Kävlingeån Vattenkontroll 2003

Transkript

1 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund

2 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 24 Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: mailbox@ekologgruppen.com Landskrona HEMSIDA: http\\ TELEFON: TELEFAX: Omslagsfoto: Provtagning i augusti Kävlingeån vid Örtofta (pkt 1). Foto: Johan Hammar.

3 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Innehållsförteckning sida Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Undersökningar Väderleks- och utsläppsförhållanden... 4 Väderlek och vattenföringar Utsläppsförhållanden Vattenkemi Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning... 7 Näringstillstånd... 7 Ljusförhållanden... 9 Försurningstillstånd... 1 Ämnestransporter Arealspecifika förluster Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeåprojektet Jämförelser med angränsande vatten Bottenfauna...16 Bilagor 1. Vattenkontrollprogrammet Sammanställning av program Metodik och genomförande Vattenföringar och transportberäkning Vattenkemi/fysik Bottenfauna Resultat och sammanställd data Vattenföringar Föroreningsutsläpp Vattenkemi/fysik Ämnestransporter Bottenfauna... 37

4 1 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Sammanfattning Lågt flöde och låga transporter 23 Väder och vattenföring 23 var ännu ett år i raden med högre medeltemperatur än normalt. När det gäller nederbörden, så var den större än vanligt under april juni, normal i november-december, medan övriga månader och året som helhet var nederbördsfattigare än normalt. Trots mycket regn i maj ökade inte flödet så pass att det översteg normalvattenföring och även under resten av året var vattenföringen låg. Årsmedelflödet vid Högsmölla 23 var 6, m 3 /s, endast hälften av det normala. Utsläpp från reningsverken Av den totala mängden näringsämnen som transporterades till havet, hade ca 23 % av kvävet, 19 % av fosforn och 3 % av BOD sin källa i de reningsverk som belastar Kävlingeån. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var svagt vid två provpunkter under året. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var oftast låg i vattensystemet men i Sularpsbäcken, pkt 33 var den förhöjd vid upprepade tillfällen. Näringstillstånd Fosforhalterna var i allmänhet lägre än normalt, med undantaget Vombsjöns utlopp (pkt 17), där totalfosforhalten var den högsta under åren Kvävehalterna var mycket låga under året. Beräknade trender visar att det finns en tendens till sjunkande halter av fosfor och även kväve, dock något svagare. Klassning av vattenkvalitén Ljusförhållanden De högsta grumligheterna uppmättes i samband med höga flöden i januari. Grumligheten var också hög i Vombsjöns utlopp (pkt 17) under sensommaren och hösten. Baserat på årsmedelvärdena var vattnet starkt grumlat på tre provpunkter, medan övriga bedömdes ha betydligt grumlat vatten. Försurningstillstånd Försurningsrisken inom avrinningsområdet är liten, då ph under alla årets mätningar legat tydligt över neutralpunkten. Ämnestransport Transporten av fosfor och kväve 23 var de lägsta under hela perioden När det gäller BOD var transporten på medelnivå för perioden. Totalt beräknas ca 1 ton fosfor, 89 ton kväve och 11 ton BOD, ha förts ut till Öresund från Kävlingeån 23. Uttryckt som arealkoefficienter (totaltransport delat med avrinningsområdets storlek) ger detta ett bidrag av,8 kg fosfor och 7,4 kg kväve per hektar och år. Bottenfauna Bottenfaunan undersöktes på fem provpunkter i oktober. Av dessa bedömdes två vara obetydligt, två svagt och en (Högsmölla) betydligt påverkade av organiska föroreningar. I undersökningen noterades en rödlistad samt fem ovanliga arter och naturvärdet bedömdes vara mycket högt på de två provpunkterna i Björkaån Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvalitéten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. Prov- Område Syretillstånd Näringstillstånd Ljusförhållanden Försurningspunkt syrgashalt arealkoefficient Grumlighet tillstånd nr min medel medel 23 ph fosfor kväve medel 23 mg/l Kg P/ha*år Kg N/ha*år NTU 2 Björkaån 7,8, ,4 8, 17 Vombsjöns utlopp 9,1,18 7,4 14 8,5 35 Klingavälsån 7,1,12 5,9 7,4 7,9 27A Bråån 6,7, , 3 Kävlingeån, Högsmölla 6,, ,2 7,8

5 Kävlingeån 2 Vattenkontroll 23 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Kävlingeån 23. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Provtagning, vissa analyser, månadsredovisning samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen, medan Alcontrol i Malmö har ombesörjt resterande kemiska analyser. Undersökningar 23 Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan intill. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analysmetodik redovisas i bilaga 1 och 2. Vattenkemi Det vattenkemiska basprogrammet omfattar 13 provpunkter i Kävlingeån och dess tillflöden. Provtagning har där skett 6 eller 12 gånger under året. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syre-, och grumlighetsstatus. Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter har genomförts vid en station, där prover tas en gång per vecka (Högs mölla, pkt 3). Transporter har beräknats för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC), BOD och suspenderade ämnen för denna station. Dessutom har transport för Björkaån (pkt 2), Klingavälsån (pkt 35), Bråån (pkt 27) och mynningspunkten (fosfor, kväve och BOD). Biologi Bottenfaunaprogrammet omfattade fem provpunkter i rinnande vatten. Provtagningen utfördes den 1 oktober.

6 3 Kävlingeån Vattenkontroll 23

7 Kävlingeån 4 Vattenkontroll 23 Väderleks- och utsläppsförhållanden Väderlek och vattenföringar 23 Temperatur Årsmedeltemperaturen i Lund 23 var 8,7 C, vilket är högre än medeltemperaturen för perioden , 7,9 C. Det var bara februari och oktober som hade en månadsmedeltemperatur under normalt, alla de andra månaderna uppmättes högre temperaturer än normalt. Nederbörd Årsnederbörden 23 i Lund uppgick till 566 mm, vilket är under medelvärdet för perioden , 666 mm. Under april-juni regnade det mer än normalt. I november och december uppmättes normala nederbördsmängder, medan de övriga månaderna var torrare än vanligt. November var den nederbördsrikaste månaden, med 7 mm och februari den nederbördsfattigaste, med 9 mm. Vattenföringar Efter ett högflödesår som 22 tycks vattenföringen 23 extremt låg. Alla årets månader hade flöden under de normala. Framför allt i början och slutet av året var vattenföringen mycket låg i förhållande till normalflödet. Årsmedelflödet vid Kävlingeåns utlopp var 6, m 3 /s, hälften av medelflödet under perioden Det högsta dygnsmedelflödet i Högsmölla uppmättes den 15 januari till 15 m 3 /s medan det lägsta, 2,1 m 3 /s registrerades den 16 augusti och den 21 september. C mm m 3 /s Temperatur i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 23 MEDEL Nederbörd i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 23 MEDEL Vattenföring vid Högs mölla jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

8 5 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Hydrologi i Vombsjön Sydvatten AB s uttag från Vombsjön under 23 har i medeltal uppgått till 1,6 m 3 /s, vilket är betydligt mindre än 22, då tappningen var mycket stor under de extrema flödena i februari (medeluttaget 22 var 4,8 m 3 /s). Tappningen var som störst i januari och februari. Som mest tappades 8,5 m 3 /s den januari. Från och med mars till september förekom mestadels minimitappningen,5 m 3 /s. Under resten av året varierade uttaget mellan minimitappningen och upp till 3,8 m 3 /s. m3/s Tappning ur Vomsjön, m3/s Flöde, Högs mölla, m3/s Vattenstånd i Vombsjön, m ö h m ö h 21, 2,5 2, 19,5 19, 18,5 18, 17,5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 17, Vattenståndet i Vombsjön låg den 1 januari 23 på +2,3 meter över havet. Som högst steg vattnet till +2,48 meter över havet i början av februari. Successivt sjönk sedan vattenståndet till årslägsta nivån, +18,31 meter över havet under senare delen av november, varefter vattennivån steg igen. Amplituden under året var 2,17 m. Dämningsgränsen, + 2,9 meter över havet överskreds inte någon gång under året. Vombsjöns utlopp vid provtagningen i augusti. Foto: Johan Hammar

9 Kävlingeån 6 Vattenkontroll 23 Utsläppsförhållanden 23 Punktutsläpp Utsläppen av BOD, fosfor och kväve var mindre än 23. Totalt beräknas 32 ton BOD, 1,9 ton fosfor och 23 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i det aktuella avrinningsområdet 23. Då den totala transporten vid mynningen 23 var låg, blev reningsverkens andel, speciellt för kväve och fosfor, betydligt högre än de senaste fem åren (se diagram nedan). Reningsverkens bidrag 23 vid mynningen av BOD var 3 %, fosfor 19 % och kväve 23 %. Den största punktkällan för kväve var Ellinge reningsverk (59 ton) följt av reningsverket i Kävlinge (57 ton) och Danisco i Örtofta (37 ton). Även när det gäller fosforutsläpp var det ovan nämnda tre källor som svarade för de största utsläppsmängderna. Kävlinge stod för den största mängden (,46 ton) medan Danisco i Örtofta släppte ut näst störst mängd (,44 ton) och därefter kom Ellinge (,33 ton). Ellinge reningsverk utmärker sig speciellt som den största punktkällan av BOD, då 4% (13 ton) av den totala utsläppsmängden från reningsverken kommer därifrån. När det gäller medelhalterna i det utgående avloppsvattnet har de varit högst för kväve i Veberöds reningsverk (4 mg/l) och för fosfor i det lilla reningsverket i Skåne Tranås (2,1 mg/l) som också hade den högsta BOD-halten (9,2 mg/l). Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnestransporterna i respektive biflöde samt totalt i Kävlingeån under åren , redovisas i diagrammet nedan. Någon reduktion av ämnesmängd på sträckan mellan reningsverken och de aktuella provpunkterna har ej medräknats. Detta innebär att de redovisade procentuella reningsverksbidragen överlag är överskattade. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 3: % BOD tot-p tot-n Reningsverkens andel av den totala transporten Björkaån Klingavälsån Bråån Kävlingeån inkl. Björka-, Klingaväl-, och Brååns belastningar

10 7 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Vattenkemi 23 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var svagt vid Sövdesjöns utlopp (pkt 5) under två provtagningstillfällen och i Sularpsbäcken (pkt 33) under ett. Syrgasmättnaden var som lägst 29 % vid Sövdesjöns utlopp (pkt 5) i oktober. Syretillståndet har varit något sämre 23 jämfört med närmast föregående år. Den biologiska syrgasförbrukningen, BOD-halten, har oftast varit låg i vattensystemet. Förhöjda halter uppmättes dock vid flera tillfällen i Sularpsbäcken (pkt 33). Vid de andra provpunkterna var halthöjningarna mer tillfälliga. Den högsta BOD-halten, 13,7 mg/l, uppmättes i Torpsbäcken (pkt 19) i april. BOD-halterna 23 har legat på ungefär samma nivå som tidigare år. mg/l 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Minvärden för syrgashalter 23 (staplar) samt SNV s tillståndsklasser (rastrerade) a 53a provpunkter mg/l Maxvärden för BOD 23 svagt syrefattigt syrefritt a 53a provpunkter Näringstillstånd Fosfor Årsmedelhalterna bedömdes som mycket höga (klass 4) på två provpunkter, pkt 17 och pkt 23. De resterande provpunkterna hamnar i klass 3, höga halter, utom pkt 52 där halten klassas som låg (klass 2). Enstaka extremt höga fosforhalter (>1 µg/l, klass 5) har förekommit på de flesta provpunkterna. µg/l Fosfor 23, medel- max- och minvärde a 53a provpunkter

11 Kävlingeån 8 Vattenkontroll 23 De högsta fosforhalterna uppmättes dels under högflödet i januari och dels på sensommaren i samband med lågt flöde. Den allra högsta halten (33 µg/l) uppmättes i januari i Bråån (pkt 27A) och i augusti i Vollsjöån (pkt 23). Andelen fosfatfosfor har i medeltal varit 3-6 %, som lägst i Kävlingeån vid Vombsjöns utlopp (pkt 17) och som högst i Vollsjöån vid pkt µg/l Medelfosforhalter 23 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 23 högsta medel lägsta medel A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån I jämförelse med tidigare år kan konstateras att fosforhalterna överlag ligger relativt lågt. Av de fem provpunkterna som tas varje månad var det dock en, pkt 17 vid Vombsjöns utlopp, vilkens medelhalt av fosfor 23, var den högsta under hela perioden Den flödesviktade halten 23 är den lägsta sedan 1988 och trendlinjen för tidsperioden visar att det finns en trendens till sjunkande halter. mg/l,16,14,12,1,8,6,4,2 Högsmölla flödesviktade fosforhalter, Kväve På två lokaler, i Bråån vid pkt 27A och i Sularpsbäcken vid pkt 33, bedömdes årsmedelhalterna 23 som extremt hög (> 5 µg/l). Kvävehalterna på alla de övriga var mycket höga (>125 µg/l). Årets maxhalt (19 µg/l) i Sularpsbäcken vid pkt 33, noterades vid provtagningen i augusti. Med undantag av ovanstående augustihalt, var kvävehalterna som högst under högflödessituatinerna i början och slutet av året. µg/l Kväve 23 2 medelvärde av olika fraktioner (totalkväve 18 =hela stapeln) samt max-värde för totalkväve 16 NH4-N NO3-N org-n max tot-n a 53a provpunkter

12 9 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Andelen nitratkväve har i medeltal varit 25-8 % av totalkvävet. Den lägsta andelen nitratkväve noterades i Klingavälsåns utlopp ur Sövdesjön (pkt 5), medan andelen var som högst i Tranåsbäcken (pkt 51). Andelen ammoniumkväve var hög i Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp (pkt 5) i medeltal 2 % och 1 % vid utloppet till Kävlingeån (pkt35) I Sularpsbäcken (pkt 33) uppmättes högsta halten, 3 7 µg/l. Andelen ammoniumkväve var där 18 %. Vid övriga provpunkter har ammoniumkväveandelen legat mellan 1 och 6 %. Kvävehalterna i vattensystemet kan i jämförelse med tidigare år beskrivas som låga eller mycket låga. Medelhalten 23 vid de fem provpunkterna som tas varje månad ligger i nivå med de lägsta under åren och vid pkt 2 i Björkaån och 27A i Bråån är det lägsta under perioden , 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, µg/l mg/l 9, Medelkvävehalter 23 i jämförelse med medelhaltvariationen medel 23 högsta medel lägsta medel A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade kvävehalter, Trendlinjen för de flödesviktade totalkvävehalterna under åren , visar att det finns en svag trendens till sjunkande halter under perioden. Ljusförhållanden Starkt grumligt vatten (>7 FNU), baserat på årsmedelvärdena, FNU Grumlighet 23, medel- max- och minvärde noterades på tre provpunkter; pkt 17 i Kävlingeån vid Vombsjöns 7 6 utlopp, pkt 27A i Bråån och pkt 5 i Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån. Övriga provpunkter bedömdes ha betydligt grumlat vatten De högsta grumligheterna uppmättes i samband med högflödessituationer framför allt i 1 januari. Under sommaren och hösten märktes en förhöjning av provpunkter grumligheten i sjöutloppet från Vombsjön (pkt 17). Förhöjningen vid denna provpunkt kan kopplas till algblomning. Erhållna grumlighetsvärden 23 skiljer sig inte mycket jämfört med tidigare års värden a 53a

13 Kävlingeån 1 Vattenkontroll 23 Försurningstillstånd ph har varierat mellan 7,4 och 9,2, ph-värdena tycks aldrig sjunka under neutralpunkten (ph 7) och har under samtliga provtagningar under året legat i SNV s klass 1. Försurningsrisken inom avrinningsområdet är således liten. Ämnestransporter 23 Då flödena varit mycket låga 23, de lägsta under hela perioden , kan även ämnestransporterna (avseende fosfor, kväve och BOD) förväntas vara lägre än normalt. Ämnestransporterna till Öresund 23 för fosfor och kväve var de lägsta under perioden Jämfört med medeltransporten för perioden transporterades endast en tredjedel så mycket fosfor och hälften så mycket kväve via Kävlingeån ut till havet 23. När det gäller BODtransporten 23 var resultatet i nivå med medeltransporten för perioden. Totalt beräknas 89 ton kväve, 1 ton fosfor och 11 ton BOD transporterats ut till Östersund via Kävlingeån under 23. ton Kävlingeåns utlopp Kvävetransporter m 3 /s Kvävetransport Årsmedelvattenföring ton Kävlingeåns utlopp Fosfortransporter m3/s Fosfortransport Årsmedelvattenföring

14 11 Kävlingeån Vattenkontroll 23

15 Kävlingeån 12 Vattenkontroll 23 ton Kvävetransport, Högsmölla 23 m 3 /s 2 14, 18 tot-n, ton vattenföring, m3/s 12, , 12 8, 1 8 6, 6 4, 4 2, 2, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec ton 2,5 2, 1,5 1,,5, 7 m3/s Fosfortransport, Högsmölla 23 tot-p, ton vattenföring, m3/s jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec m 3 /s 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Till följd av nederbörds- och flödesförhållandena under året var ämnestransporterna som högst under januari och december under dessa båda månader transporterades 4 % av hela årets fosfor och kvävemängd. ton 3 Kvävetransporter ton 6 Fosfortransporter Högsmölla A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån När det gäller transporten av BOD, TOC och suspenderat material, har den följt samma mönster som kväve och fosfor. Transporten vid mynningspunkten 23 var 1 1 ton BOD, 1 ton TOC och 1 3 ton suspenderat material. ton Högsmölla BOD-transporter A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån

16 13 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Arealspecifika förluster Arealkoefficienterna 23, det vill säga ämnesmängden delat med avrinningsområdets yta uppströms aktuell provpunkt (inklusive reningsverkens andel), har legat under medelvärdena för de tre sista åren för både fosfor och kväve. Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd Areal kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Björkaån, pkt ,23 34 km ,2 23 6,5,13 Medel, 3 år 17 5 extremt, höga höga förluster förluster Vombsj. Utl (stn 17) 21 7,,18 45 km , ,1,14 Medel, 3 år 7,4 4 höga,18 4 höga förluster förluster Klingavälsån,pkt ,7,15 24 km ,, ,9,8 Medel, 3 år 5,9 4 - höga,12 3 måttligt förluster höga förluster Bråån (stn 27 A) 21 31,33 17 km , ,29 Medel, 3 år 29 5 extremt,31 4 höga höga förluster förluster Utloppet i Öresund 21 11,15 12 km , ,4,8 Medel, 3 år höga,19 4 höga förluster förluster Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) benämns erhållna arealförluster för kväve som "höga" till "extremt höga" och för fosfor som "måttligt höga" till "extremt höga". Arealkoefficienterna var högst i Bråån för både kväve och fosfor. Klingavälsåns arealkoefficienter för kväve och fosfor var betydligt lägre än de övriga beräknade.

17 Kävlingeån 14 Vattenkontroll 23 Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeåprojektet I det kommunala samarbetet med Kävlingeåprojektet anläggs dammar och våtmarker inom avrinningsområdet. För närvarande upptar dessa en sammanlagd yta på ca 13 ha, vilket givetvis innebär en minskning av kväve och fosfortransporterna. Inom Kävlingeåns avrinningsområde finns en damm, Slogstorp, där mätningar av näringsämnesreduktionen har pågått kontinuerligt sedan dammen stod klar i oktober Dammen restaurerades i början av året (janfeb), i avseende att minska de problem med låga syrgashalter som har uppträtt vissa somrar när vattenföringen har varit låg. Restaureringen innebar bl.a. att dammen rensades och utvidgades från en yta på,65 ha till,8 ha (bilden ovan visar dammen ca en månad efter att restaureringen genomfördes). Under 23 reducerades 61 kg kväve per ha dammyta i Slogstorpsdammen. Detta är en betydligt lägre reduktion än vad som uppmätts under tidigare år i denna damm (se diagram nedan). En av de viktigaste orsakerna till att kvävereduktionen var ovanligt låg under 23 är att vattenföringen, och därmed också kvävebelastningen, var betydligt lägre än normalt. En viss negativ effekt kunde också skönjas direkt efter att restaureringen hade genomförts (februari april). Den genomsnittliga kvävereduktionen i Slogstorp, sedan mätningarna inleddes är drygt 2 kg/ha/år, vilket motsvarar drygt 4 % av dammens totala belastning. Fosfor reducerades under året med 31 kg/ha dammyta. Detta får anses som en mycket god reduktion med tanke på den låga vattenföringen och belastningen. Sedan mätningarna inleddes är den genomsnittliga fosforreduktionen i Slogstorp 47 kg/ha, eller 12 % av dammens totala belastning Slogstorp - kväve Kväveretention Medelvattenföring Fosforretention Medelvattenföring Slogstorp - fosfor 5 retention (kg/ha) Okt 3 Jun 3 Feb 3 Okt 2 Jun 2 Feb 2 Okt 1 Jun 1 Feb 1 Okt Jun Feb Okt 99 Jun 99 Feb 99 Okt 98 Jun 98 Feb 98 Okt vattenföring (l/s) retention (kg/ha) Okt 97 Jan 98 Apr 98 Jul 98 Okt 98 Jan 99 Apr 99 Jul 99 Okt 99 Jan Apr Jul Okt Jan 1 Apr 1 Jul 1 Okt 1 Jan 2 Apr 2 Jul 2 Okt 2 Jan 3 Apr 3 Jul 3 Okt 3-12, vattenföring (l/s) -1 Genomsnittsdammen inom Kävlingeåns avrinningsområde är troligtvis inte lika effektiv som Slogstorpsdammen vare sig när det gäller kväve- eller fosforavskiljning. De dammar och våtmarker som hittills anlagts inom Kävlingeå-projektet bedöms grovt skattat reducera ca 1 ton kväve och 3 ton fosfor som genomsnitt per år. Mer information om Kävlingeå-projektet finns på hemsidan:

18 15 Kävlingeån Vattenkontroll 23 Jämförelser med angränsande vatten Transporten och den arealspecifika förlusten (vilket är detsamma som de uttransporterade ämnesmängderna delat med avrinningsområdes totala areal) för kväve och fosfor under åren 21-23, redovisas nedan för Kävlingeån och angränsande avrinningsområden, Saxån och Höje å. Saxån Kävlingeån Rönne å Helge å Verkaån Den arelspecifika förlusten 23 av både fosfor och kväve var mindre i Kävlingeån än i de båda andra. Fosforförlusten var högst i Höje å, medan Saxån hade den högsta kväveförlusten. Höje å Nybroån Då Saxåns och Höje å avrinningsområde endast är ca en tredjedel så stort som Kävlingeåns, var transporten av fosfor och kväve i ån också betydligt större än i de båda andra. 5 km 1 Arealspecifik förlust av fosfor kg/ha Jämförelser med angränsande arinningsområden,4,35,3,25,2,15,1,5, Saxån Kävlingeå Höje å kg/ha 5 Arealspecifik förlust av kväve Jämförelser med angränsande arinningsområden Saxån Kävlingeån Höje å ton 5 Fosfortransport Jämförelser med angränsande arinningsområden Saxån Kävlingeån Höje å ton Kvävetransport Jämförelser med angränsande arinningsområden Saxån Kävlingeån Höje å

19 Kävlingeån 16 Vattenkontroll 23 Bottenfauna Bottenfaunaresultaten redovisas i tabellen nedan (för artlista och mera utförlig redovisning punkt för punkt, se bilaga 3.3) Provpunkt nr läge Antal taxa Antal individer /m 2 Shannonindex ASPT index Organisk föroreningspåverkan* Naturvärde poäng bedömning poäng bedömning 3 Kävlingeån,Högsmölla ,4 5, 4 betydlig 15 högt 2 Björkaån, Björka , 6,2 7 obetydlig 22 mycket högt 22 Björkaån, Eggelstad ,8 5,6 6 svag 25 mycket högt 27A Bråån, Örtofta ,5 5,4 6 svag 12 högt 6 Klingavälsån ,3 6, 7 obetydlig 1 högt * Organisk föroreningspåverkan enligt Danskt faunaindex. Naturvärde enligt Sundberg m fl I Kävlingån vid Högsmölla (pkt 3) bedömdes bottenfaunasamhället vara betydligt föroreningspåverkat. Detta är samma bedömning som gjorts vid de tidigare undersökningarna. Antalet arter var högt, renvattenkrävande arter fanns representerade, men var få i förhållande till de smutsvattengynnade. Bäckvattenbaggar saknades helt vilket tyder på någon slags organisk påverkan. I Bråån vid Örtofta (pkt 27A) samt i Björkaån vid Eggelstad (pkt 22) bedömdes bottenfaunasamhället vara svagt föroreningspåverkat. Vid undersökningen år 1998 gavs pkt 22 samma bedömning. Pkt 27A har inte provtagits tidigare. Båda lokalerna hade ett mycket högt artantal. Renvattenindikerande arter fanns representerade, men även smutsvatten-indikatorer noterades, bland annat sötvattengråsuggan Asellus aquaticus samt igeln Erpobdella. I Björkaån vid Björka (pkt 2) samt i Klingavälsån vid gamla landsvägsbron (pkt 6) bedömdes bottenfaunasamhället vara obetydligt föroreningspåverkat. Björkaån bedömdes även år 1998 som obetydligt påverkad, men bedömdes vara svagt påverkad år Klingavälsån visade en förbättring 23 jämfört med år 1998, då den bedömdes som svagt påverkad. I årets undersökning hade lokalen ett högre art- och individantal, en stor mängd syrgaskrävande bäckvattenbaggar samt en stor mängd av den renvattenindikerande dagsländan Heptagenia sulphurea. Antal taxa 6 5 Övriga Renvattenkrävande Föroreningsgynnade Totala antalet taxa (hela stapeln) renvattenkrävandepositiva och föroreningståliganegativa indikatorarter i Danskt faunaindex fångade i Kävlingeåns vattensystem A 6

20 17 Kävlingeån Vattenkontroll 23 En rödlistad art, bäckvattenbaggen Riolus cupreus noterades i Björkaån och Klingavälsån. Vid pkt 2 i Björkaån vid Björka noterades 55 ex, vilket är den högsta individtäthet som noterats bland de 9 vattendrag i Skåne där arten har noterats (Ekologgruppens databas). Endast i Ivösjön har tätare populationer påträffats. I Björkaån (pkt 2) noterades även ett skal av den rödlistade tjockskaliga målarmusslan, Unio crassus. Levande exemplar av arten har tidigare noterats i Björkaån, vid Vollsjö. Den tjockskaliga målarmusslan är den mest sällsynta och starkast hotade av de limniska svenska stormusselarterna. Den tjockskaliga målarmusslan är klassad som starkt hotad (EN), enligt artdatabankens rödlista. Fem ovanliga arter i ett regionalt perspektiv erhölls, varav tre snäckarter, en dagsländeart och en nattsländeart. Hotkategori Art KAV3 KAV2 KAV22 KAV6 KAV27A Summa Rödlistade art Sårbar kat3 (VU) Riolus cupreus Ovanlig Bithynia leachii Ovanlig Valvata cristata 1 1 Ovanlig Gyraulus crista 1 1 Ovanlig Baetis liebenauae Ovanlig Triaenodes sp. 1 1 Naturvärdet bedömdes som mycket högt på de båda lokalerna i Björkaån samt högt på resterande lokaler pkt 3, pkt 6 och pkt 27A. Snäcka av släktet Gyraulus Tecknare: Cecilia Holmström

21 Kävlingeån 18 Vattenkontroll 23 BILAGOR

22 Sammanställning av Kävlingeåns recipientkontrollprogram 19 Kävlingeån 23 Bilaga 1:1 Nr: Lokalbenämning koordinat RN kommun frekvens program provtagningsplats ggr/år bas övrigt 3 Kävlingeån, vid Högsmölla Kävlinge 12 (52) 1,2,3 Bf(SKA-kav3) 1 Kävlingeån, vid Örtofta, uppstr Bråån Lund/Eslöv Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp Eslöv Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön Sjöbo Björkaån, vid Björka före utl till Vombsj Sjöbo 12 1 Bf(SKA-kav2) 22 Björkaån vid Eggelstad Sjöbo Bf(SKA-kav22) 23 Vollsjöån, nedströms Vollsjö Sjöbo Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån Sjöbo A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka Eslöv 12 1 Bf(SKA-kav27A) 53A Bråån, vid golfbana, uppstr. Eslövsb Eslöv Sularpsbäcken, nedstr S Sandbys AR Lund Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån Lund 12 1 Bf(SKA-kav6) 5 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp Sjöbo 6 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari-december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - -jämna månader (feb, april, juni, aug, okt, dec)) Förklaringar program bas 1 bas 2 bas 3 övrigt Vattenföring Suspenderat material Temperatur Bf bottenfauna- Temperatur Syrgas undersökning år 23 ph Grumlighet Syrgas Syrgasmättnad Grumlighet BOD Syrgasmättnad Konduktivitet Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Totalfosfor TOC Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Fosfatfosfor

23 Kävlingeån 23 2 Bilaga 2:1 Metodik vattenföring och transportberäkning Vattenföring för transportberäkningar har inhämtas från följande stationer: Läge provpunktsnummer uppgiftslämnare SMHI stations-nr Kävlingeån, Högs mölla 3 Sydvatten AB Vombsjöns utlopp 17 Sydvatten AB Bråån, Ellinge 27 SMHI Klingavälsån 35 SMHI Björkaån, Eggelstad 22 SMHI PULS- värden för Kävlingeåns mynning i Öresund har erhållits från SMHI. I beräkningen av transporterna vid pkt 3 i Högsmölla används resultaten från blandprovsanalyserna (för BOD och suspenderat material, månadsanalyser) samt SMHI:s månadsmedelflöden vid denna mätstation. När det gäller transportberäkningarna av BOD, bör det påpekas att enligt uppdraget görs analyserna utan ATU. Detta innebär att nitrifikationen inte hämmas. Då ammoniumhalterna tidvis kan var höga, speciellt nedströms avlopp, ger BOD-halten inte bara ett mått på den biologiska syrgasförbrukningen utan även det syre som förbrukas då ammoniumkvävet bryts ner. Man bör därför vara försiktig med att använda BODtransporten som ett mått på mängden nedbrytbart material i vattnet. För beräkning av totaltransporterna ut i Öresund utnyttjas resultat och vattenföring som ovanstående (Högs mölla) arealkorrelerat med faktor 1,2. Transportmängderna för Vombsjöns utlopp, pkt 17, bygger på månadsanalyserna och tappningsuppgifter från AB Sydvatten. För Björkaån, Klingavälsån, och Bråån har beräkningsgrunden varit redovisade månadsanalyser och SMHI:s månadsmedelflöden för respektive vattenföringsstation. För att kompensera för sträckan mellan provpunkt och vattenföringsstation och representera hela det aktuella delavrinningsområdet, är flödena uppräknade med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv, avrinningsområde i Sverige: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 Vattenföringen vid provtagningstillfällena beräknades av dygnsvärden från ovanstående vattenföringsstationer och arealkorrelation för samtliga provtagningsstationer utom för pkt 33 i Sularpsbäcken, där tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämdes med den så kallade flottörmetoden vid de provtagningstillfällen där så var möjligt.

24 Metodik kemiska, fysikaliska vattenundersökningar 21 Kävlingeån 23 Bilaga 2:2 All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Vattenproverna togs i mitten av åfåran från strandkanten med hjälp av en käpphämtare eller från bro med en ruttnerhämtare. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Månadsprovtagning Provtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad (12 ggr/år) vid 5 provpunkter och jämna månader (februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år)) vid 13 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium temperatur FM TEMP EG syrgas SSEN IM O2-FÄLT EG ph SS 28122,2 FM PH25 EG grumlighet SSEN 2727 del 3 FM TURBFNU EG BOD 7 * SSEN1899, del 2, u ATU IM BOD7-NE EG nitrit+nitratkväve TRAACS8ST892-NO23/2 IM NO23-DA ALcontrol AB ammoniumkväve TRAACS8ST92-NH4 IM NH4-DS ALcontrol AB totalkväve TRAACS8ST892-NO23/2 IM NTOT-DA ALcontrol AB fosfatfosfor TRAACS8ST93-PO4 IM PO4P-NS ALcontrol AB totalfosfor TRAACS8ST93PO4 IM PTOT-NA ALcontrol AB suspenderat material* Fd. SS /STR-STG ALcontrol AB * enligt aktuella standardmetoder får resultat redovisas endast; för susp 5 mg/l eller högre halt, för BOD i intervallet,5-6 mg/l. För resultat utanför angivna gränser gäller ej standarder Redovisade värden för BOD>5, ligger utanför ackrediteringen. Veckoprovtagning Provtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt (pkt 3 vid Högs mölla). Analys av syrgas och konduktivitet har skett varje vecka, medan övriga analyser har baserats på frysta veckoprov som vid årets slut blandats flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). ). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium syrgas SSEN IM O2-FÄLT EG konduktivitet SSEN 2788, mod FM KOND-25 EG nitrit+nitratkväve TRAACS8ST892-NO23/2 IM NO23-DA ALcontrol AB totalkväve TRAACS8ST892-NO23/2 IM NTOT-DA ALcontrol AB totalfosfor TRAACS8ST93-PO4 IM PTOT-NA ALcontrol AB TOC SSEN1484/CORG-TKC,NPOC CORG-TI ALcontrol AB

25 Kävlingeån Bilaga 2:3 Metodik bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Birgitta Bengtsson stått för provtagningen. Cecilia Holmström och Jan Pröjts har utfört de taxonomiska bestämningarna. Ann Nilsson har sammanställt resultaten. Marcus Malmborg, Susanne Malmgren och Maja Holmström utförde sorteringsarbetet. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS och SS EN 27828, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat fem punkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 1 oktober 23 med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS28191). Metodiken följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier ( ). Vid varje provpunkt togs 5 sparkprov à,2 m 2 över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. De olika delproverna har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de övriga miljöer som fanns på lokalen, t ex kantvegetation, block, grenar, ren sand. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration på ca 7 %. En skiss över vattendraget och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, åkantsvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter en noggrann sortering av hela provet har 2 % av materialet sökts igenom under mikroskop (4x förstoring) för räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta). Endast djur som förekom med minst 5 individer räknades upp med den faktor som kvoten mellan total provvolym/delprovvolym utgjort. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprov. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom beräkningsmetoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer normalt med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen.

26 23 Kävlingeån 23 Bilaga 2:3 Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa ger 1 poäng och mer än 4 taxa ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Vi har i denna undersökningen ändrat beteckningen ingen eller obetydlig påverkan till obetydlig påverkan samt modifierat klassindelningen något, och benämner provpunkter med 6-7 indexpoäng måttligt påverkade, samt justerat upp gränsen för obetydlig påverkan från > 6 till > 7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan > 7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt ofta utvecklas samhällen med många filtrerande organismer, vilka i hög grad kan påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket

27 Kävlingeån Bilaga 2:3 små tillrinningsområden. I sjöar görs ofta ingen bedömning av organisk påverkan eftersom den interna produktionen av organiskt material är stor och det är svårt att bedöma eventuell yttre påverkan av organisk förorening. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, igeln Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M. 1996) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR och EN ger 16 poäng/art, kategori VU och NT ger 6 p/art Antal taxa: ger 1 poäng, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon): 2,9-3, ger 1 p, >3, ger 3 p Raritet (ej rödlistade arter): varje ovanlig art (se nedan) ger 3 p* * 3 p har valts, vilket är ett avsteg från Sundberg, I. m fl 1996 där 6 p/art ges. Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - <6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har identifierats och klassificerats enligt Gärdenfors (2) Rödlistade arter i Sverige 2 Artdatabanken, SLU. Rödlistans olika kategorier anges nedan:

28 25 Kävlingeån 23 Bilaga 2:3 Den svenska rödlistans kategorier RE CR EN VU NT Regionally Extinct (Försvunnen) Critically Endangered (Akut Hotad) Endangered (Starkt Hotad) Vulnerable (Sårbar) Near Threatened (Missgynnad) Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med drygt 14 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = Σn i /N x log n i /N, där n i = antalet individer av arten S i och N = totala antalet individer av alla arter S1+S2+S3+S4. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Indexpoängen för Shannon-index och ASPT-index har bedömts enligt följande (efter Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. SNV rapport 4913): Vattendrag Benämning Mycket högt index Shannonindex >3,71 >6,9 ASPT-index Högt index 2,97-3,71 6,1-6,9 Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6,1 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5,3 Mycket lågt index 1,48 4,5

29 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenföring år 23 i Kävlingeån vid stn , Högsmölla; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 9, 1,3 6, 6,2 7,1 4,2 3,7 2,5 3,1 3,8 4,4 7, 2 8,3 1,6 6, 6, 8,1 4,1 3,5 2,6 3,2 3,6 4,4 6,4 3 8,2 11, 6, 5,9 8,7 3,9 3,3 2,6 2,8 3,8 4,3 5,9 4 7,7 11,6 5,8 5,8 9,7 3,8 4, 2,8 2,5 4, 4,2 5,4 5 7,3 11,2 5,7 5,7 9,5 3,5 4,9 2,9 2,5 4,2 4, 5,2 6 7, 1,6 5,7 5,7 7,9 3,3 5, 2,7 2,9 4, 3,9 5,4 7 6,8 1,4 5,6 5,6 7, 3,4 5, 2,4 3,4 4, 3,7 5,5 8 6,6 1,9 5,8 5,5 6,5 3,5 4,7 2,4 3,7 4,1 4, 5,3 9 6,5 11,1 6,7 5,3 6, 4,2 4,2 2,3 3,7 3,9 4,3 5,2 1 6,5 11, 7,8 5,3 5,9 4,1 3,7 2,4 3,9 3,7 4,3 5,4 11 7,3 1,9 7,8 5,9 5,5 3,8 3,6 2,4 4,3 3,6 4,2 5,4 12 9,9 1,6 8,5 6,1 5,5 3,6 3,7 2,4 3,6 3,8 4,1 5, ,5 1,3 8,2 6,1 5,7 3,5 3,6 2,4 3, 3,5 3,9 6, ,1 1,5 7,5 6, 5,3 3,4 3,4 2,3 2,8 3,1 3,8 1,3 15 2,7 1,8 7,1 5,7 5,1 3,4 3,4 2,2 3,1 3, 4, 1, ,6 1,8 7,1 5,4 4,9 3,7 3,3 2,1 3,1 2,9 4,1 1, , 1,2 7,4 5,2 4,6 3,5 3,1 2,4 2,7 2,9 4,1 8, , 9,6 7,2 4,9 4,6 3,2 3,3 2,6 2,5 3,4 4,1 9, 19 15,6 8,6 7,2 5,1 4,9 3,1 3,3 2,4 2,4 4, 5, 9,5 2 15,4 7,5 7,1 5,1 5,1 3,1 3,2 2,3 2,3 4,4 6,6 9, , 7,2 6,7 5,2 4,9 3, 3,3 2,2 2,1 4,1 7, 1, ,9 7,1 6,5 5,1 4,8 3,1 3,1 2,2 3, 3,5 8,2 13, , 8,5 6,5 5, 5,5 3,1 3, 2,2 4,1 3,2 9,8 12, 24 11,8 8,2 6,5 4,8 6,2 3,3 2,9 2,3 4,4 3,2 9,6 1, ,9 8, 6,4 4,7 8, 3,3 2,9 2,4 4,2 3,8 8, 11, 26 12,4 7,8 6,1 4,7 6,6 3,1 3,1 2,5 4,3 4,3 7, 12, , 7,1 6, 5,1 5,8 3, 3,3 2,5 4,2 4,1 7,5 12, ,6 6,1 6, 5,7 5,2 2,9 3,1 2,3 4,1 3,5 8,8 12, , 6, 5,9 4,8 3, 2,6 2,5 4, 3,1 8,5 13,3 3 13,8 6,1 5,8 4,5 3,6 2,8 2,6 4, 3,3 7,6 15, ,5 6,2 4,2 2,6 2,7 4, 13, Medel 12,3 9,6 6,6 5,5 6,1 3,5 3,5 2,4 3,3 3,7 5,6 9, Max 2,7 11,6 8,5 6,2 9,7 4,2 5, 2,9 4,4 4,4 9,8 15,8 Min 6,5 6,1 5,6 4,7 4,2 2,9 2,6 2,1 2,1 2,9 3,7 5,2 Årsmedel 5,9 datum Årsmax 2,7 15-jan Årsmin 2,1 16-aug 21-sep m 3 /s 25 Högsmölla jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

30 27 Kävlingeån 23 Bilaga 3:1 Vattenföring år 23 i Bråån vid stn , Ellinge; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,6 1,59,57,82 1,74,61,42,28,53,34,56 1,68 2 1,26 1,6,57,95 1,9,54,36,33,39,33,55 1,48 3 1,1 1,51,56,88 2,3,52,36,24,37,32,66 1,3 4,86 1,37,56,82 2,52,52,79,27,34,39,68 1,23 5,78 1,16,57,79 2,2,48,58,28,35,35,7 1,2 6,75 1,4,61,73 1,57,48,74,27,3,37,73 1,29 7,76,95,58,69 1,29,46,78,29,3,52,71 1,15 8,75,91,62,68 1,11,44,63,29,3,44,67 1,12 9,75,87 1,25,69,99,61,54,26,26,52,62 1,1 1,76,84 1,56,76,9,55,46,25,7,55,58 1,1 11,75,83 1,75,9,83,57,47,28,49,51,57 1,12 12,86,82 1,98,95,82,49,49,3,43,53,57 1, ,24,81 1,68,98,84,45,42,28,38,47,54 2, ,96,79 1,35,94,79,44,39,29,35,48,54 4, ,16,77 1,29,86,74,42,47,33,36,45,53 4, ,58,76 1,29,8,7,5,4,27,36,41,51 2, ,57,76 1,3,76,66,45,36,23,36,4,52 2, ,89,75 1,3,72,63,4,43,26,36,39,6 2, ,51,72 1,31,7,68,44,34,3,34,5,99 2,86 2 2,8,68 1,31,67,73,41,32,31,31,73 1,68 2, ,49,64 1,22,64,69,39,33,3,4,52 2,51 4, ,75,63 1,1,61,73,37,31,36,35,46 2,96 6, ,94,64 1,1,6 1,23,41,32,34,37,47 3,81 3, ,48,66 1,9,62 1,54,52,33,26,35,52 2,9 2, ,41,66 1,4,57 2,29,39,3,31,34,53 2,13 5, ,82,64,98,55 1,42,36,42,33,34,53 1,97 6, ,62,61,93,77 1,6,35,3,46,34,51 2,59 5, ,43,58,93,81,88,4,32,34,31,5 2,97 4, ,33,9,94,76,41,32,43,38,5 2,43 6,18 3 3,98,86,99,7,43,31,42,36,61 1,95 7, ,14,88,66,28,71,58 5,44 Medel 2,87,88 1,7,77 1,14,46,43,32,37,48 1,32 3,14 Max 8,16 1,6 1,98,99 2,52,61,79,71,7,73 3,81 7,33 Min,75,58,56,55,63,35,28,23,26,32,51 1,1 Årsmedel 1,1 datum Årsmax 8,16 15-jan Årsmin,23 17-aug m 3 /s 9 Bråån, Ellinge jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

31 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenföring år 23 i Klingavälsån vid stn ; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,39 1,86 1,1 1,1 1,42,69,48,27,24,24,45,9 2 1,31 1,77 1,1 1,1 1,44,67,5,26,23,24,45,87 3 1,25 1,72 1,1 1,9 1,4,65,49,26,23,25,46,82 4 1,25 1,75 1,1 1,7 1,34,63,58,26,22,24,52,79 5 1,24 1,73 1,6 1,4 1,2,6,67,24,21,27,53,77 6 1,19 1,61 1,5,99 1,1,58,67,22,2,27,51,81 7 1,18 1,63 1,6,94 1,1,55,66,21,2,28,49,78 8 1,18 1,64 1,7,94 1,5,54,61,2,19,3,46,77 9 1,18 1,59 1,31,95,99,58,56,19,19,29,48,76 1 1,18 1,52 1,49,94,95,59,52,18,19,29,48, ,21 1,44 1,47 1,3,9,58,5,17,25,3,48, ,77 1,44 1,56 1,1,86,58,49,17,27,3,47, ,38 1,4 1,51 1,5,84,54,49,17,26,29,45, ,9 1,41 1,4 1,,85,51,47,17,25,28,45, ,78 1,4 1,4,97,84,5,45,15,24,28,44 1, ,67 1,4 1,37,95,8,51,42,14,23,29,44 1,1 17 2,37 1,4 1,38,95,78,52,41,15,23,29,44, ,13 1,37 1,39,93,75,5,41,14,21,29,45 1,2 19 2,7 1,33 1,32,93,75,46,45,14,21,29,53 1,6 2 2,4 1,29 1,23,91,79,44,42,15,2,33,77, ,1 1,27 1,26,9,83,45,39,14,19,39,9 1,2 22 2,9 1,26 1,29,86,78,45,39,14,2,42,91 1, ,3 1,2 1,23,86,81,42,4,15,19,43,91 1, ,91 1,13 1,27,83,96,49,38,16,19,41,85 1, ,9 1,11 1,2,86,88,51,34,18,19,43,77 1, ,9 1,11 1,14,87,81,46,31,19,19,44,8 1, ,95 1,1 1,1 1,2,78,45,31,18,2,42,98 1, ,28 1,1 1,1 1,1,76,42,32,18,21,4 1,1 1, ,38 1,1 1,1,76,42,31,19,21,4 1, 1,55 3 2,9 1,1 1,8,73,46,29,22,23,4 1,1 1, ,9 1,1,71,28,24,43 1,42 Medel 1,85 1,43 1,24,98,93,52,45,19,21,33,63 1,7 Max 2,9 1,86 1,56 1,1 1,44,69,67,27,27,44 1,1 1,55 Min 1,18 1,1 1,5,83,71,42,28,14,19,24,44,75 Årsmedel,82 datum Årsmax 2,9 14-jan Årsmin,14 16, 18-19, aug m 3 /s 3,5 Klingavälsån 23 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

32 29 Kävlingeån 23 Bilaga 3:1 Vattenföring år 23 i Björkaån vid stn , Eggelstad; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 3,74 2,53,75 1,1 1,72,54,34,16,1,8,3 2,19 2 2,71 2,22,75 1,15 2,82,48,35,15,1,8,3 1,83 3 2,11 1,96,75 1,2 2,54,43,35,14,1,8,32 1,57 4 1,73 1,81,74 1,1 2,54,39,64,13,9,11,37 1,36 5 1,46 1,6,71 1,1 2,33,37 1,85,12,9,15,43 1,29 6 1,24 1,42,74 1,4 1,78,35 2,56,8,11,16,45 1,24 7 1,11 1,29,74,9 1,46,34 1,63,8,9,14,45 1,22 8 1,2 1,2,76,87 1,27,32 1,2,7,8,15,45 1,12 9,87 1,17 2,11,88 1,16,32,91,8,8,16,41 1,1 1,78 1,1 4,5,92 1,5,35,73,7,8,21,37 1,1 11,73 1,1 4,45 1,6,92,36,61,7,8,23,36 1,1 12,69 1,6 5,19 1,27,86,37,56,6,8,22,34 1,1 13,94,99 4, 1,28,85,35,56,6,8,21,32 1, ,8,97 2,98 1,17,96,32,53,6,8,19,32 2, ,3,95 2,53 1,9,87,3,45,5,8,18,32 3, ,9,93 2,4 1,,79,3,36,6,8,16,32 2, ,72,91 2,4,94,74,31,34,5,8,14,32 1, ,38,89 2,34,87,69,31,31,5,8,15,32 1, ,26,88 2,21,83,69,3,31,6,8,14,41 2,15 2 5,3,87 2,,81,8,3,28,5,8,21,95 1, ,2,85 1,7,77,89,3,27,6,8,36 1,59 3, ,3,83 1,57,73,81,29,26,6,8,59 2,25 6, ,38,81 1,5,73,99,27,27,6,8,57 2,91 4, ,36,8 1,42,66 1,83,31,26,6,8,4 2,88 2,8 25 2,94,8 1,33,65 1,51,35,24,7,8,34 2,24 3, ,25,79 1,31,66 1,15,33,23,7,8,32 1,9 4, ,91,77 1,3,85,91,31,21,7,8,32 2,64 5, ,2,76 1,29 1,16,78,27,2,7,8,31 3,99 4,7 29 8,73 1,22 1,1,69,26,19,7,8,3 3,31 4,77 3 6, 1,2 1,1,59,34,18,8,8,28 2,61 5, ,31 1,18,58,17,9,29 4,57 Medel 4,77 1,15 1,86,97 1,21,34,56,8,8,23 1,14 2,68 Max 17,3 2,53 5,19 1,28 2,82,54 2,56,16,11,59 3,99 6,41 Min,69,76,71,65,58,26,17,5,8,8,3 1,1 Årsmedel 1,26 datum Årsmax 17,3 15-jan Årsmin,5 15, 17-18, 2-aug m 3 /s Björkaån, Eggelstad jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

33 Kävlingeån 23 3 Bilaga 3:2 Sammanställd data 23 föroreningsutsläpp Avledd föroreningsmängd från kommunala och industriella reningsverk med utsläpp till Kävlingeån. Uppgifterna är hämtade direkt från berörda kommuner och industrier Kommunala/industr Kommun Anslutna Utg. BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-N reningsverk personekv vattenmängd mg/l mg/l mg/l ton ton ton Björkaån Östraby Hörby ,6,45 27,22,8,5 Lövestad Sjöbo ,7,1 23,11,6 1,55 Klasaröd Sjöbo ,4,32 23,6,6,4 Vanstad Sjöbo ,9,43 34,3,5,39 Sjöbo Sjöbo allt vatten infiltrerat Skåne Tranås Tomelilla ,1 21,57,46,487 Summa,94,71 3,3 Klingavälsån Sövde Sjöbo ,4,16 34,9,6 1,24 Blentarp Sjöbo ,6,39 37,44,2 1,88 Veberöd Lund ,1,12 4 1,1,3 1,8 Summa 1,6,56 13,9 Bråån Löberöd Eslöv ,9,23 21,8,88,3 3,3 Hurva Eslöv ,8,21 18,8,22,1,86 Ellinge Eslöv ,5, ,33 59 Summa 14,1,37 63 Kävlingeån Askeröd Hörby 2 2 8,8,32 18,7,17,6,37 P ,3,24 2,88,42,35 Torna Hällestad Lund ,3,15 31,14,6 1,31 Revingeby Lund ,3,24 26,17,9,99 Flyinge Eslöv ,1,53 22,1 1,,77 3,1 S Sandby Lund ,5,2 29 3,1,9 13,8 Örtofta Eslöv ,3,33 24,4,64,23 1,68 Danisco, Örtofta 1 4 4,, ,12,444 37,5 Håstad Lund ,1,36 4,9,98,11,155 Solanum, Kävlinge 73 11,3,46 3,6,8,3,26 Kävlinge Kävlinge ,, ,2,46 56,9 Borgeby Lomma <3,27 8,6,23,2 6,5 Summa 15,5 1,4 123 Totalsumma 32 1,9 23

34 Resultat vattenkemi/fysik Kävlingeån 23 Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3 Kävlingeån, vid Högsmölla ,8 7, ,5 92 8, , 7,8 3,5 5,6 14,3 11 6, ,7 4,5 7,9 5,5 <5, 12,1 94 6, ,8 9,4 7,9 2,3 2,7 11,1 97 4, ,9 14,4 8, 2,5 3,2 8,9 87 5,1 <2, , 19,8 7,8 2,1 4,1 7,3 8 4, ,5 2,3 7,7 1,7 4, 7,3 81 2, ,4 19,8 7,8 1,2 1,2 6, 66 5, , 14,3 7, ,4 82 4, ,7 5,6 7,8 5,3 3,2 1,4 83 4, ,8 7,9 7,8 4,5 3,3 9,3 79 5, ,4 7,5 7,9 4,2 2,3 1,8 9 4, MEDEL: 1,6 7,8 6,2 5,4 9,9 86 5, MIN: 1, 7,7 1,2 <5, 6, 66 2,7 < MAX: 2,3 8, ,3 11 5, Kävlingeån, vid Örtofta, uppströms Bråån ,3 7,9 4, 13,3 94 4, ,6 11,6 7,9 2,8 1,6 76 4, ,2 2,1 7,9 3,8 8,1 89 4, ,9 2,4 7,8 2,1 5,7 63 2, , 6,3 7,9 13 9,9 8 4, ,9 5,8 8, 5, 1,2 82 3, MEDEL: 1,9 7,9 5,2 9,6 81 4, MIN: 1,3 7,8 2,1 5,7 63 2, MAX: 2,4 8, 13 13,3 94 4, Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp ,5 3,4 8, 1,4 12, 9 3, ,5 1,3 8, 1,4 13,2 94 3, ,5 4, 8,3 1,5 14, , < ,5 6,9 8,7 2,1 12,4 12 5, ,5 13,5 8,6 4,3 11, 16 2,4 <2, ,5 18,9 8,6 8,1 1, , 7, < ,5 19,7 9, , ,7 9 1 < ,5 19, 8,8 29 9,1 98 3, < ,5 14,4 8, ,1 19 3, < ,5 5, 8, ,9 93 5, < ,5 5,3 8, ,7 92 4, < ,5 5,9 8, ,3 91 5, MEDEL: 9,8 8,5 14,8 12, 16 4, MIN: 1,3 8, 1,4 9,1 9 2,4 <2 24 <1 <1 11 MAX: 19,7 9, , , Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön ,1 1,6 7,7 1,2 11,5 82 3, ,1 8,7 8, , , ,3 19,2 8,2 7, 1, , ,1 18,8 8,4 1, 11, , < ,1 3,8 8,2,7 13,8 15 5, ,1 4,5 7,9,8 1,4 8 3, MEDEL: 9,4 8,2 3,8 12,7 11 6, MIN: 1,6 7,7,7 1,4 8 1, <1 83 MAX: 19,2 8, , ,

35 Kävlingeån Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2 Björkaån, vid Björka före utlopp till Vombsjön ,8 7, ,1 89 9, ,7,6 8,1 3,4 14, 97 4, ,5 4,5 8, 8,1 12,1 94 8, ,4 8,6 8,2 1,8 1,9 94 4, ,1 13,2 8,2 2,4 9, 86 3, 2, ,5 17,6 8,1 4,3 7,8 82 2, ,5 17,5 8, 1,7 8,6 9 2, ,1 16,1 7,9 1,6 8,3 84 2, < ,1 11,7 8,1 2,3 1,7 99 2, < ,8 4,5 8, 2,2 11,5 89 4, ,5 6,5 8, 1,2 1,4 85 2, ,4 5,1 8,1 1,8 11,9 94 4, MEDEL: 9,1 8, 4,4 1,6 9 4, MIN:,6 7,8 1,2 7,8 82 2, < <1 17 MAX: 17,6 8, , 99 9, Vollsjöån, nedströms Vollsjö ,6,9 8,1 2,4 14,1 99 3, ,5 6,9 8,1 1,4 11,2 92 5, ,2 15,8 8, 2,4 8,5 86 2, < ,3 16,6 7,8 1,8 6,7 69 1, ,3 3, 8, 5,3 12, 89 5, ,5 5,2 8,2 2,2 12,2 96 3, MEDEL: 8,1 8,1 2,6 1,8 89 3, MIN:,9 7,8 1,4 6,7 69 1, <1 11 MAX: 16,6 8,2 5,3 14,1 99 5, Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,3 1,6 8, 4,5 13,4 96 4, ,3 5,9 8, 2,1 11,7 94 5, ,1 15,2 8, 4, 9, 9 2, < ,2 15,9 7,9 3,2 7,8 79 1, ,2 3,6 7, ,5 87 5, ,3 6,1 8,1 2,5 11,4 92 3, MEDEL: 8,1 8, 4,5 1,8 9 3, MIN: 1,6 7,9 2,1 7,8 79 1, <1 13 MAX: 15,9 8, ,4 96 5, Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån ,3,8 8, 2,3 13,8 96 3, ,2 5,7 8, 1,8 11,5 92 5, ,1 15,1 7,9 6,6 8,4 84 2, < ,1 16, 8, 3,1 8,4 85 2, < ,1 3,1 7,5 5, 11,8 88 5, ,2 5,4 8, 1,9 11,8 94 2, MEDEL: 7,7 7,9 3,5 11, 9 3, MIN:,8 7,5 1,8 8,4 84 2, <1 18 MAX: 16, 8, 6,6 13,8 96 5, A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka , 2,2 7, , , ,,4 8, 5,3 14,3 99 4, ,8 4,8 8, 9,1 12, 94 8, , 9,1 8,3 1,8 13, , ,9 12,5 8, 2,3 9, 85 4,2 3, ,6 18,4 8, 2,2 9,4 1 2, ,4 19, 8, 1,8 8, 86 3, ,3 17,7 7,9 1, 8, 84 1, < ,4 15,7 8,2 33 9,1 92 4, ,5 3,8 7,8 1,1 11,9 9 3, ,6 7,3 7,9,9 9, 75 4, ,2 5,7 8,1 2,6 11,5 92 2, MEDEL: 9,7 8, 1 1,7 92 4, MIN:,4 7,7,9 8, 75 1, <1 25 MAX: 19, 8, , ,

36 33 Kävlingeån 23 Bilaga 3:3 Provtagn. Vattenf Temp ph Gruml Susp. Syreh Syrem BOD 7 PO 4 -P Tot-P NO 3+2 -N NH 4 -N Tot-N datum m 3 /s C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 53A Bråån, vid golfbana, uppströms Eslövsbäcken ,8,4 8,1 6,1 14,5 1 4, ,8 1,8 8,4 2,6 12, , ,5 17,4 8,1 3,4 1,4 19 3, < ,3 19,1 8,1 1, 8,3 9 1, < ,4 4, 8, 1,1 12,4 95 3, , 7,2 8,1 2,1 11,3 94 3, MEDEL: 9,8 8,1 2,7 11,6 1 3, MIN:,4 8, 1, 8,3 9 1, <1 57 MAX: 19,1 8,4 6,1 14, , Sularpsbäcken, nedströms S Sandbys AR ,4 1,3 8, 11 13, , ,2 9,8 7,9 3,3 11, , ,2 17,6 7,8 5,3 8,4 88 6, ,1 17,2 7,4 2,8 4,5 47 4, ,1 4,5 7,7 2,9 9, 7 1, ,3 6,3 7,8 8, 1, 81 9, MEDEL: 9,5 7,8 5,6 9,5 8 9, MIN: 1,3 7,4 2,8 4,5 47 4, MAX: 17,6 8, 11 13, , Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån ,6 2,1 7, ,3 89 7, ,8 1,6 8, 6,6 13,5 97 4, ,5 5,7 7,9 6,7 11,3 9 5, ,2 8,2 8, 4,1 11, 94 5, , 12,4 7,9 5,1 9,1 86 4,8 6, ,7 18,2 7,8 8,9 8,7 92 3, ,5 16,7 7,7 6,1 7,7 79 3, ,2 16,5 7,9 9,6 8,3 85 1, < ,3 13,7 8,1 6,2 1,8 14 4,1 < ,5 3,9 7,9 7, 11,4 87 4, ,6 5,6 7,8 8,5 9,9 79 4, ,9 5,8 7,9 5,4 1,8 86 4, MEDEL: 9,2 7,9 7,4 1,4 89 4, MIN: 1,6 7,7 4,1 7,7 79 1,7 < <1 12 MAX: 18,2 8,1 15, 13,5 14 7, Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp ,7 1,8 8, 2,5 13, 93 4, ,5 7,4 8,6 4,6 12,9 18 4, ,3 19,5 8,8 16 9,3 11 5,1 8, 7 < ,1 18,6 7,6 6,4 4, 43 4, ,2 5,8 7,7 3,7 3,6 29 7, ,4 5,8 8, 3,8 1,1 81 6, MEDEL: 9,8 8,1 6,2 8,8 76 5, MIN: 1,8 7,6 2,5 3,6 29 4, < MAX: 19,5 8, , 18 7,

37 Kävlingeån Bilaga 3:3 Resultat från veckoprovtagningarna i Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3 Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syrem nr datum C ms/m mg/l % , 56,4 13, , 5,4 13, ,8 45,3 12, ,9 47,2 12, , 49,5 12, ,1 51,9 13, ,4 47,1 13, , 49,7 13, ,5 49, 13, ,4 53,2 13, ,5 52,1 12, ,3 59,5 12, ,7 56,4 12, ,5 55,5 15, , 53,9 12, ,4 53,4 11, ,7 5,7 1, ,6 51,7 9, ,7 51, 9, ,4 53,5 8, ,8 53,5 8, ,2 51,4 1, , 54,8 8, ,8 52, 7, ,9 52,9 8, ,3 53, 9, ,8 5,7 7, ,6 43,8 6, ,3 47,5 7, ,9 48,4 4, ,8 51,6 4, ,9 47,6 5, ,9 46,4 5, ,8 54,7 6, ,8 56,5 4, ,1 57,7 7, ,3 56,4 7, ,2 48,1 6, ,6 55,3 7, ,3 42,2 8, ,2 6,2 8, , 55,7 9, ,6 6,6 1, ,5 57,8 1, ,7 58,3 1, ,9 58,8 9, ,3 56,3 9, ,3 61,3 1, ,7 61,8 1, ,5 63,5 1, , 56,7 12, ,5 58,2 12,3 93

38 35 Kävlingeån 23 Bilaga 3:4 Vattenföring, koncentrationer och transport av fosfor, kväve, TOC, BOD och suspenderat material 23 Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m 3 /s ton ton ton ton ton ton jan 12, ,6 8, , feb 9, ,8 6,9 5, , mars 6, ,5 6,6 <5, , april 5, ,9 4,6 2, , maj 6, ,2 5,1 3, , juni 3, ,3 4,9 4, , juli 3, ,4 2,7 4, , aug 2, ,1 5, 1, , sept 3, ,8 4, , okt 3, ,2 4,7 3, , nov 5, ,6 5,3 3, , dec 9, , 4,7 2, , MEDEL: 5, ,6 5,3 3,6 TOTALT: , Kävlingeån mynningspunkten vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m 3 /s ton ton ton ton ton ton jan 12, , feb 9, , mars 6, , april 5, , maj 6, , juni 3, , juli 3, , aug 2, , sept 3, , okt 3, , nov 5, , dec 9, , MEDEL: 6, TOTALT: , Björkaån, pkt 2 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l m 3 /s ton ton ton ton jan 4, , ,1 15 feb 1, , ,16 15 mars 1, , ,71 52 april 1, , ,4,8 16 maj 1, , ,3,11 13 juni, , ,3 1,5,11 2,6 juli, , ,1 1,9,18 4,8 aug, , ,5,27,1,59 sept, , ,7,45,1,56 okt, , ,4 1,1,3 3,2 nov 1, , ,4,19 1 dec 2, , ,52 39 MEDEL: 1, ,1 TOTALT: ,3 36

39 Kävlingeån Bilaga 3:4 Vombsjön, pkt 17 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l m 3 /s ton ton ton ton jan 4, , ,2 46 feb 4, , ,1 39 mars, , ,3 6,6,18 13 april, , ,4 2,7,4 7,4 maj, , ,6 1,7,3 3,2 juni, , ,7 1,4,9 3,9 juli,5 11 <1 1 6, ,5,,13 9, aug,5 13 <1 25 3, ,7,,33 5,2 sept 1,7 16 <1 27 3, ,1, 1,19 16 okt 1,7 12 <1 21 5, ,3,,93 25 nov 1, , ,7,53,75 19 dec, , , 1,3,16 9,6 MEDEL: 1, ,5 TOTALT: ,2 197 Bråån, pkt 27A vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l m 3 /s ton ton ton ton jan 2, , ,9 12 feb, , ,12 1 mars 1, , ,35 27 april, , ,7 12 maj 1, , ,9,12 14 juni, , ,8,1 3,8 juli, , ,2 3,2,13 4,3 aug, , ,4,4 1,7 sept, , ,7,77,25 4,3 okt, , ,6 4,9 nov 1, , ,19 19 dec 3, , ,56 24 MEDEL: 1, ,7 TOTALT: ,9 228 Klingavälsån, pkt 35 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD MÅN m 3 /s ug/l ug/l ug/l mg/l m 3 /s ton ton ton ton jan 1, , ,6,8 46 feb 1, , ,5,21 2 mars 1, , ,8,23 21 april 1, , ,7,8 16 maj, , ,3 1,3,13 15 juni, , ,5,59,13 6,6 juli, , ,8,68,7 4,5 aug, , ,8,42,3 1,1 sept, , ,3,76,3 2,8 okt, , ,5 1,,4 4,6 nov, , ,3 2,2,8 8,4 dec 1, , ,3 4,7,14 16 MEDEL:, ,4 TOTALT: , 161

40 37 Kävlingeån 23 Bilaga 3:5 Provpunktsvis redovisning av bottenfaunaresultat, provpunktsbeskrivning, resultatkommentarer och artlista I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. Provpunktsbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat till vänster och den kompletta artlistan till höger. Totala antalet individer av förekommande taxa samt andelen i % av provets totala individantal redovisas i artlistan. Vattenhastighet redovisas som en siffra - 3, där = stilla ( m/s), 1 = lugnt (<,2 m/s), 2 = ström (,2 -,7 m/s) och 3 = fors (>,7 m/s). Omgivande vegetation, vattendragets bottensubstrat och bottenvegetation anges i en skala - 3, där = saknas, 1 = <5 %, 2 = 5-5 % och 3 > 5 %. Provtagningslämplighet anges också. Med bra lokal menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär (t ex mjuk och dyig eller bara består av större block) och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. I det senare fallet anses provet inte vara representativt för ån. Kolumn med beteckningen A anger taxats försurningskänslighet enligt följande: 1 = taxat tål ph <4,5 2 = taxat tål ph 4,5-4,9 3 = taxat tål ph 5,-5,4 4 = taxat tål ph 5,5-5,9 5 = taxat tar skada av ph-värden lägre än 6, Kolumn med beteckningen B anger taxats funktion enligt följande: 1 = filtrerare 2 = detritusätare 3 = predator 4 = skrapare 5 = sönderdelare Kolumn C anger taxats känslighet för organisk/ eutrofierande belastning enligt följande: 1 = taxat har påträffats i höggradig förorenat vatten 2 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4 = taxat är typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5 = taxat har huvudsakligen påträffats i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kolumn D anger taxats hotkategori enligt Gärdenfors U. (ed) 2. Rödlistade arter i Sverige 2, Databanken för hotade arter, Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala. Hotkategorierna är: = försvunnen (RE) 1= akut hotad (CR) 2= starkt hotad (EN) 3= sårbar (VU) 4= missgynnad (NT) Till kategori 5 har de arter förts som är ovanliga ur ett mera regionalt perspektiv. Som underlag till bedömningen har Ekologgruppens databas med för närvarande 134 lokaler använts. Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp.

41 Kävlingeån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Kävlingeån, Högsmölla SKA-Kav3 Provdatum: Koordinater x: Läge: nedströms bro, cykelväg 2 m NV Högsmölla y: Kommun: Kävlinge Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Marcus Malmborg Artbestämning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Kvaltid (min): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn. arb mtrl SLU Kval. sökprov: veg, pinnar Vattendragsbredd (våtyta) m: 7 Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: låg Provtagningsdjup, m:,5 Humusfärgning (-3): 1 Vattentemp: 11,1 º Grumlighet (-3): 2 Bottentyp: hård Strandmiljö (-3): Fält: 3 Busk: Träd: 1 Markanvändn. (-3): Barrskog: Lövskog: Blandskog: Buskar: Väg: Bete/äng: 2 Åker: Öppen mark: 1 Lövridå: 1 Bebyggelse: 1 Dom. trädslag: salix Skuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Annan påverkan 1: Annan påverkan 2: Provtagningslämplighet: mycket bra Kommentar: Är provet representativt för åsträckan: ja Bottensubstrat (-3) Bottenvegetation (-3) Fin detritus: 1 Grov detritus: 1 Utfällningar: Påväxt: Dominerande typ: Kommentar: Mjäla/ler: Sand: Grus: 1 Fin sten: 2 Grov sten: 3 Fina block: 1 Grova block: Häll: Övervattensväxter: 1 Fontinalis: 1 Flytbladsväxter: Övriga mossor: Rosettväxter: Gröna trådalger: Submers - hela blad: 1 Övr. makroalger: Submers - fina blad: 1 Total täckningsgrad (%): 1% Dominerande typ: undervattensväxter Kommentar: Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Naturvärde: högt Artantal: mycket högt Individantal: måttligt Shannonindex: högt ASPT-index: lågt Dominerande taxa: Simuliidae, 33% Cheumatopsyche lepida, 17% Lepidostoma hirtum, 11% Kriteriepoäng (max 14): 13p Antal taxa: 2p Förurningskänslig sländart: 3p Gammarus: 3p Bäckbaggar: - Iglar: 1p Musslor: 1p Snäckor: 1p B/P index: 2p Indikatorgrupper, renvatten: 2 virvelmaskfamiljer 3 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium, Radix Kriteriepoäng - totalt: 15p Ovanliga arter: Bithynia leachii, 3p Valvata cristata, 3p Triaenodes sp., 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Shannon index: 3 poäng Kommentarer: Antalet arter var mycket högt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom bäckvattenbaggar och bäcksländor. Att bäckvattenbaggar saknades helt är anmärkningsvärt och tyder på någon slags organisk påverkan. Knottlarver dominerade bottenfaunasamhället, men var inte lika talrika som i undersökningen Nattsländan Cheumatopsyche lepida var också rikligt representerad. C lepida är en renvattenkrävande art som är känslig för föroreningar, men tål hög näringsbelastning. I övrigt var renvattenkrävande djur få i förhållande till de smutsvattengynnade och därför bedöms föroreningspåverkan vara betydlig. Tre ovanliga arter noterades, nattsländan Trianodes sp. samt snäckorna Bithynia leachii och Valvata crista. Lokalen bedömdes ha högt naturvärde. Antalet arter har varit likartat i de utförda undersökningarna. Vid undersökningen 1998 var flödet högt och det gick inte att ta proverna på bra botten. Detta avspeglade sig i att antalet av vissa föroreningsindikerande taxa var höga t ex sötvattensgråsugga och fjädermygglarver. Resultaten mellan år 23 och 1991 var likartade. Bedömningen betydlig föroreningspåverkan är densamma vid alla undersökningarna. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex Försurning Förorening Naturvärde index påverkan index påverkan index värde ,7 5,3 13 obetydlig 4 betydlig ,3 5,1 13 obetydlig 4 betydlig ,4 5, 13 obetydlig 4 betydlig 15 högt högt högt Ekologgruppen i Landskrona AB

42 39 Kävlingeån 23 Bilaga 3:5 ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 3, Kävlingeån, Högsmölla Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % Planaria-Dugesia 3 X Polycelis sp X GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 1 1,1 Stylaria lacustris ,1 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,1 Theromyzon tessulatum X Erpobdella octoculata ,2 Erpobdella testacea ,1 Erpobdella sp ,1 MUSSLOR Bivalvia Anodonta sp ,2 Anodonta cygnea ,1 Pisidium sp ,6 Sphaerium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,1 Radix balthica ,1 Anisus vortex ,9 Gyraulus albus ,3 Planorbis planorbis ,1 Theodoxus fluviatilis ,2 Valvata cristata ,1 Bithynia leachii ,4 Bithynia tentaculata ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria ,3 Caenis luctuosa ,4 Heptagenia sulphurea ,1 Baetis buceratus ,1 Baetis digitatus ,2 Baetis fuscatus ,1 Baetis rhodani ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens , Coenagrion sp ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,8 Hydraena riparia 5 1 1,1 FJÄRILAR Lepidoptera obest ,1 Cataclysta lemnata 1 1,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropodidae ,1 Polycentropus flavomaculatus ,5 Cheumatopsyche lepida ,4 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,6 Hydropsyche siltalai ,9 Agapetus ochripes ,1 Lepidostoma hirtum ,9 Athripsodes cinereus ,3 Athripsodes sp ,3 Triaenodes sp ,1 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,4 Chironomidae ,4 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 43 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 46 INDIVIDANTAL Individantal/m

43 Kävlingeån 23 4 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Björkaån, Björka SKA-Kav2 Provdatum: Läge: landsvägsbron, 3 m N Björka kyrka Koordinater x: y: Kommun: Sjöbo Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Maja Holmström Artbestämning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Kvaltid (min): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn. arb mtrl SLU Kval. sökprov: sten, pinnar, veg Vattendragsbredd (våtyta) m: 12 Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: låg Provtagningsdjup, m:,3 Humusfärgning (-3): 1 Vattentemp: 9,2 ºC Grumlighet (-3): 1 Bottentyp: hård Strandmiljö (-3): Fält: 3 Busk: Träd: 1 Markanvändn. (-3): Barrskog: Lövskog: Blandskog: Buskar: Väg: Bete/äng: Åker: 2 Öppen mark: 1 Lövridå: Bebyggelse: 2 Dom. trädslag: ask Skuggning (-3): 2 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Annan påverkan 1: Annan påverkan 2: Provtagningslämplighet: mycket bra Kommentar: Är provet representativt för åsträckan: ja Bottensubstrat (-3) Bottenvegetation (-3) Fin detritus: 1 Grov detritus: 1 Utfällningar: Påväxt: 1 Dominerande typ: Kommentar: Mjäla/ler: Sand: Grus: 1 Fin sten: 1 Grov sten: 2 Fina block: 1 Grova block: Häll: Övervattensväxter: Flytbladsväxter: Rosettväxter: Submers - hela blad: Submers - fina blad: Total täckningsgrad (%): Dominerande typ: Kommentar: Fontinalis: 2 Övriga mossor: Gröna trådalger: 1 Övr. makroalger: 2% Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Naturvärde: mkt högt Artantal: mycket högt Individantal: högt Shannonindex: mycket högt ASPT-index: högt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 17% Baetis muticus, 13% Baetis sp., 11% Kriteriepoäng (max 14): 14p Antal taxa: 2p Förurningskänslig sländart: 3p Gammarus: 3p Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Musslor: 1p Snäckor: 1p B/P index: 2p Indikatorgrupper, renvatten: 3 bäcksländesläkten 5 dagsländefamiljer 6 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium, Lymnaea, Radix Kriteriepoäng - totalt: 22p Rödlistade arter: Riolus cupreus, 6p Ovanliga arter: Baetis liebenauae, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Shannon index: 3 poäng Kommentarer: Antalet arter var mycket högt, högre än vid de tidigare undersökningarna. Sötvattensmärla var den vanligaste arten (17 %). Av dag- och nattsländor noterades 11 resp 14 arter, vilket är mycket högt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade. Renvattenindikerande djur fanns representerade både bland dagsländor, bäcksländor, nattsländor och skalbaggar. En ovanlig art noterades, dagsländan Baetis liebenauae. Dessutom fanns rikligt av den rödlistade bäckvattenbaggen Riolus cupreus (55 ex), 1 ex noterades R cupreus är klassad som sårbar (VU) enligt artdatabankens rödlista. Individtätheten var den högsta bland de 9 vattendrag i Skåne där arten noterats (Ekologgruppens databas). Endast i Ivösjön har tätare populationer påträffats. Vid provtagningen noterades ett skal av den rödlistade tjockskaliga målarmusslan. Arten har påträffats tidigare i Björkaån, levande ex har noterats vid Vollsjö. Lokalen bedöms ha mycket högt naturvärde. Antalet arter av dag- och nattsländor var högre 23 än tidigare år. Flera renvattenkrävande nattsländor hade tillkommit; Agapetus sp., Hydroptila sp. och Goera pilosa. Bedömningen obetydlig föroreningspåverkan var densamma vid alla undersökningarna. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex Försurning Förorening Naturvärde index påverkan index påverkan index värde ,5 5,8 13 obetydlig 6 svag ,4 6,2 13 obetydlig 7 obetydlig , 6,2 14 obetydlig 7 obetydlig 22 allmänt högt mkt högt Ekologgruppen i Landskrona AB

44 ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 2, Björkaån, Björka 41 Kävlingeån 23 Bilaga 3:5 Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata , Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp , Sphaerium sp , SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica ,1 Lymnaea stagnalis , Gyraulus albus ,6 Ancylus fluviatilis ,1 Bithynia tentaculata ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica , Caenis rivulorum ,3 Heptagenia sulphurea ,3 Ephemerella ignita ,1 Baetis buceratus ,1 Baetis liebenauae ,1 Baetis muticus ,8 Baetis niger ,1 Baetis rhodani ,5 Baetis vernus ,5 Baetis sp , Centroptilum luteolum ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,6 Perlodes dispar ,1 Isoperla grammatica , Isoperla sp , TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus , Orectochilus villosus ,1 Hydraena gracilis ,1 Hydraena riparia ,1 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,5 Oulimnius tuberculatus ,9 Riolus cupreus ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata , Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,1 Cyrnus trimaculatus X Polycentropus flavomaculatus ,1 Cheumatopsyche lepida ,2 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,5 Hydropsyche siltalai ,5 Agapetus ochripes , Hydroptila sp , Lepidostoma hirtum ,5 Limnephilidae , Goera pilosa ,1 Athripsodes cinereus ,1 Athripsodes sp ,2 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp , Simuliidae ,6 Chironomidae , Ceratopogonidae X ANTAL TAXA (exkl sökprov) 52 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 54 INDIVIDANTAL Individantal/m

45 Kävlingeån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Björkaån, Eggelstad SKA-Kav22 Provdatum: Koordinater x: Läge: strax nedströms landsvägsbron, 35 m N trevägskors y: Kommun: Sjöbo Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Marcus Malmborg Artbestämning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Kvaltid (min): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn. arb mtrl SLU Kval. sökprov: stenar Vattendragsbredd (våtyta) m: 12 Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: låg Provtagningsdjup, m:,2 Humusfärgning (-3): 1 Vattentemp: 1,7 º Grumlighet (-3): 1 Bottentyp: hård, mellan Strandmiljö (-3): Fält: 3 Busk: Träd: Markanvändn. (-3): Barrskog: Lövskog: Blandskog: Buskar: Väg: Bete/äng: 3 Åker: Öppen mark: Lövridå: Bebyggelse: Dom. trädslag: Skuggning (-3): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Annan påverkan 1: Annan påverkan 2: Provtagningslämplighet: mycket bra Kommentar: Är provet representativt för åsträckan: ja Bottensubstrat (-3) Bottenvegetation (-3) Fin detritus: 1 Grov detritus: 1 Utfällningar: Påväxt: Dominerande typ: Kommentar: Mjäla/ler: Sand: Grus: 1 Fin sten: 1 Grov sten: 2 Fina block: 1 Grova block: Häll: Övervattensväxter: Flytbladsväxter: Rosettväxter: Submers - hela blad: Submers - fina blad: 3 Total täckningsgrad (%): Dominerande typ: Kommentar: Fontinalis: 2 Övriga mossor: Gröna trådalger: 1 Övr. makroalger: 9% Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Naturvärde: mkt högt Artantal: mycket högt Individantal: måttligt Shannonindex: mycket högt ASPT-index: måttligt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 21% Baetis muticus, 13% Chironomidae, 11% Kriteriepoäng (max 14): 14p Antal taxa: 2p Förurningskänslig sländart: 3p Gammarus: 3p Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Musslor: 1p Snäckor: 1p B/P index: 2p Indikatorgrupper, renvatten: 2 virvelmaskfamiljer 2 bäcksländesläkten 4 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium, Lymnaea, Psychodidae Kriteriepoäng - totalt: 25p Rödlistade arter: Riolus cupreus, 6p Ovanliga arter: Bithynia leachii, 3p Baetis liebenauae, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Shannon index: 3 poäng Kommentarer: Antalet arter var mycket högt. Dagsländorna var en talrik grupp där Baetis rhodani var dominerande. Sju olika Baetis-arter noterades,vilket är mycket ovanligt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade och diversiteten var mycket hög. Renvattenkrävande arter noterades inom grupperna dag-, bäck- och nattsländor samt bäckvattenbaggar. Även flera smutsvattenindikatorer noterades, t ex sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus samt iglarna Erpobdella, vilket tyder på en viss organisk förorening. Föroreningspåverkan bedömdes vara svag. En rödlistad art noterades, bäckvattenbaggen Riolus cupreus. R cupreus klassas som sårbar (VU) enligt artdatabankens rödlista. Lokalens naturvärde bedömdes vara mycket högt. Inga större skillnader föreligger mellan åren. Riolus cupreus fanns i ett exemplar i undersökningen 1998 såväl som 23. Föroreningspåverkan bedömdes vara svag vid de båda undersökningstillfällena. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex Försurning Förorening Naturvärde index påverkan index påverkan index värde ,8 5,7 14 obetydlig 6 svag ,8 5,6 14 obetydlig 6 svag 25 mycket högt mkt högt Ekologgruppen i Landskrona AB

46 43 Kävlingeån 23 Bilaga 3:5 ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 22, Björkaån, Eggelstad Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa 3 1 Hydridae , VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum X Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 Stylaria lacustris ,1 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,8 Erpobdella testacea ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 Sphaerium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis , Lymnaea stagnalis ,2 Gyraulus albus ,2 Planorbarius corneus X Bithynia leachii , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,7 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,5 Heptagenia sulphurea ,3 Ephemerella ignita ,1 Baetis buceratus , Baetis fuscatus ,5 Baetis liebenauae ,6 Baetis muticus ,1 Baetis niger , Baetis rhodani ,3 Baetis vernus ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri , Isoperla grammatica ,3 Isoperla sp ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Haliplus sp ,2 Colymbetinae 3 1 1, Orectochilus villosus ,1 Hydraena gracilis , Elmis aenea , Limnius volckmari ,3 Oulimnius sp ,1 Riolus cupreus , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Neureclipsis bimaculata , Polycentropus flavomaculatus ,5 Cheumatopsyche lepida ,6 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,4 Hydropsyche siltalai ,8 Hydropsyche sp ,1 Lepidostoma hirtum , Athripsodes cinereus ,2 Athripsodes sp ,6 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1, Psychodidae ,1 Pericomini , Pericoma sp ,1 Simuliidae ,5 Chironomidae ,1 Limnophora sp ,4 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 51 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 53 INDIVIDANTAL Individantal/m

47 Kävlingeån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Bråån, Örtofta SKA-Kav27A Provdatum: Koordinater x: Läge: nedströms gamla landsvägsbron, 2 m NO Örtofta kyrka y: Kommun: Eslöv Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Maja Holmström Artbestämning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Kvaltid (min): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn. arb mtrl SLU Kval. sökprov: veg Vattendragsbredd (våtyta) m: 8 Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: låg Provtagningsdjup, m:,3 Humusfärgning (-3): 1 Vattentemp: 8,5 ºC Grumlighet (-3): 1 Bottentyp: mjuk Strandmiljö (-3): Fält: 3 Busk: Träd: Markanvändn. (-3): Barrskog: Lövskog: Blandskog: Buskar: Väg: Bete/äng: 2 Åker: Öppen mark: 2 Lövridå: Bebyggelse: Dom. trädslag: Skuggning (-3): Dom. markanvändning: jordbruksmark Annan påverkan 1: Annan påverkan 2: Provtagningslämplighet: dålig Kommentar: mjuk botten Är provet representativt för åsträckan: tveksamt Bottensubstrat (-3) Bottenvegetation (-3) Fin detritus: 1 Grov detritus: 1 Utfällningar: Påväxt: Dominerande typ: Kommentar: Mjäla/ler: Sand: 2 Grus: 1 Fin sten: 1 Grov sten: 1 Fina block: Grova block: Häll: Övervattensväxter: 2 Flytbladsväxter: Rosettväxter: Submers - hela blad: Submers - fina blad: Total täckningsgrad (%): Dominerande typ: Kommentar: Fontinalis: Övriga mossor: Gröna trådalger: Övr. makroalger: 1% Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Naturvärde: högt Artantal: mycket högt Individantal: måttligt Shannonindex: högt ASPT-index: måttligt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 19% Oulimnius tuberculatus, 15% Chironomidae, 14% Kriteriepoäng (max 14): 14p Antal taxa: 2p Förurningskänslig sländart: 3p Gammarus: 3p Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Musslor: 1p Snäckor: 1p B/P index: 2p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer 4 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Sphaerium, Radix, Stagnicola, Psychodidae Kriteriepoäng - totalt: 12p Ovanliga arter: Gyraulus crista, 3p Bithynia leachii, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Shannon index: 3 poäng Kommentarer: Antalet arter var mycket högt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade. Snäckor var en artrik grupp (1 arter), de gynnas av den rikliga vegetationen. Sötvattensmärlan Gammarus pulex dominerade bottenfaunasamhället (19%). Antalet arter av nattsländor var lägre än förväntat. Lokalen har en mjukbotten som inte är gynnsam för bottenfaunan och det kan vara anledningen till det låga antalet nattsländearter. Renvattenindikerade arter förekom. Föroreningspåverkan bedömdes ändå som svag då flera smutsvattenindikatorer fanns representerade, t ex sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus samt igeln Erpobdella. Två ovanliga snäckor, Gyraulus crista och Bithynia leachii noterades. Naturvärdet bedömdes vara högt. Lokalen har inte provtagits tidigare. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex Försurning Förorening Naturvärde index påverkan index påverkan index värde ,5 5,4 14 obetydlig 6 svag 12 högt Ekologgruppen i Landskrona AB

48 ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 27a, Bråån, Örtofta Provt.datum Kävlingeån 23 Bilaga 3:5 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa 3 1 X GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata X Glossiphonia concolor X Erpobdella octoculata ,8 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 Sphaerium sp ,2 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,1 Radix balthica ,1 Stagnicola palustris ,1 Anisus vortex ,1 Gyraulus albus X Gyraulus crista X Planorbis planorbis ,1 Ancylus fluviatilis ,1 Bithynia leachii ,1 Bithynia tentaculata X KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 Gammarus pulex ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis luctuosa ,2 Baetis buceratus ,1 Baetis fuscatus , Baetis muticus ,1 Baetis rhodani ,8 Baetis vernus ,1 Centroptilum luteolum ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura sp ,1 Isoperla grammatica ,1 Isoperla sp ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,1 Hydraena riparia ,2 Elmis aenea ,2 Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus ,3 FJÄRILAR Acentria ephemerella X MEGALOPTERA Sialis lutaria ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche pellucidula ,3 Hydropsyche siltalai ,4 Hydroptila sp ,1 Lepidostoma hirtum ,1 Goera pilosa ,3 Athripsodes cinereus ,4 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,4 Dicranota sp ,3 Pericoma sp ,1 Simuliidae ,4 Chironomidae ,5 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 42 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 49 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 14

49 Kävlingeån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Klingavälsån SKA-Kav6 Provdatum: Koordinater x: Läge: gamla landsvägsbron, 6 m S Vombs boställe 6179 y: Kommun: Lund Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Kvaltid (min): 1 Metod: Handbok för miljöövervakn. arb mtrl SLU Kval. sökprov: stenar, pinnar, veg Vattendragsbredd (våtyta) m: 1 Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: låg Provtagningsdjup, m:,2 Humusfärgning (-3): 1 Vattentemp: 9,3 ºC Grumlighet (-3): 1 Bottentyp: mellan Strandmiljö (-3): Fält: 2 Busk: Träd: 1 Markanvändn. (-3): Barrskog: Lövskog: Blandskog: Buskar: Väg:1 Bete/äng: 2 Åker: 2 Öppen mark: Lövridå: 1 Bebyggelse: Dom. trädslag: al Skuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Annan påverkan 1: Annan påverkan 2: Provtagningslämplighet: bra Kommentar: Är provet representativt för åsträckan: ja Bottensubstrat (-3) Bottenvegetation (-3) Fin detritus: 1 Grov detritus: 1 Utfällningar: Påväxt: 1 Dominerande typ: Kommentar: Mjäla/ler: Sand: Grus: 1 Fin sten: 2 Grov sten: 1 Fina block: 1 Grova block: Häll: Övervattensväxter: Flytbladsväxter: Rosettväxter: Submers - hela blad: Submers - fina blad: 1 Total täckningsgrad (%): Dominerande typ: Kommentar: Fontinalis: 1 Övriga mossor: Gröna trådalger: Övr. makroalger: 2% Bedömning av prov från Artantal: högt Allmänt Individantal: högt Shannonindex: högt ASPT-index: måttligt Dominerande taxa: Heptagenia sulphurea, 26% Elmis aenea, 17% Hydropsyche siltalai, 14% Försurningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): 13p Antal taxa: 2p Förurningskänslig sländart: 3p Gammarus: 3p Bäckbaggar: 1p Iglar: - Musslor: 1p Snäckor: 1p B/P index: 2p Föroreningspåverkan: obetydlig Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 4 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Indikatorgrupper, smutsvatten: Sphaerium, Lymnaea, Radix Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 1p Rödlistade arter: Riolus cupreus, 6p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Shannon index: 3 poäng Kommentarer: Artantalet var högt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom iglar. Bäcksländor var fåtaliga, endast tre individer noterades. Den renvattenindikerande dagsländan Heptagenia sulphurea var däremot talrik och upptog 26 % av bottenfaunasamhället. Även de syrgaskrävande bäckvattenbaggarna var talrika. Föroreningspåverkan bedömdes som obetydlig. Bäckvattenbaggen Riolus cupreus som klassas som sårbar (VU) enligt artdatabankens rödlista noterades relativt rikligt (18 ex). R cupreus noterades inte i undersökningen Naturvärdet bedömdes vara högt. Lokalen hade ett högre artantal år 23, främst av snäckor och dagsländor. Individantalet var också högre 23. Föroreningspåverkan bedömdes vara svag vid undersökningen 1998, men då små förbättringar kunde skönjas gavs lokalen år 23 bedömningen obetydligt föroreningspåverkad. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex Försurning Förorening Naturvärde index påverkan index påverkan index värde ,5 5,8 13 obetydlig 6 svag ,3 6, 13 obetydlig 7 obetydlig 1 allmänt högt Ekologgruppen i Landskrona AB