Segeån. Recipientkontroll 2010 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Transkript

1 Segeån Recipientkontroll 21 Årsrapport Ekologgruppen april 211 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

2 Segeån Recipientkontroll 21 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts. Foto på framsidan: Spångholmsbäckens övre delar vid Torup, april 21. Foto: Jan Pröjts. Landskrona April 211 Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Segeån 21 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Klassning av vattenkvalitet... 3 Inledning... 4 Väderlek och vattenföring... 5 Vattenkemi - vattendragen... 6 Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt... 6 Ljusförhållanden och absorbans... 7 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 7 Näringstillstånd... 8 Vattenkemi - sjöarna... 1 Syretillstånd och organiskt halt... 1 Ljusförhållanden och absorbans... 1 Näringstillstånd Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Fosfor Kväve Arealförlust Trender fosfor och kväve Bottenfauna BILAGOR Bilaga 1. Segeåns recipientkontrollprogram Bilaga 2. Metodik vattenföring, transportberäkning, kemiska och biologiska undersökningar Bilaga 3. Resultat vattenföring Bilaga 4. Resultat kemiska analyser Bilaga 5. Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Bilaga 6. Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR Bilaga 7. Resultat bottenfauna Bilaga 8. Bedömningsgrunder

4 Segeån 21 Sammanfattning Väder och vattenföring Året var i genomsnitt något kallare och blötare än normalt. Den kalla vintern medförde tidvis istäckta provpunkter och sjöar. Nederbördsmängderna var ojämnt fördelade under året, under första halvan av året var nederbörden ganska låg. Däremot fick augusti mycket hög nederbörd, med översvämningar som följd. Medelvattenföringen vid Segeåns mynning var 21 ca 3,5 m 3 /s, vilket var något mer än medelflödet (2,8 m 3 /s för åren ). Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var tillfredställande vid de flesta provpunkterna under året. Dock noterades tidvis låga syrgashalter under sommaren. Lägst halt uppmättes i Torrebergabäcken i samband med högflödet i augusti (,7 mg/l) och de närmast syrefria förhållandena får anses vara skadligt för fiskfaunan. I sjöarna uppmättes syrgasövermättnad under sommarens planktonblom, även om en del syrgashalter var något lägre än vanligt vid den första provtagningen i maj. I Eksholmssjön var syrgashalten tillfredställande vid det enda besöket i augusti. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) uppvisade inga större skillnader upp- och nedströms Svedala reningsverk. Ljusförhållanden Hög grumlighet uppmättes som vanligt vid en del tillfällen i Segeån. I huvudfåran kunde grumligheten betecknas som stark enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, inklusive nedre delen av Spångholmsbäcken. Av sjöarna uppvisade Börringesjön lägst siktdjup även 21. I Havgårdssjön var vattnet klarast, som mest var siktdjupet 1,6 m. I jämförelse med perioden 2-29 noterades ganska normalt siktdjup i de flesta av sjöarna. Näringstillstånd I jämförelse med medelvärdet för de tio senaste åren var fosforhalterna 21 normala eller låga i de flesta fall. Anmärkningsvärt var den höga halt som uppmättes i Torrebergabäcken under högflödet i augusti. Vad gäller totalkvävehalterna var dessa i medeltal något högre än vanligt i de övre delarna av huvudfåran, i övrigt normala eller något lägre än normalt. I sjöarna var halterna av fosfor och kväve högst i Börringesjön. I jämförelse med perioden 2-29 var årsmedelhalterna högre än normalt framförallt i Börringesjön, men i övrigt ganska normala. Ämnestransport Transporten av TOC (totalt organiskt kol), fosfor och kväve var måttliga eller höga under 21. De största mängderna transporterades ut i Öresund under snösmältningen i mars och under högflödet i november. Totalt beräknas 11 ton fosfor, 69 ton kväve och 1354 ton TOC ha förts ut till Öresund via Segeån. Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 21 var,34 kg fosfor och 18 kg kväve per hektar. Bottenfauna Bottenfaunan har liksom tidigare undersökts på två provpunkter upp- och nedströms Svedala reningsverk. Resultatet visade 21 på måttligt artantal på båda lokalerna. Tätheten av djur var samtidigt hög på båda lokalerna. Enligt Danskt Faunaindex var djurlivet betydligt påverkat av organiska föroreningar på båda provpunkterna. Renvattenkrävande djur, t ex dagsländor var fåtaliga, framförallt på uppströmslokalen. Försurningstillstånd Försurningspåverkan inom området bedöms som obefintlig, då ph under alla årets mätningar legat över neutralpunkten. I Eksholmssjön noterades ett lägre ph-värde (6,3), vilket beror på dess naturligt surare vatten. 2

5 Segeån 21 Klassning av vattenkvalitet Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvaliteten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. För förklaring av klasser, se bilaga 8. Vattendrag Syretillstånd Ljusför- Organiskt Näringstillstånd Bottenfauna hållanden material arealkoefficient Provpunkt min medel 21 medel 21 medel nr läge Syrgashalt Grumlighet TOC fosfor kväve Danskt Fauna- ASPTmg/l FNU mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år index index 1 Segeån, upp AR 4, ,9 2 Segeån, ned AR 5, ,19 7,4 4 5,3 9 Segeån, L. Mölleberga 6, Segeån, Valdemarsro 4,9 1 12, Spångholmsbäcken, utlopp 3,9 7, b Spångholmsbäcken, Torupsvägen 6,5 5, Spångholmsbäcken, upp damm 2,5 5, Torrebergabäcken,7 6, Risebergabäcken 6,9 7, 6,4 Sjöar Syretillstånd Ljusförhållanden Organiskt Näringstillstånd material Provpunkt min medel 21 medel 21 medel 21 medel 21 nr läge Syrgashalt Siktdjup Grumlighet TOC fosfor kväve N/P-kvot mg/l m FNU mg/l µg/l µg/l Börringesjön 8,2, Fjällfotasjön 7,7, Yddingen 8,5, Havgårdssjön 6,3 1,32 9, Eksholmssjön 7,,7 2,

6 Segeån 21 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Segeån 21 som utförts i enlighet med det kontrollprogram som upprättats av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samråd med länsstyrelsen. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet 21 har varit Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare har varit Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, som består av representanter för de berörda kommunerna (Svedala, Malmö, Burlöv, Vellinge, Trelleborg, Staffanstorp och Lund), Luftfartsverket, vissa dikningsföretag, samt vissa företag. Provtagning, vissa analyser, undersökning av bottenfauna, månadsredovisning samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Analyser av kväve, fosfor, totalt organiskt kol, klorofyll samt absorbans har analyserats av Alcontrol, Malmö. Kontrollen av Segeåns vattensystem har under det gångna året omfattat totalt 14 provpunkter, varav nio i rinnande vatten samt fem sjöar. Data från vattenkontrollen finns tillgänglig på Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds hemsida: Provpunkt 1 i Torrebergabäcken. Foto: Jan Pröjts. 4

7 m3/s m3/s Segeån 21 Väderlek och vattenföring Vid väderstationen i Malmö uppmättes årsmedeltemperaturen 21 till 7,4 o C, vilket var något lägre än medelvärdet för perioden (7,8 o C). April och juli var månader med störst temperaturöverskott, där den senare månaden var årets varmaste månad med i medeltal 2,5 o C, d v s 4 grader mer än normalt. Vintertemperaturerna var samtidigt ovanligt låga, med stora temperaturunderskott både i januari och december, som mest med nära 6 grader i december. Provpunkterna var delvis istäckta både under februari och december o C Temperatur i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 21 Normal Nederbörden 21 mättes till totalt 731 mm, vilket är tydligt mer än normalt, då årsmedelnederbörden för perioden är 64 mm. Månader med ovanligt låg nederbörd var framförallt januari, april och juli, den senare månaden i kombination med höga temperaturer. Månader med hög nederbörd var framförallt augusti och november. Mest anmärkningsvärt var de stora nederbördsmängderna under några få dagar i mitten av augusti som medförde en kraftig ökning av vattenföringen och grumling i både vattendrag och sjöar. Vid Segeåns mynning var årsmedelvattenföringen 21 enligt S-hype-modellen 3,5 m 3 /s, vilket är något mer än medelvattenföringen enligt samma modell för åren : 2,8 m 3 /s (data från Tidigare har vattenföringen redovisats enligt PULSmodellen. Beräkningsmodellerna är inte helt överenstämmande Årsmedelvattenföring mynning Den högsta beräknade veckomedelvattenföringen, 15 m 3 /s, noterades i vecka 47 i slutet av november. Årets lägsta vattenföring noterades i slutet av juli med,42 m 3 /s. Som figuren nedan visar var månadsmedelvattenföringen lägre än vanligt före snösmältningen och under sommaren, före regnen i augusti. Tydligt högre vattenföring än normalt uppmättes i mars, augusti och november Månadsmedelvattenföring mynning 1 Nederbörd i Malmö mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec flöde 21 medel Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 21 Normal

8 mg/l Segeån 21 Vattenkemi - vattendragen Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredställande under de flesta av provtagningstillfällena under året (se figur nedan). Låga syrgashalter uppmättes framförallt under sommaren. En extremt låg halt uppmättes i Torrebergabäcken i samband med högflödet i augusti (,7 mg/l, pkt 1). Eftersom provtagning endast sker varannan månad är det svårt att veta hur länge de låga syrgashalterna varat i vattendraget. Troligen har fiskfaunan påverkats kraftigt. I huvudfåran var syrgashalten som lägst vid mynningen under vecka 28 och vecka 31 (4,4 mg/l) i samband med veckoprovtagning. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD), mäts upp- och nedströms Svedala reningsverk. Skillnaderna mellan provpunkterna var små även under 21. Högst förbrukning uppmättes på nedströmspunkten i april (1, mg/l). Jämfört med 29 var medelvärdet i stort sett på samma nivå. Den organiska halten (i form av TOC) var för det mesta hög eller mycket hög i vattendragen. Halterna var högst uppströms Svedala (pkt 1) och lägst i Risebergabäcken (pkt 15), baserat på årsmedelvärdet. De höga halterna uppströms Svedala beror på tydlig påverkan från Börringesjön. 15 Syrgashalt 21 Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den organiska halten baserat på årsmedelvärdet av TOC: b huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet 21: syrerikt (>7 mg/l) på provpunkterna 23 och 15 måttligt syrerikt (5-7 mg/l) på provpunkterna 1, 2, 9, 21, 22b svagt (3-5 mg/l) på provpunkt 18 syrefritt (<1 mg/l) på provpunkt 1 mycket hög (>16 mg/l) i huvudfårans övre delar (pkt 1, 2) samt i Spångholmsbäckens mellersta och övre delar (pkt 22b och 23) hög (12-16 mg/l) i huvudfårans mellersta delar (pkt 9), Spångholmsbäckens nedre delar (pkt 21) samt i Torrebergabäcken (pkt 1) måttligt hög (8-12 mg/l) i huvudfårans nedre delar (pkt 18) låg (4-8 mg/l) i Risebergabäcken (pkt 15) 6

9 ms/m FNU Segeån 21 Ljusförhållanden och absorbans Förhöjd grumlighet (turbiditet) uppmättes under 21 framförallt under perioder med höga flöden. Årets högsta värde (42 FNU). uppmättes både uppströms Svedala (pkt 1) i augusti och nedströms Svedala (pkt 2) i december. Som figuren till nedan visar är grumligheten markant högre i huvudfåran än i biflödena, liksom även variationerna under året. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var vattnet baserat på årsmedelvärdet 21: Absorbans mäts fr o m 21 inom recipientkontrollen och värden finns för perioden aprildecember. Värdena har varit som högst under högflödesperioderna. Som figuren nedan visar var medelvärdet högst i Torrebergabäcken (pkt 1) och lägst i Risebergabäcken (pkt 15).,3,2 Absorbans 21 starkt grumlat (>7, FNU) i huvudfåran (pkt 1, 2, 9, 18), samt i de nedre delarna av Spångholmsbäcken (pkt 21) betydligt grumlat (2,5-7, FNU) på övriga provpunkter,1, b huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Grumlighet b huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena varierade mellan 7,4 8,2 under året, en bit över neutralpunkten (ph 7). Som konstaterats tidigare föreligger inga stora skillnader mellan olika delar av avrinningsområdet vad gäller ph-värdet och det finns heller inga tendenser till försurningsproblem p g a vattendragets välbuffrade karaktär. även ses i figuren på uppströmspunkten i Segeå (pkt 1). Speciellt för 21 var de höga värdena i samband med snösmältningen i februari, då vägsaltpåverkan märktes i Risebergabäcken (pkt 15), och även nedströms i huvudfåran. Vad gäller ledningsförmågan (konduktiviteten, mått av antalet lösta joner i vattnet) noteras oftast högst värden i de delar av avrinningsområdet som är mest påverkade av avlopp och jordbruk, d v s i vattendragets nedre delar. Som figuren till höger visar var variationen högst under året på de mest dagvattenpåverkade provpunkterna nedströms Svedala (pkt 2), vid mynningen (pkt 18) och i Risebergabäcken (pkt 15). Påverkan från Börringesjön med lägre ledningsförmåga kan Ledningsförmåga b huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE 323 7

10 ug/l ug/l Segeån 21 Näringstillstånd Fosfor Under året uppmättes förhöjda halter av totalfosfor på några provpunkter under sommarens lågflöden i juni och högflödet i augusti. Årets högsta halt uppmättes i samband med den rika nederbörden i augusti i Torrebergabäcken (39 µg/l, pkt 1). En viss haltökning brukar även ske under vinterhalvårets högflöden, vilket dock inte märktes speciellt tydlig i december. I huvudfåran nedströms Svedala och i Spångholmsbäcken var årsmedelhalterna 21 relativt låga jämfört med perioden I Risebergabäcken (pkt 15) brukar normalt halterna variera mer under året än på övriga provpunkter, dock inte i år Årsmedelhalt totalfosfor b huvudfåra biflöden MEDEL2-29 MIN-VÄRDE 21 MEDEL-VÄRDE 21 MAX-VÄRDE 21 Kväve Kvävehalterna brukar vara som högst under vinterns högflöden. Under 21 kunde en tydlig ökning ses på flera provpunkter i december. Den högsta halten uppmättes däremot under högflödet i augusti (pkt 2) med 87 µg/l. Lägst halter noterades under lågflödet i juni, bl a i Spångholmsbäcken (16 µg/l). Halten av totalkväve var även relativt låg vid mynningen under samma månad (18 µg/l). Vad gäller årsmedelvärdet för kväve under 21 visar en jämförelse med perioden 2-29 på något lägre halt i huvudfårans nedre delar. Längre uppströms i huvudfåran var medelhalten något högre än jämförvärdet. I biflödena noterades inga större skillnader jämfört med tidigare Årsmedelhalt totalkväve b huvudfåran biflöden MEDEL2-29 MIN-VÄRDE 21 MEDEL-VÄRDE 21 MAX-VÄRDE 21 Andelen nitrat+nitritkväve (NO 3 +NO 2 -N) uppgick i medeltal till % av det totala kvävet. I huvudfåran ökade andelen successivt nedåt på de fyra provpunkterna ( %). Uppströmspunktens relativt låga andel beror på påverkan från Börringesjön, framförallt under sommaren. I Spångholmsbäckens uppströmspunkt (pkt 23) är andelen nitrat-kväve minst p g a låg andel omgivande jordbruksmark. Normalt är andelen nitratkväve högst under vinterns högflöden då utsköljningen av den lättlösliga nitraten är som störst. En tydlig förhöjning kunde även ses under högflödet i augusti på flera provpunkter, vilket indikerar utsköljning från omgivande marker. Ammoniumkväve (NH 4 -N) brukar förekomma med högst halter under vintern, då även nitrathalten är som högst. Förhöjda halter noterades framförallt i februari, men även till viss del i april. Årets högsta halt uppmättes nedströms Svedala reningsverk i april (58 µg/l, pkt 2). Utgående ammoniumkvävehalter från reningsverket uppmättes till mellan 9 och 81 µg/l vid fyra mättillfällen under mars och april. Under övriga delar av året var utgående halter mestadels under 5 µg/l. 8

11 totalfosfor µg/l Segeån 21 Fosfor och kväve - jämförelse mellan olika provpunkter I diagrammet nedan redovisas en jämförelse gäller kvävehalten. Risebergabäcken (pkt 15) mellan totalfosfor- och totalkvävehalterna i de avvek heller inte tydligt från huvudfåran vad olika grenarna i Segeåns vattensystem baserat gäller medelhalten av kväve och fosfor under på årsmedelvärdet för 21. Figuren visar 21. alltså grafiskt näringsbelastningen i stora drag. En viss skillnad förelåg i kvävehalten mellan de övre och nedre delarna av huvudfåran, med högst halt nedströms Svedala (pkt 2). I Spångholmsbäcken var det generellt lägre fosfor- och kvävehalter än i huvudfåran. I Torrebergabäcken (pkt 1) var halterna ungefär som i de nedre delarna av huvudfåran, framförallt vad Torrebergabäcken Spångholmsbäcken b 9 18 Huvudfåran Risebergabäcken totalkväve µg/l 9

12 m Segeån 21 Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organiskt halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredsställande i sjöarna vid de flesta provtagningstillfällena under året (mätperiod maj-september). Ett visst undantag utgjorde de något lägre värdena i maj, vilket antyder en viss påverkan från den långa perioden med isläggning. Troligen har syrgashalterna varit låga under isen, vilket indikeras av uppgifter om fiskdöd i andra närbelägna sjöar. I Havgårdssjön uppmättes endast 6,3 mg/l i maj, men i juni var syrgashalterna åter mer normala. Syrgasövermättnad (>1 % mättnad) rådde vid de flesta tillfällen under juni-juli med högst värde i Havgårdssjön i juli (134 %). Nämnas bör även de anmärkningsvärt höga vattentemperaturerna under värmeböljan i juli, som säkert har påverkat planktonblomningen. Vid enda mätningen i Eksholmssjön i augusti noterades en syrgashalt på 7,8 mg/l. Syrgashalterna i sjöarna under denna månad var tydligt påverkade av föregående regnmängder och väderomslag och var därför något lägre än vanligt. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet baserat på minimihalten under tre år (28-21): syrerikt (>7 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön och Yddingen måttligt syrerikt (5-7 mg/l) i Havgårdssjön och Eksholmssjön Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var halten av organiskt material (TOC): mycket hög (>16 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön måttligt hög (8-12 mg/l) i Havgårdssjön Ljusförhållanden och absorbans Siktdjupet i sjöarna är beroende dels av mängden plankton i vattnet, dels mängden uppvirvlat bottensediment från grundare partier. Eftersom samtliga undersökta sjöar är näringsrika, var siktdjupet lågt även under 21. Börringesjön hade lägst siktdjup med,29 m i medeltal vid fem provtagningar, medan Fjällfotasjön hade högre siktdjup. Dessa sjöar är något olika, med mer dominans av lergrumlat och gulbrunt vatten i Börringesjön. I Yddingen var siktdjupet ungefär samma som i Fjällfotasjön. I Havgårdssjön var siktdjupet större, i medeltal ca 1,2 m. Vid första provtagningen i maj brukar den sjön uppvisa klart, fint vatten, men i år var siktdjupet något lägre än normalt vid denna tidpunkt. I medeltal var siktdjupet i sjöarna ungefär samma som tidigare som figuren till höger visar, med undantag av Fjällfotasjön, där siktdjupet var något högre 21. Eksholmssjön avviker från övriga sjöar i sin vattenkemi och allmänna utseende genom mer humöst vatten, eftersom den är påverkad av tillrinning från omgivande myrmarker. ph- och ledningsförmågan är lägre än i de andra sjöarna, vilket också var tydligt 21. Den är dock ganska näringspåverkad. I år var siktdjupet nära normalt (,6 m) vid det enda besöket i augusti. Samtliga sjöar utom Havgårdssjön hade 21 lågt siktdjup (<1 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 1,5 1,,5, Siktdjup Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-29 MIN-VÄRDE 21 MEDEL-VÄRDE 21 MAX-VÄRDE 21 1

13 µg/l ug/l Segeån 21 Lågt siktdjup är i de flesta fall korrelerat med låga värdena för grumlighet. Detsamma gäller för halten av klorofyll a, vilken ger ett grovt mått på växtplanktonbiomassan i vattnet. Högst klorofyllhalt uppmättes i Börringesjön i september och i Eksholmssjön i augusti (11 mg/m 3 ). Av sjöarna hade Börringesjön högst medelhalt 21, följt av Fjällfotasjön, Yddingen och Havgårdssjön. Jämfört med 29 var medelhalten av klorofyll något lägre i Börringesjön och Yddingen, men något högre i Fjällfotasjön och Havgårdssjön. Skillnaderna var dock relativt små. Det enda värdet från Eksholmssjön var högt jämfört med 29. Absorbans är analyserad även i sjöarna under säsongen. Lägst värden uppvisade Havgårdssjön. I Eksholmssjön var värdet naturligt mångdubbelt högre än i de andra sjöarna, beroende på humöst vatten.,12,1,8,6,4,2, Absorbans 21,678 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Näringstillstånd Fosfor Eftersom samtliga sjöar kan betraktas som näringsrika är också halterna av totalfosfor höga. Halterna brukar vara som högst under den intensivaste planktonblomningen. Högst halt uppmättes 21 i Börringesjön. Efter regnen i augusti var sjön ovanligt lergrumlad, vilket medförde en ovanligt hög halt (28 µg/l). Liksom tidigare var fosforhalten i Yddingen och Havgårdssjön relativt sett lägre. Högst uppmätta halt var i år 12 resp. 61 µg/l. Den enda provtagningen i Eksholmssjön i augusti resulterade i en totalfosforhalt på 77 µg/l, vilket var något lägre än under Totalfosfor 21 Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var halten av totalfosfor det gångna året: extremt hög (>1 µg/l) i Börringesjön och Fjällfotasjön mycket hög i Yddingen och Eksholmssjön (51-1 µg/l) hög (25-5 µg/l) i Havgårdssjön Vid jämförelse med perioden 2-29 noterades högre medelhalter i framförallt Börringesjön 21. I Havgårdssjön och Eksholmssjön var medelhalten lägre Årsmedelhalt totalfosfor Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-29 MIN-VÄRDE 21 MEDEL-VÄRDE 21 MAX-VÄRDE 21 11

14 ug/l µg/l Segeån 21 Kväve Totalkvävehalterna under året följde det förväntade mönstret med högst halter i de mest näringsrika Börringe- och Fjällfotasjön. Maxhalten uppnåddes i augusti och september i Börringesjön (45 µg/l). I de tre andra sjöarna var halterna lägre och höll sig mest i intervallet 1-2 µg/l Totalkväve 21 Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten 21 (baserat på årsmedelvärdet) på: mycket höga totalkvävehalter ( µg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön höga totalkvävehalter i Havgårdssjön ( µg/l) kväve-fosforbalans i Börringesjön, Fjällfotasjön, Havgårdssjön och Eksholmssjön (N/P-kvot 15-3). Yddingen var ett gränsfall mot klassen kväveöverskott. Större delen av kvävet är bundet i organisk form under sommarmånaderna, då proverna tas. Halten av nitrat+nitritkväve är då mycket låg, oftast under detektionsgränsen, eftersom upptaget av lättillgängligt kväve är stor genom den kraftiga planktontillväxten. 21 uppmättes halt över detektionsgränsen i maj eller juni, samt även i Börringesjön i augusti i samband med hög nederbörd. Även halterna av ammoniumkväve brukar ligga under detektionsgränsen i sjöarna. 21 utgjorde till viss del ett undantag, med mätbara halter framförallt i maj och juni. I Fjällfotasjön noterades en halt på 44 µg/l i maj. Vad gäller årsmedelvärdet för kväve 21 visar en jämförelse med perioden 2-29 på relativt normala halter i de flesta fall, inklusive Eksholmssjön. I Börringesjön var dock medelhalten ganska hög Årsmedelhalt totalkväve Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen HavgårdssjönEksholmssjön MEDEL2-29 MIN-VÄRDE 21 MEDEL-VÄRDE 21 MAX-VÄRDE 21 12

15 ton m3/s ton m3/s ton m3/s ton m3/s Segeån 21 Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Den största transporten av TOC skedde under högflödena i mars (266 ton) och november (392 ton). Transporten var som lägst i juli, då vattenföringen också var som lägst (14 ton) Månadstransport TOC Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Den sammanlagda transporten av totalt organiskt kol till Öresund uppgick 21 till 1354 ton, vilket är betydligt mer än medeltransporten under perioden (943 ton). Mängden var samtidigt mer än dubbelt så hög som under 29 (545 ton). Skillnaderna beror i hög grad på variationer i vattenföringen, som nedanstående figur visar Årstransport TOC TOC medelflöde TOC-transport ton medelflöde m3/s Fosfor Transporten var som högst under högflödesperioderna, med som mest 3,1 ton under november (hela 27 % av årets hela mängd under månaden). Under sommarens och höstens lågflöden var transporten mycket låg (som minst,23 ton i juli). En tydlig ökning skedde under augusti i samband med hög nederbörd. 3, 2, 1,, Månadstransport fosfor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fosfor medelflöde Sammanlagt uppgick transporten av fosfor till Öresund till 11,2 ton 21, vilket är mer än dubbelt så mycket som transporten under lågflödesåret 29 (4,1 ton), men lägre än under högflödesåret 27 (15,5 ton). Transporten följer flödena rätt väl, årets mängd är något högre än medeltransporten (9,4 ton) Årstransport fosfor Fosfortransport ton medelflöde m3/s 13

16 ton m3/s ton m3/s Segeån 21 Kväve Transporten av kväve under 21 följer flödet väl som nedanstående figur visar. Transporterna var högst under det markanta högflödet i november, med 188 ton (31 % av årets kvävemängd). Som jämförelse uttransporterades under hela sjumånadersperioden april-oktober endast 19 % av årets totaltransport. Som lägst var transporten i juli, då endast 4,4 ton nådde havet. Månadstransport kväve Nitratkväve utgjorde i medeltal 63 % av det totala kväveutflödet. Baserat per månad var andelen markant låg i juli (19 %) då växtupptaget är som störst och läckaget som minst (transport,9 ton). Transporten av totalkväve till mynningen 21 uppgick till 69 ton, vilket är betydligt mer än 29 (192 ton). Enligt figuren nedan framgår att transporten av kväve i stora drag följer årsmedelvattenföringen, med stora skillnader mellan olika år Svedala reningsverks andel av den totala belastningen på Öresund redovisas närmare i bilaga 6. År 21 har reningsverkets andel varit 1,5 % för fosfor och 1,4 % för kväve. 5 3 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kväve medelflöde 1 Årstransport kväve kvävetransport ton medelflöde m3/s Arealförlust Arealförlusten för totalfosfor 21 var,34 kg/ha inom hela Segeåns avrinningsområde, vilket är betydligt mer än 29 (,12 kg/ha). I medeltal åren var den specifika förlusten,22 kg/ha och år. Arealförlusten för totalkväve uppgick samtidigt under 21 till 18 kg/ha, tre gånger så mycket som 29 (5,8 kg/ha). I medeltal under åren var förlusten 11 kg/ha och år. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den arealspecifika förlusten för Segeån som helhet under treårsperioden: Vid provpunkt 2 nedströms Svedala reningsverk var arealförlusten för fosfor 21,27 kg/ha, vilket är mycket mer än 29. För kväve var arealförlusten 1 kg/ha, vilket var mer än 28 och 29. I förhållande till förlusten vid mynningen var årets värden nedströms Svedala något lägre, speciellt vad gäller kväve. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var arealförlusten vid provpunkt 2: hög för totalfosfor hög för totalkväve hög för totalfosfor hög för totalkväve 14

17 µg/l µg/l µg/l ug/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Segeån 21 Trender fosfor och kväve Vattenföringen under året påverkar halterna av både kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med den totala vattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid utvärdering av eventuella trender. Nedanstående figurer visar resultaten från fyra sjöar gällande halten totalfosfor och totalkväve med trendlinjer inlagda (5 prov/år). Tendensen till minskande halter av kväve och fosfor under perioden kan ses för alla sjöarna, mest tydligt i Havgårdssjön. I Börringesjön har det de senaste åren dock åter skett en tydlig ökning av halterna. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. Trend sjöar totalfosfor Börringesjön Yddingen Trendlinjen i figurerna visar att både fosfor och kväve tenderar att minska under perioden inom Segeåns vattensystem, även om trenden för kväve är tydligare än för fosfor. Tendensen finns också inom andra sydvästskånska vattendrag. Sedan 2 har dock inga större förändringar skett Fjällfotasjön Havgårdssjön Trend fosfor mynningen Trend sjöar totalkväve Börringesjön Yddingen Fjällfotasjön Havgårdssjön flödesviktad halt fosfor trend fosfor Trend kväve mynningen flödesviktad halt kväve trend kväve 15

18 Segeån 21 Bottenfauna I Segeån vid Brännemölla uppströms Svedala reningsverk (lokal 1) var bottenfaunasamhället betydligt påverkat av näringsämnen enligt Danskt Faunaindex, som ger ett mått på organisk/eutrofierande föroreningar. Artantalet var i år måttligt och ungefär samma som 29. Även i år var mer föroreningståliga grupper allmänt förekommande, t ex glattmaskar och fjädermygglarver. Även filtrerande nattsländor inom gruppen Hydropsyche var talrika, vilket är vanligt nedströms sjöar då den organiska halten är hög. Renvattenkrävande djur var däremot fåtaliga, och av dagsländor hittades i år endast två arter i 13 individer. Bristen på dagsländor kan bero på lokalens näringsbelastade karaktär i kombination med grumligt vatten. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades i proverna. Lokalen nedströms Svedala reningsverk (lokal 2) uppvisade i år betydlig föroreningsgrad enligt Danskt Faunaindex, vilket var likartad bedömning jämfört med uppströmslokalen. Smutsvattengynnade djur var även här dominerande i antal framför renvattenkrävande. En typisk art för denna näringspåverkade miljö är sötvattenmärla (Gammarus pulex) som hittades i större antal. Den stora mängden bäckvattenbaggar indikerar dock relativt goda syrgasförhållanden på lokalen. Antalet dagsländor var som tidigare större än på uppströmslokalen. Sammanfattningsvis var påverkansgraden enligt föroreningsindexet betydlig på lokal 1 uppströms Svedala och betydlig på lokal 2 nedströms Svedala. Inga större förändringar har skett på lokalerna jämfört med tidigare. Antal arter av dag-, bäck- och nattsländor (EPT-index) har dock varierat en del, framförallt på uppströmslokalen, vilket torde indikera instabila förhållanden för dessa grupper där. obetydlig 7 svag 6 måttlig 5 betydlig 4 stark 3 stark-mkt stark 2 mkt stark Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex (DFI) Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR EPT-index Artantal av dagsländor, bäcksländor och nattsländor Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Provpunkt nr läge Antal taxa Antal ind/m2 Shannons div.index ASPTindex Danskt Föroreningsindex Naturvärdesindex poäng bedömning poäng bedömning 1. Segeå, Brännemölla (upp AR) ,9 4,9 4 betydlig allmänt 2. Segeå, L. Svedala (ned AR) ,1 5,3 4 betydlig allmänt 16

19 Segeån 21 Bilaga 1 Segeåns recipientkontrollprogram Nr Provpunkt Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens/år Vattendrag 1 Sege å, uppstr. Svedala AR Brännemölla Svedala 6 2 Sege å, nedstr. Svedala AR söder Krågeholm Svedala 6 9 Sege å Lilla Mölleberga Malmö 6 18 Sege å NV Valdemarsro Burlöv 6 18i Sege å NV Valdemarsro Burlöv Spångholmsbäcken vid utlopp till Sege å Svedala 6 22b Spångholmsbäcken bron vid Torupsvägen Svedala 6 23 Spångholmsbäcken uppstr. Torupsdammen Svedala 6 1 Torrebergabäcken vägbron NO Mölleberga Staffanstorp 6 15 Risebergabäcken bro 25 m upp utflödet Malmö 6 Sjöar Börringesjön centrala delarna Svedala 5 Fjällfotasjön centrala delarna Svedala 5 Yddingen centrala delarna Svedala 5 Havgårdssjön centrala delarna Svedala 5 Eksholmssjön centrala delarna Svedala 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 6 ggr/år -februari, april, juni, augusti, oktober, december 5 ggr/år -maj-september, 1 ggr/år-augusti 52 ggr/år-veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) Förklaringar program Vattendrag Sjöar Veckoprovtagning 18i Temperatur Temperatur Temperatur ph ph Konduktivitet Konduktivitet Konduktivitet Syrgas Grumlighet Grumlighet Syrgasmättnad Syrgas Syrgas Syrgasmättnad Syrgasmättnad TOC TOC TOC Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Totalkväve Ammoniumkväve Ammoniumkväve Totalkväve Totalkväve Absorbans Siktdjup Klorofyll a Absorbans BOD 7 : Biologisk syrgasförbrukning, endast provpunkt 1 och 2. Bf: Bottenfauna, 1 gång/år (höst) vid provpunkt 1 och 2. 17

20 Segeån 21 Bilaga 2 Metodik Vattenföring och transportberäkning Vattenföringsuppgifter har inhämtats från SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala. Värden har erhållits från SMHI för varje provtagningsdag och redovisats på nedströms liggande provpunkt (provpunkt 2). Även årssammanställning av vattenföringsvärden har erhållits från SMHI. Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen vid mynningen av Segeån (provpunkt 18) har erhållits från SMHI:s S-Hype-modell, som 21 ersatt den tidigare PULS-modellen. Tidigare transportberäkningar fram till 29 är beräknade enligt PULS-modellen. Transportberäkningarna av totalkväve, nitrat+nitritkväve, totalfosfor och TOC har grundats på halterna i månadsprov som blandats flödesproportionellt av veckoprov från provpunkten 18 (intensivstationen). Vid beräkningar för transporter och arealförluster vid provpunkt 2 har årsmedelflöde och årsmedelhalt använts. Kemiska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Proverna i vattendragen togs i mitten av åfåran eller från strandkanten med hjälp av en käpphämtare alternativt från bro med en ruttnerhämtare. I sjöarna har proven tagits från båt i mitten av sjön med ruttnerhämtare (ytprov). Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Proverna förvarades mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Veckoprovtagning har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid punkt 18. Vattenproven har sedan frysts för att vid årets slut blandas flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Parameterlista Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige och laboratorium (EG = Ekologgruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod Laboratorium Provtagning SS 28185, SS28194, SS-EN ISO EG Temperatur SS 28185, instr. WTW, Oxi 33 EG ph SS , utg 2 EG Konduktivitet SS-EN 27888, utg. 1, mod EG Grumlighet (turbiditet) SS-EN ISO 727, utg. 1 EG Syrehalt SS-EN 25814, utg 1 EG Syremättnad SS-EN 25814, utg 1 EG BOD 7 SS-EN , utg 1 EG Siktdjup Handledn f miljöövervakn, hav, mod. EG TOC SS-EN 1484 Alcontrol AB Totalfosfor SS-EN ISO 6878:25 Alcontrol AB Nitrit+nitratkväve SS-EN ISO mod Alcontrol AB Ammoniumkväve SS-EN ISO mod Alcontrol AB Totalkväve SS-EN ISO 1195 mod Alcontrol AB Klorofyll a SS mod Alcontrol AB Absorbans SS-EN ISO 7887:1, del 3, mod Alcontrol AB 18

21 Segeån 21 Bilaga 2 Bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Jan Pröjts har stått för provtagningen, utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt resultaten. Maj Holmström utförde sorteringsarbetet. Undersökningen har omfattat två provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 5 oktober 21. Vid varje provpunkt togs 5 över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (4x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom beräkningsmetoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 19

22 Segeån 21 Bilaga 2 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 2

23 Segeån 21 Bilaga 2 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 21

24 Segeån 21 Bilaga 2 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1596 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. 22

25 Segeån 21 Bilaga 2 ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning 1 Mycket högt index Shannons diversitets -index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4,

26 Segeån 21 Bilaga 2 Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket. 2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4 Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. 24

27 Segeån 21 Bilaga 2 Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

28 Resultat vattenföring Segeån 21 Bilaga 3 Medelvattenföring vid Segeåns mynning 2-21 (m3/s) Puls-värden 2-29, S-Hype 21 Månad Vecka Jan 3,12 3,59 6,18 3,31 3,53 4,87 2,23 9,18 3,95 1,85 2,65 1 4,62 6,61 1,74 2,83 3,42 7,53 3,34 7,8 1,42 1,68 3,64 Feb 4,1 3,71 1,1 1,61 6,9 3,26 4,7 4,4 2,35 3,5 2,42 2 2,41 4,8 3,52 1,7 2,67 4,96 3,7 8,76 4,4 1,41 2,34 Mar 5,79 1,7 5,3 1,43 4,7 6,35 2,93 5,17 5,51 2,86 9,2 3 1,83 1,83 2,52 4,47 6,51 4,95 1,75 12, 4,43 1,38 1,61 Apr 2,96 2,65 1,6,89 1,7 1,31 4,95 1,34 3,49 1,54 2,8 4 2,49 2,41 11,1 2,97 3,1 2,43 1,23 9,3 4,97 2,87 1,35 Maj 1,8 1,43 2,51 1,98 1, 1,6 1,62 1,6 1,27,974 1,13 5 6,19 2,5 15,3 4,8 3,72 1,72 1,7 7,65 4,87 1,87 1,26 Jun 1,,82 1,7 1,3,765 1,3 1,49 1,91,75 1,42, ,98 4,74 9,64 3,89 15,5 2,32 5,99 4,21 3,15 2,9 1,13 Jul,79,42 1,35 1,72 3,88,726,512 1,2,53,762, ,9 6,22 6,71 2,5 4,39 3,9 6,12 2,81 1,82 3,63 1,99 Aug,51,5 1,2,74 1,39 1,2 3,67 2,74,94,758 3,45 8 2,39 2,7 7,77 1,46 2,7 4,96 2,85 2,14 1,48 1,95 5,31 Sep 1,6 2,5,34,6 1,32,474 2,17 2,13 1,2,489 1,48 9 4,15 1,55 14,2 1,12 1,52 2,19 1,75 9,83 2,24 4,74 1,9 Okt 1,26 2,8 1,36,77 2,48,525 1,93 1,8 1,61,539 2,6 1 1,3 1,3 7,83,92 1,77 4,71 1,39 7,62 4,59 2,48 6,25 Nov 2,61 1,87 2,95 1,84 3,28 1,41 6,7 2,18 2,62 2,37 1,8 11 6,39 2,3 5,29 1,17 1,7 14,7 1,8 3,45 5,36 3,2 9,41 Dec 3,4 1,75 1,85 3,55 4,69 1,35 5,4 4,3 4,82 3,1 4, ,32 1,84 3,56 1,3 5,65 5,51 1,77 4,49 7,54 3,35 9, ,93 1,75 2,16,81 7,57 2,27 1,6 2,8 5,41 2,41 6,3 Medel 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3, ,74 1,61 1,63,84 2,51 1,65 9,25 1,51 4,34 2,14 4,65 Min,51,42,34,6,77,47,51 1,6,53,49, ,2 1,74 1,27,98 2,18 1,35 4,8 1,59 5,63 2,1 2,6 Max 5,79 3,71 1,1 3,55 6,9 6,35 6,7 1,2 5,51 3,5 1,8 16 3,38 2,47 1,42 1,14 1,64 1,4 2,78 1,28 3,6 1,56 1, ,78 4,73 1,67,91 1,28,843 2,1 1,1 1,79 1,13 1, ,29 2,66 3,95 3,27 1,37 1,5 1,71,751 1,61,859 1,7 19,94 1,52 3,89 2,32 1,24 1,26 1,26,898 1,57,949 1,56 2,87 1,21 1,85 1,56 1,12 1,8 1,14 1,18 1,13,924 1,6 21 1,14 1,3 1,44 2,26,87,945 1,7 1,25,9,97, ,23,95 1,18 2,8,74 1,1 3,8 1,27 1,19 1,13, ,24 1,5,95 1,3,6 1,39 1,81 1,1,96,95 1,24 24,99,83 1, 1,45,49 1,47 1,25,793,71 1,7,7 25,77,71 1,12 1,3,58 1,21,962 1,8,65 1,88,63 26,84,54 1,2 1,25 1,11 1,7,919 4,77,65 1,25,56 27,8,48 1,59 1,81 1,84,848,717 18,6,53,912,51 28,86,44 1,29 1,82 3,48,699,542 8,9,55,743,48 29,77,43 1,3 1,82 4,66,622,42 4,5,57,74,45 3,72,34 1,49 1,66 5,47,623,32 11,3,55,778,42 31,62,25 1,46 1,28 2,56 1,4,453 5,94,41,662,56 32,54,35 1,57 1, 1,58 1,27,968 2,32,64,857 4,79 33,45,57 1,32,72 1,27 1,4 6,43 2,67,86,852 6,67 34,46,57,96,56 1,29,839 5,32 2,27,92,779 2,8 35,68,8,67,51 1,37,744 5,55 1,89 1,55,614 1, ,69 1,8,49,62 1,57,564 3,31 1,79 1,39,547, ,22 1,92,35,64 1,28,471 1,61 2,17 1,22,592 1, ,48 5,2,26,65,98,371 1,17 2,12,9,58 2, ,23 2,29,24,53 1,39,344,935 2,54,68,385 1,12 4 1,14 3,9,28,48 1,41,487 1,59 2,76,83,358, ,41 2,27,37,62 1,21,399 1,69 1,64 1,22,566, ,29 1,45,66,73 1,32,321 1,24 1,44 1,21,547 1, ,18 1,8 2,32 1,2 4,78,85 2,55 1,2 1,56,439 5,8 44 1,36 1,25 3,34,98 3,11 1,26 4,16 2,2 3,33,73 6, ,67 2,21 1,5 1,11 1,87 1,43 5,69 3,5 1,76 1,12 9,8 46 3,38 1,69 1,94,87 1,78 1,67 7,2 2,1 2,66 2,6 11,3 47 3,59 1,49 4,91 1,85 1,89 1,31 8,2 1,45 3,61 3, ,56 2,56 3,73 3,76 6,82 1,13 3,56 2,23 2,36 3,2 8, ,81 2,7 2,2 1,91 5, 1,25 5, 8,22 8,62 2,43 4,77 5 5,44 1,49 1,5 2,12 2,23 1,36 8,95 4,92 5,68 2,15 4, ,95 1,19 1,16 4,72 1,81 1,48 5,15 1,94 3,16 1,45 2, ,28 2,6 1,97 5,8 8,25 1,47 3,73 1,5 3,9 3,6 4, ,63 5,64 Min,45,25,24,48,49,32,32,75,41,36,42 Max 1,3 6,61 15,3 5,8 15,5 14,7 1,6 18,6 8,62 5,64 15, 26

29 l/s Segeån 21 Bilaga 3 Vattenföring 21 vid SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala (l/s) Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Min Max Årsmedel 333 Årsmin 52 Årsmax 1487 Vattenföring vid Svedala

30 Segeån 21 Bilaga 4 Resultat kemiska analyser Veckoprov provpunkt 18 Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syrem nr datum C ms/m mg/l % ,1 82,6 12, ,3 8,2 12, ,1 97,1 13, ,2 15, 12, ,1 111, 11, ,2 91, 12, ,5 97,6 11, ,1 133, 11, ,4 65,7 12, , 79, 12, ,8 65,9 12, ,3 6,2 12, ,2 63,9 11, ,4 69,9 12, ,9 68,1 11, ,6 7,7 12, ,8 71,9 8, ,9 68,6 13, ,4 75,4 6, , 69,5 7, ,6 72, 7, ,9 65,3 11, ,6 63,9 6, , 66,6 9, ,2 78,9 9, ,5 8, 6, ,6 87,4 4, ,7 84,7 4, ,3 83, 5, ,9 75,1 6, ,8 7,6 4, ,2 52,9 6, ,6 52,4 5, ,8 56, 4, , 7,7 5, ,5 76,6 6, ,9 61,5 7, ,4 82,4 7, ,2 77,2 8, , 84,2 9, ,7 79,6 1, ,8 83,2 11, ,7 73,3 12, ,7 65,6 9, ,8 69,5 1, ,7 7, 9, ,2 6,6 12, ,3 7,7 13, ,2 86,9 11, ,4 68,6 13, ,3 74,5 12, ,2 71, 11,4 78 Medel 8,9 75,8 9,8 81 Min,1 52,4 4,4 47 Max 22, ,

31 Segeån 21 Bilaga 4 Vattendrag och sjöar Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 1 Sege å, vid Brännemölla, uppströms Svedala AR ,1 12, 82 7,6 7,8 46,4 2, ,3 1, 87 7, ,2 8, , ,4 7,3 73 7, ,5 8, <1 27, ,5 5,1 53 7, ,7 6, , ,6 11, 88 7, ,2 7, <1 36, ,4 11,8 82 7, ,2 3, , MEDELVÄRDE 8,1 9,5 78 7, ,7 6, ,13 MINVÄRDE,1 5,1 53 7,4 7,8 19,7 2, <1 27,64 MAXVÄRDE 17,5 12, 88 7, ,4 8, ,194 2 Sege å, söder Krågeholm, nedströms Svedala AR ,2 1,1 12,2 86 7, ,5 5, ,3 1,4 11,3 11 7,9 8,4 54,6 1, , ,1 15,2 8,7 87 7, ,7 8, , ,2 16,9 5,8 6 7,6 3 51,7 4, , ,1 6,4 1,7 87 7, , , ,,5 11,7 81 7,4 42 5,5 3, , MEDELVÄRDE 8,4 1,1 84 7, ,7 6, ,84 MINVÄRDE,5 5,8 6 7,4 8,4 5,5 3, ,64 MAXVÄRDE 16,9 12,2 11 7, , ,128 9 Sege å, vid Lilla Mölleberga ,1 12,5 85 7,9 7,4 87, ,1 11,9 14 8,1 8,5 61, , ,8 9, 87 7,9 9,3 62, , ,7 6,1 64 7,7 4, 54, , ,8 11,6 93 8, 1 8, , ,2 13,3 91 7, , , MEDELVÄRDE 7,8 1,7 87 7, , ,86 MINVÄRDE -,1 6,1 64 7,6 4, 54, ,6 MAXVÄRDE 17,7 13,3 14 8, , , Sege å, nordväst Valdemarsro, järnvägsbron ,1 11,8 81 7,8 7, ,6 12,2 15 8,1 7, 7, , , 9,9 98 8, 6,2 66, , ,8 4,9 52 7,7 2,9 56, , ,8 11,8 94 8, 6,7 83, , ,4 13,3 92 7, , ,8 141 MEDELVÄRDE 8, 1,7 87 7,9 9,7 79, ,83 MINVÄRDE,1 4,9 52 7,7 2,9 56, ,55 MAXVÄRDE 17,8 13,3 15 8, , , Spångholmsbäcken, vid utlopp till Sege å , 12,8 87 7,8 1 67, ,2 13, ,1 4, 56, , , 7,9 77 7,8 1 57, , , 5,4 56 7,6 2,5 57, , ,8 1,6 85 7,9 7,7 73,3 9, , ,3 12,5 86 7,6 9,1 57, ,98 12 MEDELVÄRDE 7,7 1,4 85 7,8 7,2 61, ,84 MINVÄRDE, 5,4 56 7,6 2,5 56,9 9, ,48 MAXVÄRDE 17, 13, ,1 1 73, ,125 22b Spångholmsbäcken, bron vid Torupsvägen ,1 13, 89 7,7 4,7 56, ,1 1,8 94 7,9 5,2 52, , ,8 8,4 81 7,8 8,9 54, , ,3 6,5 66 7,5 3,9 57, , ,3 9,5 75 7,8 5,8 65, , ,3 12,7 88 7,5 5,2 53, , MEDELVÄRDE 7,5 1,2 82 7,7 5,6 56, ,115 MINVÄRDE,1 6,5 66 7,5 3,9 52, ,79 MAXVÄRDE 16,3 13, 94 7,9 8,9 65, ,2 29

32 Segeån 21 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 23 Spångholmsbäcken, uppströms Torupsdammen ,2 13,6 92 7,9 5, 53, ,2 11,1 99 8, 6, 49, , ,9 9,4 93 8, 7,9 49, , ,8 7,5 77 7,5 3,4 45, , ,8 1,1 81 7,7 6,6 59,1 8, , , 13,6 93 7,7 5,9 49, , MEDELVÄRDE 7,9 1,9 89 7,8 5,8 51, ,126 MINVÄRDE -,2 7,5 77 7,5 3,4 45,7 8, ,9 MAXVÄRDE 16,8 13,6 99 8, 7,9 59, ,231 1 Torrebergabäcken, vägbron nordost Mölleberga ,4 9,7 67 7,6 5,8 73, ,8 1,8 93 7,8 3,8 66, , ,3 3,6 35 7,6 4, 65, , ,,7 7 7,4 4,4 54, < , ,1 7,1 56 7,6 4,5 73, , ,1 11,9 82 7,6 15 6, , MEDELVÄRDE 7,8 7,3 57 7,6 6,3 65, ,134 MINVÄRDE,1,7 7 7,4 3,8 54, < ,7 MAXVÄRDE 18, 11,9 93 7, , , Risebergabäcken, Valdemarsro , 13,9 98 8, 5, , ,5 13, ,2 2,8 98,4 5, , ,8 1,6 13 8, 4,6 11 6, , ,9 8,5 88 7,9 8,8 62,8 8, , ,9 11,6 98 8,2 6,5 16 5, , ,8 13,5 97 7, , ,41 14 MEDELVÄRDE 8,3 12, 1 8, 7, 135 6, ,34 MINVÄRDE 1, 8,5 88 7,8 2,8 62,8 5, ,22 MAXVÄRDE 16,9 13, , , ,58 Börringesjön ,4 8,7 84 8, , <1 26,46 42,35, ,4 11, , , <1 28,4 66,3, ,3 1, , 47 3, <1 <1 28,45 65,35, ,7 8,2 86 8,4 1 29, ,51 12,25, ,8 1,8 12 8, , <1 <1 45,58 11,25, MEDELVÄRDE 16,9 9,9 12 8, , ,48 59,3,29 MINVÄRDE 12,8 8,2 84 8, , <1 <1 26,4 12,25,25 MAXVÄRDE 25,3 11, ,1 1 35, ,58 11,35,35 Fjällfotasjön , 7,7 75 8, , ,11 19,75, ,7 1,8 19 8, , <1 <1 23,91 47,45, ,5 9,8 12 9, 31 35, <1 <1 28,9 51,4, ,7 8,5 89 8, 55 33, <1 <1 39,94 85,5, ,9 1, 95 8, 4 34, < ,89 51,5,5 12 MEDELVÄRDE 17,4 9,4 98 8, , ,93 51,52,47 MINVÄRDE 12,9 7,7 75 8, 14 33, <1 <1 23,89 19,4,3 MAXVÄRDE 26,5 1,8 12 9, 55 35, ,11 85,75,7 Yddingen ,4 8,5 82 8, , ,58 28,7, ,8 1,7 18 8,7 2 45, <1 <1 17,65 4,45, ,2 9, , , <1 <1 16,63 11,4, ,7 8,7 91 8, , <1 <1 22,63 58,5, ,9 9,9 94 8,3 3 44, <1 <1 22,59 63,5, MEDELVÄRDE 17,2 9,5 99 8, , ,62 4,51,47 MINVÄRDE 12,9 8,5 82 8, , <1 <1 16,58 11,4,3 MAXVÄRDE 26,2 1, , , ,65 63,7,7 Havgårdssjön ,6 6,3 59 8,2 6,1 28, ,16 8,8 1,6 1, ,2 9,5 97 8,3 6,3 29,4 9, ,6 14 1,3 1, ,2 11, , , < ,33 3 1,, ,7 9,2 99 8,5 1 25, < , ,2 1, ,9 1,5 12 8,3 9, 26,7 8,9 49 <1 <1 12, ,5 1,2 11 MEDELVÄRDE 17,3 9,3 98 8,4 9,3 27, , ,32 1,19 MINVÄRDE 12,6 6,3 59 8,2 6,1 25,6 8,9 26 <1 <1 98,6 8,8 1,,85 MAXVÄRDE 25,2 11, , , , ,6 1,5 Eksholmssjön ,2 7,8 83 6,3 2,5 9, <1 1 14,678 11,7,6 83 3

33 Segeån 21 Bilaga 5 Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Halter i flödesproportionella blandprov (provpunkt 18) Transport till Öresund 21 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Dgr TOC Tot-P NO3+ Tot-N Månad TOC Tot-P NO3+ Tot-N mynning NO2-N NO2-N m3/s mg/l µg/ µg/ µg/ ton ton ton ton Jan 2, Jan 92, Feb 2, Feb 7, Mar 9, Mar 266 2, Apr 2, Apr 87, Maj 1, Maj 36, Jun, Jun 23, Jul, Jul 14, Aug 3, Aug 12 1, Sep 1, Sep 5, Okt 2, Okt 61, Nov 1, Nov 392 3, Dec 4, Dec 161 1, Medel 3, Totalt , Arealspecifik förlust 41,34 13,4 18,2 Transporter till Öresund Flöde m3/s 2,21 2,6 2,47 2,97 4,29 3,18 1,57 1,61 3,4 3,33 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,5 11,8 9,7 9, ,6 6,3 12,5 7,6 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 7,2 4,1 11,2 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Halter i prov (provpunkt 2) Årsmedelflöde och årsmedelhalt Transport vid provpunkt 2 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Tot-P Tot-N Månad Tot-P Tot-N m3/s µg/ µg/ ton ton Medel, Totalt 1,4 54 Arealspecifik förlust,27 1,4 Arealspecifika förluster Provpunkt 2 (52 km2) År Flöde Fosfor Provpunkt 18 (334 km2) År Flöde Fosfor Kväve Kväve m3/s tonkg/ha år tonkg/ha år m3/s ton kg/haår ton kg/haår 28,27,9, ,2 28 2,4 7,2, ,17,6, ,5 29 1,64 4,1, ,8 21,33 1,4, ,4 21 3,45 11, Medel,26 1,, ,4 Medel 2,5 7,4, Årstransporter och arealkoefficienter på provpunkt 2 är beräknat på årsmedelflöde och årsmedelhalt, på provpunkt 18 beräknat utifrån summan av månadstransporterna. 31

34 Segeån 21 Bilaga 6 Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR 21 Halter i utgående avloppsvatten till Segeå Syrgasmättnaden i utgående vatten Datum BOD 7 COD tot-p tot-n NH 4 -N Datum Syre utg. vatten mg/l C mg 2 /l 2- mätt % Januari <3, 34,7 7,2,25 Jan 12, 6,5 61 3,2 32,12 8,1,22 Feb 11,6 6,89 63 Februari 4,4 38,14 7,6 1,1 Mar 1,1 7, ,15 6,2,69 Apr 11,8 7,6 66 Mars 4 34,12 8,8 4 Maj 13,6 6, ,9 37, ,1 Jun 15,4 6,78 68 April <3, 33,9 7,4,9 Jul 17,8 6, ,8 42, Aug 18,1 6,52 69 Maj 5,4 38,23 8,5,17 Sep 17,8 6, ,2 8,6,27 Okt 16,6 6,82 7 Juni 3,6 4,21 9,9,19 Nov 13,9 7,2 68 3,2 35,14 7,4,63 Dec 12,4 7, ,2 36,1 8,2,17 Juli 5 39,14 7,9,22 3,4 38,18 8,4,18 Augusti <3, <3,13 7,7,24 <3, <3,31 7,5,11 September <3, <3,17 8,8,12 3,2 <3,23 8,9,12 Oktober <3, 33,1 8,1 3,2 32,2 8,5,12 November 3,6 35,18 8,6,1 3 31,16 8,1,21 December <3, <3,18 6,6,24 3,8 33,13 5,7 1,5 4,8 39,1 2,1,74 Föroreningsmängder från Svedala avloppsreningsverk Totala mängder samt relativ andel (%) av transporten vid mynningen Enhet Avlopps- Km mängd % 1,6 1,6 1,3 1, 1,2 1,8 1,7 1,1 1, 1,3 1,6 1,1 1,6 1,1 1,5 1,1 1, 1,4 1,9 1, BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 3, 3,2 2,7 2,7 1,1-3,1 <3,1 <3,6 <3,92 <4,14 <9,1 <4,1 Tot-P ton/år,8,47,17,38,36,34,18,18,25,14,15,2,1,11,13,14,2,17,15,17 % 6,8 4,9 1,8 1,7 3,3 5,1 2,9 1,4 3,3 1,6 3,6 1,6 2,1 1, 2,2 1,6 1,3 2,4 3,7 1,5 Tot-N ton/år ,3 19,8 18,7 9, 8,2 11,4 6,6 7,4 7,7 6,9 7,4 7,3 9,2 1,6 11,6 8,6 8,8 % 4,8 3, 2,3 2,4 3,9 7,9 3,1 1,2 1,9 1,4 2,4 1,3 3,4 1, 2,8 1,7 2,2 3,8 4,5 1,4 32

35 Resultat bottenfauna Segeån 21 Bilaga 7 I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1596 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 33

36 Bedömning av prov från Segeån 21 - Bilaga 7 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Brännemölla SKA-Segeå1 Provdatum: Lokaltyp: Å Allmänt Dominerande taxa: Hydropsyche angustipennis, 28% Oligochaeta övriga, 2% Gammarus pulex, 18% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: bra - mycket hög örtvegetation Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt hög måttligt lågt lågt mycket högt lågt Försurningspåverkan: obetydlig y: Kommun: Svedala Brännemölla - 2-3m nedströms stenvalvsbro Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 2 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Elodes, Elmis aenea, Limnius volckmari Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m 1 m 2 m,4 m,6 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Föroreningspåverkan: betydlig Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Radix Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: medel Grumlighet: mkt grumli Färg: klart Vattentemperatur 1 ºC Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: D1 2 Grovdetritus: D1 3 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: D3 1 Makroalger: D2 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: 1 Åker: D2 2 Beskuggning (-3): 1 1p 1p 1p 1p 2p Dom. markanvändning: Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var i år måttligt och tätheten av djur hög. Smutsvattengynnade djur dominerade framför renvattenkrävande, t ex glattmaskar och fjädermygglarver. Dagsländor var däremot sparsamt förekommande. Enligt DFI-indexet kunde lokalen i år betecknas som betydligt föroreningspåverkad, vilket överenstämmer med tidigare år. Påverkan genom grumling beror delvis på uppströms liggande Börringesjön. Inga tydliga förändringar kan ses gentemot tidigare undersökningar. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 5, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 5 måttlig ,1 4, obetydlig 5 måttlig ,7 5, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,9 4, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 34

37 Segeån 21 Bilaga 7 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Segeå 1 Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,3 Helobdella stagnalis ,2 Erpobdella octoculata , Erpobdella testacea ,4 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis , Radix balthica/labiata , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,7 VATTENKVALSTER Hydracarina X DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria ,5 Baetis rhodani , TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Gyrinus sp , Orectochilus villosus ,3 Elodes sp ,1 Elmis aenea , Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Neureclipsis bimaculata ,7 Polycentropus flavomaculatus ,3 Hydropsyche angustipennis ,3 Hydropsyche siltalai ,9 Lepidostoma hirtum ,3 Athripsodes sp , TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,7 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae ,1 Empididae ,4 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 29 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 3 INDIVIDANTAL Individantal/m

38 Bedömning av prov från Segeån 21 - Bilaga 7 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Lilla Svedala SKA-Segeå2 Provdatum: Lokaltyp: Å Allmänt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 24% Simuliidae, 23% Elmis aenea, 11% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: tydlig ARV-lukt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt hög högt lågt lågt mycket högt lågt Försurningspåverkan: obetydlig y: Kommun: Svedala Lilla Svedala m nedströms väg Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius Gammarus: 3p volckmari Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Snäckor: 1p Erpobdella B/P index: 2p Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m 2 m 3 m,5 m,6 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Föroreningspåverkan: betydlig Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: medel Grumlighet: grumligt Färg: klart Vattentemperatur 9 ºC Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 2 Finsediment: Överv.veg: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: D1 2 Makroalger: D1 1 Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: 1 Åker: D2 2 Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Dom.art igelknopp Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: reningsverk styrka: 2 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var i år måttligt, liksom individantalet. Lokalen kännetecknades av dominans av smutsvattenarter framför renvattenkrävande. Antalet dagsländor var ungefär på samma nivå som förr året. Att syrgashalten är tillfredställande indikeras av ett relativt stort antal bäckvattenbaggar (Elmis aenea). Enligt DFI-indexet var föroreningspåverkan betydlig. Årets resultat skiljer sig inte mycket från tidigare års, vad gäller artantal och föroreningspåverkan. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 5, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,5 5, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 36