Kävlingeån. vattenkontroll 2011

Transkript

1 vattenkontroll 211

2 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Cecilia Holmström Landskrona maj 211 Uppdragsgivare s vattenvårdsförbund Omslagsbild: Kävlineån vid Högsmölla Foto: Johan Hammar Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Undersökningar Väderlek och vattenföringar Hydrologi i Vombsjön... 6 Punktutsläpp Vattenkemi Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning... 8 Näringstillstånd... 9 Ljusförhållanden Försurningstillstånd Ämnestransporter Arealspecifika förluster sida Bilagor 1. Vattenkontrollprogrammet Metodik och genomförande Vattenföringar och transportberäkning Vattenkemi/fysik Resultat och sammanställd data Vattenföringar Föroreningsutsläpp Vattenkemi/fysik Ämnestransporter Bedömningsgrunder för miljökvalitet Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

4 2 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

5 Sammanfattning 211 sjunkande halter Väder och vattenföring Medeltemperaturen 211 i Lund var 9, o C, årsnederbörden var 779 mm och medelvattenföringen i vid Högs mölla var 13,6 m 3 /s, vilket var något högre än medelflödet under perioden , 11,3 m 3 /s. Utmärkande för året var en högre vattenföring än normalt under januari och februari. Utsläpp från reningsverken Av den totala ämnesmängden som transporterades ut till havet via, hade 3 % av BOD, 8 % av fosforn och 1 % av kvävet sin källa i utsläpp från reningsverk och industrier. De tre största punktkällorna är reningsverken i Ellinge (Eslöv) och Kävlinge, samt Nordic Sugar i Örtofta. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var under hela året måttligt syrerikt eller syrerikt, förutom i februari i Klingavälsån (pkt 35). Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var oftast låg i vattensystemet. Fosfor- och kvävehalter Generellt har årsmedelhalterna av både kväve och fosfor varit lägre än normalt. Årsmedelhalterna av fosfor var högst i Torpsbäcken, Bråån och utflödet från Sövdesjön. Torpsbäcken och Bråån hade även de högsta årsmedelhalterna av kväve, tillsammans med Sularpsbäcken. I vid Vombsjöns utlopp var näringshalterna ovanligt låga. Beräknade trender för vid Högsmölla visar att det finns en tendens till sjunkande halter av både fosfor och kväve under perioden Ljusförhållanden Generellt var vattnet klarare 211 än under ett normalår. Baserat på årsmedelvärdena var vattnet starkt grumlat i Torpsbäcken, Tranåsbäcken samt i Klingavälsån, medan övriga bedömdes ha betydligt grumlat vatten. Försurningstillstånd Försurningsrisken inom avrinningsområdet är liten, då ph under alla årets mätningar varit högt. Ämnestransport Transporten av fosfor 211 var ungefär som medeltransporten för perioden , medan kvävetransporten var något lägre än medel. Totalt beräknas ca 28 ton fosfor, 18 ton kväve och 13 ton BOD, ha förts ut till Öresund från under 211. Näringstillstånd Näringstillståndet, mätt som arealförlust, var betydligt lägre jämfört med Fosfortillståndet var måttligt vid alla lokaler utom i Björkaån och Bråån som hade hög arealförlust. Bråån hade även en mycket hög arealförlust av kväve, medan övriga lokaler hade hög förlust. Klassning av vattenkvaliteten En klassificering av vattenkvaliteten har gjorts nedan enlig Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger tillståndet, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd (för gränser mellan klasser, se bilaga 4). Prov- Område Syretillstånd Näringstillstånd Ljusför- Försurningspunkt arealförlust hållanden tillstånd nr min medel medel 211 min 211 Syrgashalt fosfor kväve Grumlighet ph mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år FNU 3, Högsmölla* 6,1, ,5 7,8 17 Vombsjöns utlopp 8,6,1 4,8 4,4 7,9 2 Björkaån 8,2, ,2 7,8 27A Bråån 7,7, ,8 7,8 35 Klingavälsån 3,6,14 5,7 8, 6,8 * för näringstillstånd är beräkningarna gjorda för s utlopp 3 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

6 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i 211. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet sedan 22 är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är s vattenvårdsförbund. Provtagning, vissa analyser (temperatur, syrgashalt, ph, grumlighet, konduktivitet, BOD), månadsredovisning, samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Alcontrol i Malmö har ombesörjt resterande kemiska analyser. Undersökningar 211 Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan på föregående uppslag. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analysmetodik redovisas i bilaga 1. Vattenkemi Det vattenkemiska basprogrammet omfattar 13 provpunkter i och dess tillflöden. Provtagning har skett 6 eller 12 gånger under året. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syre-, och grumlighetsstatus. Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter har genomförts vid en station, där prover tas en gång per vecka (Högsmölla, pkt 3). Transporter har beräknats för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC), biologisk syreföreförbrukning (BOD 7 ) och suspenderade ämnen för denna station. Dessutom har transportberäkningar gjorts för Björkaån (pkt 2), Klingavälsån (pkt 35), Bråån (pkt 27) och mynningspunkten (fosfor, kväve och BOD). 4 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

7 Väderlek och vattenföringar 211 Temperatur Vid SMHI s väderstation i Lund var årsmedeltemperaturen 211 9, o C, vilket är 1,1 grader högre än normalvärdet för perioden Förutom de två inledande månaderna hade samtliga månader en temperatur över den normala. Nederbörd Årsnederbörden 211 mättes till totalt 779 mm, vilket är mer än årsmedelnederbörden för perioden , 666 mm. Större nederbördsmängd än normalt uppmättes framför allt i juli och augusti. Månaderna april och november hade betydligt mindre nederbörd än normalt. Juli var den nederbördsrikaste månaden med 177 mm och november den nederbördsfattigaste med endast 7 mm. Vattenföringar Årsmedelflödet 211 vid Högsmölla var 13,6 m 3 /s, vilket är något högre än medelflödet under perioden , 11,3 m 3 /s. Januari och februari hade betydligt högre månadsmedelflöde än medelvärdet under perioden Även augusti och september hade högre vattenföring jämfört med medelvattenföringen. Vår och försommarmånaderna hade något lägre vattenföring än normalt och även i slutet av året var vattenföringen lägre än normalt. C Temperatur i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 211 normal mm Nederbörd i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 211 normal m 3 /s Vattenföring vid Högsmölla jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 211 normal Det högsta dygnsmedelflödet vid Högsmölla uppmättes 18 januari då 77 m 3 /s uppmättes. Sista veckan i juni och första i augusti uppmättes de lägsta flödena kring 2-3 m 3 /s. 5 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

8 Hydrologi i Vombsjön Sydvatten ABs tappning av vatten från Vombsjön till under 211 har i medeltal uppgått till 4,1 m 3 /s, vilket är högre än medeltappningen för både 21 (2,5 m 3 /s) och 29 (1,5 m 3 /s), vilken var ovanligt låg. Tappningen från Vombsjön var relativt hög i januari mars samt i slutet av augusti-början av oktober. Mellan slutet av mars och mitten av augusti förekom långa perioder av minimitappning (,5 m 3 /s) omväxlande med perioder med relativt låg tappning. Som mest tappades 32,5 m 3 /s 1-11 februari. Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari 211 låg på +19,85 meter över havet. Sedan steg vattenståndet och under några dagar i februari (6-14) överskreds dämningsgränsen +2,9 meter över havet. Som högst var vattenståndet 21,14 meter över havet. I slutet av månaden sjönk vattenståndet och mellan mars till slutet av augusti fluktuerade vattenståndet mellan +2, och 2,7 meter över havet. Sedan sjönk vattenståndet och nådde sin lägsta nivå +19,2 i början av december. Därefter steg vattenytan igen och på årets sista dag var vattenståndet +2,6 meter över havet. Amplituden under året var 1,94 m. 6 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

9 Punktutsläpp 211 Totalt beräknas 43 ton BOD, 2,2 ton fosfor och 181 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i s avrinningsområde 211 vilket var ungefär som 21, och något mer än 28 och 29. De tre största punktkällorna var reningsverken i Ellinge (Eslöv) och Kävlinge samt Nordic Sugar i Örtofta (se bilaga 3:2). Därefter kommer Veberöds och Södra Sandby reningsverk. Av biflödena är det Bråån som tar emot störst utsläppsmängder. I diagrammen nedan redovisas andelen kväve och fosfor som har sitt ursprung i de reningsverk som belastar ån. Reningsverkens andel av den totala kvävetransporten i Bråån (ton) Reningsverkens andel av den totala fosfortransporten i Bråån (ton) 445 2,6 1,4 Löberöd Hurva 4,48,2,1 Löberöd Hurva 34 3 Ellinge,72,69 Ellinge När det gäller medelhalterna i det utgående avloppsvattnet har kvävehalterna varit högst i Klasaröd, Vanstad, Veberöd, Blentarp samt Nordic Sugar (4-57 mg/l). Fosforhalterna var högst i Skånes Tranås (1,16 mg/l), som även hade mycket hög BOD-halt (16 mg/l). Även Östraby reningsverk hade mycket höga fosfor- och BOD-halter (bilaga 3:2). Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnestransporterna i respektive biflöde, samt totalt i, redovisas i tabellen nedan. Någon reduktion av ämnesmängd på sträckan mellan reningsverken och de aktuella provpunkterna har ej medräknats. Detta innebär att de redovisade procentuella reningsverksbidragen överlag är överskattade. Reningsverkens bidrag totalt i var för BOD 3 %, fosfor 8 % och kväve 1 %. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 3:2. Reningsverkens totala utsläpp 211 BOD (ton) andel av totaltransport i ån (%) Fosfor (ton) andel av totaltransport i ån (%) Kväve (ton) andel av totaltransport i ån (%) Björkaån 1,9,5,1 1,1 4,9,7 Klingavälsån 4,4 1,7,9 2, Bråån 21 9,, ,1 direkt ,3 4, ,8 totalt* , * i totalt har Björkaåns, Klingavälsåns, och Brååns reningsverksutsläpp inkluderats. 7 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

10 Vattenkemi 211 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var svagt vid ett tillfälle (feb 211) i Klingavälsån vid utflödet i (pkt 35). Lokalen ligger nedströms en våtmark som var islagd vid tillfället, vilket kan förklara den lägre syrgashalten. Vid övriga provpunkter har syretillståndet under samtliga provtagningstillfällen varit måttligt syrerikt eller syrerikt (klass 1-2). Den biologiska syrgasförbrukningen, BOD-halten, har oftast varit låg i vattensystemet och i nivå med de uppmätta halterna tidigare år. Högst BOD-halter uppmättes i Klingavälsån vid Sövdesjöns utlopp i augusti (9,8 mg/l) och i Torpsbäcken i oktober (9,1 mg/l) mg/l µg/l Minvärden för syrgashalter 211 (staplar) samt NV s tillståndsklasser (rastrerade) a 53a provpunkter Medelhalt för BOD 211 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 211 högsta medel lägsta medel A 35 svagt syrefattigt syrefritt Högsmölla Vombsjöns utl. utl. Björkaån Bråån Klingavälsån 8 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

11 Näringstillstånd Fosfor Ingen extremt hög årsmedelhalt för totalfosfor uppmättes 211. I december vid högflöde uppmättes extremt hög totalfosforhalt i Torpsbäckens utflöde i Vombsjön (pkt 19) samt i Tranåsbäcken (pkt 51). Även fosfatfosforhalterna var förhöjda. I Bråån pkt 27a uppträdde extremt hög totalfosforhalt i november, då även fosfatfosforhalten var förhöjd. I vid Högsmölla (pkt 3) uppmättes extremt hög totalfosforhalt i juni. i Klingavälsån vid Sövdesjöns utlopp (pkt 5) uppmättes extremt hög totalfosforhalt i augusti. Andelen fosfatfosfor var låg. I jämförelse med tidigare år ligger medelhalterna 211 lågt, i nivå med de lägsta medelhalterna under perioden I Vombsjöns utlopp (pkt 17) har ovanligt låga totalfosfor och fosfatfosforhalter uppmätts under 211. Medelfosforhalten var 31 g/l, vilket är betydligt lägre än någon gång under Näst lägsta medelvärdet vid lokalen uppmättes 21 (56 g/l). Trendlinjen för de flödesviktade totalfosforhalterna vid Högsmölla under åren visar att det finns en tydlig trend till sjunkande halter under perioden. g/l µg/l mg/l,16,14,12,1,8,6,4,2 Medel- och maxvärden för totalfosfor 211 samt NV s tillståndsklasser för sjöar (rastrerade) a 53a provpunkter Medelfosforhalter 211 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 211 högsta medel lägsta medel A 35 Extremt hög Mycket hög Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade fosforhalter, Hög 9 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

12 Kväve Årsmedelhalterna bedömdes som extremt höga (klass 5, > 5 g/l) i Bråån (pkt 27a och 53a), Torpsbäcken (pkt 19) samt i Sularpsbäcken (pkt 33). De högsta kvävehalterna uppmättes i februari och december. Liksom 21 uppmättes årets maxhalt (1 µg/l) i Torpsbäcken (pkt 19) i december. I Bråån vid Örtofta pkt 27a har extremt höga kvävehalter uppmätts vid nio av tolv provtagningstillfällen. Även längre upp i Bråån uppströms Eslövsbäcken uppmättes extremt hög halt vid fem av sex tillfällen. I Sularpsbäcken har halterna varit extremt höga vid samtliga tillfällen. I jämförelse med tidigare år ligger medelhalten 211 lågt, i nivå med de lägsta medelhalterna under perioden Provpunkterna i sjöutloppen (Vombsjön pkt 17 och Sövdesjön pkt 5) har markant lägre kvävehalter, tillsammans med Klingavälsån (pkt 35). De högsta ammoniumhalterna har uppmätts i Bråån (pkt 27a), Sularpsbäcken (pkt 33) och Klingavälsån (pkt 35 och 5). Trendlinjen för de flödesviktade totalkvävehalterna vid Högsmölla under åren , visar att det finns en tendens till sjunkande halter under perioden. g/l Kväve 211 medelvärde av olika fraktioner (totalkväve=hela stapeln) samt max-värde för totalkväve µg/l mg/l 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, org-n NO3-N NH4-N max tot-n a 53a Medelkvävehalter 211 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 211 högsta medel lägsta medel A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade kvävehalter, Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

13 Ljusförhållanden Liksom 21 var vattnet generellt något klarare på många provpunkter jämfört med ett normalår. Starkt grumlat vatten (>7 FNU), baserat på årsmedelvärdena, noterades i Torpsbäcken (pkt 19), Tranåsbäcken (pkt 51) samt i Klingavälsån (pkt 35 och 5). Övriga provpunkter bedömdes ha betydligt grumlat vatten. Inga extrema toppar i grumligheten (som förekommer vissa år i samband med höga flöden) uppmättes under året. Den högsta grumligheten som uppmättes var i Tranåsbäcken (pkt 51) i december (38 FNU), då flödet var högt. FNU Medel- och maxvärden för grumlighet 211 samt SNV s tillståndsklasser (rastrerade) a 53a provpunkter stark betydlig måttlig Försurningstillstånd ph har varierat mellan 6,8 och 9,2. Det lägsta värdet noterades i Klingavälsån (pkt 35) i februari, och det högsta värdet i Klingavälsån vid Sövdesjöns utlopp (pkt 5) i augusti i samband med hög planktonproduktion. ph-värdena går sällan under neutralpunkten (ph 7) och har under samtliga provtagningar under året legat i Naturvårdsverkets klass 1. Försurningsrisken inom avrinningsområdet är således liten. Höga ph-värden upp mot 9 kan vara skadligt för vissa organismer, och risk finns även för ammoniakbildning om ammoniumhalterna är höga. 11 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

14 Ämnestransporter 211 Ämnestransporterna i 211 var ungefär som medeltransporten för åren Totalt beräknas ca 28 ton fosfor, 18 ton kväve och 13 ton BOD ha transporterats ut till Öresund via under 211. Medeltransporten för perioden har varit 29 ton fosfor, 19 ton kväve och 13 ton BOD. s utlopp ton Fosfortransporter m 3 /s Fosfortransport Årsmedelvattenföring s utlopp ton Kvävetransporter m 3 /s Kvävetransport Årsmedelvattenföring 12 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

15 ton Fosfortransport, Högsmölla 211 m 3 /s 9, 4, tot-p, ton vattenföring, m3/s 8, 35, 7, 3, 6, 25, 5, 2, 4, 15, 3, 2, 1, 1, 5,,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec ton Kvävetransport, Högsmölla 211 m 3 /s 5 45, tot-n, ton vattenföring, m3/s 45 4, 4 35, 35 3, 3 25, 25 2, , 1 1, 5 5,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Tranporten av kväve och fosfor var ojämnt fördelad under årets månader. I samband med höga flöden i början av året transporterades stora mängder i januari och februari. Perioden mars - november hade ganska låga transporter. Ökade flöden i december medförde ökade transporter av kväve. När det gäller transporten av BOD, TOC och suspenderat material, har den följt samma mönster som för kväve och fosfor. ton Högsmölla Fosfortransporter A 35 Vombsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån ton Högsmölla Kvävetransporter A 35 Vombsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån ton 25 BOD-transporter Högsmölla A 35 Vombsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån 13 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

16 Arealspecifika förluster Arealkoefficienterna 211, det vill säga ämnestransporten delat med avrinningsområdets yta uppströms aktuell provpunkt (inklusive reningsverkens andel), var något högre 211 jämfört med medelvärdena för de tre senaste åren för både kväve och fosfor. Detta berodde på en högre vattenföring 211. Baserat på medelvärde från de tre senaste åren, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) benämns arealförlusterna för kväve som höga till mycket höga och för fosfor som måttliga till höga. Jämfört med den förra 3-årsperioden var arealförlusterna för totalkväve betydligt lägre Även arealförlusten av totalfosfor var betydligt mindre 211 jämfört med Arealkoefficienterna 211 var högst i Bråån (stn 27A) för både kväve och fosfor, medan Vombsjöns utlopp (stn 17) hade de lägsta arealförlusterna. Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd Areal kg/ha, år NV klass kg/ha, år NV klass Björkaån, pkt ,1 34 km , ,26 Medel, 3 år 16 4 höga,17 4 höga förluster Vombsj. Utl (stn 17) 29 2,6,11 45 km ,2,9 förluster 211 7,4,11 Medel, 3 år 4,8 4 höga,1 3 måttliga förluster Klingavälsån,pkt ,1,11 24 km ,3,13 förluster 211 7,7,18 Medel, 3 år 5,7 4 - höga,14 3 måttliga förluster Bråån (stn 27 A) 29 15,16 17 km ,32 förluster ,31 Medel, 3 år 25 5 mycket,26 4 höga höga förluster Utloppet i Öresund 29 7,9 12 km ,16 förluster ,24 Medel, 3 år 11 4 höga,16 3 måttliga förluster förluster 14 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

17 Okt 97 Apr 98 Okt 98 Apr 99 Okt 99 Apr Okt Apr 1 Okt 1 Apr 2 Okt 2 Apr 3 Okt 3 Apr 4 Okt 4 Okt 97 Apr 98 Okt 98 Apr 99 Okt 99 Apr Okt Apr 1 Okt 1 Apr 2 Okt 2 Apr 3 Okt 3 Apr 4 Okt 4-12,7 retention (kg/ha) vattenföring (l/s) retention (kg/ha) vattenföring (l/s) Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeå-projektet I det kommunala samarbetet med Kävlingeåprojektet anläggs dammar och våtmarker inom avrinningsområdet som bidrar till en minskning av kväve och fosfortransporterna. För närvarande upptar dessa en sammanlagd yta på ca 36 ha I s avrinningsområde finns en damm, Slogstorp, där mätningar av näringsämnesreduktionen (retention) pågick kontinuerligt från det att dammen stod klar i oktober 1997 fram till mars 25. Därefter gjordes en kortare undersökning under november 25 till juli 26, där resultaten från den tidigare använda provtagningsmetoden jämfördes med resultat från en flödesproportionell provtagningsmetod. Den senare undersökningen visade att sannolikt har den beräknade belastningen och retentionen av fosfor tidigare underskattats något, medan kväveretentionen gav resultat som var jämförbara mellan de båda provtagningsmetoderna. Provtagning vid Slogstorpsdammens inlopp, december 25. Den genomsnittliga kväveretentionen i Slogstorp, var drygt 2 kg/ha/år, vilket motsvarar drygt 4 % av dammens totala belastning. Den beräknade fosforretentionen under samma period var ca 5 kg/ha dammyta (och är då troligen något underskattad). Retentionen av fosfor motsvarar ca 14 % av den totala belastningen av fosfor på dammen. Slogstorp - kväve Slogstorp - fosfor Kväveretention Medelvattenföring Fosforretention Medelvattenföring Eftersom förutsättningarna för att erhålla en hög absolut näringsretention är ovanligt bra (bla. beroende på hög belastning) i Slogstorpsdammen kan man förutsätta att genomsnittsdammen inom s avrinningsområde inte är lika effektiv, vare sig det gäller kväve- eller fosforavskiljning. En genomgång av kväve och fosforretentionen i dammar anlagda inom ramen för Höjeå-projektet visar en genomsnittlig retention av kväve på 56 kg/år ha och 23 kg fosfor per ha och år. Om dessa siffror används kan man grovt uppskatta att anlagda våtmarker inom Kävlingeåprojektet varje år reducerar kvävetransporten med 2 ton/år och fosfortransporten med 8 ton per år. 15 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

18 Bilaga 1 Sammanställning av s recipientkontrollprogram Nr: Lokalbenämning provtagningsplats koordinat RN kommun frekvens program ggr/år bas övrigt 3, vid Högsmölla Kävlinge 12 (52) 1,2,3 Bf(SKA-kav3) 1, vid Örtofta, uppstr Bråån Lund/Eslöv , vid Vombsjöns utlopp Eslöv Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön Sjöbo Björkaån, vid Björka före utl till Vombsj Sjöbo 12 1 Bf(SKA-kav2) 22 Björkaån vid Eggelstad Sjöbo Bf(SKA-kav22) 23 Vollsjöån, nedströms Vollsjö Sjöbo Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka Eslöv 12 1 Bf(SKA-kav27A) 53A Bråån, vid golfbana, uppstr. Eslövsb Eslöv Sularpsbäcken, nedstr S Sandbys AR Lund Klingavälsån, vid utlopp till Lund 12 1 Bf(SKA-kav6) 5 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp Sjöbo 6 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari-december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - jämna månader (feb, april, juni, aug, okt, dec)) Förklaringar program bas 1 bas 2 bas 3 övrigt Vattenföring Suspenderat material Temperatur Bf bottenfauna- Temperatur Syrgas undersökning år 29 ph Syrgasmättnad (vart tredje år) Grumlighet Syrgas Syrgasmättnad Grumlighet BOD Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Fosfatfosfor Konduktivitet Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Totalfosfor TOC 16 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

19 Bilaga 2:2 Metodik vattenföring och transportberäkning Vattenföring för transportberäkningar har inhämtas från följande stationer: Läge provpunktsnummer uppgiftslämnare SMHI stations-nr, Högs mölla 3 Sydvatten AB Vombsjöns utlopp 17 Sydvatten AB Bråån, Ellinge 27 SMHI Klingavälsån 35 SMHI Björkaån, Eggelstad 22 SMHI I beräkningen av transporterna vid pkt 3 i Högsmölla används resultaten från blandprovsanalyserna, (se Veckoprovtagning nästa sida) samt SMHI:s månadsmedelflöden vid denna mätstation. För BOD och suspenderat material används resultaten från månadsanalyserna. När det gäller transportberäkningarna av BOD, bör det påpekas att enligt uppdraget görs analyserna utan ATU. Detta innebär att nitrifikationen inte hämmas. Då ammoniumhalterna tidvis kan var höga, speciellt nedströms avloppsutsläpp, ger BOD-halten inte bara ett mått på den biologiska syrgasförbrukningen utan även det syre som förbrukas då ammoniumet övergår till nitrat. Man bör därför vara försiktig med att använda BOD-transporten som ett mått på mängden nedbrytbart material i vattnet. För beräkning av totaltransporterna ut i Öresund utnyttjas ämneskoncentrationer från pkt 3, Högs mölla. Även vattenföringen baseras på uppgifter från Högsmölla, men värdena arealkorreleras med faktorn 1,16 för att kompensera för den större arealen vid mynningen. Transportmängderna för Vombsjöns utlopp, pkt 17, bygger på månadsanalyserna och tappningsuppgifter från Sydvatten AB. För Björkaån, Klingavälsån, och Bråån har beräkningsgrunden varit redovisade månadsanalyser och SMHI:s månadsmedelflöden för respektive vattenföringsstation. För att kompensera för sträckan mellan provpunkt och vattenföringsstation och representera hela det aktuella delavrinningsområdet, är flödena uppräknade med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv, avrinningsområde i Sverige: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 Vattenföringen vid provtagningstillfällena beräknades av dygnsvärden från ovanstående vattenföringsstationer och arealkorrelation för samtliga provtagningsstationer utom för pkt 33 i Sularpsbäcken, där bestämdes vattenföringen med den så kallade flottörmetoden (uppmätning av bäckens tvärsnittsarea och flödeshastighet) vid de provtagningstillfällen där så var möjligt. 17 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

20 Bilaga 2:2 Metodik kemiska, fysikaliska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Vattenproverna togs i mitten av åfåran från strandkanten med hjälp av en käpphämtare eller från bro med en ruttnerhämtare. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Månadsprovtagning Provtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad (12 ggr/år) vid 5 provpunkter och jämna månader (februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år)) vid 13 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium temperatur FM TEMP EG syrgas SSEN 25814,1 IM O2-FÄLT EG ph SS 28122,2 FM PH25 EG grumlighet SSEN ISO 727, 1 FM TURBFNU EG BOD 7* SSEN1899, del 2, u ATU IM BOD7-NE EG nitrit+nitratkväve SSEN ISO 13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB ammoniumkväve SSEN ISO 11732mod IM NH4-DS ALcontrol AB totalkväve SSEN ISO , mod IM NTOT-DA ALcontrol AB fosfatfosfor SSEN ISO 6878:25, mod IM PO4P-NS ALcontrol AB totalfosfor SSEN ISO 6878:25 IM PTOT-NA ALcontrol AB suspenderat material* SSEN 872mod ALcontrol AB * enligt aktuella standardmetoder för susp 5 mg/l eller högre halt, för BOD i intervallet,5-6 mg/l. För resultat utanför angivna gränser gäller ej standarder. Redovisade värden för BOD>5, ligger utanför ackrediteringen. Veckoprovtagning Provtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt (pkt 3 vid Högsmölla). Analys av syrgas och konduktivitet har skett varje vecka, medan övriga analyser har baserats på frysta veckoprov som vid årets slut blandats flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Analyserna har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium syrgas SSEN 25814,1 IM O2-FÄLT EG konduktivitet SSEN 2788, mod FM KOND-25 EG nitrit+nitratkväve SS-ENISO13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB totalkväve SSEN ISO , mod IM NTOT-DA ALcontrol AB totalfosfor SSEN ISO 6878:25 IM PTOT-NA ALcontrol AB TOC SS-EN1484 CORG-TI ALcontrol AB 18 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

21 Bilaga 3:1 Vattenföring år 211 i vid stn , Högsmölla; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 17,52 23,37 17,52 14,55 8,6 3,19 2,32 9,48 17,45 1,85 8,29 9, ,41 22,71 17,53 17,51 8,14 2,88 2,88 8,95 15,93 11,77 8,5 9, ,93 25,69 17,53 17,19 8,2 3,25 1,88 7,74 14,57 11,82 8,5 1, ,94 33,78 17,53 15,59 7,97 3,4 9,76 6,73 13,17 11,82 7,92 11, ,94 44,53 18,14 14,57 8,5 3,48 7,19 5,99 12,49 11,82 7,71 11, ,94 45,9 18,29 14,56 7,95 3,37 5,31 5,72 11,83 11,47 8,2 1, ,94 45,71 17,53 14,35 7,54 3,82 4,7 8,5 13,71 1,82 8,4 9, ,95 45,43 16,4 14,12 7,23 3,63 3,59 1,66 13,61 1,51 8,4 9, ,86 45,15 14,59 13,7 6,97 3,69 3,38 1,39 13, 1,28 8,4 14, ,72 45,12 15,16 12,24 6,76 3,5 3,5 1,83 13,15 12,6 8,32 19, ,41 46,4 15,88 11,81 5,87 3,32 2,92 1,65 12,82 16,52 8,5 15, ,99 45,52 15,94 12,3 4,63 3,29 2,79 13,67 14,8 13,81 8,2 12, ,37 44,39 15,94 13,13 4,35 3,17 2,79 15,3 14,61 1,22 7,72 11, ,23 43,11 15,67 12,33 4,97 3,26 3,13 12,81 14,15 8,92 7,82 14, ,26 39,14 15,94 1,92 5,1 3,13 3,38 14,71 12,54 8,21 8,56 17, ,44 34,79 15,94 1,66 4,67 3,18 3,2 15,94 11,82 7,74 8,73 21, ,13 31,67 16,3 1,66 4,64 3,84 3,12 14,21 11,82 8,45 8,73 22, ,96 29,14 17,96 1,55 4,66 3,97 3,69 11,51 11,82 9,15 8,73 22, ,38 26,64 2,23 1,28 4,4 3,87 3,8 1,25 11,82 9,88 8,73 19,53 2 5,71 24,77 19,32 1,22 4,16 4,9 3,58 9,89 11,82 9,65 8,73 16, ,44 23,44 19,21 9,86 3,93 4,1 3,77 9,88 11,82 9,18 8,73 13, ,6 22,4 19,21 9,82 3,87 3,79 6,37 9,88 11,82 8,63 8,52 11,6 23 4,62 21,37 19,21 9,64 4,8 4,96 1,4 9,63 11,82 8,19 8,54 12, ,63 2,26 18,82 8,85 4,12 4,18 12,2 9,49 11,82 7,8 8,34 13, ,77 19,36 18,82 9,2 3,87 3,36 11,59 9,51 11,82 7,48 8,37 13, ,72 18,73 16,4 9,2 3,71 3,8 1,26 1,29 11,82 8, 8,5 16, ,53 18,13 14,56 8,78 3,72 2,86 9,21 12,4 1,88 8,33 8,93 15, ,1 17,51 13,97 8,55 3,43 2,7 7,8 16,1 1,45 8,4 9,34 14, ,58 13,15 8,23 3,71 2,59 8,25 18,9 1,53 8,4 9,57 15, ,3 12,59 7,94 3,6 2,44 8,84 18,7 1,66 8,4 9,81 15, ,56 12,2 3,6 9,14 17,53 8,42 13,55 Medel 31,4 32,3 16,7 11,7 5,3 3,4 5,9 11,5 12,7 9,9 8,5 14,4 Max 77, 46, 2,2 17,5 8,1 5, 12,2 18,9 17,5 16,5 9,8 23, Min 15,9 17,5 12, 7,9 3,4 2,4 2,3 5,7 1,5 7,5 7,7 9,4 Årsmedel 13,6 datum Årsmax 77, 18 jan Årsmin 2,3 1 juli m 3 /s Högsmölla jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec m 3 /s 4 35 Högsmölla Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund 3

22 Bilaga 3:1 Vattenföring år 211 i Bråån vid stn , Ellinge; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,16 1,3,74 2,7,54,43,32 2,63 3,7,8 1,1 1,3 2 1,12 1,34,73 3,6,55,4,74 2,15 2,43,77 1,8 1,54 3 1,1 3,25,75 2,94,55,38 4,4 1,57 1,85,78 1,2 2,27 4 1,11 6,34,77 2,45,55,35 3,4 1,25 1,53,77,98 3,58 5 1,1 16,4,8 2,11,54,36 1,93 1,7 1,39,74,93 3,16 6 1,5 15,83,78 2,18,52,36 1,14,95 1,32,94,87 2,37 7 1,2 13,63,79 2,25,5,5,79 2,43 2,6 1,3,86 2,1 8 1,12 1,97,78 1,99,48,4,7 3,44 2,71 1,14,85 1,88 9 2,59 7,79,79 1,63,47,42,6 3,25 2,78 1,8,83 6,53 1 3,72 5,88,96 1,33,47,36,53 2,93 2,33 2,24,81 6, ,41 7,32 1,36 1,28,46,34,48 2,78 2,2 4,34,79 4, ,7 5,73 1,37 1,38,46,33,47 4,43 2,73 3,36,75 3, ,69 3,46 1,26 1,48,48,31,52 4,4 2,66 2,27,74 3, ,5 2,21 1,24 1,44,52,39,68 3,26 2,57 1,69,75 5, ,89 1,42 1,68 1,3,54,33,57 4,33 2,15 1,4,75 6, ,44 1,3 1,54 1,19,52,33,55 4,59 1,96 1,3,74 7, ,78,86 1,42 1,1,71,44,62 3,5 1,73 1,23,74 7, ,41,8 2,16 1,8,63,35,89 2,55 1,58 1,42,73 7, ,93,78 2,96,98,56,34,77 2,5 1,63 1,93,71 5, ,84,77 2,84,92,52,51,79 1,74 1,63 1,9,74 4,8 21 9,29,77 2,64,86,47,37,86 1,49 1,57 1,64,74 3,2 22 6,25,78 2,72,81,55,38 2,87 1,39 1,42 1,43,75 2, ,44,78 3,2,75,59,84 4,65 1,27 1,3 1,3,74 2, ,5,78 2,87,72,6,55 5,86 1,12 1,19 1,2,73 2, ,86,78 2,61,69,53,47 5,26 1,15 1,1 1,1,76 3,5 26 4,51,77 2,25,68,5,46 3,66 1,27 1,6 1,12,83 3, ,91,76 1,8,65,57,42 2,46 1,33,97 1,1 1,4 3, ,99,77 1,63,62,5,38 1,92 2,75,9 1,25 1,6 2, ,6 1,52,57,56,35 2,7 3,36,86 1,22 1,62 2,95 3 1,35 1,35,56,52,34 2,57 2,96,83 1,15 1,47 2, ,3 1,35,46 2,72 3,23 1,11 2,1 Medel 5,16 4,5 1,6 1,41,53,41 1,79 2,47 1,78 1,44,9 3,74 Max 21,41 16,4 3,2 3,6,71,84 5,86 4,59 3,7 4,34 1,62 7,6 Min 1,2,76,73,56,46,31,32,95,83,74,71 1,3 Årsmedel 2,11 datum Årsmax 21,41 18 jan Årsmin,31 13 juli m 3 /s Bråån, Ellinge jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

23 Bilaga 3:1 Vattenföring år 211 i Klingavälsån vid stn ; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,72 3,51 2,37 2,75,97,65,41 1,48 2,27 1,2 1,7,95 2 1,71 3,54 2,34 2,61,97,63,46 1,48 2,22 1,18 1,6,95 3 1,7 4, 2,31 2,48,97,6,64 1,37 2,6 1,16 1,4 1, 4 1,69 4,47 2,32 2,32,98,57,66 1,22 1,88 1,16 1,4 1,31 5 1,68 7,8 2,68 2,27,99,54,62 1,1 1,76 1,14 1,2 1,49 6 1,68 6,58 2,83 2,26 1,,52,58 1,5 1,7 1,12 1, 1,49 7 1,67 6,4 2,66 2,11 1,,51,52 1,3 1,64 1,11,99 1,49 8 1,65 6,1 2,62 1,85,97,51,5 1,16 1,65 1,11,97 1,48 9 1,64 5,35 2,62 1,69,93,53,5 1,25 1,69 1,1,96 2,8 1 1,62 4,78 2,77 1,64,93,53,5 1,33 1,7 1,9,96 2,8 11 1,61 4,96 3,7 1,63,91,53,48 1,39 1,71 1,16,94 2,6 12 1,6 4,28 2,97 1,71,91,51,48 1,48 1,7 1,26,93 1, ,6 3,79 2,86 1,72,89,5,47 1,78 1,68 1,29,91 1, ,58 3,51 2,82 1,53,88,49,48 2,7 1,67 1,3,9 2, ,22 3,26 3, 1,24,91,48,59 2,25 1,68 1,29,89 3,8 16 5,34 3,6 2,86 1,25,91,46,62 2,52 1,67 1,26,88 3, ,74 2,91 2,74 1,21,96,46,57 2,56 1,64 1,22,88 3, ,77 2,77 3,25 1,19 1,2,47,61 2,48 1,59 1,2,87 3,5 19 9,6 2,66 3,3 1,17,98,47,7 2,21 1,55 1,19,86 3,13 2 6,76 2,63 3,8 1,15,92,47,66 2, 1,55 1,19,86 2, ,5 2,61 2,99 1,13,87,47,6 1,81 1,53 1,19,86 2, ,73 2,58 2,94 1,11,82,47,98 1,73 1,5 1,19,85 2, ,54 2,54 2,81 1,1,88,56 1,31 1,68 1,46 1,19,85 2, ,38 2,5 2,68 1,8,87,65 1,56 1,63 1,44 1,15,84 2, ,47 2,47 2,64 1,6,83,61 1,74 1,62 1,39 1,11,83 2, ,49 2,44 2,53 1,6,78,56 1,69 1,8 1,35 1,8,83 2, ,83 2,42 2,36 1,4,75,53 1,48 2,7 1,32 1,8,86 2, ,68 2,4 2,3 1,2,74,49 1,28 2,18 1,27 1,8,93 2, ,6 2,19 1,,73,46 1,2 2,24 1,23 1,8,95 2,8 3 3,55 2,6,98,72,43 1,27 2,29 1,21 1,8,95 2, ,53 2,18,68 1,4 2,27 1,8 2,67 Medel 3,69 3,75 2,68 1,54,89,52,82 1,76 1,62 1,16,93 2,38 Max 1,77 7,8 3,3 2,75 1,2,65 1,74 2,56 2,27 1,3 1,7 3,68 Min 1,58 2,4 2,6,98,68,43,41 1,3 1,21 1,8,83,95 Årsmedel 1,81 datum Årsmax 1,77 18 jan Årsmin,41 1 juli m 3 /s 12, Klingavälsån 211 1, 8, 6, 4, 2,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 21 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

24 Bilaga 3:1 Vattenföring år 211 i Björkaån vid stn , Eggelstad; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 3,27 2,13 1,48 2,78,72,52,26 8,26 5,26 1,7 1,29 1,55 2 3,55 2,14 1,46 3,85,7,5,34 6,24 4,91 1,4 1,25 1,65 3 3,34 5,41 1,46 3,4,69,45,6 4,66 3,89 1,2 1,21 2,62 4 3,27 11,41 1,46 3,19,71,41,64 3,53 3,3 1,1 1,19 5,12 5 3,19 32,48 1,62 2,84,68,39,51 2,7 2,38,96 1,15 4,99 6 3,14 34,43 1,9 2,8,66,38,45 2,44 1,97,93 1,8 3,71 7 3,24 27,23 1,62 2,98,64,37,39 2,81 1,93,96 1,4 2,98 8 2,82 22,72 1,5 2,69,6,34,35 5,98 3,48 1,6,98 2,78 9 4,5 17,25 1,54 2,23,58,36,33 6,16 3,61 1,1,96 9,69 1 5,99 12,93 1,67 1,86,57,36,31 7,26 3,41 1,2,94 1, ,48 13,1 3,19 1,7,56,33,27 7,19 2,84 2,64,91 7, ,19 11,8 3,16 1,68,56,3,25 9,54 2,4 2,82,87 5, ,89 7,5 2,86 1,87,59,27,24 11,85 2,56 2,27,86 4, ,58 4,67 2,73 1,9,59,26,28 9,48 3,34 1,82,85 8, ,81 3,51 3,69 1,73,65,26,56 9,49 3,43 1,53,84 9, ,68 3,1 3,39 1,59,69,25,62 11,1 3,62 1,34,83 1, ,78 2,71 2,86 1,48,76,26,55 8,79 3,3 1,26,83 18, ,86 2,49 3,48 1,38,89,29,58 6,94 2,73 1,22,83 16, ,76 2,3 5,1 1,29,82,3,94 5,58 2,97 1,45,83 12,2 2 25,65 2,14 4,62 1,2,72,32,89 4,88 3,57 1,58,83 8, ,14 2, 4,28 1,14,64,34,65 3,88 3,1 1,48,82 6, ,9 1,88 4,17 1,8,59,33 2,1 3,28 2,56 1,36,82 4, ,3 1,78 4,21 1,,66,43 5,55 2,89 2,27 1,27,82 4, , 1,7 3,79,96,67,69 8,6 2,4 2,5 1,18,81 4, ,52 1,64 3,48,9,64,65 9,4 2,22 1,83 1,12,81 4, ,79 1,59 3,12,86,59,51 6,31 2,41 1,63 1,6,86 5,9 27 5,8 1,55 2,56,82,56,43 5,12 2,4 1,47 1,24 1,8 4, ,69 1,51 2,37,79,53,38 4,28 2,52 1,32 1,47 2,1 4, ,3 2,17,75,51,33 4,6 3,9 1,21 1,47 2,5 4,4 3 2,52 2,,73,53,28 7,62 3,97 1,13 1,4 1,81 3, ,22 1,89,51 9,58 4,73 1,36 3,31 Medel 9,28 8,35 2,73 1,78,64,38 2,34 5,44 2,77 1,38 1,5 6,37 Max 4,86 34,43 5,1 3,85,89,69 9,58 11,85 5,26 2,82 2,5 18,43 Min 2,22 1,51 1,46,73,51,25,24 2,22 1,13,93,81 1,55 Årsmedel 3,54 datum Årsmax 4,86 18 jan Årsmin,24 13 juli m 3 /s Björkaån, Eggelstad jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 22 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

25 Bilaga 3:2 Sammanställd data 211 föroreningsutsläpp Avledd föroreningsmängd från kommunala och industriella reningsverk med utsläpp till. Uppgifterna är hämtade direkt från berörda kommuner och industrier Kommunala/industriella Kommun Anslutna Utgående BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-N reningsverk personekv vattenmängd mg/l mg/l mg/l ton ton ton Björkaån Östraby Hörby 199 m3/år ,48 23,29,8,39 Lövestad Sjöbo ,3,6 21,5,7 2,41 Klasaröd Sjöbo ,9,12 57,8,3,4 Vanstad Sjöbo ,1,18 55,6,4,38 Sjöbo Sjöbo ,1 24 ** ** ** Skåne Tranås* Tomelilla * 16 1,16 2 1,,74 1,3 Summa 1,9,96 4,9 Klingavälsån Sövde Sjöbo ,9,4 31,2,3 2,8 Blentarp Sjöbo , ,58,21 3,9 Veberöd Lund ,3, ,6,7 15 Summa 4,4,1 21 Bråån Löberöd Eslöv ,4, ,2,23 2,6 Hurva Eslöv ,8 12 1,,8 1,4 Ellinge Eslöv ,3, ,69 3 Summa 21,72 34 Askeröd Hörby ,16 12,14,4,3 P ,7,18 16,68,3 2,7 Torna Hällestad Lund ,7,2 28,3,1 1,4 Revingeby Lund ,11 19,3,1 2 Flyinge Eslöv ,8 25 1,3,17 5,8 S Sandby Lund ,9 16 2,7,8 14 Örtofta Eslöv ,8,8 21,29,6 1,6 Nordic Sugar ,,21 4 4,4,35 64 Håstad Lund ,,5 6,6,3,4,6 Solanum, Kävlinge*** Kävlinge Kävlinge ,,21 9 5,4, Borgeby Lomma <3,21 6,5 <2,9,2 6,3 Summa 16 1,3 122 Totalsumma 43 2,2 181 * Skåne Tranås har ingen mätning av utgående vattenmängd och därför har beräkningar av utsläppt mängd (ton) beräknats på inkommande vattenmängd. ** allt vatten infiltreras *** Solanum leder inte ut något vatten till längre 23 Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

26 Bilaga 3:3 Resultat vattenkemi/fysik 211 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml BOD 7 Susp. PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C mg/l % FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3, vid Högsmölla ,8,2 13,7 94 7,9 6, 2,6 < ,5,1 14,1 97 8, 9,4 4,8 8, , 2, 13, , 6,8 4,3 5, , 8,8 1,6 92 8, 3, 2,3 < ,6 14, 9,1 89 8, 2,5 3,3 < ,9 19,8 7,8 85 8, 2,4 1,7 < ,5 19, 6,8 73 7,8 1,2 2, < ,7 16,9 9,7 1 7,9 2, 2,2 < ,4 14,7 9, 89 8, 4,3 2,2 < ,8 9,3 1,6 93 7,9 3,4 1,6 < ,8 5,5 11,8 94 8, 3,2 2,3 < ,5 3,8 14, ,9 1 2,5 < MEDEL: 9,5 1,9 94 7,9 4,5 2, MIN:,1 6,8 73 7,8 1,2 1,6 < MAX: 19,8 14, , 1 4,8 8, , vid Örtofta, uppströms Bråån ,1,1 13,3 91 7,9 11 4, ,7 9,1 9,1 79 7,9 3,4 2, ,4 19,7 8,3 91 7,8 4,7 2, ,8 18, 7,1 75 7,8 2,5 2, ,8 9,2 9,4 82 7,8 5, 2, ,2 3,7 13,6 13 7,8 6,9 2, MEDEL: 1, 1,1 87 7,8 5,6 2, MIN:,1 7,1 75 7,8 2,5 2, MAX: 19,7 13,6 13 7,9 11 4, , vid Vombsjöns utlopp ,5,9 13,1 92 8, 1,1 1, ,5,1 12,6 86 7,9 4,8 3, ,5 1,8 14,2 12 8,1 5, 3, ,5 7,2 11,2 93 8,2 2,4 3,2 < ,5 14,3 1,5 13 8,3 1,7 3, ,5 2,5 9,2 12 8,3 5,2 4, ,5 18,3 8,6 91 8,3 6,5 3, ,5 18,7 11,2 12 8,8 7,4 3, ,5 15,3 9,7 97 8,7 6,3 2,3 < < ,5 1,3 1,3 92 8,5 7,5 1, < ,5 6,8 11,4 94 8,1 1,6 2, ,5 3,3 12,4 93 8,2 3,5 1, MEDEL: 9,8 11,2 99 8,3 4,4 2, MIN:,1 8,6 86 7,9 1,1 1,4 < <1 73 MAX: 2,5 14,2 12 8,8 7,5 4, Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön ,4,3 13,6 94 8, 15 3, ,2 8,3 1,7 91 8,2 4 4,3 < , 18,4 8,4 9 7,8 1,8 2, ,3 16,6 8,8 9 7,8 2,4 2, ,1 8, 11,2 95 8,3 11 9, < ,2 3,6 12,6 95 7,9 27 2, MEDEL: 9,2 1,9 93 8, 1,1 4, MIN:,3 8,4 9 7,8 1,8 2, <1 64 MAX: 18,4 13,6 95 8,3 27 9, Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

27 Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml BOD 7 Susp. PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C mg/l % FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2 Björkaån, vid Björka före utlopp till Vombsjön ,1,4 13,5 93 7,9 8,5 2, ,2, 13,8 94 8, 9,7 4, ,2 2, 13, ,1 5,8 3, ,4 7,6 11,2 94 8,1 2,7 2, ,7 13,9 11, ,3 2,4 3, ,3 16,7 1,2 15 8,1 2,2 1, ,3 15,6 8,2 83 8, 1,6 1, ,7 16,1 9,7 99 8,1 1,4 1, ,9 14,2 9,4 92 8,1 2,4 1, ,5 7,8 11,1 94 8,1 1,2 1, ,1 3,9 13,6 14 8,1 2,3 2, ,6 2,5 12,8 94 7,8 22 1, MEDEL: 8,4 11,5 98 8, 5,2 2, MIN:, 8,2 83 7,8 1,2 1, MAX: 16,7 13, ,3 22 4, Vollsjöån, nedströms Vollsjö ,8, 13,9 95 8, 3,6 3, ,9 6,6 11,8 96 8,1 2,2 2, ,1 16,4 1, ,1 3,2 2, ,3 15,9 1,4 15 8,1 1,6 2, ,5 8,4 11,1 95 8,1 2, 1, ,5 2,7 13, 96 7,8 7,5 1, MEDEL: 8,3 11,8 1 8, 3,4 2, MIN:, 1,4 95 7,8 1,6 1, MAX: 16,4 13, ,1 7,5 3, Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,,1 13,2 9 7,9 8,2 3, ,5 6,4 11,4 93 8, 3,4 2, ,1 15,6 1,5 16 8,1 4,5 1, ,7 16,2 9,8 1 8, 2,4 1, ,3 8,4 1,7 91 8, 3,3 1, ,1 3,2 11,8 88 7,6 38 2, MEDEL: 8,3 11,2 95 7,9 1 2, MIN:,1 9,8 88 7,6 2,4 1, MAX: 16,2 13,2 16 8,1 38 3, Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,9, 13,4 92 7,8 3,5 3, ,4 7,1 11,1 92 7,9 4,6 2, ,1 16,8 1,4 17 8,1 6,7 2, ,62 15,8 9,8 99 8, 3,6 1, ,26 7,8 1,9 92 8, 4, 1, ,6 3,1 12,5 93 7,7 6,7 1, MEDEL: 8,4 11,4 96 7,9 4,9 1, MIN:, 9,8 92 7,7 3,5 1, MAX: 16,8 13,4 17 8,1 6,7 3, A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka ,8,6 13,4 93 7,9 8,1 3, ,1, 14,1 96 8, 8,3 4, ,1 2, 13, ,1 8,8 6, ,7 7,1 13,2 19 8,3 3,8 4,5 < ,3 12,7 7,7 73 8, 1,4 4, ,4 19,1 13, ,3 2,7 2, ,8 16,1 8,1 82 7,8 2,3 2, ,4 16, 8,1 82 8, 3,1 1, ,8 14,3 9,3 91 8,1 3, 2, ,6 9,1 1,6 92 8, 2,7 1, ,8 4,2 12,6 97 8,1 3,2 2, ,3 3,3 12,7 95 7,8 1 2, MEDEL: 8,7 11,4 97 8, 4,8 3, MIN:, 7,7 73 7,8 1,4 1,5 < MAX: 19,1 14, ,3 1 6, Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

28 Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml BOD 7 Susp. PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C mg/l % FNU mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 53A Bråån, vid golfbana, uppströms Eslövsbäcken ,7, 14,3 98 8, 6,4 3, ,4 7, 12,1 1 8,1 2, 2, ,3 16,9 1,5 19 8,2 6,1 1, ,2 15,2 9,3 93 8, 2,8 2, ,3 8,5 1,9 93 8, 3,1 1, ,2 3,1 12,7 95 7,8 1 1, MEDEL: 8,5 11,6 98 8, 5,1 2, MIN:, 9,3 93 7,8 2, 1, MAX: 16,9 14,3 19 8,2 1 3, Sularpsbäcken, nedströms S Sandbys AR ,8,3 13,6 94 7,9 11 4, ,6 6,9 12,1 1 8, 3,6 3, ,1 18,2 9,4 1 7,9 4,7 2, ,4 15, 9,3 93 8, 5,4 1, ,5 9,1 1,7 93 8, 3,9 1, ,4 3,9 12,5 95 7,9 11 1, MEDEL: 8,9 11,3 96 7,9 6,6 2, MIN:,3 9,3 93 7,9 3,6 1, MAX: 18,2 13,6 1 8, 11 4, Klingavälsån, vid utlopp till ,,4 13,7 95 7,7 9 3, ,5,4 3,6 25 6,8 6,1 4, ,5 2,4 12,6 16 7,8 8,5 4, ,1 7,1 1,5 87 7,9 5,8 3, ,3 13,8 9,1 88 8, 4,8 5, ,6 19, 1,2 11 8, 12 4, ,6 15,6 8, 81 7,8 6 2, ,1 17,2 7,7 8 7,7 7,5 3, ,2 14, 7,7 75 7,7 3,9 2, ,6 8,5 1,7 92 7,8 6,5 2, ,1 4,7 11,9 93 7,8 18 3, ,9 2,6 11,9 87 7,7 7,8 2, MEDEL: 8,8 9,8 85 7,7 8, 3, MIN:,4 3,6 25 6,8 3,9 2, MAX: 19, 13,7 11 8, 18 5, Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp ,8 1,9 8,9 64 7,4 4,5 4, ,9 8,3 11,2 96 8,7 6, 4, < ,2 18,6 9,7 14 8,7 23 6,6 <2 8 <1 < ,8 2,4 13, ,2 3 9, < ,6 1,4 8, 72 7,8 12 3, ,6 3,3 11,4 85 7,9 6, 3, MEDEL: 1,5 1,5 96 8,3 14 5, MIN: 1,9 8, 64 7,4 4,5 3,2 <2 44 <1 <1 16 MAX: 2,4 13, ,2 3 9, Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund

29 Bilaga 3:3 Resultat från veckoprovtagningarna i vid Högsmölla, pkt 3 Provtagningspunkt Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syrem Anmärkning Nr Läge nr datum C ms/m mg/l % 3, vid Högsmölla ,2 49,4 13,6 93 3, vid Högsmölla ,2 5,4 13,7 94 snösmältning, högf 3, vid Högsmölla ,3 36,2 13,3 94 3, vid Högsmölla ,5 44,1 14,1 98 3, vid Högsmölla , 45,4 13,5 98 3, vid Högsmölla ,9 38, 12,8 95 3, vid Högsmölla ,1 42,7 14,1 97 3, vid Högsmölla ,3 45,5 14, 96 3, vid Högsmölla ,6 45,9 14,1 98 3, vid Högsmölla , 49,1 13,1 95 3, vid Högsmölla ,8 46,9 12,8 97 3, vid Högsmölla ,8 47,6 13,6 13 3, vid Högsmölla ,8 49,8 1,8 86 3, vid Högsmölla ,2 5,1 11, 94 3, vid Högsmölla ,8 51,1 1,6 92 3, vid Högsmölla ,1 5,9 1,9 97 3, vid Högsmölla ,4 51,7 9,4 92 3, vid Högsmölla ,8 51, 1,4 99 3, vid Högsmölla , 51,5 9,1 89 3, vid Högsmölla ,6 51,3 8,1 8 3, vid Högsmölla ,7 5,7 8,9 92 3, vid Högsmölla ,9 51,3 1,6 11 3, vid Högsmölla ,2 48,6 5,8 65 3, vid Högsmölla ,8 49,8 7,8 85 3, vid Högsmölla , 48,9 8,5 9 3, vid Högsmölla ,9 48,9 7,3 76 3, vid Högsmölla ,7 38,1 7, 78 3, vid Högsmölla ,3 5,5 6,5 72 3, vid Högsmölla ,3 49,9 7, 76 3, vid Högsmölla ,8 46, 8,4 85 3, vid Högsmölla ,1 51,3 7,6 82 3, vid Högsmölla ,1 51,6 7,7 82 3, vid Högsmölla ,5 5,9 8,2 84 3, vid Högsmölla ,9 5, 9,7 1 3, vid Högsmölla ,4 48,5 8,5 85 3, vid Högsmölla ,9 46,9 8, 83 3, vid Högsmölla ,5 47,9 8,2 82 3, vid Högsmölla ,7 47,8 9, 89 3, vid Högsmölla ,1 47,1 9,3 93 3, vid Högsmölla ,4 46, 8,8 88 3, vid Högsmölla ,9 47,9 9,4 87 3, vid Högsmölla ,3 56,7 1,6 93 3, vid Högsmölla ,8 54,1 1,6 92 3, vid Högsmölla ,9 52,2 9,7 88 3, vid Högsmölla , 52,1 1,6 92 3, vid Högsmölla ,5 51,9 11,8 94 3, vid Högsmölla ,7 5,7 11,3 93 3, vid Högsmölla ,3 5,8 11,6 94 3, vid Högsmölla ,6 54,5 12,1 91 3, vid Högsmölla ,1 52,6 12,3 94 3, vid Högsmölla ,8 47,6 14, , vid Högsmölla ,8 5,7 11, Ekologgruppen på uppdrag av s vattenvårdsförbund