Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland

Transkript

1 Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland - Rapporter om natur och miljö Rapport nr 7:

2

3 Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland - Sammanställning och utvärdering Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen Titel: Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland - Rapportnummer: 7: ISSN: -7 Rapportansvarig/Författare: Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen Foto omslagsbild: Närkån, Emilie Vejlens, Länsstyrelsen Foton baksida: Närkån (Lye), respektive Gothemån (Åminne), Emilie Vejlens Länsstyrelsen Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län Tryckår: 7 Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

4

5 Innehåll Sidan Uppdrag... Metodik... Vattenföring... Sammanfattning av tillstånd och trender... Halter... 7 Ekologisk status... Transporter... Arealförlust... Flödesviktade halter... Beräkningar för hela Gotland... Bilaga. Provpunktvis sammanställning av resultat... Y. Lummelundaån... Y. Ireån, Ire... Y. Vägumeån, Vägume... 7 Y7. Gothemån, Västerbjärs... 9 Y. Gothemån, Vallstena... Y. Gothemån, Norra Aumunds... Y. Gothemån, Södra Aumunds... Y. Gothemån, Högbro... 7 Y. Västergarnsån, Tofta... 9 Y. Snoderån... Y7. Snoderån, Levide... Y. Snoderån, Oxarve... Y9. Snoderån, Ringome dike... 7 Y. Närkån, Stånga... 9 Y. Närkån, Lye... Y. Närkån, När... Y. Halorån, Rone... Y7. Burgsviksån, Näs... 7 Y9. Storsundsån, Vallmyr... 9 Y9. Västergarnsån, Pavikens utlopp... Y9. Själsöån... Y. Varbosån, Klintehamn... Y. Närkån, Burs... 7 Y9. Halsegårdån... 9 Y. Nisseån... 7 Y. Sprogeån... 7 PMK. Västergarnsån, Liffedarve... 7 PMK. Gothemån, Hörsne Bilaga. Beräkningar och utvärdering Bilaga. Bedömningsgrunder...

6 Uppdrag Länsstyrelsen i Gotlands län genomför inom ramen för det regionala miljöövervakningsprogrammet analys av ytvattenprover vid ett antal stationer varje månad. Syftet är att följa påverkan på regionala och lokala utsläppskällor, beskriva tillståndet i vattendragen, följa förändringar i tiden, samt att beskriva belastningen på kustområdena. Under - undersöktes 7 stationer och för finns mätresultat för stationer. Följande rapport är en sammanställning och utvärdering av denna ytvattenprovtagning. Även äldre mätdata från dessa stationer har tagits med som jämförelsematerial. Sammanställningen är gjord av Ekologgruppen i Landskrona AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län, där Emilie Vejlens och Peter Landergren har varit kontaktpersoner. Vid utvärderingen av resultaten har fokus lagts vid att utreda tillstånd och förändringar av flöde, halter, transport, arealförlust och ekologisk status (fosfor). Följande parametrar har studerats: Totalfosfor och fosfatfosfor Totalkväve och nitratkväve Färgtal och kemisk syrgasförbrukning (COD) Metodik Sammanställningen omfattar vattenkemidata från provpunkter i Gotlands län, se tabell och figur. Vid de flesta av provpunkterna inleddes undersökningarna i februari 9. De har sedan provtagits ca 7- gånger per år. Två av provpunkterna är nationella trendstationer, Västergarnsån vid Liffedarve (PMK) och Gothemån vid Hörsne (PMK). Dessa har provtagits gånger per år sedan 9 respektive 97. All bakgrundsdata från mätningarnas början till och med har hämtats från SLU:s hemsida ( medan data för och har erhållits från Länsstyrelsen i Gotlands län. Länsstyrelsen har även tillhandahållit referensvärden för fosfor (för statusberäkning). Vattenföringsdata har hämtats från SMHI:s hemsida ( För utförligare beskrivning av vilken vattenföringsuppgift som använts för respektive provpunkt, se tabell i bilaga. Start- och sluttidpunkt för mätningarna för de redovisade provpunkterna redovisas i tabell, där det också finns uppgifter om avrinningsområdenas storlek och andelen åkermark. Jämförelser mellan två olika tidsperioder, och - har gjorts, samt för långtidstrender9-. För flera provpunkter finns mätdata från 9-. Detta gäller dock inte alla, varför perioderna för jämförelserna kan variera något. Nya medelvärden för vattenföring och transporter har räknats ut för 999-, medan värden innan dess (gällande åren 9-99) hämtats från rapporten Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland. (Rapporter om natur och miljö nr :. Medins Biologi AB). Bedömningen av halter och arealkoefficienter har gjorts efter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 9 och kursiverats i texten. Statusbedömningen (fosfor) har gjorts efter HVMFS :9, bilaga. För utförligare beskrivning av beräkningar och utvärderingsramar, se bilaga.

7 Tabell. Sammanställda provpunkter i Gotlands län. X- och Y koordinat (projektion RT9), avrinningsområdets storlek (ARO), andelen åkermark, samt start- och slutmånad/år för mätningarna, eller forts då undersökningarna inte är avslutade. Nr Vattendrag, läge X-koord Y-koord ARO (km ) Åker (%)Startmånad Slutmånad Y Lummelundaån 9, feb- forts Y Ireån, Ire, feb- forts Y Vägumeån, Vägume 79 7,7 feb- forts Y7 Gothemån, Västerbjärs ,9 feb- forts Y Gothemån, Vallstena 9 9,9 9 feb- forts Y Gothemån-Norra Aumunds 9, feb- dec- Y Gothemån, Södra Aumunds ,7 feb- dec- Y Gothemån, Högbro 77 9, feb- dec- Y Västergarnsån, Tofta 7 7, feb- dec- Y Snoderån 7 7 7, feb- forts Y7 Snoderån, Levide 7, feb- dec- Y Snoderån, Oxarve 7 7 7, feb- forts Y9 Snoderån, Ringome dike 7 7,7 feb- dec- Y Närkån, Stånga 9, feb- forts Y Närkån, Lye 9 7,9 feb- dec- Y Närkån, När ,9 feb- dec- Y Halorån, Rone, feb- dec- Y7 Burgsviksån, Näs 7 9,9 feb- dec- Y9 Storsundsån, Vallmyr 7, feb- dec- Y9 Västergarnsån, Pavikens utl 7,** jun-9 forts Y9 Själsöån 99,9 jan- forts Y Varbosån, Klintehamn,* 9 jan- forts Y Närkån, Burs 9, ingen uppg. apr- dec- Y9 Halsegårdån 77 9,9 ingen uppg. jan- dec- Y Nisseån 9 9,9 ingen uppg. jan- dec- Y Sprogeån, ingen uppg. jan- dec- PMK Västergarnsån, Liffedarve 7 9,77 jan- forts PMK Gothemån, Hörsne 9 7 9,9 jan-7 forts * En bifurkation vid Ajmunds, med ett ARO km, avleder ca /-delar av tillrinningen till Västergarnsån (Y, Y9). ** Tillrinningsområde uppströms bifurkationen vid Ajmunds ej inräknat.

8 Visby Figur. Sammanställda provpunkter i Gotlands län.

9 Vattenföring I Västergarnsån vid Liffedarve (PMK) och Gothemån vid Hörsne (PMK) sker kontinuerlig flödesregistrering av SMHI. I figur illustreras årsmedelvattenföringen under 97- vid de båda pegelstationerna. Vid båda stationerna uppmättes periodens lägsta medelvattenföring 99 och den högsta (se figur ). Medelvattenföringen för de olika perioderna där transportberäkning jämförts redovisas i tabell. För de flesta provpunkterna var medelvattenföringen något lägre den första perioden (999-9) än den andra (-). m /s,9,,7,,,,,,, m /s,,,,,,,,,,, PMK. Liffedrave PMK. Hörsne Figur. Medelflödet 97- i Västergarnån vid Liffedarve (PMK) och Gothemån vid Hörsne (PMK).

10 Tabell. Vattenföringsdata som använts vid transportberäkningar för de olika provpunkterna i Gotlands län. Medelvärden för jämförda perioder. Transportberäkningar har inte gjorts för de år då data saknats. Provpkt Tidsperiod Medelflöde nr m /år Y 999-9,9 Y -, Y 999-9, Y -, Y 999-9,9 Y -, Y , Y7 -, Y 999-9, Y -,7 Y 999-9,7 Y -,9 Y 999-9, Y -,7 Y 999-9, Y -, Y 999-9, Y -, Y 999-9, Y -, Y , Y7 -, Y 999-9, Y -, Y , Y9 -, Y 999-9,7 Y -,7 Provpkt Tidsperiod Medelflöde nr m /år Y 999-9, Y -, Y 999-9,7 Y -, Y 999-9, Y -, Y , Y7 -, Y , Y9 -, Y ,7 Y9 -,7 Y , Y9 -, Y 999-9, Y -, Y 999-9, Y -, Y ,7 Y9 -,7 Y 999-9, Y -, Y 999-9, Y -, PMK 999-9, PMK -, PMK 999-9,9 PMK -,9 Sammanfattning av tillstånd och trender Om man jämför resultaten för de olika provpunkterna 9-9 med - ( st) finner man att halterna har minskat i vattendragen med följande undantag: Totalkväve: alla provpunkter utom en (Storsundsån, där det skett en obetydlig ökning). Totalfosfor: alla provpunkter utom fyra (en ökning i Gothemån vid provplatserna Södra Aumunds och Högbro samt i Snoderån Ringome dike och oförändrade halter i Snoderån vid Levide). Syretärande ämnen (COD): alla provpunkter utom tre (Närkån Stånga, Västergarnsån Liffedarve och Gothemån Hörsne, där de var oförändrade). Färgtal: alla provpunkter utom fem. (en ökning i Gothemån Västerbjärs och Snoderån Ringome dike, samt oförändrade halter i Gothemån vid Södra Aumunds och vid Högbro, samt i Snoderån, Levide. Av de sammanställda provpunkterna var det en som bedömdes ha hög status, en god, nio måttlig, sex otillfredsställande och elva provpunkter bedömdes ha dålig status (baserad på parametern näringsämnen (fosfor)) -. De högsta arealförlusterna av fosfor - beräknades för Närkån Stånga (Y) och när det gäller kväve var de högsta arealförlusterna i Snoderån Ringome dike. De lägsta förlusterna av både fosfor och kväve beräknades för Storsundsån Vallmyr.

11 Halter I figur redovisas halterna av totalkväve, totalfosfor, COD och färg sorterat efter högsta medelhalten - i fallande ordning. Fosfor De högsta medelhalterna av totalfosfor - registrerades i Närkån, vid Stånga (Y) och i Burs (Y), samt i Burgviksån, Näs (Y7), medan de lägsta registrerades i Ireån, Ire (Y), Halsegårdån (Y9) och Storsundsån, Vallmyr (Y9). Medelhalterna varierade mellan som mest i Närkån Stånga (Y) och som minst i Storsundsån Vallmyr (Y9). Halterna - bedöms vara extremt höga (klass ) i Närkån, vid Stånga (Y), Burs (Y) och När (Y), Burgviksån Näs (Y7), Snoderån Ringome dike (Y9), Halorån Rone (Y) samt i Nisseån (Y). Mycket höga (klass ) halter registrerades på alla övriga provpunkter utom i Gothemån, Södra Aumunds (Y) och i Västerbjärs (Y7), Snoderån (Y) och i Levide (Y7), Gothemån Högbro (Y), Ireån Ire (Y), Halsegårdån (Y9) och i Storsundsån Vallmyr (Y9), där halterna bedömdes vara måttliga (klass ). I medeltal har fosfatfosforandelen - utgjort % av totalfosforn. Den högsta andelen fosfatfosfor ( %) har uppmätts i Närkån Stånga (Y) och den lägsta, 9 %, i Västergarnsån Pavikens utlopp (Y9). Om man jämför totalfosforhalterna 9-9 med -, har halterna minskat för alla provpunkterna med data från 9-9 ( st), utom för Gothemån i Södra Aumunds (Y) och i Högbro (Y), samt Snoderån Ringome dike (Y9) där de ökat något, medan de varit lika i Snoderån Levide (Y7). Kväve Enligt sammanställningen registrerades de högsta totalkvävehalterna - i Snoderån Ringorme dike (Y9), Nisseån (Y) och Lummelundaån (Y), medan de lägsta noterades i Snoderån Levide (Y7), Halsegårdån (Y9) och Storsundsån Vallmyr (Y9). Halterna varierade mellan som mest, i Snoderån Ringorme dike (Y9) och som minst,7 i Storsundsån Vallmyr (Y9). Halterna - bedömdes vara extremt höga (klass ) i Snoderån Ringome dike (Y9) och Nisseån (Y) och mycket höga (klass ) på alla övriga provpunkter, utom i Storsundsån Vallmyr (Y9), där halten bedömdes vara måttlig (klass ). I medeltal har nitratkväveandelen - utgjort 7 % av totalkvävet, med den högsta andelen ( %) i Själsöån (Y9) och som minst 7 % i Storsundsån Vallmyr (Y9). Om man jämför totalkvävehalterna 9-9 med -, har halterna minskat för alla provpunkter med data från 9-9 ( st), utom för Storsundsån Vallmyr (Y9). Vid denna provpunkt som har den lägsta halten av alla provpunkterna, har halten ökat obetydligt. 7

12 Syretärande ämnen (COD Mn ) COD-halten avspeglar vattnets kemiska syreförbrukning. Hög syreförbrukning kan missgynna eller skada den vattenlevande faunan. Förhöjd halt av organiskt material kan också ge lukt och smak samt gynna bakterietillväxt och vara ett problem vid rening av dricksvatten. Medelhalten av syretärande ämnen mätt som kemisk syreförbrukning, COD Mn - var som högst i Nisseån (Y) Sprogeån (Y) och i Burgsviksån, Näs (Y7) och som lägst i Gothemån, Norra Aumunds (Y), Vägumeån Vägume (Y) och i Själsöån (Y9). Den högsta medelhalten, 9, uppmättes i Nisseån (Y) och den lägsta,, i Själsöån (Y9). COD-halterna - bedömdes vara mycket höga (klass ) i Nisseån (Y). Halterna var höga (klass ) i Sprogeån (Y), Burgsviksån, Näs (Y7), Halorån, Rone (Y), Storsundsån, Vallmyr (Y9), Närkån, Stånga (Y), Burs (Y) och När (Y), Snoderån, Ringome dike (Y9), Varbosån, Klintehamn (Y), samt i Västergarnsån, Pavikens utlopp (Y9). Vid alla övriga provpunkter var halterna måttliga (klass ), med undantag Västergarnsån Tofta (Y), Gothemån Norra Aumunds (Y), Vägumeån Vägume (Y) och Själsöån (Y9), där de var låga (klass ). Om man jämför COD-halterna 9-9 med -, hade halterna minskat för alla provpunkterna där det finns data för 9-9 ( st) utom i Närkån Stånga (Y), Västergarnsån Liffedarve (PMK) och Gothemån Hörsne (PMK), där de var lika. Färg Vattenfärgen hänger ihop med COD-talet, då höga färgtal resulterar i höga COD-halter. Färgat vatten kan påverka förutsättningarna för vattenlevande organismer. Färgat vatten innebär normalt ingen hälsorisk men kan ge problem vid rening av dricksvatten. Som orsak till förhöjda färgtal och ökad brunifiering brukar nämnas; klimatförändringar, förändrad markanvändning och dränering samt försurningsförhållanden. Medelhalterna av färgtalen - var som högst i Nisseån (Y), Burgsviksån Näs (Y7) och i Sprogeån (Y) och lägst i Vägumeån Vägume (Y), Västergarnsån Tofta (Y) och i Själsöån (Y9). Som högst var medelhalten mg Pt/l i Nisseån (Y) och som lägst mg Pt/l Själsöån (Y9). Färgtalen - bedömdes vara höga (klass ) i Nisseån (Y), Burgsviksån, Näs (Y7), Sprogeån (Y) och Halorån, Rone (Y), medan de var måttliga (klass ) för övriga provpunkter. Om man jämför färgtalen 9-9 med -, hade halterna minskat för alla provpunkter med data från 9-9 ( st) utom för Gothemån Västerbjärs (Y7) och Snoderån Ringome dike (Y9), där de ökat något, samt Gothemån i Södra Aumunds (Y) och i Högbro (Y), och Snoderån, Levide (Y7), där de var lika.

13 Totalfosfor , 9,, 7,,,,,,,, Totalkväve COD mg PT/l 9 7 Färgtal Figur. Sammanställda provpunkter i Gotlands län. Halterna av totalfosfor, totalkväve, COD och färg sorterat efter högsta medelhalten -, i fallande ordning. Där det finns data är även medelvärden för redovisade. Linjerna visar gränserna för klass (gul), klass (orange) och klass (röd) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 9. 9

14 Ekologisk status Den ekologiska statusen - baserad på parametern näringsämnen (fosfor) har beräknats och bedömningen redovisas i figur. Av de sammanställda provpunkterna var det en som bedömdes ha hög status, en god, nio måttlig, sex otillfredsställande och elva provpunkter bedömdes ha dålig status. Visby Figur. Sammanställda provpunkter i Gotlands län. Bedömning av ekologisk status, baserad på parametern näringsämnen (fosfor). Statusklassningen baseras på provpunkternas medelvärden av totalfosfor - och referensvärde för respektive vattenförekomst.

15 ton/år 9,, 7,,,,,,, Transporter Vid beräkning av transporterade mängder multipliceras förekommande halter med vattenföringen. Beräknade fosfor- och kvävetransporter redovisas i figur. Fosfor De största fosfortransporterna - registrerades i Gothemån Västerbjärs (Y7), Närkån När (Y) och Gothemån Hörsne (PMK). Mängderna varierade mellan som mest, ton/år från det största avrinningsområdet, Gothemån Västerbjärs (Y7) och som minst, ton/år från Storsundsån Vallmyr (Y9) och Halsegårdån (Y9). Av de sammanställda provpunkterna finns det stycken med data för åren Av dessa hade fosformängderna minskat för tio, varit oförändrade för fyra och ökat för fyra provpunkter om man jämför med medelvärden för åren -. Kväve De största kvävetransporterna - registrerades från Gothemån Västerbjärs (Y7), Gothemån Hörsne (PMK) och Närkån När (Y). Mängderna varierade mellan ton/år från det största avrinningsområdet Gothemån Västerbjärs (Y7) och som minst cirka ton/år från Storsundsån Vallmyr (Y9) och Halsegårdån (Y9). Av de sammanställda provpunkterna finns det stycken med data för åren Av dessa hade kvävemängderna minskat för och ökat för två provpunkter vid jämförelse med medelvärden för åren -. Fosfortransport , Y Y Y Y7 Y Y Y Y Y Y Y7 Y Y9 Y Y Y Y Y7 Y9 Y9 Y9 Y Y Y9 Y Y P P 999-9,,, 7,,,9,9,,,,,9 7,,7,7,,, -,,,,,,,,,,,,9,,,,,,,,,7,7,,,,,,7 ton/år 7 Kvävetransport Y Y Y Y7 Y Y Y Y Y Y Y7 Y Y9 Y Y Y Y Y7 Y9 Y9 Y9 Y Y Y9 Y Y P P , 9, 9 7, - 9, 9 7,, 7 7,9 7 9, 7 Figur. Sammanställda provpunkter i Gotlands län. Transporterna av totalfosfor och totalkväve. Medelvärden för - och där det finns data, även

16 Arealförlust Arealförlusten (ämnesmängd/ytenhet) av totalfosfor och totalkväve -, samt bedömningarna av näringstillstånd för respektive provpunkt redovisas i tabell. När det gäller fosforförlusterna, beräknades de största förlusterna (, kg/ha) för Närkån Stånga (Y). Denna provpunkt, liksom Närkån vid När (Y) och vid Burs (Y) bedömdes ha mycket höga (klass ) fosforförluster. I övrigt varierade bedömningarna mellan höga förluster (klass ) och som lägst mycket låg förlust (klass ) vid en provpunkt, Storsundsån Vallmyr, (Y9). Kväveförlusterna var som högst 9 kg/ha i Snoderån Ringome dike (Y9) och i Nisseån (Y). Där bedömdes förlusterna vara mycket höga (klass ), liksom i Gothemån Vallstena (Y). I övrigt bedömdes förlusterna vara höga (klass ) till som lägst, låga ((klass ) vid en provpunkt, Storsundsån Vallmyr (Y9). Tabell. Sammanställda provpunkter i Gotlands län. Beräknade arealkoefficienter för totalfosfor och totalkväve, baserade på medelvärden för -. Tillståndsbedömning av arealförlust har gjorts enligt Naturvårdsverket 9. Provpkt Vattendrag, läge Totalfosfor (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) nr Medel Tillstånd Medel Tillstånd - - Y Lummelundaån, Kanalen, Måttligt hög förlust Hög förlust Y Ireån, Ire, Låg förlust, Hög förlust Y Vägumeån, Vägume,7 Låg förlust, Måttligt hög förlust Y7 Gothemån, Västerbjärs,7 Hög förlust Hög förlust Y Gothemån, Vallstena, Hög förlust 7 Mycket hög förlust Y Gothemån-Norra Aumunds,9 Hög förlust Hög förlust Y Gothemån, Södra Aumunds, Hög förlust 9, Hög förlust Y Gothemån, Högbro, Måttligt hög förlust,9 Hög förlust Y Västergarnsån, Tofta,9 Måttligt hög förlust, Hög förlust Y Snoderån,9 Måttligt hög förlust 7,9 Hög förlust Y7 Snoderån, Levide, Låg förlust,9 Måttligt hög förlust Y Snoderån, Oxarve, Måttligt hög förlust, Hög förlust Y9 Snoderån, Ringome dike,9 Hög förlust 9 Mycket hög förlust Y Närkån, Stånga, Mycket hög förlust Hög förlust Y Närkån, Lye, Måttligt hög förlust, Hög förlust Y Närkån, När,9 Mycket hög förlust Hög förlust Y Halorån, Rone, Hög förlust Hög förlust Y7 Burgsviksån, Näs, Hög förlust 9, Hög förlust Y9 Storsundsån, Vallmyr, Mycket låg förlust, Låg förlust Y9 Västergarnsån, Pavikens utl, Måttligt hög förlust, Hög förlust Y9 Själsöån, Måttligt hög förlust,7 Hög förlust Y Varbosån, Klintehamn, Måttligt hög förlust 9, Hög förlust Y Närkån, Burs,9 Mycket hög förlust Hög förlust Y9 Halsegårdån, Låg, Måttligt hög Y Nisseån,9 Hög 9 Mycket hög Y Sprogeån,7 Låg, Måttligt hög PMK Västergarnsån, Liffedarve, Måttligt hög förlust,7 Hög förlust PMK Gothemån, Hörsne, Hög förlust Hög förlust

17 Flödesviktade halter Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med årsvattenföringen, kan man till viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid en utvärdering av jämförelser och trender. I figur illustreras de olika provpunkternas flödesviktade kväve- och fosforhalter (medelhalter -). Cirka två tredjedelar av provpunkterna (inringade i figur ) ligger ganska väl samlade. De som sticker ut var de högst kvävebelastade provpunkterna (längst till höger i diagrammet) Snoderån Ringome dike (Y9), Nisseån (Y ) och Lummelundaån (Y). De mest fosforbelastade provpunkterna i förhållande till vattenföringen (längst upp i diagrammet) var Närkån Stånga (Y), Närkån Burs (Y), Burgviksån Näs (Y7) och Närkån När (Y). Längst ned till vänster i diagrammet ses de tre provpunkter där det transporterades minst kväve och fosfor i relation till vattenföringen: Storsundsån Vallmyr, (Y9), Halsegårdån (Y9) och Snoderån Levide (Y7). Utvecklingen av flödesviktade fosfor- och kvävehalterna under en längre tidsperiod har beräknats och testats statistiskt för provpunkterna, vilket redovisas i tabell. För fosfor indikeras nedåtgående trend (sjunkande halter) under beräknad tidsperiod för de flesta provpunkterna, medan kvävehalterna enligt trendberäkningarna varit oförändrade. Tot-P, Flödesviktade medelhalter PMK 9 PMK Tot-N Figur. Sammanställda provpunkter i Gotlands län (provpunktsnummer i cirklarna). Flödesviktade halter av totalfosfor (Tot-P) och totalkväve (Tot-N). Medelvärden för -.

18 Tabell. Sammanställda provpunkter i Gotlands län. Trender för beräknad tidsperiod av totalfosfor och totalkväve (flödesviktade halter). Grön pil indikerar nedåtgående trend (sjunkande halter), streck oförändrad trend, samt streck och grön pil oförändrad trend men med tendens till nedåtgående utveckling (ej signifikant) under tidsperioden. Nr Vattendrag, läge Tidsperiod Trend Fosfor Kväve Y Lummelundaån, Kanalen 9- - Y Ireån, Ire Y Vägumeån, Vägume Y7 Gothemån, Västerbjärs Y Gothemån, Vallstena ofullständig tidsserie Y Gothemån-Norra Aumunds ofullständig tidsserie Y Gothemån, Södra Aumunds Y Gothemån, Högbro Y Västergarnsån, Tofta ofullständig tidsserie Y Snoderån 9- - Y7 Snoderån, Levide 9- - Y Snoderån, Oxarve 9- - Y9 Snoderån, Ringome dike Y Närkån, Stånga 9- - Y Närkån, Lye Y Närkån, När Y Halorån, Rone ofullständig tidsserie Y7 Burgsviksån, Näs 9- - Y9 Storsundsån, Vallmyr Y9 Västergarnsån, Pavikens utl Y9 Själsöån ofullständig tidsserie Y Varbosån, Klintehamn ofullständig tidsserie Y Närkån, Burs ofullständig tidsserie Y9 Halsegårdån ofullständig tidsserie Y Nisseån ofullständig tidsserie Y Sprogeån ofullständig tidsserie PMK Västergarnsån, Liffedarve 9- - PMK Gothemån, Hörsne 97- -

19 Beräkningar för hela Gotland För att göra beräkningar för hela Gotland har SMHI s HYPE-modell använts. HYPE är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning av vatten och näringsämnen. Modellen tar bl a. hänsyn till markanvändning, avdunstningsparametrar, jordart och vattenhållande förmåga. Näringsämnen följer samma vägar som vattnet. Två fraktioner vardera av kväve och fosfor behandlas: oorganiskt och organiskt kväve, respektive löst och partikulärt bundet fosfor. Modellens källberäkningar baseras på uppgifter för perioden Transport Baserat på HYPE-modellen 999- har transporten till havet från Gotland beräknats till cirka ton kväve och ton fosfor per år (tabell ). Om man jämför modellerade värden med uppmätta 999-, är de uppmätta kvävetransporterna ca % högre och fosfortransporterna ca % högre än de modellerade. Att utläsa någon förändring mellan tidperioderna (999- respektive -) är svårt, då transportens storlek mellan åren varierar stort, beroende på flödesmängd, hur högvattenflödena är fördelade under året, väderlek samt hydrologiska förhållandena. Tabell. Transport av kväve och fosfor till havet från Gotland. Beräkningar enligt HYPEmodellen (SMHI) och uppmätta värden för provpunkter i åmynningar med HYPE-områden, medelvärden för 999-, samt -. Kursiverade värden är beräknade. För utförligare beskrivning av beräkningar, se bilaga (under hela Gotland ). Nr Provpunkt Kvävetransport (ton) Fosfortransport (ton) HYPE uppmätt uppmätt HYPE uppmätt uppmätt * * Y Lummelundaån 7,99,9, Y Ireån, Ire 99,,, Y Vägumeån, Vägume,,9, Y7 Gothemån, Västerbjärs 9 7, 9,,7 Y Snoderån 7,,,9 Y Närkån, När,7 7,7,79 SUMMA 7 7 7,,,99 Y Halorån, Rone,, Y9 Västergarnsån, Pavikens utl 9,9,7 Y9 Själsöån,,7 Y Varbosån, Klintehamn 9,, SUMMA,, Övriga områden 9 7, HELA GOTLAND 9 9 *- för Y och - för Y9, Y samt Y

20 Arealförlust Arealförlusterna enligt HYPE-modellen för de olika delområdena har klassats (enligt Naturvårdsverket 9) i figur 7. Kväveförlusterna var höga (klass ), för de flesta delavrinningsområdena. Det var bara några få områden i Storsundsån, vid Bästeträsk och på Fårö, där de klassades som måttligt höga (klass ). För fosfor varierar klassningen av förlusterna mellan mycket låg (klass ), vid Bästeträsk, till mycket hög (klass ), i Närkån. Figur 7. Bedömning av arealförluster för totalfosfor och totalkväve, baserade på medelvärden för Avrinningsområden med provpunkter är beräknade utifrån uppmätta värden, medan övriga delavrinningsområden bygger på SMHI s HYPE-modell. Tillståndsbedömning av arealförlust har gjorts enligt Naturvårdsverket 9. Färgklasserna redovisas i ord i tabell.

21 Källfördelning Mängden kväve och fosfor som transporteras med vatten från land till hav styrs av en mängd olika faktorer som varierar både i tid och med avrinningsområde. Belastning tillkommer i flödesvägarna men det sker också avskiljning i form av naturlig fastläggning, omvandling och retention (fördröjning) i landskapet. Storleken på dessa processer beräknas i HYPE-modellen. Genom att modellen tar hänsyn till bidragen från många olika källor, och förluster från dessa i mark och vatten, kan nettobidraget från respektive utsläppskategori beräknas. En källfördelning summerar utsläppen från de olika källorna, både diffusa- och punktutsläpp för ett område eller vattendrag. Källorna som tas upp i modellen är: Sjö Skog & Hygge Myr Jordbruk Övrigt (övrig mark) Urbant inkl. dagvatten Enskilda avlopp Avloppsreningsverk Industri Internbelastning Modellen beräknar tillförsel och förlust av näringsämnen i markskiktens pooler. Tillförsel sker främst genom atmosfärsdeposition, gödsling och vittring. Förlust sker främst genom avrinning, växtupptag och kemiska processer. Balansen mellan tillförsel och förlust beror till stor del av klimat och markanvändning, men även jordart spelar en viktig roll. I modellen finns även uppgifter om bakgrundsbelastning från skog och hygge respektive jordbruksmark. Med bakgrundsbelastning menas naturligt markläckage, dvs. den belastning som inte är påverkad av mänsklig (antropogen) verksamhet. Enligt modellen, beräknas för Gotland, bakgrundsbelastningen (ej antropogent) av kväve från jordbruksmark utgöra ca - % och från skogsmark ca %. När det gäller fosfor, beräknas ca - % från jordbruksmark och % från skogsmark vara naturligt läckage (bakgrundsbelastning). Hela Gotland Källfördelningen enligt HYPE-modellen för transporterade mängder av kväve och fosfor (999- ) från Gotland redovisas i figur. Enligt modellen härrör 7 % av kvävemängden från jordbruksmark och % från skogsmark, medan resterande mängd ( %) kommer från andra källor. När det gäller fosfor, har % sin källa i jordbruksmark, % i skogsmark och % kommer från andra källor. Inom den svenska vattenförvaltningen tillhör Gotland Södra Östersjöns vattendistrikt. För hela distriktets ytvattenförekomster står belastning från jordbruksmark för den största tillförseln av fosfor och en betydande del av kvävet. Av den antropogena delen av tillförseln för hela vattendistriktet kommer % av fosforn och % av kvävet från jordbruksmark (enligt Förvaltningsplan 9- för Södra Östersjöns vattendistrikt, avsnitt påverkansanalys ). Å-mynningar Källfördelningen av transporterade mängder kväve och fosfor, för tio å-mynningar, (HYPEmodellen 999-) redovisas i figur 9. 7

22 Andelen kväve som kommer från jordbruksmark varierar enlig modellberäkningarna mellan 9 % (Lummelundaån och Halorån) och % (Själsöån). Från skogsmark kommer mellan 7 % (Själsöån) och % (Halorån) av kvävet. Vägumeån är den å-mynning vars kväveandel från andra källor än jordbruks- och skogsmark är störst, med %. Av dessa är 7 % från avloppsreningsverk som idag inte längre går till Vägumeån utan pumpas till Slite. När det gäller fosfor, har mellan % (Halorån) och % (Själsöån) sin källa i jordbruksmark, medan mellan 7 % (Västergarnån) och % (Halorån) av fosformängden kommer från skogsmark. Själsöån är den å-mynning vars fosforandel från övriga källor än jordbruks- och skogsmark är störst, med %. Av dessa är % från avloppsreningsverk som idag inte längre går till Själsöån utan pumpas till Visby. Urbant inkl dagvatten;, Övrigt;,9 Enskilda avlopp;, Avloppsreningsverk ;,7 Internbelastning;, Sjö;, Urbant inkl dagvatten;, Övrigt;, Avloppsreningsverk Enskilda ;, avlopp;, Kväve Totalt: ton Jordbruk; 7,9 Skog och Hygge; 9, Myr;, Fosfor Totalt: ton Jordbruk;, Skog och Hygge;, Myr;, Figur. Källfördelning (% av totaltransport) av transporterad mängd kväve och fosfor från Gotland, enligt SMHI s HYPE-modell. Enskilda avlopp;, Övrigt;, Sjö;, Enskilda avlopp;, Skog & Hygge; 9,7 77 Skog & Hygge;, Kväve Totalt: 7 ton Jordbruk;, Fosfor Totalt:, ton Jordbruk; 7,7 7 Y Lummelundaån Y Lummelundaån Figur 9. Källfördelning(% av totaltransport) av transporterad mängd kväve och fosfor från å-mynningar, enligt SMHI s HYPE-modell. Pilarna anger bakgrundsbelastning i % av transporterad mängd från jordbruksmark (gul pil) respektive skogsmark (grön pil).

23 Kväve Totalt: ton Enskilda avlopp;, Urbant inkl. dagvatten;, Övrigt;, Jordbruk; 7, Avloppsreningsverk ;, Skog & Hygge;,7 Sjö;, 77 Myr;,7 Fosfor Totalt:, ton Enskilda avlopp;, Urbant inkl. dagvatten;,9 Övrigt;, Jordbruk;, Avloppsreningsverk ;, 7 Internbelastning;, Skog & Hygge;, Myr;, Y Ireån Y Ireån Kväve Totalt: ton Enskilda avlopp;, Urbant inkl. dagvatten;, Övrigt;,7 Avloppsreningsverk ; 7, Jordbruk; 7, Skog & Hygge;, Internbelastning;, Sjö;, Urbant inkl. dagvatten;,7 Fosfor Totalt:, ton Övrigt;,7 Jordbruk;, Skog & Hygge; 9, Y Vägumeån Y Vägumeån Urbant inkl. dagvatten;, Kväve Totalt: ton Enskilda avlopp;, Avloppsreningsverk ;,7 Enskilda avlopp;,9 Avloppsreningsverk Jordbruk; 79, ;, Internbelastning;, Skog & Hygge;, Fosfor Totalt:, ton Enskilda avlopp;, Urbant inkl. dagvatten;,7 Jordbruk; 7, Avloppsreningsverk ;, Skog & Hygge;,7 7 Y7 Gothemån Y7 Gothemån Figur 9. Källfördelning(% av totaltransport) av transporterad mängd kväve och fosfor från å-mynningar, enligt SMHI s HYPE-modell. Pilarna anger bakgrundsbelastning i % av transporterad mängd från jordbruksmark (gul pil) respektive skogsmark (grön pil). 9

24 Kväve Totalt: 7 ton Enskilda avlopp;, Urbant inkl. dagvatten;,7 Jordbruk;, Avloppsreningsverk ;, Internbelastning;, Sjö;, Skog & Hygge;,9 79 Myr;, Fosfor Totalt:, ton Urbant inkl. dagvatten;, Enskilda avlopp;, Jordbruk;, Avloppsreningsverk ;, Skog & Hygge; 7, 79 Myr;, Y Snoderånån Y Snoderån Urbant inkl. dagvatten;, Kväve Totalt: ton Enskilda avlopp;, Jordbruk; 79, Avloppsreningsverk ;, Sjö;, Skog & Hygge; 7, 9 Enskilda avlopp;,9 Urbant inkl. dagvatten;,7 Fosfor Totalt:, ton Avloppsreningsverk ;, Jordbruk; 7,9 Skog & Hygge;, Y Närkån Y Närkån Kväve Totalt: ton Urbant inkl. dagvatten;,7 Enskilda avlopp;, Jordbruk; 9, Sjö;, Skog & Hygge; 7, 9 Fosfor Totalt:, ton Urbant inkl. dagvatten;,7 Enskilda avlopp;, Jordbruk;, Skog & Hygge; 7, Y Halorån Y Halorån Figur 9. Källfördelning(% av totaltransport) av transporterad mängd kväve och fosfor från å-mynningar, enligt SMHI s HYPE-modell. Pilarna anger bakgrundsbelastning i % av transporterad mängd från jordbruksmark (gul pil) respektive skogsmark (grön pil).

25 Kväve Totalt: 9 ton Urbant inkl. dagvatten;, Övrigt;, Enskilda avlopp;, Jordbruk; 7,9 Skog & Hygge;, Internbelastning;, Sjö;, Urbant inkl. dagvatten;, Fosfor Totalt:, ton Enskilda avlopp; 9,9 Jordbruk;, Skog & Hygge; 7, Y9 Västergarnån Y9 Västergarnån Urbant inkl. dagvatten;,9 Övrigt;, Kväve Totalt: ton Enskilda avlopp;, Jordbruk;, Skog & Hygge; 7, Y9 Själsöån Avloppsreningsverk ;,9 7 Enskilda avlopp;, Fosfor Totalt:, ton Urbant inkl. dagvatten;, Avloppsreningsverk ; 7, Skog & Hygge;, Jordbruk;, Övrigt;,9 Y9 Själsöån 7 Kväve Totalt: ton Urbant inkl. dagvatten;, Jordbruk;,7 Enskilda avlopp;, Internbelastning;, Skog & Hygge;, Urbant inkl. dagvatten;, Fosfor Totalt:, ton Enskilda avlopp; 9, Jordbruk;, Skog & Hygge;, Y Varbosån Y Varbosån Figur 9. Källfördelning(% av totaltransport) av transporterad mängd kväve och fosfor från å-mynningar, enligt SMHI s HYPE-modell. Pilarna anger bakgrundsbelastning i % av transporterad mängd från jordbruksmark (gul pil) respektive skogsmark (grön pil).

26 Bilaga. Provpunktvis sammanställning av resultat I denna bilaga redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns all mätdata för parametrarna nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, färg och TOC redovisad i diagram. Observera att skalan på Y-axeln skiljer sig mellan de olika provpunkterna. Medelvärden för parametrarna är beräknad för perioderna och -, då det finns data från dessa perioder. Skillnaden anges som grön pil nedåt, då halterna minskat, röd pil uppåt då halterna ökat och svart streck då halterna varit lika om man jämför med -. Vidare redovisas bedömning av näringsstatus baserat på totalfosforhalterna. På högersidan finns alla flödesviktade årshalter för nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor redovisad i diagram. Årshalterna illustreras med cirklar respektive romber med olika färg beroende på tidsperiod. Ofärgade (vita) cirklar/romber representerar århalter före år 999. Den linjära trenden är beräknad för alla ingående årshalter. Observera att skalan på Y-axeln skiljer sig mellan de olika provpunkterna. Transporter för parametrarna är beräknad och redovisas i tabeller, för perioderna och -, då det finns data från dessa perioder. Skillnaden anges som grön pil nedåt, då halterna minskat, röd pil uppåt då halterna ökat och svart streck då halterna varit lika om man jämför med -. Vidare redovisas arealkoefficienter för kväve och fosfor, med bedömning enligt Naturvårdsverket 9. Längst ned på sidan finns en skriftlig kommentar till resultaten. För utförligare beskrivning av beräkningar och utvärderingsramar hänvisas till bilaga.

27 Y. Lummelundaån Bakgrundsdata Total areal - 7 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9,9 m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),, Fosfatfosfor () Totalfosfor () 9 7 COD () Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig 7, Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7

28 Y. Lummelundaån Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) 9 7 Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),, Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än transporterna Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor måttligt hög. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för kväve och nedåtgående trend för fosfor.

29 Y. Ireån, Ire Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),7, Totalkväve (),, Fosfatfosfor () Totalfosfor () 7 COD () Färgtal (mg PT/l) 7 Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) God 7, 9 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) 7 Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7

30 Y. Ireån, Ire Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) 7 Totalkväve (ton/år) 9 Fosfatfosfor (ton/år),7, Totalfosfor (ton/år),, Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Låg förlust 7 Nitratkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) 7 Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara god. Transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än transporterna Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor låg. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för varken kväve eller fosfor.

31 Y. Vägumeån, Vägume Bakgrundsdata Total areal - 7 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9,9 m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),,7 Fosfatfosfor () Totalfosfor () 9 7 COD (), 7, Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig 7, Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) 9 Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) 7 7 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 7

32 Y. Vägumeån, Vägume Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl), Totalkväve (ton/år), Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),, - Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Måttligt hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),7 Låg förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Transporterna av nitratkväve, totalkväve och fosfatfosfor var lägre - än transporterna 999-9, medan de var lika för totalfosfor. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara måttligt hög och av fosfor låg. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för kväve och tendens till sjunkande halter för fosfor (för fosfatfosfor signifikant och för totalfosfor på gränsen till signifikant).

33 Y7. Gothemån, Västerbjärs Bakgrundsdata Total areal - 7 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),, Fosfatfosfor () Totalfosfor () 9 COD () Färgtal (mg PT/l) 7 Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig 9,7 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 9

34 Y7. Gothemån, Västerbjärs Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) 7 Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år),9, Totalfosfor (ton/år) 7,, Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),7 Hög förlust 7 Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (99-) Linjär (99-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (99-) Linjär (99-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor och COD och var lägre - än medelvärdet 999-9, medan det var högre för färgtalet. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Transporterna av nitratkväve, totalkväve och fosfatfosfor var lägre - än transporterna 999-9, medan de var högre för totalfosfor. Arealförlusten - av både kväve och fosfor bedömdes vara hög. De flödesviktade halterna 99- visar ingen signifikant trend för kväve och tendens till sjunkande halter för fosfor (för fosfatfosfor signifikant och för totalfosfor på gränsen till signifikant).

35 Y. Gothemån, Vallstena Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark 9 % Medelvattenföring 999-9, m /s -,7 m /s Parameter Medel Nitratkväve (), Totalkväve (), Fosfatfosfor () 9 Totalfosfor () 7 COD () Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig 7, Nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7

36 Y. Gothemån, Vallstena Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) 9 Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år), Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) 7 Mycket hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter 9 Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara mycket hög och av fosfor hög. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor 9- har gjorts, då tidsserien är ofullständig.

37 Y. Gothemån, Norra Aumunds Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9,7 m /s -,9 m /s Parameter Medel Nitratkväve (), Totalkväve (), Fosfatfosfor () Totalfosfor () 7 COD () 7,7 Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig 7, Nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7

38 Y. Gothemån-Norra Aumunds Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år), Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),9 Hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter 9 Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av både kväve och fosfor bedömdes vara hög. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor 9- har gjorts, då tidsserien är ofullständig.

39 Y. Gothemån, Södra Aumunds Bakgrundsdata Total areal - 7 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),, Fosfatfosfor () 7 9 Totalfosfor () 9 COD () Färgtal (mg PT/l) - Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Otillfredsställande 9, 9 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) 7 Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7

40 Y. Gothemån, Södra Aumunds Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) 9 Fosfatfosfor (ton/år),7, Totalfosfor (ton/år),, Nitratkväve (Kg/ha) 7, Totalkväve (Kg/ha) 9, Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (99-) Linjär (99-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (99-) Linjär (99-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve och COD och var lägre - än medelvärdet 999-9, medan det var högre för fosfatfosfor och totalfosfor, samt lika för färgtal. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara otillfredsställande. Transporterna av nitratkväve och totalkväve var lägre - än transporterna 999-9, medan de var högre för fosfatfosfor och totalfosfor. Arealförlusten - av både kväve och fosfor bedömdes vara hög. De flödesviktade halterna 99- visar ingen signifikant trend för kväve och svag tendens till sjunkande halter för fosfor (för fosfatfosfor nästan signifikant och för totalfosfor ej signifikant).

41 Y. Gothemån, Högbro Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),,7 Totalkväve (),, Fosfatfosfor () Totalfosfor () COD () Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig, 9 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) 7 Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 7

42 Y. Gothemån, Högbro Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),9, Nitratkväve (Kg/ha) 7, Totalkväve (Kg/ha),9 Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha),9 Totalfosfor (Kg/ha), Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (99-) Linjär (99-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (99-) Linjär (99-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och COD och var lägre - än medelvärdet 999-9, medan det var högre för totalfosfor, samt lika för färgtal. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Transporterna av nitratkväve och totalkväve var lägre - än transporterna 999-9, medan de var högre för fosfatfosfor och totalfosfor. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor måttligt hög. De flödesviktade halterna 99- visar ingen signifikant trend för kväve och tendens till sjunkande halter för fosfor (för fosfatfosfor signifikant och för totalfosfor ej signifikant).

43 Y. Västergarnsån, Tofta Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -,7 m /s Parameter Medel Nitratkväve (), Totalkväve (), Fosfatfosfor () Totalfosfor () COD () 7,9 Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Otillfredsställande,7 Nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor 9 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l)

44 Y. Västergarnsån, Tofta Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år), Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),9 Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara otillfredsställande. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor måttligt hög. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor 9- har gjorts, då tidsserien är ofullständig.

45 Y. Snoderån Bakgrundsdata Total areal - 7 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),,7 Totalkväve (),, Fosfatfosfor () Totalfosfor () COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7 Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Otillfredsställande,9 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7

46 Y. Snoderån Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),9, Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha) 7,9 Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),9 Måttligt hög förlust 7 Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor COD och färgtal var lägre - än medelvärdet Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara otillfredsställande. Transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än transporterna Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor måttligt hög. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för kväve och nedåtgående trend för fosfor.

47 Y7. Snoderån, Levide Bakgrundsdata Total areal - 7 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),9, Fosfatfosfor () Totalfosfor () - COD () Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig, Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7

48 Y7. Snoderån, Levide Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl),7, Totalkväve (ton/år) 9, 7, Fosfatfosfor (ton/år),9,9 - Totalfosfor (ton/år),, - Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha),9 Måttligt hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Låg förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter 7 Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och COD var lägre - än medelvärdet 999-9, medan halterna av totalfosfor och färgtal var lika. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Transporterna av nitratkväve och totalkväve var lägre - än transporterna 999-9, medan halterna av fosfatfosfor och totalfosfor var lika. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara måttligt hög och av fosfor låg. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för kväve och nedåtgående trend för fosfor.

49 Y. Snoderån, Oxarve Bakgrundsdata Total areal - 7 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),9, Totalkväve (),7, Fosfatfosfor () 7 Totalfosfor () 7 COD () Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig 7,7 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) 7 Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) 9 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 7

50 Y. Snoderån, Oxarve Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år),7, Totalfosfor (ton/år),,9 Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha),9 Totalfosfor (Kg/ha), Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter 7 Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än transporterna Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor måttligt hög. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för kväve och nedåtgående trend för fosfor.

51 Y9. Snoderån, Ringome dike Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve () 7,, Totalkväve () 9,, Fosfatfosfor () 7 Totalfosfor () COD () Färgtal (mg PT/l) 9 Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig, Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 7

52 Y9. Snoderån, Ringome dike Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) 7,9, Totalkväve (ton/år) 9,, Fosfatfosfor (ton/år),9,7 Totalfosfor (ton/år),, - Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) 9 Mycket hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),9 Hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och COD var lägre - än medelvärdet 999-9, medan halterna av totalfosfor, samt färgtal var högre. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Transporterna av, fosfatfosfor var lägre - än transporterna 999-9, medan halterna av nitratkväve och totalkväve var högre och halterna av totalfosfor lika. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara mycket hög och av fosfor hög. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för varken kväve eller fosfor.

53 Y. Närkån, Stånga Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9,7 m /s -,7 m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),7,9 Totalkväve (),,9 Fosfatfosfor () 79 Totalfosfor () COD () - Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig 9, Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 9

54 Y. Närkån, Stånga Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) 9 Totalkväve (ton/år) 9 Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),, Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Mycket hög förlust 9 Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor och färgtal var lägre - än medelvärdet 999-9, medan halterna av COD var lika. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än transporterna Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor mycket hög. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för kväve och nedåtgående trend för fosfor.

55 Y. Närkån, Lye Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),, Fosfatfosfor () 7 Totalfosfor () COD () Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig 9, Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) 7 Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) 9 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 7

56 Y. Närkån, Lye Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) - Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),9, Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet 999-9, medan halterna av nitratkväve var högre. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Transporterna av totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än transporterna 999-9, medan transporterna av nitratkväve var lika. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor måttligt hög. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för varken kväve eller fosfor.

57 Y. Närkån, När Bakgrundsdata Total areal - 7 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -,7 m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),7, Totalkväve (),, Fosfatfosfor () 9 Totalfosfor () 7 9 COD () Färgtal (mg PT/l) 7 Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig 9 9, 9 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) 7 9 Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) 7 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7

58 Y. Närkån, När Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) 7 Totalkväve (ton/år) 7 Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år) 7,, Nitratkväve (Kg/ha) 9 Totalkväve (Kg/ha) Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),9 Mycket hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter 7 Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av totalkväve, nitratkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Transporterna av totalkväve, nitratkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än transporterna Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor mycket hög. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för kväve och tendens till sjunkande halter för fosfor (för fosfatfosfor signifikant och för totalfosfor på gränsen till signifikant).

59 Y. Halorån, Rone Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Nitratkväve (), Totalkväve (), Fosfatfosfor () 7 Totalfosfor () COD () Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig, Nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7

60 Y. Halorån, Rone Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) 7 Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år), Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Hög förlust 9 Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av både kväve och fosfor bedömdes vara hög. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor 9- har gjorts, då tidsserien är ofullständig.

61 Y7. Burgsviksån, Näs Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),7,7 - Totalkväve (),7, Fosfatfosfor () 7 Totalfosfor () 7 COD () 7 Färgtal (mg PT/l) 9 Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig 7,9 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 7

62 Y7. Burgsviksån, Näs Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) 7 Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),7, Nitratkväve (Kg/ha),9 Totalkväve (Kg/ha) 9, Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Hög förlust 7 Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet 999-9, medan halterna av nitratkväve var lika. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Transporterna av fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än transporterna 999-9, medan de var högre för nitratkväve och totalkväve. Arealförlusten - av både kväve och fosfor bedömdes vara hög. De flödesviktade halterna 9- visar svag nedåtgående trend för kväve (för nitratkväve signifikant och för totalkväve på gränsen till signifikant) och sjunkande halter för fosfor.

63 Y9. Storsundsån, Vallmyr Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),,9 Totalkväve (),7,7 Fosfatfosfor (),, Totalfosfor (), COD () Färgtal (mg PT/l) 7 Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Hög,7, Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve),,, Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7 9

64 Y9. Storsundsån, Vallmyr Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl),, - Totalkväve (ton/år),,9 Fosfatfosfor (ton/år),, - Totalfosfor (ton/år),7, Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Låg förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Mycket låg förlust, Nitratkväve - flödesviktade halter, Totalkväve - flödesviktade halter,,9,,,7,,,,,, Linjär (9-),,,,, Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet 999-9, medan halterna av nitratkväve och totalkväve var något högre. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara hög. Transporterna av totalkväve och totalfosfor var lägre - än transporterna 999-9, medan de var lika för nitratkväve och fosfatfosfor. Arealförlusten - av både kväve och fosfor bedömdes vara låg för fosfor och mycket låg för kväve. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för varken kväve eller fosfor. Det utstickande höga värdet för totalfosfor 9 beror på en för provpunkten ovanligt hög halt (Tot-P= ) i december.

65 Y9. Västergarnsån, Pavikens utlopp Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9,7 m /s -,7 m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),, Fosfatfosfor () Totalfosfor () 7 COD () Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Otillfredsställande, Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) 9 7 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) Linjär (COD ()) Linjär (Färgtal (mg PT/l)) 9 7

66 Y9. Västergarnsån, Pavikens utlopp Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) 9 Totalkväve (ton/år) 7 Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),, Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (99-) Linjär (99-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (99-) Linjär (99-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal var lägre - än medelvärdet Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara otillfredsställande. Transporterna av nitratkväve och totalkväve och fosfatfosfor var lägre - än transporterna 999-9, medan de var högre för totalfosfor. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och förlusten av fosfor måttligt hög. De flödesviktade halterna 99- visar ingen signifikant trend för kväve och nedåtgående trend för fosfor.

67 Y9. Själsöån Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Nitratkväve (), Totalkväve (), Fosfatfosfor () Totalfosfor () COD (), Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Otillfredsställande, 9 Nitratkväve Totalkväve 7 Fosfatfosfor Totalfosfor 9 7 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7

68 Y9. Själsöån Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år),7 Nitratkväve (Kg/ha),7 Totalkväve (Kg/ha),7 Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter 7 Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara otillfredsställande. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och förlusten av fosfor måttligt hög. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor - har gjorts, då tidsserien är ofullständig.

69 Y. Varbosån, Klintehamn Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark 9 % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Nitratkväve (), Totalkväve (), Fosfatfosfor () Totalfosfor () 7 COD () Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig 7, Nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7

70 Y. Varbosån, Klintehamn Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) 9 Totalkväve (ton/år) 9 Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år),7 Nitratkväve (Kg/ha) 7, Totalkväve (Kg/ha) 9, Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter 9 Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och förlusten av fosfor måttligt hög. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor - har gjorts, då tidsserien är ofullständig.

71 Y. Närkån, Burs Bakgrundsdata Total areal - 9 km Andel åkermark ingen uppgift Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Nitratkväve (), Totalkväve (), Fosfatfosfor () 7 Totalfosfor () COD () Färgtal (mg PT/l) 7 Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig 9, Nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor 9 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l)

72 Y. Närkån, Burs Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år), Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),9 Mycket hög förlust 7 Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och förlusten av fosfor mycket hög. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor - har gjorts, då tidsserien är ofullständig.

73 Y9. Halsegårdån Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark ingen uppgift Medelvattenföring 999-9,7 m /s -,7 m /s Parameter Medel Nitratkväve (), Totalkväve (), Fosfatfosfor () Totalfosfor () COD () Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig,9 Nitratkväve Totalkväve,,,, Fosfatfosfor Totalfosfor 7 mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7 9

74 Y9. Halsegårdån Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl), Totalkväve (ton/år), Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år), Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Måttligt hög Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Låg Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara måttligt hög och förlusten av fosfor låg. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor - har gjorts, då tidsserien är ofullständig. 7

75 Y. Nisseån Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark ingen uppgift Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Nitratkväve (),9 Totalkväve (), Fosfatfosfor () Totalfosfor () COD () 9 Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig, Nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7 7

76 Y. Nisseån Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år),7 Totalfosfor (ton/år), Nitratkväve (Kg/ha) Totalkväve (Kg/ha) 9 Mycket hög Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),9 Hög Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara mycket hög och förlusten av fosfor hög. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor - har gjorts, då tidsserien är ofullständig. 7

77 Y. Sprogeån Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark ingen uppgift Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Nitratkväve (),9 Totalkväve (), Fosfatfosfor () Totalfosfor () 7 COD () Färgtal (mg PT/l) Utveckling Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Dålig 7,9 Nitratkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor mg PT/l COD () Färgtal (mg PT/l) 9 7 7

78 Y. Sprogeån Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl), Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år), Totalfosfor (ton/år), Nitratkväve (Kg/ha), Totalkväve (Kg/ha), Måttligt hög Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha),7 Låg Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Fosfatfosfor - flödesviktade halter 9 Totalfosfor - flödesviktade halter Kommentar: Ingen jämförelse har gjorts av medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, COD och färgtal mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara dålig. Ingen jämförelse har gjorts av transporterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor mellan - och 999-9, då tidserien är ofullständig. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara måttligt hög och förlusten av fosfor låg. Ingen trendberäkning av de flödesviktade halterna för kväve och fosfor - har gjorts, då tidsserien är ofullständig. 7

79 PMK. Västergarnsån, Liffedarve Bakgrundsdata Total areal - 9 km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -, m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),,9 Fosfatfosfor () Totalfosfor () 7 COD () - Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Otillfredsställande, 9 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) 7 Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor) COD () Linjär (COD ()),,,,,,, 7

80 PMK. Västergarnsån, Liffedarve Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) Fosfatfosfor (ton/år),,7 Totalfosfor (ton/år),, - Nitratkväve (Kg/ha),9 Totalkväve (Kg/ha),7 Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha),7 Totalfosfor (Kg/ha), Måttligt hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (9-) Linjär (9-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än medelvärdet 999-9, medan medelvärdet för COD var lika. (Färgtal mäts ej). Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara otillfredsställande. Transporterna av nitratkväve och totalkväve var lägre - än transporterna 999-9, medan transporterna av fosfatfosfor var högre och totalfosfor lika. Arealförlusten - av kväve bedömdes vara hög och av fosfor måttligt hög. De flödesviktade halterna 9- visar ingen signifikant trend för kväve och nedåtgående trend för fosfor. 7

81 PMK. Gothemån, Hörsne Bakgrundsdata Total areal - km Andel åkermark % Medelvattenföring 999-9, m /s -,9 m /s Parameter Medel Utveckling Nitratkväve (),, Totalkväve (),, Fosfatfosfor () 7 Totalfosfor () COD () - Färgtal (mg PT/l) Näringsstatus Totalfosfor () Bakggrundsvärde Ekologisk kvot bedömning Medel - Mål - god status (Ref-P) (EK) Måttlig 9,7 Nitratkväve Totalkväve Linjär (Nitratkväve) Linjär (Totalkväve) Fosfatfosfor Totalfosfor Linjär (Fosfatfosfor) Linjär (Totalfosfor), mg /l, COD () Linjär (COD ()),,,,,,,,, 77

82 PMK. Gothemån, Hörsne Transporter Medel Utveckling Arealkoefficienter Medel Tillstånd Nitratkväve (ton/årl) Totalkväve (ton/år) 7 Fosfatfosfor (ton/år),, Totalfosfor (ton/år),,7 Nitratkväve (Kg/ha) 9, Totalkväve (Kg/ha) Hög förlust Fosfatfosfor (Kg/ha), Totalfosfor (Kg/ha), Hög förlust Nitratkväve - flödesviktade halter Totalkväve - flödesviktade halter Linjär (97-) Linjär (97-) Fosfatfosfor - flödesviktade halter Totalfosfor - flödesviktade halter Linjär (97-) Linjär (97-) Kommentar: Medelvärdet för halterna av nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor var lägre - än medelvärdet 999-9, medan medelvärdet för COD var lika. (Färgtal mäts ej). Näringsstatusen bedömdes med avseende på medelhalterna av totalfosfor för åren - vara måttlig. Transporterna av nitratkväve, totalkväve och totalfosfor var lägre - än transporterna 999-9, medan transporterna av fosfatfosfor var högre. Arealförlusten - av både kväve och fosfor bedömdes vara hög. De flödesviktade halterna 97- visar ingen signifikant trend för kväve och nedåtgående trend för fosfor. 7

83 Bilaga. Beräkningar och utvärdering Data har hämtats från SLU för åren 9-, medan data för och har erhållits från länsstyrelsen i Gotlands län. Vattenföringen som använts för transportberäkningar och för beräkning av flödesviktade halter har hämtas från SMHI för åren Vattenföringsvärden innan dess (9-99) har tagits från rapporten Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland. (Rapporter om natur och miljö nr :. Medins Biologi AB). Även uppgifter för transporterade mängder 9-99 har hämtats från denna rapport. Nya beräkningar har gjorts 999- med uppgifter om flöden enligt tabell för transporter och flödesviktade halter. Tabell. Vattenföringsdata som använts vid transportberäkningar för de olika provpunkterna i Gotlands län. Nr Vattendrag, läge Vattenföringsdata vid transportberäkningar SMHI: Nr Faktor* Y Lummelundaån HYPE-data för -9 9, Y Ireån, Ire HYPE-data för -9 9, Y Vägumeån, Vägume Arealprop från HYPE-data för 7-79,7 Y7 Gothemån, Västerbjärs Arealprop från SMHI:s pegelstation vid Hörsne,7 Y Gothemån, Vallstena Arealprop från SMHI:s pegelstation vid Hörsne, Y Gothemån-Norra Aumunds HYPE-data för 9-79, Y Gothemån, Södra Aumunds Arealprop från SMHI:s pegelstation vid Hörsne, Y Gothemån, Högbro Arealprop från SMHI:s pegelstation vid Hörsne,7 Y Västergarnsån, Tofta Arealprop från SMHI:s pegelstation vid Liffedarve 9, Y Snoderån Arealprop från HYPE-data för 97-, Y7 Snoderån, Levide Arealprop från HYPE-data för -9,7 Y Snoderån, Oxarve Arealprop från HYPE-data för 9-, Y9 Snoderån, Ringome dike Arealprop från HYPE-data för 9-,7 Y Närkån, Stånga Arealprop från HYPE-data för -79 7,7 Y Närkån, Lye Arealprop från HYPE-data för -79 7, Y Närkån, När Arealprop från HYPE-data för -79 7,99 Y Halorån, Rone Arealprop från HYPE-data för - 99, Y7 Burgsviksån, Näs Arealprop från HYPE-data för 9-7, Y9 Storsundsån, Vallmyr Arealprop från HYPE-data för -7 7, Y9 Västergarnsån, Pavikens utl Arealprop från SMHI:s pegelstation vid Liffedarve 9, Y9 Själsöån HYPE-data för 99-97, Y Varbosån, Klintehamn Arealprop från SMHI:s pegelstation vid Liffedarve 9, Y Närkån, Burs Arealprop från HYPE-data för -79 7,7 Y9 Halsegårdån Arealprop från HYPE-data för 9-797, Y Nisseån Arealprop från HYPE-data för - 97+, och - Y Sprogeån Arealprop från HYPE-data för 9-9, PMK Västergarnsån, Liffedarve SMHI:s pegelstation vid Liffedarve 9, PMK Gothemån, Hörsne SMHI:s pegelstation vid Hörsne, *Faktor= avrinningsområde provpunkt/avrinningsområde vattenföringsuppgift 79

84 Start- och sluttidpunkt för mätningarna för de redovisade provpunkterna redovisas i tabell. För flera provpunkter finns mätdata från 9-. Detta gäller dock inte alla, varför perioderna mellan jämförelserna kan variera något. I sammanställningen har gjorts jämförelser mellan olika tidsperioder, och -, samt för långtidstrender9-. Då dataserierna inte har varit fullständiga har inte medelvärden 9-9 räknats ut för alla provpunkter. När det gäller - saknas det värden för och/eller för vissa provpunkter. I sammanfattningen anges dock alla medelvärden för denna period som -. Bedömningen av halter och arealkoefficienter har gjorts efter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 9 och kursiverats i texten. Statusbedömningen (fosfor) har gjorts efter HVMFS :9. Referensvärden har erhållits från Länsstyrelsen i Gotlands län. Transporterna beräknades på dygnsmedelvärden av vattenföring och linjärt interpolerade halter för varje dygn, enligt metod Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Sötvatten Beräkning av ämnestransport, utg --. Vid granskning av transporter har medelhalter för åren jämförts med -. Arealkoefficienter och statusbedömning av fosfor baseras på perioden -. De flödesvägda medelhalterna av fosfor och kväve beräknades genom att dividera årstransporten med medelårsvattenföringen vid provpunkten. Förekomsten av eventuella långtidstrender i flödesviktade halter har studerats statistiskt. En ökande eller minskande halttrend har bedömts föreligga om den rätlinjiga regressionslinjens lutning statistiskt signifikant avviker från noll (P <,). Då vattenföringsuppgifterna har räknats om från och med, finns det en osäkerhet då man jämför flödesviktade halter 9-. När överlappande uppgifter jämfördes (999-) var skillnaden i allmänhet något större vattenföring (ca %) för de gamla värdena (till och med 9) än för de nya (efter ). Skillnaden var större (ca %) i Vägumeån, Snoderån och Närkån. Detta påverkar resultatet för de födesviktade halterna, men en jämförelse under 9- bedöms dock ändå kunna göras, då flödesviktningen inte är omräknad innan. Mindre än värden har hanteras som faktiska värden. Extremvärden när det gäller höga halter har ej tagits bort (se dock undantag nedan). Att vissa analysvärden är osäkra eller fel kan inte uteslutas. Endast ett värde är dock ändrats i dataserien: provpunkt Y9. datum --7. PO -P ändrat från 7 till 7. Vid PMK-stationerna är COD omräknat från KMnO (COD=KMnO /,9). Färgtal mäts ej vid dessa två stationer.

85 Beräkningar för hela Gotland SMHI s HYPE-modell har använts för att beräkna kväve- och fosfortransport för hela Gotland 99-, där totalt netto för de olika delavrinningsområdena (se figur) har summerats. När det gäller uppmätta värden har arealkoefficienten för respektive provpunkt i relation till avrinningsområdets storlek använts. Transporten har beräknats för tidperioderna 999- samt -. De uppmätta transporterna för provpunkterna har summerats och för avrinningsområden utan provpunkter har HYPE-värden använts (kursiverade siffror i tabell ). Även för beräkningarna av källfördelning, har SMHI s HYPE-modell använts. Modellen bygger på medelvärden Bakgrundsvärden är också hämtade från denna modell. Figur. Delavrinningsområden (svarta linjer) enligt SMHI s HYPE-modell.