97,4,38 1,29 2,42 9 9,97 1,13 1, 1,22,66,57,26,88,39,37 1,14 2,7 1 7,79 1,77,96 1,1,86,56,26,79,38,37 1,1 1, ,29 2,61 1,25 1,7,77,61,26,9,37,4 1,6 1, ,93 2,51 1,36 1,3,76,59,25,87,38,38 1,11 2, ,29 3,2 1,13 1,3,87,78,26 1,35,4,36 1,17 1, ,98 2,39 1,11 1,2,75,73,24 2,7,44,41 1,1 1, ,1 1,91 1,19,95,69,63,26 1,85,41,35 3,83 2,4 16 2,61 1,62 6,6,91,69,54,24 1,41,39,42 4,79 2, ,5 1,47 18,5,89,68,54,22 1,6,35,4 3,8 1, ,94 1,59 21,6,86,64,49,22,87,35,38 2,7 1, ,42 1,75 2,2,82,6,46,23,75,38,4 1,52 1,1 2 5,17 1,62 14,9,8,59,46,31,65,38,41 1,28 1, ,35 1,59 8,96,75,62,47,51,59,37,48 1,12 1,2 22 4,63 1,57 6,5,75,61,46,34,59,38,5 1,8 1, ,23 1,29 5,16,69,65,41,29,57,4,41,97 1, ,45 1,14 4,8,69,57,37,27,56,35,45,97 2, ,93 1,1 5,34,71,55,4,31,65,34 1,3 1,5 3, ,64 1,9 4,97,68,53,36,29,8,36 1,91 1,4 2, ,5 1,8 3,97,67,51,36,27,78,38 1,7,95 1, ,31 1,7 3,28,66,49,39,28,71,5 1,18,93 1, ,37 2,81,65,45,38 1,62,69,42,93,89 1,5 3 1,54 2,4,65,45,32 3,78,65,41,81 1, 1, ,21 2,5,65 2,95,6,76 1,41 Medel 4,64 1,73 4,79 1,3,66,57,53,99,4,59 1,43 1,79 Max 12,7 3,2 21,6 1,89,87 1,38 3,78 2,9,54 1,91 4,79 3,24 Min 1,31 1,7,96,65,45,32,22,56,34,35,86 1,2 Årsmedel 1,6 datum Årsmax 21,6 18-mar Årsmin,22 17,18-juli m 3 /s 25 Bråån, Ellinge jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec
25 23 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenkontroll 25 Vattenföring år 25 i Klingavälsån vid stn ; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 2,81 2,65 2,15 2,86 1,7 1,1,53,39,31,29,44,63 2 2,88 2,5 2,3 2,8 1,72 1,1,48,45,31,3,42,63 3 2,93 2,5 1,92 2,8 1,75 1,1,48,42,29,31,44,63 4 3,6 2,49 1,9 2,76 1,71 1,14,47,38,29,29,52,64 5 3,38 2,5 1,9 2,69 1,78 1,13,44,37,29,28,53,78 6 3,2 2,5 1,87 2,68 1,69 1,1,44,4,28,28,54 1,2 7 3,1 2,38 1,9 2,6 1,64 1,8,43,53,28,28,55,91 8 3,52 2,29 1,93 2,57 1,63 1,5,43,57,27,26,57,87 9 3,88 2,23 1,92 2,54 1,61,97,41,54,26,26,54,82 1 3,76 2,38 1,9 2,5 1,51,95,42,5,28,28,52, ,62 2,77 1,93 2,48 1,49,93,42,5,31,29,53, ,38 2,55 2,16 2,43 1,59,91,39,49,29,29,57, ,2 2,92 1,99 2,35 1,61,89,35,49,28,29,58, ,3 2,86 1,9 2,34 1,49,94,33,49,28,29,55, ,85 2,72 1,92 2,29 1,4,87,33,46,28,29,76, ,8 2,57 3,2 2,22 1,4,82,33,42,28,29,89, ,8 2,5 1,3 2,15 1,4,77,33,4,28,28,74, ,83 2,5 11,4 2,1 1,38,75,32,39,27,28,68, ,7 2,5 8,88 2,6 1,34,72,3,37,27,28,64,77 2 3,39 2,5 5,79 1,98 1,29,7,32,34,27,29,62, ,8 2,5 4,62 1,94 1,2,67,32,33,26,31,61, ,67 2,49 4,12 1,92 1,2,65,35,32,26,35,58, ,5 2,1 3,88 1,91 1,21,62,33,32,26,36,55, ,82 2,16 3,79 1,9 1,19,6,34,32,26,35,55, ,71 2,36 3,71 1,9 1,11,61,33,32,26,43,61, ,61 2,35 3,55 1,88 1,1,71,34,39,25,78,62,9 27 2,51 2,35 3,39 1,87 1,9,67,34,41,25,67,62, ,5 2,28 3,27 1,81 1,4,62,33,37,25,54,62, ,48 3,13 1,79 1,4,58,32,35,26,5,61,88 3 2,5 3,2 1,76 1,,55,33,33,28,47,61, ,67 2,93 1,6,36,32,46,92 Medel 3,7 2,48 3,49 2,26 1,4,84,37,41,28,35,59,82 Max 4,8 2,92 11,4 2,86 1,78 1,14,53,57,31,78,89 1,2 Min 2,48 2,1 1,87 1,76 1,,55,3,32,25,26,42,63 Årsmedel 1,36 datum Årsmax 11,4 18-mar Årsmin, sept m 3 /s 12, Klingavälsån 25 1, 8, 6, 4, 2,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec
26 Kävlingeån 24 Vattenkontroll 25 Bilaga 3:1 Vattenföring år 25 i Björkaån vid stn , Eggelstad; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 6,16 5,55 2,33 3,86,94,64,28,19,15,16,38,54 2 6,1 3,76 1,99 3,58,96,73,26,21,14,16,37,55 3 7,2 2,92 1,86 3,37 1,9,74,24,21,13,18,36,55 4 8, 2,64 1,85 3,9 1,9,76,23,21,12,18,36,56 5 1,1 2,83 1,83 2,94 1,6,77,21,21,11,18,38,62 6 8,51 2,97 1,83 2,71,97,77,19,26,11,17,43 1,58 7 7,59 2,16 1,85 2,61,98,77,18,32,9,17,43 1,92 8 8,65 1,67 1,86 2,51 1,6,77,18,34,9,16,43 1, ,4 1,67 1,77 2,29 1,6,73,17,31,8,15,44 1,4 1 9,7 1,95 1,62 1,95,95,66,16,29,19,15,43 1, ,6 3,91 1,79 1,89,95,62,15,28,23,15,46 1,1 12 9,52 3,63 1,9 1,82 1,2,63,12,3,16,15,5 1, ,65 3,65 1,87 1,75 1,2,69,1,34,15,15,5 1,2 14 6,59 3,71 1,8 1,68 1,12,78,1,43,15,15,49 1, ,91 2,9 1,78 1,61 1,,8,9,51,15,14,74 1, ,13 2,54 5,51 1,48,91,7,9,47,14,14 1,87 1, , 2,5 4,4 1,35,88,62,9,39,12,14 1,59 1, ,53 2,45 61,9 1,3,83,59,9,32,12,15 1,24 1, ,46 2,48 45,4 1,24,77,51,1,3,12,15,99 1,9 2 8,17 2,4 29,6 1,2,74,43,13,25,12,15,82, ,6 2,34 2,1 1,2,73,37,13,22,14,15,7, ,4 2,7 13,5 1,18,73,35,14,18,15,26,63, ,56,75 1,5 1,12,73,33,17,16,14,23,58, ,55,86 1,1 1,1,74,32,18,16,13,23,52 1, ,87 1,4 11,4 1,1,73,34,17,16,13,31,52 1, ,59 2,21 11,1 1,5,68,38,16,21,12,71,54 1,6 27 2,41 2,88 9,29,98,65,38,16,26,11,86,54 1, ,37 2,61 7,29,98,62,34,16,23,11,69,53 1, ,36 6,16,94,57,32,15,21,12,56,5 1,1 3 2,41 4,96,94,54,3,15,2,15,46,53 1, ,26 4,17,56,17,17,41 1,23 Medel 6,46 2,62 1,3 1,83,87,57,16,27,13,26,63 1,13 Max 11,6 5,55 61,9 3,86 1,2,8,28,51,23,86 1,87 1,92 Min 2,36,75 1,62,94,54,3,9,16,8,14,36,54 Årsmedel 2,1 datum Årsmax 61,9 18-mar Årsmin,8 9-sep m 3 /s 7 Björkaån, Eggelstad jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec
27 25 Kävlingeån Bilaga 3:2 Vattenkontroll 25 Sammanställd data 25 föroreningsutsläpp Avledd föroreningsmängd från kommunala och industriella reningsverk med utsläpp till Kävlingeån. Uppgifterna är hämtade direkt från berörda kommuner och industrier Kommunala/industri Kommun Anslutna Utg. BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-N reningsverk personekv vattenmängd mg/l mg/l mg/l ton ton ton Björkaån Östraby Hörby ,46 25,3,11,57 Lövestad Sjöbo ,6,14 3,16,9 1,86 Klasaröd Sjöbo ,3,38 27,3,5,35 Vanstad Sjöbo ,3,24 25,3,3,33 Sjöbo Sjöbo allt vatten infiltrerat Skåne Tranås Tomelilla ,3 22,515,2,91 Summa 1,4,43 4, Klingavälsån Sövde Sjöbo ,2,7 23,21,4 1,16 Blentarp Sjöbo ,8,15 28,53,1 1,9 Veberöd Lund ,6,2 55 1,28,6 15,4 Summa 2,,74 18,5 Bråån Löberöd Eslöv ,8,14 24,71,2 3,6 Hurva Eslöv ,,16 18,5,1 1,3 Ellinge Eslöv ,9, ,4,35 7 Summa 17,6,38 75 Kävlingeån Askeröd Hörby ,8,4 18,15,9,415 P7 29 9,1, ,9,5 3,1 Torna Hällestad Lund ,4,19 28,11,9 1,28 Revingeby Lund ,2,34 17,15,16,81 Flyinge Eslöv ,, ,,35 2,97 S Sandby Lund ,3, ,7,13 2,2 Örtofta Eslöv ,,3 22,629,24 1,745 Danisco, Örtofta 96 3,1, ,81,313 37,3 Håstad Lund ,5,39 6,2,81,21,34 Solanum, Kävlinge ,,55,1,14,9,1 Kävlinge Kävlinge ,5, ,5,42 29,3 Borgeby Lomma <3,22 8,5 <2,6,16 6,3 Summa 14,1 1,2 14 Totalsumma 35 1,7 21
28 Kävlingeån 26 Vattenkontroll 25 Bilaga 3:3 Resultat vattenkemi/fysik 25 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3 Kävlingeån, vid Högsmölla ,9 8, ,7 94 4, ,8 8, 6,5 5,8 13,5 97 6, ,8 8,1 4, ,5 97 5, ,4 8,1 3,6 4,4 1,8 97 3, ,1 12,9 8, 2,6 3, 13, ,2 < ,5 19,8 7,9 3, 3,8 7,8 85 3, ,1 22,8 7,8 1,6 <5 5,6 65 2, ,3 17,9 7,8 1,1 1,3 7,3 77 2, ,7 14, 7,8 2, 8,7 8,5 83 3, ,9 1, 7,9 2,2 2,3 9,7 86 3, < ,6 8, ,7 9 4, ,7 5,1 8, 3,1 1,9 12, 94 4, MEDEL: 1,8 7,9 4,8 12,8 1,4 91 4, MIN: 1,8 7,8 1,1 <5 5,6 65 2,2 < <1 15 MAX: 22,8 8, , , Kävlingeån, vid Örtofta, uppströms Bråån ,9 7,9 6,4 13,1 94 5, ,2 8,1 4,7 1,8 96 3, ,8 19,8 8, 5,3 9,2 11 4, < ,1 18,1 7,7 1,7 7,1 75 2, ,2 1,1 7,9 3, 8,2 73 3, , 4,9 7,9 3,3 1,8 84 2, MEDEL: 1,8 7,9 4,1 9,9 87 3, MIN: 1,9 7,7 1,7 7,1 73 2, <1 13 MAX: 19,8 8,1 6,4 13,1 11 5, Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp ,7 8,3 4,7 12,1 94 3, ,5 1,5 8,2 1,9 13,3 95 4, ,5 1,6 7,4 1,5 15,4 11 4,8 < ,5 8,4 8,8 1,2 13, ,8 < ,5 12,1 8,4 2,3 13, 121,9 < ,5 18,9 8,6 2,9 1, 18 3,6 < ,5 21,7 8,2 4,8 8, 91 6, ,5 18,4 8,8 6,3 1, , <2 49 <1 < ,5 14,7 8,5 12 8,7 86 5, < ,5 1, 8,6 8,6 1,7 95 4, <1 < ,5 7,1 8,1 2,3 1,3 85 3, ,5 4,1 8,2 2, 12,2 93 3, MEDEL: 1,3 8,3 4,2 11,5 11 3, MIN: 1,5 7,4 1,2 8, 85,9 <2 18 <1 <1 7 MAX: 21,7 8, , , Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön ,3 2,6 8, 4,6 12,5 92 4, ,2 9,4 8,3 1,8 12, 15 4, ,3 18,7 7,8 1,8 6,6 71 3, ,3 14,3 7,7 1,1 6,6 65 2, ,1 6,5 7,7 1, 7,6 62 3, ,1 5, 8,1 2, 11,3 89 3, MEDEL: 9,4 7,9 2,1 9,4 81 3, MIN: 2,6 7,7 1, 6,6 62 2, MAX: 18,7 8,3 4,6 12,5 15 4,
29 27 Kävlingeån Bilaga 3:3 Vattenkontroll 25 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2 Björkaån, vid Björka före utlopp till Vombsjön ,8 8, ,2 92 3, ,6 1,5 8,1 9,8 13,9 99 4, ,1,2 8,1 3,4 14,2 98 4, ,3 9,3 8,2 2, 11, 96 2, ,2 1,9 8,2 2,2 11, 1, < ,4 17,7 8,1 3,2 8,1 85 2, ,1 17,2 8, 3, 7,3 76 2, ,4 14,5 8, 1,4 9,1 9 2, ,2 11,1 8, 1,4 9,5 87 2, ,2 6,1 7,9 1,1 11, 89 2, < ,9 5,6 8, 4,3 11, 88 3, ,5 5, 8,1 2, 11,7 92 1, MEDEL: 8,8 8,1 4,7 1,8 91 2, MIN:,2 7,9 1,1 7,3 76, <1 16 MAX: 17,7 8, ,2 1 4, Vollsjöån, nedströms Vollsjö ,6 1,8 8,1 4,9 13,7 98 3, ,8 8,8 8,2 1,8 11,6 1 2, < ,2 17,4 8, 2,7 8,2 86 3, ,1 13, 7,9 1,2 9,4 9 2, ,1 5,3 7,9,94 9,9 78 2, ,5 5, 8,2 2,1 12, 94 2, MEDEL: 8,6 8,1 2,3 1,8 91 2, MIN: 1,8 7,9,94 8,2 78 2, <1 11 MAX: 17,4 8,2 4,9 13,7 1 3, Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,9 2,6 8, 9,5 12,9 95 4, ,4 7,8 8,1 2,3 11,6 98 2, ,1 16,1 8, 4,1 8,6 88 2, ,1 12, 7,9 2,6 9,5 88 2, ,4 4,6 8, 4,3 1,8 84 3, ,3 5,5 8, 3,6 11, 87 3, MEDEL: 8,1 8, 4,4 1,7 9 3, MIN: 2,6 7,9 2,3 8,6 84 2, MAX: 16,1 8,1 9,5 12,9 98 4, Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,8 1,8 7,9 6,1 13,3 96 4, ,4 8,5 8, 2,2 11,4 98 2, ,1 17, 8, 6,6 8,4 87 2, ,1 12,6 8, 3,7 9,9 93 2, ,3 5,3 7,9 1,2 1,8 85 3, < ,3 5,5 8, 2,1 11,4 91 1, MEDEL: 8,5 8, 3,7 1,9 92 2, MIN: 1,8 7,9 1,2 8,4 85 1, <1 12 MAX: 17, 8, 6,6 13,3 98 4, A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka ,2 6,1 8, 18 11,6 94 2, ,9 2,2 8, 13 13,4 97 5, ,1,7 8,1 3,2 14,1 98 5, ,2 9,4 8,3 1,6 12,6 11 3, < ,8 9,9 8,1 2,1 13, , ,5 17,7 8,1 3,7 8,3 87 3, ,3 19,2 7,8 3,4 4,7 51 8, , 15,6 8,1 1,9 9,4 95 2, ,4 12,6 8,,74 9,3 88 2, ,4 6,7 8,,75 1,6 87 3, ,4 7,1 8, 19 1,7 89 4, ,3 5,5 8,1 3,8 11,7 93 4, <1 94 MEDEL: 9,4 8, 5,9 1,8 92 4, MIN:,7 7,8,74 4,7 51 2, <1 55 MAX: 19,2 8, , ,
30 Kävlingeån 28 Vattenkontroll 25 Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 53A Bråån, vid golfbana, uppströms Eslövsbäcken ,6 2,2 8, ,5 98 4, ,9 9,8 8,3 2,9 11,7 14 2, ,4 17,7 8,2 1,6 9,2 97 2, ,8 15,2 8,1 1,6 9,7 97 2, ,3 6,5 8,1,62 12,1 99 3, < ,9 5,5 8,1 3,9 12,3 98 1, MEDEL: 9,5 8,1 3,6 11,4 99 2, MIN: 2,2 8,1,62 9,2 97 1, <1 18 MAX: 17,7 8, ,5 14 4, Sularpsbäcken, nedströms S Sandbys AR ,2 2,6 7,9 4 12, , ,2 1,2 8, 2,5 11,7 14 9, ,1 18,2 7,7 7,9 6,9 73 6, ,1 14,8 7,7 3,5 6,9 68 6, ,1 7,3 7,6 2,6 7,5 62 7, ,3 6,5 7,9 17 1,8 88 9, MEDEL: 9,9 7,8 12,3 9,5 82 8, MIN: 2,6 7,6 2,5 6,9 62 3, MAX: 18,2 8, 4 12, , Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån ,5 6,5 7,9 4,7 1,7 87 2, ,2 2,4 7, ,1 96 5, ,4,7 7,9 8,6 13,4 93 5, ,8 1,4 8, 3,2 1, 9 2, ,7 1,5 8, 8,6 12, , ,8 17,6 7,9 14 7,6 8 5, ,4 18, 7,8 11 6,5 69 5, ,7 14, 7,8 8,6 8,6 84 3, ,3 11,6 7,9 8,2 9,1 84 3, ,3 6,2 7,9 7, 1,8 87 4, ,1 5,5 7,8 12 1,2 81 4, ,1 5,6 7,9 8,4 11, 88 3, MEDEL: 9,1 7,9 9, 1,3 88 4, MIN:,7 7,8 3,2 6,5 69 2, MAX: 18, 8, 14 13, , Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp ,9 2,6 8,2 2,4 13,9 12 5, ,3 9,3 8,1 3,6 11,5 11 3,6 < ,3 19,5 8,9 13 1, ,8 < < ,3 17,5 8, , ,3 <2 95 <1 < ,1 9,2 8,4 12 9,5 83 6, < ,4 4,1 8, 2,4 1,8 83 2, MEDEL: 1,4 8,4 8,2 11,3 11 5, MIN: 2,6 8, 2,4 9,5 83 2,8 <2 25 <1 <1 12 MAX: 19,5 8, , ,
31 29 Kävlingeån Bilaga 3:3 Vattenkontroll 25 Resultat från veckoprovtagningarna i Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3 Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syrem nr datum C ms/m mg/l % ,8 48,2 12, ,9 46,6 11, ,7 49,5 12, ,5 49,9 13, ,1 51,1 13, ,8 52,1 13, ,7 5,8 14, ,8 51,6 15, ,2 5, 14, ,8 52, 13, ,4 53,4 13, ,4 38,5 12, ,8 44,7 12, ,1 45,8 11, ,4 47,9 1, ,5 51,1 11, ,4 5,9 12, ,1 52,3 1, ,9 53,3 11, ,9 5,4 13, ,1 45,4 9, ,3 45,3 8, ,8 46,6 9, ,4 46,8 8, ,8 46,5 7, ,1 52,3 7, ,8 44,3 7, ,8 44,5 5, ,4 47,1 6, ,4 47,3 6, ,7 44,3 7, ,9 49, 7, ,5 49,1 8, ,7 53,4 7, ,6 46,9 8, ,4 49,4 7, ,4 48,3 8, , 5,9 8, ,7 52,2 7, ,3 52,9 8, ,9 55,4 8, , 51,8 9, ,8 5,3 8, , 58,2 8, ,5 59,4 9, ,6 55,3 1, ,3 61,6 12, ,3 61,8 12, ,7 6,9 11, ,1 62,6 12, ,2 62,3 12, ,1 59,7 13,3 91
32 Kävlingeån 3 Vattenkontroll 25 Bilaga 3:4 Vattenföring, koncentrationer och transport av fosfor, kväve, TOC, BOD och suspenderat material 25 Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m ton ton ton ton ton ton jan ,5 4, , feb ,4 6,3 5, , mars ,2 5, , april 8, ,2 3,4 4, , maj 5, ,2 4,2 3, , juni 4, ,1 3,3 3, , juli 3, ,8 2,2 2, , aug 4, ,2 2,5 1, , sept 4, ,5 3,2 8, , okt 4, ,4 3,7 2, , nov 6, ,7 4, , dec 7, ,2 4, 1, , MEDEL: 9, ,4 4, 7,9 TOTALT: , Kävlingeån mynningspunkten vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m ton ton ton ton ton ton jan , feb , mars , april 9, , maj 5, , juni 4, , juli 3, , aug 4, , sept 4, , okt 5, , nov 6, , dec 7, , MEDEL: 9,4 TOTALT: , Vombsjön, pkt 17 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l m ton ton ton ton jan 9, , ,1 85 feb 5, , ,58 58 mars , , april 1, , ,9 13 maj 1, , ,5 5,8,6 2,6 juni 1, , ,6 4,3,9 14 juli 1, , ,3 2,4,17 28 aug 1, , ,8,1,12 1 sept 1, , ,4,2,53 25 okt 1, , ,,2,6 21 nov, , ,7,21,21 6,6 dec, , ,,74,13 6,3 MEDEL: 3, ,9 TOTALT: ,7 46
Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008
Kävlingeån Vattenkontroll 27 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 28 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Braån vid Örtofta
Läs merKävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009
Kävlingeån Vattenkontroll 28 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 29 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Björkaån vid Björka (pkt
Läs merKÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Läs merKävlingeån. vattenkontroll 2011
vattenkontroll 211 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Cecilia Holmström Landskrona maj 211 Uppdragsgivare s vattenvårdsförbund Omslagsbild: Kävlineån vid Högsmölla Foto: Johan Hammar
Läs merKävlingeån. vattenkontroll 2010
Kävlingeån vattenkontroll 21 Kävlingeån Vattenkontroll 21 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Cecilia Holmström Landskrona april 211 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund
Läs merKävlingeån. Vattenkontroll Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund
Kävlingeån Vattenkontroll 22 Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund Kävlingeån Vattenkontroll 22 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 23 Ekologgruppen
Läs merBudgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
Läs merKÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund
KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merVegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund
Tom sida Vattenkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån vid Välingetorp (pkt 9A), oktober
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merVegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund
Vattenkontroll 214 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Hasslarpsån (pkt 19). December 214. Landskrona mars 215 EKOLOGGRUPPEN
Läs merKÄVLINGEÅN 2017 Kävlingeåns vattenråd
KÄVLINGEÅN 217 Kävlingeåns vattenråd Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning -
Läs merVegeån vattenkontroll 2016
Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeåns Vattendragsförbund OM RAPPORTEN: Titel: Vegeån vattenkontroll 2016 Version/datum: 2016-03-31 Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Vegeån vattenkontroll 2016.
Läs merVegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund
Vattenkontroll 213 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån i Utvälinge, nära utloppet februari 214 Landskrona
Läs merBudgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017
Rönne å - Vattenlkontroll 17 Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 17 Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön 17 Mm 3 % ton % ton % ton %
Läs merKÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd
KÄVLINGEÅN 216 Kävlingeåns vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenråd Anna Olsson Tel: 46-35 52 51 E-post: anna.olsson2@lund.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merKÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd
KÄVLINGEÅN 214 Kävlingeåns vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenråd Anna Olsson Tel: 46-35 52 51 E-post: anna.olsson2@lund.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merBilaga 1. Sammanställning av Saxån-Braåns recipientkontrollprogram
Bilaga 1. Sammanställning av recipientkontrollprogrammet Bilaga 1. Sammanställning av Saxån-Braåns recipientkontrollprogram Provpunkter ingående i programmet: Nr: Lokalbenämning Provtagningsplats Koordinat
Läs merKÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd
KÄVLINGEÅN 215 Kävlingeåns vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenråd Anna Olsson Tel: 46-35 52 51 E-post: anna.olsson2@lund.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merSaxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté 2015-05-27 Olle Nordell
Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté 2015-05-27 Olle Nordell Verksamhetsberättelse för 2014 Saxån-Braåns vattenvårdskommitté har under året bestått av följande personer: Ordinarie ledamöter Suppleanter
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merKävlingeån Vattenkontroll 2003
Kävlingeån Vattenkontroll 23 Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund Kävlingeån Vattenkontroll 23 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 24 Ekologgruppen
Läs merEkologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund
Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Ekologgruppen april 24 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån 23 Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts Foto på framsidan:
Läs merRönne å. vattenkontroll 2006. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 2007
Rönne å vattenkontroll 26 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 27 Omslagsbild: Rössjöns västra strand, en morgon i mars 26. Foto: Birgitta Bengtsson
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merHÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 2008
HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 28 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Landskrona april 29 Omslag: Höje å vid Nymölle, Maj 28. Foto: Jan Pröjts Ekologgruppen i Landskrona
Läs merKÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenvårdsförbund
KÄVLINGEÅN 212 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:
Läs merKävlingeån. vattenkontroll 2009
Kävlingeån vattenkontroll 29 Kävlingeån Vattenkontroll 29 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 21 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild:
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merProjekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi
LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
Läs mer1 Ekologgruppen i Landskrona AB
Saxån-Braån - Vattenkontroll 214 1 Saxån-Braån - Vattenkontroll 214 Saxån Braån provtagningsstationer 214 Omfattning av det samordnade vattenkontrollprogrammet 214 Vattenkemi Transport Met. mossa Met.
Läs merEkologgruppen. april 2008. på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund
Segeån Recipientkontroll 27 Årsrapport Ekologgruppen april 28 på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund Segeån Recipientkontroll 27 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns vattendragsförbund Ekologgruppen i
Läs mer1 Ekologgruppen i Landskrona AB
Saxån-Braån - Vattenkontroll 1 1 Saxån-Braån - Vattenkontroll 1 Saxån Braån provtagningsstationer 1 Omfattning av det samordnade vattenkontrollprogrammet 1 Vattenkemi Transport Met. mossa Met. vatten Bek.medel
Läs merHÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 2010
HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 21 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Landskrona april 211 Omslag: Höje å vid Nymölla, februari 21. Foto: Jan Pröjts, ADRESS: Järnvägsgatan
Läs mer1 Ekologgruppen i Landskrona AB
Saxån-Braån - Vattenkontroll 17 1 Saxån-Braån - Vattenkontroll 17 Saxån Braån provtagningsstationer 17 Omfattning av det samordnade vattenkontrollprogrammet 17 Vattenkemi Transport Met. mossa Met. vatten
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2013
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merTemperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs merVegeån vattenkontroll 2017
Vegeån vattenkontroll 2017 Vegeåns Vattendragsförbund OM RAPPORTEN: Titel: Vegeån vattenkontroll 2017 Version/datum: 2018-03-27 Rapporten bör citeras såhär: Ljungström Rautiainen, V. (2018). Vegeån vattenkontroll
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2014
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs merSaxån-Braåns FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) vattenvårdskommitté Olle Nordell
Saxån-Braåns FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) vattenvårdskommitté 2007-02-27 Olle Nordell Verksamhetsberättelse 2006 Vattenvårdskommittén har under året bestått av följande personer: Ordinarie ledamöter Suppleanter
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merNedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs mer1 Ekologigruppen Ekoplan AB
1 Saxån Braån provtagningsstationer 18 Omfattning av det samordnade vattenkontrollprogrammet 18 Vattenkemi Transport Met. mossa Met. vatten Bek.medel Bottenfauna Kiselalger 14. Svalövsbäcken uppstr Svalöv
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merRÖNNE Å VATTENKONTROLL
RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum
Läs merTemperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVELLINGEBÄCKARNA 2004
Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merRönne å - vattenkontroll 2005
Rönne å - vattenkontroll 25 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum inom ramen för den samordnade recipientkontrollen under 25 i Rönneåns vattensystem.
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merVEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund
VEGEÅN 27 Vegeåns vattendragsförbund Kund Projektledare Vegeåns vattendragsförbund Håkan Olofsson (ALcontrol AB) Foto på framsidan Vegeån vid Åkarpsmölla 26-1-19, koordinat 62966 133582 (Foto: Medins Biologi
Läs merVattenkemi i Skabersjödammen
Vattenkemi i Skabersjödammen Uppföljning av reduktionen av näringsämnen, 2005-2006 2006-10-30 på uppdrag av Segeå-projektet Vattenkemi i Skabersjödammen Vattenkemi i Skabersjödammen Uppföljning av reduktionen
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merSaxån-Braån Vattenkontrollen 2008 SAXÅN-BRAÅN. Vattenkontrollen 2008 Årsrapport. Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté. 1 Ekologgruppen i Landskrona AB
Saxån-Braån Vattenkontrollen 28 SAXÅN-BRAÅN Vattenkontrollen 28 Årsrapport Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté 1 Tom sida Saxån-Braån Vattenundersökningar 28 Rapporten är upprättad av: Ann Nilsson Granskning:
Läs merVEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund
VEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Vegeåns vattendragsförbund Lars-Göran Persson (ordförande) E-post: lars.g.persson@lm.lrf.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merReferenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14
Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merVEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund
VEGEÅN 28 Vegeåns vattendragsförbund Kund Projektledare Foto på framsidan Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Vegeåns vattendragsförbund Håkan Olofsson (ALcontrol AB) Vegeån vid Åbromölla
Läs merVEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund
VEGEÅN 211 Vegeåns Vattendragsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Vegeåns vattendragsförbund Lars-Göran Persson (ordförande) E-post: lars.g.persson@lm.lrf.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merIvösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version
Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21 Version 211-11-18 på uppdrag av Ivösjökommittén Tom sida Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21
Läs merInledning. Innehållsförteckning
1 Höje å 5 Innehållsförteckning Inledning...1 Klassning av vattenkvalitet...3 Sammanfattning... Väderlek och vattenföring...5 Föroreningsbelastning... Vattenkemi... Syretillstånd och biologisk syreförbrukning...
Läs merNäringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker
Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker Delrapport oktober 2018 Tom sida 2018-10-22 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Näringskontroll mätningar vid
Läs merKontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merProvtagningsprogram 2015
Provtagningsprogram 215 Vattenkemi 1 provpunkt Bottenfaunan 14 provpunkter Kiselalgsfloran 8 provpunkter. Lokal Vattendrag Namn Undersökning Koord X Koord Y Kommun 8 Råån Görarpsdammen vattenkemi 212 131125
Läs merNedingen analyser 2011
Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av
Läs merVellingebäckarna 2011
Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merKagghamraån. Miljöförvaltningen. Rapport 1999:3 KAGGHAMRAÅN. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar
Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Rapport 99:3 Rapport 99:3 99--26 Enheten för miljöövervakning KAGGHAMRAÅN Sammanställning av vattenkemiska provtagningar 93-98 Kagghamraån Sammanställning av vattenkemiska
Läs mer~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund
~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002 V egeåns vattendragsförbund VEGEAN 2002 ALeontroi Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALeontroi AB recipientkontrollen i Vegeån.
Läs merSynoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser
Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs mer1 Ekologgruppen i Landskrona AB
1 Ekologgruppen i Landskrona AB Saxån Braån provtagningsstationer 214 Omfattning av det samordnade vattenkontrollprogrammet 214 Vattenkemi Transport Met. mossa Met. vatten Bek.medel Bottenfauna Kiselalger
Läs merSegeån. Recipientkontroll 2018 Årsrapport. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 218 Årsrapport Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 218 Årsrapport Framställt av: www.ekologigruppen.se Slutversion:219-4-29 Uppdragsgivare: Segeåns
Läs merRapport Vellingebäckarna 2012
Rapport Vellingebäckarna 2012 2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken,
Läs merTel E-post:
SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 216 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merVallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Läs merVänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB
Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 5 /2010 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs mer