VATTENUNDERSÖKNINGAR 2007

Transkript

1 VATTENUNDERSÖKNINGAR 27 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND

2

3 Råån Vattenundersökningar 27 Rapporten är sammanställd av Ann Nilsson Landskrona Mars 28 Uppdragsgivare: Rååns Vattendragsförbund Omslagsbild: Tostarpsbäcken, Arhill, pkt 2, oktober 27 Foto: Birgitta Bengtsson ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Råån Vattenundersökningar 27 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 1 Uppdraget... 2 Genomförandet... 2 Undersökningens omfattning... 2 Nederbörd, temperatur och vattenföring... Transporter av kväve, fosfor och kol... 4 Metodik... 4 Resultat... 4 Kemiska analyser... 6 Metodik... 6 Resultat... 7 Flödesviktade halter för kväve och fosfor... 8 Bottenfauna... 1 Resultatsammanställning...1 Allmänt... 1 Föroreningspåverkan Naturvärdet Jämförelse med tidigare undersökningar... 1 Bilagor 1. Vattenföring vid Bröddebacken Ämnestransporter till Öresund Beräknade halter av kväve, fosfor och TOC Metodik bottenfauna Resultat bottenfauna... 27

5 1 Råån Vattenundersökningar 27 Sammanfattning Vattenkontrollen i Rååns vattensystem 27 har omfattat en provstation; Råån vid Görarpsdammens utlopp, där veckoprover tagits. Veckoproverna har analyserats på nitratkväve, totalkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC). Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna. Väderåret 27 var varmt och blött. Årsmedelvärdet för temperaturen i Helsingborg 27 var 9, C, vilket är 1,7 C över årsnormalen för , 7,6 C. Årsnederbörden var mycket hög, 995 mm, vilket kan jämföras med normalvärdet för samma period, 77 mm. Juli var den nederbördsrikaste månaden medan april var den nederbördsfattigaste. Vattenföringen under 27 vid SMHI s station i Bröddebacken var i medeltal 2,1 m /s, vilket är betydligt högre än normalt, 1,4 m /s, för åren Januari och juli var högflödesmånader med extremt höga flöden i juli upp till 1, m /s. Det lägsta flödet uppmättes i juni,,15 m /s. Transporten av kväve, fosfor och TOC var som störst under högflödesmånaderna januari och juli. Totalt visar undersökningen på en transport av 6 ton kväve, 7, ton fosfor och 7 ton kol (TOC) från Råån till Öresund under 27. Årstransporten 27 av totalkväve, totalfosfor och TOC var högre än medeltransporten för perioden Arealkoefficienterna (transporten fördelat på den yta som avvattnas) 27 avrinningsområdet var kg kväve och,8 kg fosfor/hektar och år. Enligt SNV s bedömningsgrunder klassas både kväveförlusten och fosforförlusten som mycket hög år 27. Halterna av kväve var högst i början och slutet av året, januari och december. Fosforhalterna var som högst i början av året januari-februari och i juli. De högsta halterna av TOC uppnåddes under maj-juli. Årsmedianvärdena 27 för totalkväve-, totalfosfor- och TOC-halterna låg under medelvärdet för perioden De flödesviktade halterna för perioden visade på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor. Bottenfaunan undersöktes liksom åren 2-26 på elva lokaler, fem i huvudfåran och sex i biflöden. Totalt noterades 82 taxa. Flertalet lokaler (7 st) noterade ett lägre artantal än föregående år, på fyra av dessa lokalerna (alla biflöden) var artantalet det lägsta som noterats. Artrikaste lokal var Raus, Råån (Råå26) med 46 taxa, artfattigast var Lussebäcken (Råå1) med endast 16 taxa. Föroreningsgraden i huvudfåran bedömdes vara obetydlig vid Vallåkra (Råå24), svag vid Raus kyrka (Råå26), måttlig vid Halmstad (Råå21) och vid Gantofta (Råå7) samt betydlig vid Sireköpinge (Råå22) enligt Danskt faunaindex. Föroreningsgraden i biflödena bedömdes vara betydlig i Kövlebäcken (Råå6) och stark i Lussebäcken (Råå1). Övriga lokaler i biflödena bedömdes vara måttligt föroreningspåverkade. Resultatet visade att lokalerna är påverkade av organiska föroreningar i olika grad och att djurlivet är tydligt påverkat av näringsbelastningen i vattendragen. Lokalen i Raus (Råå26) bedömdes ha ett mycket högt naturvärde. Nämnda lokal hyser bland annat en population av det rödlistade kräftdjuret Proasellus coxalis, klassad som starkt hotad, EN, enligt Artdatabankens rödlista. Dessutom påträffades sex ovanliga arter; två snäckor, en bäckslända, en nätvinge och två nattsländor. Två av lokalerna bedömdes ha ett högt naturvärde, Råån vid Halmstad (Råå21) och Kövlebäcken (Råå6). Övriga lokaler uppnådde endast naturvärde.

6 Råån 2 Vattenundersökningar 27 Uppdraget Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från 27 års vattenundersökningar i Råån, som utförts på uppdrag av Rååns vattendragsförbund. Undersökningsprogrammet har under 27 omfattat en provpunkt (Görarpsdammens utlopp) när det gäller vattenkemi. I enlighet med uppdraget har denna rapport inriktats på ren resultatredovisning och kommentarerna till resultaten är därför fåordiga. Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna, fem i huvudfåran och sex i biflödena. Genomförandet Personal vid Vattenverket i Helsingborgs kommun har svarat för veckoprovtagningen i Görarpsdammen. Kemianalyserna har utförts av LMI, Helsingborg. Ekologgruppen har stått för bearbetning och redovisning av resultatet. Ekologgruppen har även genomfört provtagning av bottenfaunan samt sortering, bestämning och analys av resultaten. Undersökningens omfattning Rååns vattendragsförbunds kontrollprogram för 27 har omfattat en provpunkt för vattenkemi; Görarpsdammens utlopp (stationsnummer 8). Denna är belägen i Helsingborgs kommun i Rååns huvudfåra omedelbart väster om väg E6, och har koordinaterna; x(norr) 6212, y(öster) Provtagningsfrekvensen är ett prov per vecka. Varje veckoprov har efter årsslutet analyserats med avseende på: nitratkväve (NO 2+ -N) totalkväve (tot-n) totalt organiskt kol (TOC) totalfosfor (tot-p) Bottenfaunan undersöktes på 11 provpunkter, enligt tabell 1 och figur 1. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Råån 27. Provpunkt Vattendrag Namn Koordinat X Koordinat Y Kommun Datum 21 Råån Halmstad Svalöv Råån Sireköpinge Svalöv Råån Vallåkra, ny meanderslinga Helsingborg Råån Gantofta Helsingborg Råån uppströms Raus kyrka Helsingborg Tostarpsbäcken Arhill Helsingborg Tjutebäcken Bälteberga Helsingborg Borgenbäcken uppströms gångbron Helsingborg Härslövsbäcken Vallåkra Helsingborg Kövlebäcken Västregård Helsingborg Lussebäcken Nya Humlegården Helsingborg 27-1-

7 Råån Vattenundersökningar 27 Påarp 1 Helsingborg Bårslöv Gantofta Öresund Råån Vallåkra 2 Ekeby 21 Tågarp km Figur 1. Undersökta provpunkter i Rååns avrinningsområde 27. Vid provpunkt 8 har kemiska parametrar analyserats. På övriga provpunkter har bottenfaunan undersökts. Nederbörd, temperatur och vattenföring Uppgifter om nederbörds- och temperaturförhållanden under 27 har inhämtats från SMHI's station Helsingborg. Uppgifter om vattenföring har erhållits från SMHI's vattenföringsstation (nr ) Bröddebacken, som är belägen i Råån nedströms Gantofta, se bilaga 1. Den totala nederbörden per månad, månadsmedeltemperaturen och månadsmedelvattenföring i förhållande till normalvärden redovisas i figur 2. Årsnederbörden i Helsingborg var år 27 mycket större än normalt, 995 mm, vilket är större än 26 (87 mm) och även betydligt större än normalvärdet för perioden (77 mm). Juli var den nederbördsrikaste månaden med 22 mm. Det regnade intensivt under månaden och medförde problem med översvämningar. Nederbördsrekordet för juli månad är 28 mm och är från Andra månader med tydligt nederbördsöverskott var januari, maj och juni. De nederbördsfattigaste månaderna var april, oktober och november. Årsmedeltemperaturen i Helsingborg var år 27 högre än normalt, 9, C, vilket är högre än 26 (9,1 C) och betydligt högre än normalvärdet för perioden , (7,6 C). Oktober månad var kallare än normalt. Under juli och september höll sig temperaturen kring normalvärdena. Övriga månader hade en högre medeltemperatur än normalvärdena för perioden

8 Råån 4 Vattenundersökningar 27 Årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken var 2,1 m /s, vilket är betydligt högre än årsmedelvattenföringen för åren , 1,4 m /s. Januari och juli var de månader som hade högst flöden, medelvattenföringen var 5,9 m /s resp 5, m /s. I början av juli, vecka 27, noterades extremt höga flöden. Övriga månader med högre flöden än normalt var mars, augusti och september. Februari, april, maj och november hade lägre flöden än normalt medan övriga månader hade flöden ungefär i nivå med medelvattenföringen. Den lägsta dygnsvattenföringen,,15 m /s, registrerades den 15 juni och den högsta, 1, m /s, inträffade den 6 juli. Figur 2. Månadsnederbörd och månadsmedeltemperatur i Helsingborg 27 i relation till normalvärden (1961-9) samt månadsmedelvattenföringen vid SMHI's station Bröddebacken i Råån 27 i relation till medelvärdet temperatur C JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 27 NORMAL , 6, nederbörd mm vattenföring m³/s 5, 4,, 2, JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 27 NORMAL ,, JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 27 MEDEL Transporter av kväve, fosfor och kol Metodik De transporter som beräknats gäller totalkväve, nitratkväve, totalfosfor och TOC för Rååns utlopp till Öresund. Beräkningarna är baserade på dygnsmedelvärden för vattenföringen från Bröddebacken (arealvägd relation x 1,28). De halter som utnyttjats vid beräkningarna av totalkväve, nitratkväve, fosfor och TOC grundar sig på veckoprover från Görarpsdammen. Från veckoproverna har dygnsvärden interpolerats fram (se vidare under Kemiska analyser). Resultat Samtliga transportberäkningarna, vecka för vecka redovisas i bilaga 2. Månadstransporter redovisas, i figur och årstransporten redovisas i figur 4. Totalt transporterades 565 ton nitratkväve, 64 ton totalkväve, 7, ton totalfosfor och 74 ton TOC ut från Råån till Öresund under 27. Transporterna av totalkväve, totalfosfor och kol (TOC) var störst under högflödesmånaderna januari och juli. Under dessa månaderna transporterades % av årets TOC-mängd och totalkvävemängd och 59 % av fosformängden ut till Öresund. Under juli månad kom stora mängder nederbörd som gav mycket höga flöden. Till exempel i veckan 27 i juli då flödet var extremt högt, 9, milj m, skedde de i särklass största transporterna av kväve, fosfor och TOC. Enbart transporten av fosfor denna vecka var 15 % av årets totala transportmängd.

9 5 Råån Vattenundersökningar 27 Figur. Månadstransporten av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund 27. Tot-N ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot-P ton 2,5 2, 1,5 1,,5, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec TOC ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 4. Årstransporter av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund under perioden , samt medelvattenföringen från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken. Transportvärdena för perioden har hämtats från VBB VIAK:s årsrapport 199. Transportvärden från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 1986 och Att den höga transporten av TOC 1994 beror på analysfel, kan inte uteslutas Tot-N,ton vattenföring, m/s ton m /s ,4 2, 1,6 1,2,8,4, 14 Tot-P,ton vattenföring, m/s ton m /s 2,8 6 TOC,ton vattenföring, m/s ton 211 m /s, ,4 2, 1,6 1,2,8, ,5 2, 1,5 1,, , ,

10 Råån 6 Vattenundersökningar 27 De totala ämnestransporterna av totalkväve, totalfosfor och TOC 27 var högre än medel för åren Transporten av fosfor var även högre än transporten 26. Däremot transporterades mindre mängd totalkväve och TOC 27 än under 26. I en jämförelse med år 1994 då flödet var ungefär lika högt som 27 transporterades mindre mängder av både kväve, fosfor och TOC ut till Öresund från Råån år 27. Arealspecifik förlust Transporten av näringsämnen fördelat på den yta som avvattnas, det vill säga arealspecifik förlust, i avrinningsområdet var under 27: kg kväve,,8 kg fosfor och 19,4 kg TOC/hektar och år. Enligt SNV s bedömningsgrunder var förlusterna av kväve och fosfor år 27 mycket höga. Medelförlusterna av kväve och fosfor för åren var också mycket höga (se tabell 2). Tabell 2. Arealspecifik förlust av kväve och fosfor inom Rååns avrinningsområde (19 ha) 25-27, medelvärdet under de tre åren, samt SNV s klassning enligt rapport 491. Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Råån, utloppet i 25 19,4 Ö Öresund 26 45,27 27,8 Medel, år 2 5-mkt höga förluster,5 5-mkt höga förluster Kemiska analyser Metodik Vattenprover har tagits varje vecka i Görarpsdammens utlopp till Råån och frysts direkt efter provtagningen. Efter årets slut har samtliga vattenprover lämnats frusna till analyslaboratoriet LMI i Helsingborg. LMI är ett laboratorieföretag ackrediterat av Swedac (ackrediteringsnummer 1292). Analyserna har utförts enligt följande metoder: moment metod (Svensk Standard nr) KRUT-kod TOC fd 28199:1 IM CORG-TI NO 2+ -N fd mod Traacs IM NO2N-NT Tot-N mod Traacs IM NTOT-NT Tot-P IM PTOT-NA Från veckoprovernas analysresultat har dygnsvärden interpolerats fram genom linjär interpolation. För dagarna före årets första prov samt efter årets sista prov har den uppmätta halten för respektive prov använts för samtliga dygn (1-5 jan samt -1 dec). Beräkning av veckomedelhalt har gjorts genom att beräkna medelvärdet av dygnshalter och är således ett medelvärde av interpolerade och uppmätta halter. På motsvarande sätt har månadsmedelhalter beräknats. I de fall då max- och minvärden anges baseras dessa på veckoprovernas uppmätta halter (d v s inte på de beräknade veckohalterna), medan medianvärden baseras på beräknade dygnshalter. Redovisade vattenföringsuppgifter i bilaga utgör veckomedelvärden som räknats fram (arealvägd relation, x 1,7) från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken.

11 7 Råån Vattenundersökningar 27 Resultat Beräknade veckohalter redovisas i bilaga, månadsvärdena redovisas i figur 5 och årsmedianvärdena redovisas i figur 6. Totalkvävehalterna i veckoproverna var högst i januari och december. Totalkvävehalterna varierade mellan 5 och 11 µg/l. Den högsta totalkvävehalten, 1 1 µg/l, uppmättes vecka 1 i januari. Totalkvävehalten var som lägst vecka 24, i juni, 5 µg/l. Nitratkvävehalterna varierade mellan 279 och 9 µg/l. Andelen nitratkväve var mycket hög, i medeltal under året utgjorde nitratkvävet över 9 % av totalkvävet. Fosforhalterna var som högst i januari, februari och juli. Den högsta totalfosforhalten, 148 µg/l, uppmättes vecka, i januari. Den lägsta halten 29 µg/l uppmättes vecka 51, i december. Halterna av TOC var som högst under månaderna maj-juli. TOC-halterna varierade mellan 2, och 8,8 mg/l med det högsta värdet vecka 19, i maj. Årsmedianvärdena 27 för totalkväve-, totalfosfor- och TOC-halterna var lägre än föregående år och även under medelvärdet (för medianvärdena) för perioden Figur 5. Halter av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) i Råån vid Görarpsdammens utlopp (stn 8) µg/l jan feb mar apr maj jun Tot-N jul aug sep okt nov dec 12 Tot-P mg/l 7, TOC 1 6, , 4,, 2, 2 1, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

12 Råån 8 Vattenundersökningar 27 Figur 6. Årsmedianvärden för totalkväve (N), totalfosfor (P) och kol (TOC), under perioden , i Råån vid Görarpsdammen (stn 8) samt årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken. Medianvärdena för perioden har hämtats från årsrapporten 199, VBB VIAK. Medianvärdena från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 1986 och Att den höga halten av TOC 1994 beror på analysfel, kan inte uteslutas Tot-N, ug/l vattenföring, m/s μg/l m /s 2, ,4 2, 1,6 1,2,8,4, Tot-P, ug/l vattenföring, m/s , 2,5 2, 1,5 1,,5, TOC, mg/l vattenföring, m/s mg/l 2 m /s, ,6 2, 2, 1,7 1, 1,,7,, Flödesviktade halter för kväve och fosfor Vattenföringen under året påverkar halterna av kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom flödesviktade halter, där årstransporten divideras med årsmedelvattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. De flödesviktade halterna för Råån under perioden , visar på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor (se figur 7). Tendensen till sjunkande fosforhalter och i viss mån kväve kan även iakttas i andra västskånska vattendrag, men när det gäller kväve är trendlinjen för dessa tämligen vågrät. Att Råån skiljer sig med en nedåtlutande trendlinje för kväve förklaras av de jämfört med andra ovanligt höga flödesviktade halterna i början av perioden. 15 Trend för totalkväve i Råån, Trend för totalfosfor i Råån tot-n, mg/l 1 5 tot-p, mg/l,2, Figur 7. Flödesviktade halter för totalkväve och totalfosfor i Råån samt trendlinjer (linjär regr. ).

13 9 Råån Vattenundersökningar 27 Figur 8. Ämneskoncentrationer (halter) vid Görarpsdammen (provpunkt 8) och beräknade ämnestransporter vid Rååns mynning 27.

14 Råån 1 Vattenundersökningar 27 Bottenfauna Tillämpad undersökningsmetodik och resultatbehandling redovisas i bilaga 4. Provpunktsvis redovisning av resultat med artlistor redovisas i bilaga 5. Resultatsammanställning Allmänt Antalet undersökta bottenfaunalokaler har år 27 uppgått till elva stycken, samma lokaler som åren Fem lokaler har undersökts i huvudfåran, från Halmstad till Raus. Därtill har provtagning skett i sex biflöden: Tostarpsbäcken, Tjutebäcken, Borgenbäcken, Härslövsbäcken, Kövlebäcken och Lussebäcken. Provtagning har huvudsakligen skett i biflödenas nedre delar. En sammanställning av resultatet kan ses i tabell 5. Totalt noterades 82 taxa i årets undersökning, vilket var ungefär medeltalet för åren 2-26 (86 taxa), se tabell. Under åttaårsperioden har nu totalt 148 taxa påträffats i Rååns vattensystem, på de lokaler som ingår i Rååns kontrollprogram. Huvuddelen av arterna påträffades som vanligt i huvudfåran (78 taxa), något färre arter påträffades i biflödena (67 taxa), trots att antalet lokaler i biflödena är fler (6 mot 5). Tabell. Totalt antal taxa per år för de lokaler som ingår i Rååns kontrollprogram. Tabell 4. Totalt antal taxa av olika djurgrupper i undersökningen 27. År Totalt antal taxa Djurgrupper Antal taxa Djurgrupp Antal taxa Nattsländor 16 Virvelmaskar 4 Snäckor 1 Musslor 2 Dagsländor 11 Glattmaskar 2 Tvåvingar 1 Bäcksländor 2 Skalbaggar 9 Nätvingar 1 Kräftdjur 5 Fjärilar 1 Iglar 4 Vattenkvalster 1 En lokal i huvudfåran, Raus kyrka (Råå26) hade ett mycket högt antal taxa. På två lokaler i huvudfåran; Sireköpinge (Råå22) och Gantofta (Råå7) var antalet taxa högt. Tre lokaler, två i huvudfåran, Halmstad (Råå21) och Vallåkra (Råå24) samt en lokal bland biflödena, Kövlebäcken (Råå6) hade ett måttligt antal taxa. Resterande fem lokaler i biflödena hade ett lågt antal taxa (se artantal i metodiken bilaga 4). Raus kyrka i Råån (Råå26) hade högsta artantalet, 46 taxa. Samma höga artantal har bara uppnåtts vid ett undersökningstillfälle tidigare i Kövlebäcken (Råå6) 25. Lägst antal taxa noterades i Lussebäcken (Råå1) med 16 taxa. De djurgrupper som noterades med största antal taxa var nattsländor, 16 taxa, snäckor representerades av 1 taxa och dagsländor representerades av 11 olika taxa i vattensystemet (se tabell 4). När det gäller antalet individer per grupp var dagsländor, kräftdjur och tvåvingar de mest talrika grupperna, liksom i fjor, och utgjorde respektive 6%, 2% och 2 % av det totala individantalet. Totala individantalet i proverna var ca 21 4 individer. Djurtätheten varierade mellan 6 och 58

15 11 Råån Vattenundersökningar 27 ind/m 2. Den individrikaste lokalen var samtidigt den artfattigaste, nämligen Lussebäcken (Råå1). Flertalet lokaler, 8 stycken, hade ett lägre individantal 27 än 26. Tabell 5. Sammanställning av resultat för bottenfaunaundersökningen i Råån 27. Indexen förklaras i bilaga 4. Nr Lokal Antal taxa Individ antal/m2 Shindex ASPTindex Förorening Naturvärde Index Bedömning Index Bedömning 21 Råån, Halmstad , 5,5 9 högt 22 Råån, Sireköpinge 5 6 2,2 4,8 24 Råån, Vallåkra 2 1 2,6 6, 7 obetydlig 7 Råån, Gantofta ,6 5, 26 Råån, Raus 46 27,6 5,5 6 svag 25 mycket högt 2 Tostarpsbäcken ,9 4,9 Tjutebäcken , 4,9 25 Borgenbäcken ,8 4,4 5 Härslövsbäcken ,7 4,8 6 Kövlebäcken 4 1 2,4 4,4 9 högt 1 Lussebäcken ,8 4,4 stark Föroreningspåverkan Betecknande för föroreningsbelastade vattendrag är frånvaro eller låg förekomst av renvattenkrävande arter i förhållande till smutsvattengynnade. I Råån märks detta genom att bäcksländor förekommer mycket sporadiskt. Till exempel noterades bäcksländor på tre lokaler åren 2 och 24, år 25 noterades inga bäcksländor alls, 26 noterades de lite rikligare på 6 lokaler, i år noterades bäcksländor på tre lokaler i huvudfåran, inga i biflödena. Biflödena är mindre vattendrag, de flesta längre upp i vattensystemet, vilka är mera instabila i sin miljö och är mera utsatta för variationer i flödet osv. Den blöta sommaren 27, med till exempel mycket höga flöden i juli månad, kan ha haft en negativ påverkan på till exempel bäcksländorna. Bäckvattenbaggar är en vanlig, relativt föroreningskänslig grupp som överlag har varit dåligt representerad i Råån. I undersökningen 27 noterades dock bäckvattenbaggar på nio av de undersökta lokalerna, individantalet varierade för de olika lokalerna från någon enstaka bäckvattenbagge till ganska riklig förekomst. Borgenbäcken (Råå25) och Lussebäcken (Råå1) saknade helt bäckvattenbaggar. I Borgenbäcken har någon enstaka individ påträffats tidigare. I Lussebäcken däremot noterades några individer vid varje undersökning under åren 2-24, sedan dess har inga bäckvattenbaggar noterats på lokalen. Dag- och nattsländor är vanliga djurgrupper i rinnande vatten. De flesta är känsliga för olika typer av föroreningar. I Råån och dess biflöden är de känsliga sländarterna ofta underrepresenterade. En ganska föroreningskänslig nattslända som dock noterades på flera lokaler i vattensystemet är nattsländan Rhyacophila nubila. Föroreningsgraden i huvudfåran bedömdes vara obetydlig vid Vallåkra (Råå24), svag vid Raus kyrka (Råå26), måttlig vid Halmstad (Råå21) och vid Gantofta (Råå7) samt betydlig vid Sireköpinge (Råå22) enligt Danskt faunaindex. Föroreningsgraden i biflödena bedömdes vara betydlig i Kövlebäcken (Råå6) och stark i Lussebäcken (Råå1). Övriga lokaler i biflödena bedömdes vara måttligt föroreningspåverkade.

16 Råån 12 Vattenundersökningar 27 Tabell 6. Förekomst av rödlistade och ovanliga arter i Rååns vattensystem 27. I tabellen redovisas antalet påträffade individer av respektive art. Art Rödlistade Kräftdjur 21 Råån, Halmst 22 Råån, Sireköp 26 Råån, Raus 25 Borgenbäcken 6 Kövlebäcken 1 Lussebäcken Summa individer Proasellus coxalis 7 7 Ovanliga arter Snäckor Gyraulus crista Valvata cristata Bäcksländor Capnia bifrons 1 4 Nätvingar Sisyra fuscata?/sp. 4 4 Nattsländor Lype reducta 1 1 Tinodes pallidulus Antal arter Naturvärdet Naturvärdet i huvudfåran var mycket högt vid Raus (Råå26), vilket berodde på förekomsten av det rödlistade kräftdjuret Proasellus coxalis. En lokal, Halmstad (Råå21), bedömdes ha ett högt naturvärde. Övriga tre lokaler bedömdes ha ett naturvärde. Två av huvudfårans lokaler saknade helt poäng i naturvärdesindex. Naturvärdet i biflödena var högt i Kövlebäcken (Råå6), övriga lokaler i biflödena hade naturvärde. Tre lokaler i biflödena saknade helt poäng i naturvärdesindex (se tabell 5 och figur 9). Rödlistade och ovanliga arter En rödlistad art noterades i huvudfåran vid Raus (Råå26), kräftdjuret Proasellus coxalis. Sex arter som betraktas som ovanliga i ett regionalt perspektiv noterades; snäckorna Gyraulus crista och Valvata cristata, bäcksländan Capnia bifrons, nätvingen Sisyra fuscata?/sp. samt nattsländorna Lype reducta och Tinodes pallidulus. Vid föregående undersökning noterades någon rödlistad eller ovanlig art vid samtliga lokaler. I årets undersökning noterades rödlistad eller ovanlig art på tre av huvudfårans lokaler och i tre biflöden (se tabell 6).

17 1 Råån Vattenundersökningar 27 Figur 9. Naturvärde enligt naturvärdesindex (se bilaga 4) vid de 11 bottenfaunalokalerna i Rååns vattensystem 27. Jämförelse med tidigare undersökningar Huvudfåran Artantalet var högre på två av lokalerna, lägre på två lokaler och samma som vid fjorårets undersökning på en lokal. Två av lokalerna behöll samma bedömning av föroreningspåverkan som i fjor, två lokaler erhöll en mildare bedömning och en lokal erhöll en högre påverkansgrad i årets undersökning. Huvudfårans övre del Lokalen längst upp i huvudfårans övre del, Halmstad (Råå21), hade samma artantal som vid den föregående undersökningen, vilket var det lägsta artantalet sedan undersökningarnas början år 2. Lokalen erhöll en mildare bedömning av föroreningspåverkan än i fjor. Även åren 2-24, bedömdes lokalen vara måttligt föroreningspåverkad, övriga år har lokalen vara betydligt påverkad. Den nedströms belägna lokalen Sireköpinge (Råå22) visade på ett något sämre resultat jämfört med de senaste fyra åren. Artantalet var lägre, diversitetsindex var lägre och föroreningspåverkan var mera tydlig och bedömdes nu vara betydlig. Denna bedömning noterades åren 2 och 22 i övrigt har lokalen bedömts vara måttligt föroreningspåverkad. Huvudfårans mellersta del Lokalen i Vallåkra (Råå24), i de mellersta delarna av Råån, bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. Även i fjorårets undersökning uppnådde lokalen denna bedömning. Det var trevligt att se att bedömningen höll i sig och visade att resultatet i fjor inte var en tillfällighet. Även år 2 erhöll lokalen obetydlig påverkan, ett år då det rådde gynnsamma förhållande för bottenfaunan. Däremellan,

18 Råån 14 Vattenundersökningar 27 åren bedömdes lokalen vara svagt påverkad. Dessförinnan uppvisade lokalen en högre föroreningsgrad och bedömdes vara måttligt påverkad. Lokalen har den lägsta föroreningspåverkan av de undersökta lokalerna i år. Det förbättrade resultatet kan vara effekten av de insatser som gjorts på lokalen tidigare då lekgrus, sten och block lagts i för att förbättra bottensubstratet. Huvudfårans nedre del Lokalen i Gantofta (Råå7) visade på ett likvärdigt resultat jämfört med tidigare undersökningar. Artantalet var i nivå med tidigare års resultat och föroreningspåverkan densamma som vid samtliga tidigare undersökningar, måttlig. Lokalen längst ned i huvudfåran Raus (Råå26), bedömdes vara svagt påverkade av förorening, liksom år 22. Övriga år har lokalen bedömts vara måttligt föroreningspåverkad, en starkare påverkansgrad. Två, för lokalen, nya bäcksländearter noterades. Artantalet var betydligt högre än vid de tidigare undersökningarna. Lokalen visade på ett positivt resultat i årets undersökning. 5 Antal taxa Antal arter i huvudfåran Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Figur 1. Antal taxa i huvudfåran i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Biflödena Samtliga lokaler i biflödena hade ett lägre artantal 27 jämfört med 26, förutom Borgenbäcken (Råå25), som hade samma artantal som i fjor. Endast en lokal erhöll samma föroreningsbedömning som i fjor. Tre lokaler erhöll en bedömning som innebär en högre grad av föroreningspåverkan och två lokaler erhöll en mildare påverkansgrad jämfört med fjorårets undersökning. Alla lokaler behöll sin naturvärdesbedömning från 26 förutom Tjutebäcken (Råå) och Borgenbäcken (Råå25) som uppnådde en lägre grad i naturvärdesklassningen. Biflödena visade generellt upp ett sämre resultat jämfört med föregående undersökning och även jämfört med huvudfåran. Det kan möjligen bero på de höga flöden som förekom under sommaren 27 och som har gett störst utslag i de mindre bäckarna högre upp i avrinningssystemet. I huvudfåran, framför allt längst ned i systemet, har flödena hunnit jämnas ut och ger inte lika stora variationer i flöden och vattenkemi. Biflödena i de övre delarna På lokalen i Tostarpsbäcken (Råå2) har artantalet blivit högre för varje år, men trenden bröts och i år noterades det lägsta artantalet under undersökningsperioden. Minskningen bestod av både krävande sländarter och smutsvattengynnade arter och lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. Det är samma bedömning som under åren 24 och 25, övriga år har lokalen bedömts vara betydligt påverkad. På lokalen i Tjutebäcken (Råå) noterades i år det lägsta artantalet för lokalen. I förra

19 15 Råån Vattenundersökningar 27 undersökningen noterades ett ökat antal dag- och nattsländor och lokalen bedömdes endast ha en svag föroreningspåverkan. Tyvärr noterades dessa sländarter inte i lika stort antal och lokalen bedömdes åter vara måttligt påverkad. Lokalen visade inte på ett lika bra resultat som i undersökningen 26. Under åren 2-22 bedömdes föroreningspåverkan vara betydlig och under åren 2-25 måttlig. Biflödena i de mellersta delarna Vid lokalen i Härslövsbäcken (Råå5) var artantalet betydligt lägre än vid någon av de tidigare undersökningarna. Det minskade antalet arter var anmärkningsvärt, men flertalet av de arter som saknades jämfört med till exempel i fjor var mindre känsliga arter. Några få renvattenkrävande arter noterades. Därmed bedömdes lokalen vara måttligt föroreningspåverkad liksom de två senaste åren. Dessförinnan har lokalen bedömts vara betydligt påverkad av förorening. Borgenbäcken (Råå25) hade samma artantal som i fjor vilket då var det högsta antalet som noterats på lokalen. Borgenbäcken har många år i följd uppvisat svaga resultat trots att lokalen har förutsättningar för ett rikare bottenfaunasamhälle. I fjor noterades en förbättring och i år ett likartat resultat, trots att övriga lokaler i biflöden visade på större eller mindre försämringar. Lokalen bedömdes för första gången vara måttligt påverkad av organisk- och eutrofierande förorening. Påverkan har tidigare år pendlat mellan stark och betydlig. Antal taxa Antal arter i biflödena Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 11. Antal taxa i biflödena i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Kövlebäcken (Råå6) hade ett lägre artantal än de närmast föregående åren. Flera renvattenkrävande arter noterades för första gången på lokalen i fjor, dessa arter återfanns tyvärr inte i årets undersökning. Lokalen nådde inte riktigt upp till fjorårets resultat, måttlig påverkan, utan bedömdes åter vara betydligt påverkad av förorening. Lokalen har bedömts vara betydligt föroreningspåverkad under samtliga tidigare undersökningar. Biflödet i de nedre delarna Lussebäcken (Råå1) visar en tydligt nedåtgående trend. Artantalet har stadigt minskat för varje år och var i år det lägsta som noterats på lokalen hittills. Föroreningspåverkan var större än tidigare och bedömdes vara stark. Tidigare år har påverkan bedömts vara betydlig förutom år 22 då föroreningspåverkan bedömdes vara måttlig.

20 Råån 16 Vattenundersökningar 27 7 Föroreningsindex Föroreningspåverkan Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 12. Föroreningsindex/påverkan vid de olika provpunkterna för åren 2-27 (börjar med år 2 längst till vänster). Påverkan Klass 7(vit)= obetydlig, klass 6(gul)= svag, klass 5(ljus orange)= måttlig, klass 4(mörk orange)= betydlig, klass (röd)= stark.

21 17 Råån Bilaga 1 Vattenundersökningar 27 Bilaga 1. Vattenföring vid Bröddebacken Dygnsflöden vid SMHI s vattenföringsstation Bröddebacken (Stn ) i Råån 27. m /s 5,, 25, 2, 15, 1, 5,, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Övriga flödesuppgifter från Bröddebacken 27. Månadsmedelflöden m /s Kommentar Januari 5,86 Februari 2,14 Mars 2,92 April,58 Maj,4 Juni,47 Juli 5,4 Augusti 1,7 September 1,11 Oktober,97 November 1,58 December 2,74 Årsmedelvärde 2,1 Minvärde,15 15 juni Maxvärde 1, 6 juli

22 Råån 18 Vattenundersökningar 27 Bilaga 2 Bilaga 2. Ämnestransporter från Råån till Öresund 27 Vecka Flöde NO 2+-N Tot-N Tot-P TOC milj. m /vecka ton/vecka ton/vecka ton/vecka ton/vecka 1,9 6,1 9,2, 16,7 2 5, 46,5 5,,57 2,2 6,5 5,2 56,,92 29, 4 2,5 2,2 21,,4 1,6 5 4,,2 5,,46 15, 6 1,4 11, 11,7,15 5,1 7,8 5,7 6,2,8, 8,7 4,8 5,1,6 2,6 9 5, 41,7 4,,55 22,4 1,7, 1,,2 14,1 11 1, 1,7 11,,1 4, 12,9 6,7 7,1,6 2,8 1,6 4, 4,7, 1,9 14,5,4,7,2 1,5 15,5 2,7,6, 1,8 16,4 2,1 2,5, 1,5 17,4 1,6 2,1,2 1,5 18, 1,1 1,6,2 1,4 19, 1, 1,4,2 2,4 2,4 1, 1,6, 2, 21,,9 1,1,2 1,8 22,4 1,8 2,1,4 2,8 2,2,8 1,2,1 1,2 24,2,6,8,1 1,2 25,6 2, 2,7,5,5 26,6,7 4,4,5 2, 27 9, 44,2 65, 1,1 5, 28 2,6 1,7 15,2,2 16,7 29,7,,4,6 4,5 4,4 2,6 22,8,8 27, 1 1,4 7, 7,4,1 8,1 2 1, 5, 5,6,4 4,9,9 4,5 5,2,4 5,2 4,6 2,7,2, 2,9 5,5 2,2 2,6,2 2,1 6,7 2,9,4,2 2,7 7,9 4,1 4,8,5,9 8 1, 4,6 5,2,5 4,1 9,9 4,6 5,1,4,8 4 1,1 5,6 6,2,4 4,4 41,6,,2,2 2, 42,5 2,4 2,7, 1,9 4,4 2, 2,,2 1,6 44 1, 7, 7,8,5 6, 45 2, 14,2 16,5,9 1,9 46 1, 7, 7,9,4 4,4 47,7 4,7 5,2,2 2,5 48 1,1 7,7 8,,4,7 49 5, 8,8 42,,2 21,9 5 2, 15,7 17,4,11 1,7 51,8 5,9 7,2,, 52,8 6,5 7,,4,4 Totalt 27, ton , 74

23 19 Råån Bilaga Vattenundersökningar 27 Bilaga. Beräknade halter av nitratkväve, totalkväve, totalfosfor och TOC Vecka Vattenföring NO 2+-N Tot-N Tot-P TOC m /s µg/l µg/l µg/l mg/l 1 5, , 2 7, ,4 9, ,5 4, ,2 5 5, ,8 6 1, ,7 7 1, ,8 8, , 9 7, ,2 1 5, ,8 11 1, , 12 1, ,1 1, , 14, ,9 15, ,6 16, ,7 17, ,2 18, ,4 19, , 2, ,7 21, ,1 22, ,4 2, , 24, ,5 25, , 26, , , ,4 28, ,2 29, ,8 6, , 1 1, ,8 2 1, , 1, ,7 4, ,7 5, , 6 1, ,9 7 1, ,1 8 1, ,2 9 1, ,2 4 1, ,1 41, ,5 42, ,7 4, ,7 44 1, ,6 45, ,6 46 1, , 47, ,6 48 1, ,4 49 7, , 5 2, ,6 51 1, ,1 52, ,4 Medianvärde ,2 Medelvärde 2, ,6 Min-värde , Max-värde ,8

24 Råån 2 Vattenundersökningar 27 Bilaga 4 Bilaga 4. Metodik - bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Birgitta Bengtsson stått för provtagningen. Maja Holmström utförde sorteringsarbetet. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna och Ann Nilsson har sammanställt resultaten. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat 11 provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den och 4 oktober 27 med den s k sparkmetoden (efter SS EN- EN :1). Metodiken följer Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om bredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, kantvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har 2 % av provet tagits ut för räkning av mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta). Endast djur som förekom med minst 5 individer räknades upp med den faktor som kvoten mellan total provvolym/delprovvolym utgjort. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) har räknats fram för varje lokal. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4

25 21 Råån Bilaga 4 Vattenundersökningar 27 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen.. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en -gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa ger 1 poäng och mer än 4 taxa ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger poäng. Modifiering Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan

26 Råån 22 Vattenundersökningar 27 Bilaga 4 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna rad får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger p, >5 ger 1 p

27 2 Råån Bilaga 4 Vattenundersökningar 27 Antal taxa sjölitoral: 1- ger 1 p, 4-5 ger p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >,8-4, ger 1 p, >4, ger p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (25) Rödlistade arter i Sverige 25 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 18 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σn i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 198) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan.

28 Råån 24 Vattenundersökningar 27 Bilaga 4 EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport 491. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex 1 Mycket högt >,71 >6,9 >1 7 >29 index 2 Högt index 2,97-,71 6,1-6, Måttligt högt 2,22-2,97 5,-6, index 4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4,5 2 7

29 25 Råån Bilaga 4 Vattenundersökningar 27 Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 445. Gärdenfors, U. (ed) 25. Rödlistade arter i Sverige 25. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket. 2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 491. Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport 811. Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 7 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 4, 6 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17.

30 Råån 26 Vattenundersökningar 27 Bilaga 4 Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 8: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 1. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7:9-98. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 2. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 61.

31 27 Råån Bilaga 5 Vattenundersökningar 27 Bilaga 5. Resultat Bottenfauna, artlista, provpunktsbeskrivning och kommentar I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning version 1: Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Följande undersökningar avses: 1999: Ekologgruppen. Bottenfaunan i Rååns vattensystem Tekniska förvaltningen, Helsingborgs kommun.2 2: Ekologgruppen. Vattenundersökningar i Råån 2. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. Vattenundersökningar i Råån 21. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. Vattenundersökningar i Råån 22. Rååns vattenvårdsförbund.2. 2: Ekologgruppen. Vattenundersökningar i Råån 2. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. Vattenundersökningar i Råån 24. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. Vattenundersökningar i Råån 25. Rååns vattenvårdsförbund : Ekologgruppen. Vattenundersökningar i Råån 26. Rååns vattenvårdsförbund.27. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organiskeutrofierande Taxats hotkategori belastning Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat Akut hotad (CR) vatten 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk =taxat tål ph 5,-5,4 =predator =påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin Missgynnad (NT) höjd är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 445 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 25. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 18 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

32 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Halmstad SKA-Råå21 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Svalöv Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: m SV Halmstads by, ca 2 m uppströms vägbro Lokal lämplig för provtagning: bra - mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 11p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 bäcksländesläkte Antal taxa: - 1 dagsländefamilj Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p 2 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt Gammarus, Elodes, Elmis aenea, Limnius volckmari EPT-index: lågt Gammarus: p Surhetsindex: mycket högt Bäckbaggar: 1p DFI-index: måttligt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Gammarus pulex, 9% B/P index: 2p Baetis rhodani, 2% Chironomidae, 1% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 1 Överv.veg: D1 2 Grovdetritus: D1 2 Sand: D 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D1 Träd: Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 9p Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Lype reducta, p Tinodes pallidulus, p Kommentarer: Artantalet var måttligt, samma som vid förra undersökningen, under genomsnittet för lokalen. Alla vilktiga djurgrupper fanns representerade förutom snäckor. Snäckor har endast noterats vid enstaka tillfällen tidigare. Även bäcksländor har noterats ytterst sparsamt på lokalen, i år noterades ett ex av Capnia bifrons. Liksom vid de tidigare undersökningarna var sötvattensmärla (Gammarus pulex) en av de dominerande arterna. Inga riktigt renvattenkrävande sländarter noterades men väl några bäckvattenbaggar. Riktiga smutsvattenindikatorer saknades och lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av organisk förorening. Det är en förbättring jämfört med de två föregående undersökningarna. Föroreningsgraden har pendlat mellan betydlig och måttlig mellan åren. Tre ovanliga arter noterades, dels bäcksländan Capnia bifrons, som noterats tidigare på lokalen, men även två nattsländor, Lype recucta samt Tinodes pallidulus vilka inte påträffats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes därmed vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,9 4, obetydlig , 4, obetydlig ,9 4, obetydlig ,5 5, obetydlig ,9 5, obetydlig ,1 4, obetydlig ,1 4, obetydlig , 5, obetydlig 9 högt högt

33 ARTLISTA Provpunkt 21. Råån, Halmstad Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,4 Pacifastacus leniusculus ,4 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,7 Baetis vernus ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Limnebius truncatellus 5 1 1,1 Elodes sp ,1 Elmis aenea , Limnius volckmari ,2 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype reducta ,1 Tinodes pallidulus ,1 Hydropsyche angustipennis ,5 Limnephilidae ,1 Notidobia ciliaris ,1 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp. 1 1,1 Dicranota sp ,1 Simuliidae ,2 Chironomidae ,5 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 25 INDIVIDANTAL Individantal/m

34 Råån 27 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Sireköpinge SKA-Råå22 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: 6249 y: Kommun: Svalöv Läge: strax nedströms Sireköpinge kyrkogård Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 6 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 8 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 1 Mossor: Fina block: Makroalger: D1 trådalger Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 2 Gräs/äng: Träd: D1 lönn Barrskog: Hed: Buskar: D Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D2 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 Beskuggning (-): 2 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig betydlig Artantal: högt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög 2 dagsländefamiljer Antal taxa: 1p 2 familjer husbyggare Shannonindex: lågt Försurn.känslig sländart: p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, ASPT-index: lågt Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Gammarus: p EPT-index: lågt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, DFI-index: lågt Erpobdella, Sphaerium, Radix, Musslor: 1p Psychodidae Dominerande taxa: Snäckor: 1p Gammarus pulex, 52% B/P index: 2p Baetis rhodani, 26% Hydropsyche siltalai, 9% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Kommentarer: Artantalet var högt, men lägre än vid de senaste undersökningarna. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom bäcksländor. Bäcksländor har inte noterats på lokalen vid de tidigare undersökningarna. Sötvattensmärlan (Gammarus pulex) dominerade bottenfaunasamhället, med 52 % av individantalet. Arten har varit talrik även vid tidigare undersökningar. Renvattenkrävande nattsländor samt bäckvattenbaggar noterades. Antalet nattsländearter var lägre än vid de senaste undersökningarna. Detta gör att föroreningsindexet har sjunkit och lokalen bedömdes därmed vara betydligt påverkad av organisk/eutrofierande förorening. Det är en sämre bedömning än de senaste åren då lokalen har bedömts vara måttligt föroreningspåverkad. En ovanliga art noterades: snäckan Gyraulus crista. G crista har noterats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde , 4, obetydlig ,9 4, obetydlig ,4 4, obetydlig ,2 4, obetydlig ,4 5, obetydlig ,9 5, obetydlig ,8 5, obetydlig ,2 4, obetydlig högt

35 ARTLISTA Provpunkt 22. Råån, Sireköpinge Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1, Glossiphonia sp , Helobdella stagnalis , Erpobdella octoculata ,4 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 Sphaerium sp , SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physa fontinalis , Radix auricularia , Gyraulus albus ,8 Gyraulus crista , Ancylus fluviatilis ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex , Trichoniscus sp? 1 1, VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria ,1 Caenis luctuosa ,1 Caenis rivulorum , Baetis rhodani ,8 SKALBAGGAR Coleoptera Hydrophilidae 2 1 1, Hydraena gracilis 5 1 1, Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,9 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Polycentropus flavomaculatus , Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche siltalai ,6 Lepidostoma hirtum ,6 Goera pilosa ,2 TVÅVINGAR Diptera Pericomini 1 1 1, Simuliidae ,2 Chironomidae ,6 Ceratopogonidae , Limnophora sp , ANTAL TAXA 5 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 561

36 Råån 27 2 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Vallåkra i ny meanderslinga SKA-Råå24 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: grävt Lokal lämplig för provtagning: måttlig - sandigt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: ca 5 m nedströms landsvägsbron, slingans övre del Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 8 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 12,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: D1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D1 Träd: D al Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig obetydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 12p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 4 dagsländefamiljer Antal taxa: 1p familjer husbyggare Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, ASPT-index: måttligt Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Gammarus: p EPT-index: måttligt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: mycket högt Iglar: - Asellus aquaticus DFI-index: mycket högt Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Baetis rhodani, 54% B/P index: 2p Baetis vernus, 11% Oligochaeta övriga, 6% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var högt, men något lägre än vid de senaste undersökningarna. Alla viktiga djurgrupper noterades förutom iglar och bäcksländor. Iglar noterades senast 21 och bäcksländor har noterats enstaka år. Dagsländan Baetis rhodani dominerade bottenfaunasamhället. Dagsländorna var väl representerade med 7 arter. Föroreningskänsliga dag- och nattsländor samt bäckvattenbaggar noterades. Smutsvattenindikatorer noterades sparsamt. I fjor nådde lokalen med viss tvekan upp till bedömningen obetydlig föroreningspåverkan. Det var trevligt att notera att lokalen även i år nådde upp till obetydligt påverkad vilket visade på att det inte var en tillfällighet i fjor. Lokalen har haft en svagt uppåtgående trend från måttlig påverkan år 2-22, obetydlig 2 och svag Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Lokalen bedömdes ha ett naturvärde. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 5, obetydlig 5 betydlig ,1 5, obetydlig ,6 5, obetydlig ,5 5, obetydlig ,7 6, obetydlig 7 obetydlig ,6 6, obetydlig 6 svag ,6 5, obetydlig 6 svag , 6, obetydlig 7 obetydlig ,6 6, obetydlig 7 obetydlig högt högt

37 ARTLISTA Provpunkt 24. Råån, Vallåkra Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 Eiseniella tetraedra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis 4 1 1,1 Acroloxus lacustris ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,8 Pacifastacus leniusculus 2 2,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica 5 2,2 Caenis rivulorum ,2 Ephemerella ignita , Baetis fuscatus ,6 Baetis rhodani ,2 Baetis vernus ,9 Centroptilum luteolum ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus ,1 Elmis aenea ,4 Limnius volckmari ,5 Oulimnius tuberculatus , Oulimnius sp , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Rhyacophila sp ,1 Polycentropus flavomaculatus , Hydropsyche angustipennis , Hydropsyche pellucidula ,1 Hydropsyche siltalai ,1 Hydroptila sp ,1 Lepidostoma hirtum ,1 Goera pilosa ,1 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,1 Simuliidae ,8 Chironomidae ,6 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 145

38 Råån 27 4 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Gantofta SKA-Råå7 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: bra - blockigt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: Ca 4 m nedströms landsvägsbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 7 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 9 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),7 m Vattentemperatur 11,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: 1 Grus: D 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: D1 1 Fina block: D1 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: D2 1 Träd: D1 al Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): 2 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: högt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög Virvelmaskar Antal taxa: 1p 1 bäcksländesläkte Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p dagsländefamiljer ASPT-index: lågt 1 familj husbyggare Gammarus: p EPT-index: lågt Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Surhetsindex: mycket högt Bäckbaggar: 1p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis DFI-index: måttligt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Dominerande taxa: Snäckor: 1p Psychodidae Caenis rivulorum, 41% B/P index: 2p Hydropsyche siltalai, 28% Baetis rhodani, 7% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var måttligt, i nivå med tidigare undersökningar. Alla viktiga djurgrupper noterades, även bäcksländor. Det är första gången som en bäckslända noterats på lokalen. I undersökningen i övrigt i år noterades bäcksländor mycket sparsamt. En annan ny art som noterades var den Nyazeeländska tusensnäckan, Potamopyrgus antipodarum, som inte noterats i Rååns vattensystem tidigare. Av renvattenkrävande arter noterades t ex nattsländan Rhyacophila nubila samt bäckvattenbaggar i ganska riklig mängd. Den renvattenkrävande dagsländan Heptagenia sulphurea, som påträffades för första gången 26, noterades sparsamt även 27. Den dominerande arten; dagsländan Caenis rivulorum, trivs med en viss organisk pålagring. De smutsvattenindikerande arterna förekom i enstaka ex. Lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av förorening, liksom vid de tidigare undersökningarna. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,5 5, obetydlig 4 måttlig ,8 4, obetydlig ,8 5, obetydlig , 5, obetydlig ,4 5, obetydlig ,4 5, obetydlig , 4, obetydlig ,6 5, obetydlig högt högt

39 ARTLISTA Provpunkt 7. Råån, Gantofta Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Planaria-Dugesia 1 1, GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1, Erpobdella octoculata , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus albus , Ancylus fluviatilis ,4 Theodoxus fluviatilis ,1 Bithynia tentaculata ,1 Potamopyrgus antipodarum , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina , HOPPSTJÄRTAR Collembola , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,8 Heptagenia sulphurea , Baetis rhodani ,4 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Leuctra sp , SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 1 1, Hydraena riparia 5 1 1, Elmis aenea ,7 Limnius volckmari ,6 Oulimnius sp , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,5 Rhyacophila sp , Lype phaeopa , Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,2 Hydropsyche siltalai ,4 Lepidostoma hirtum ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1, Pericomini 1 1 1, Simuliidae ,1 Chironomidae ,9 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 5 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 212

40 Råån 27 6 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Raus kyrka SKA-Råå26 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: ca 2 m uppströms landsvägsbro, S Raus kyrka Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 5 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 12 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 14 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 11,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 1 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: D2 trådalg Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: Träd: D1 al Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): 2 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig svag Artantal: mycket högt Kriteriepoäng (max 14): 14p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög Virvelmaskar Antal taxa: 2p 2 bäcksländesläkten Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: p 4 dagsländefamiljer ASPT-index: måttligt 1 familj husbyggare Gammarus: p EPT-index: måttligt Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Surhetsindex: mycket högt Bäckbaggar: 1p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis DFI-index: högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Dominerande taxa: Snäckor: 1p Erpobdella, Sphaerium Limnius volckmari, 21% B/P index: 2p Gammarus pulex, 2% Caenis rivulorum, 1% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: mycket högt Kriteriepoäng - totalt: 25p Hotade arter: Proasellus coxalis (EN), 16p Ovanliga arter: Sisyra fuscata?, p Capnia bifrons, p Övriga kriterier: Antal taxa: poäng Kommentarer: Artantalet var mycket högt, betydligt högre än vid de tidigare undersökningarna. Endast lokalen i Kövlebäcken i Rååns vattensystem har uppnått ett så högt artantal tidigare. Renvattenkrävande arter noterades bland dag-, bäck- och nattsländor och bäckvattenbaggar i riklig mängd. För första gången påträffades de renvattenkrävande bäcksländorna Capnia bifrons och Leuctra hippopus på lokalen. Bäcksländor har endast noterats vid lokalen 26 och 27. Lokalen bedömdes vara svagt föroreningspåverkad, en bedömning som lokalen nådde upp till även år 22, övriga år har lokalen bedömts vara måttligt föroreningspåverkad. Det rödlistade kräftdjuret Proasellus coxalis noterades i samma antal som de två föregående åren, 7 individer. Arten är klassad som starkt hotad, EN, enligt rödlistan (Artdatabanken 25). Två ovanliga arter noterades, bäcksländan Capnia bifrons och svampsländan Sisyra fuscata, som lever på sötvattensvamp. Naturvärdet bedömdes vara mycket högt, liksom vid de tidigare undersökningarna. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 4, obetydlig 4 måttlig , 4, obetydlig ,6 5, obetydlig 6 svag ,2 4, obetydlig ,7 4, obetydlig , 4, obetydlig , 5, obetydlig ,6 5, obetydlig 6 svag 25 mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt

41 ARTLISTA Provpunkt 26. Råån, uppströms Raus kyrka Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum 2 1 1, Planaria torva 1 1, Planaria-Dugesia 1 1 2,1 Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra , IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata ,1 Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 Sphaerium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus albus , Ancylus fluviatilis , Theodoxus fluviatilis ,7 Bithynia tentaculata ,6 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,4 Proasellus coxalis 5 EN , Gammarus pulex ,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,5 Heptagenia sulphurea ,4 Ephemerella ignita ,1 Baetis fuscatus , Baetis gemellus-gr , Baetis rhodani ,6 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Leuctra hippopus , Capnia bifrons 5 5,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 2 2,1 Hydraena riparia 5 1 1, Elmis aenea ,7 Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus , Oulimnius sp ,2 FJÄRILAR Lepidoptera obest 2 Cataclysta lemnata 2 1 1, NÄTVINGAR Neuroptera obest Sisyra sp ,1 Sisyra fuscata? 5 2 2,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila , Rhyacophila sp , Lype phaeopa , Hydropsyche angustipennis ,6 Hydropsyche pellucidula , Hydropsyche siltalai ,1 Lepidostoma hirtum ,5 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp , Simuliidae ,1 Chironomidae , Ceratopogonidae , Stratiomyidae 1 1, Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 46 INDIVIDANTAL Individantal/m

42 Råån 27 8 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tostarpsbäcken, Arhill SKA-Råå2 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 1 m uppströms landsvägen mellan Ottarp och Härslöv Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur 1,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D 1 Långskottsveg: Grov död ved: D 1 Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: D1 2 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: Träd: D1 bok Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: lågt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög 1 dagsländefamilj Antal taxa: - 1 familj husbyggare Shannonindex: lågt Försurn.känslig sländart: 1p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, ASPT-index: lågt Ancylus fluviatilis Gammarus: p EPT-index: mycket lågt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: högt Iglar: 1p Erpobdella, Psychodidae DFI-index: måttligt Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Baetis rhodani, 42% B/P index: 2p Gammarus pulex, 41% Hydropsyche siltalai, 8% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var lågt. Vid de tidigare undersökningarna har artantalet stigit något varje år, men i år var artantalet, 2 arter, det lägsta som noterats på lokalen. Resultatet var sämre än vad som kan förväntas vid en lokal med så goda naturliga förutsättningar. Att vattendraget är starkt jordbrukspåverkat märks även i att faunan helt dominerades av dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärlan Gammarus pulex. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade, förutom bäcksländor. De har inte heller noterats vid de tidigare undersökningarna. Den renvattenkrävande nattsländan, Rhyacophila nubila samt bäckvattenbaggen Elmis aenea noterades. Antalet nattsländearter var lägre än i förra undersökningen. Antalet smutsvattenindikerande arter var betydligt färre än i fjor och lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av förorening. Lokalen bedömdes i början av 2-talet vara betydligt föroreningspåverkad, senare har bedömningen pendlat mellan betydlig och måttlig påverkan. Inga rödlistade eller ovanlig arter påträffades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde , 4, obetydlig ,5 4, obetydlig ,1 4, obetydlig ,4 4, obetydlig ,6 5, obetydlig ,2 4, obetydlig , 5, obetydlig ,9 4, obetydlig högt

43 ARTLISTA Provpunkt 2. Tostarpsbäcken Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 IGLAR Hirudinea Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr ,1 Baetis rhodani ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Elmis aenea , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,9 Rhyacophila sp ,1 Polycentropodidae , Plectrocnemia conspersa ,1 Hydropsyche siltalai ,2 Lepidostoma hirtum ,4 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Eloeophila sp. 5 5,2 Pericomini 1 1 1, Simuliidae ,8 Chironomidae ,1 Ceratopogonidae , Limnophora sp , ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL Individantal/m

44 Råån 27 4 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tjutebäcken, Bälteberga SKA-Råå Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 7 m N Bälteberga gods, ca 1 m nedströms landsvägen Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 11,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 Mossor: Fina block: D 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 1 Gräs/äng: Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: lågt Kriteriepoäng (max 14): 9p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 dagsländefamilj Antal taxa: - 1 familj husbyggare Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: 1p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, ASPT-index: lågt Ancylus fluviatilis Gammarus: p EPT-index: lågt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: högt Iglar: - Asellus aquaticus DFI-index: måttligt Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Baetis rhodani, 57% B/P index: 2p Hydropsyche siltalai, 1% Chironomidae, 9% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var lågt, det lägsta som noterats på lokalen hittills, betydligt under medelantalet på lokalen. De flesta viktigare djurgrupper fanns representerade förutom bäcksländor och iglar. Dagsländan Baetis rhodani dominerade bottenfaunasamhället med 57 %. I förra undersökningen noterades ett ökat antal dag- och nattsländor och lokalen bedömdes endast ha en svag föroreningspåverkan. Tyvärr noterades dessa sländarter inte i lika stort antal och lokalen bedömdes åter vara måttligt påverkad. Lokalen visade inte på ett lika bra resultat som i undersökningen 26. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde , 4, obetydlig , 4, obetydlig ,1 4, obetydlig ,1 5, obetydlig ,9 4, obetydlig ,2 5, obetydlig ,6 5, obetydlig 6 svag , 4, obetydlig högt

45 ARTLISTA Provpunkt. Tjutebäcken Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis 4 1 1,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,6 VATTENKVALSTER Hydracarina ,6 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr ,2 Baetis rhodani ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 1 1,2 Elmis aenea ,5 Oulimnius sp ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,7 Rhyacophila sp ,2 Tinodes waeneri ,2 Plectrocnemia conspersa ,2 Polycentropus flavomaculatus ,7 Hydropsyche siltalai ,4 Limnephilidae ,2 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,2 Simuliidae ,4 Chironomidae ,2 Ceratopogonidae ,5 ANTAL TAXA 21 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 62

46 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Borgenbäcken, gångbron SKA-Råå25 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 85 m NV Vallåkra station, nedströms gångbro i ravinen Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 12,9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: lågt Kriteriepoäng (max 14): 8p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 dagsländefamilj Antal taxa: - 1 familj husbyggare Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: 1p Gammarus, Elodes, Ancylus fluviatilis ASPT-index: mycket lågt EPT-index: mycket lågt Gammarus: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: högt Bäckbaggar: - Radix DFI-index: måttligt Iglar: - Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Chironomidae, 2% B/P index: 2p Baetis rhodani, 27% Simuliidae, 1% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Kommentarer: Artantalet var lågt, men det var samma antal som i fjor, vilket då var det högsta antalet som noterats på lokalen. Lokalen har goda naturliga förutsättningar och borde kunna uppvisa ett betydligt artrikare bottenfaunasamhälle. Av de viktigare djurgrupperna saknades iglar, bäcksländor och bäckvattenbaggar. Jämfört med föregående år hade antalet smutsvattenindikerande arter minskat, vilket resulterade i 5 poäng i föroreningsindex vilket gav bedömningen måttligt föroreningspåverkad. Det var första gången lokalen uppnådde denna mildare föroreningsgrad. Tidigare har lokalen pendlat mellan bedömningarna stark och betydlig påverkan. Lokalen visade dock även i fjorårets undersökning ett lite bättre resultat än tidigare, med en större diversitet och några lite känsligare arter. Förhoppningsvis är det en positiv trend som håller i sig. En ovanlig art noterades, snäckan Gyraulus crista, arter har noterats även tidigare. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 4,1 1 8 obetydlig ,5 4, obetydlig ,2, obetydlig ,6, obetydlig stark ,, obetydlig ,4, obetydlig stark ,4 4, obetydlig ,8 4, obetydlig högt

47 ARTLISTA Provpunkt 25. Borgenbäcken Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , Eiseniella tetraedra ,9 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix balthica/labiata , Gyraulus crista ,7 Ancylus fluviatilis 4 1 2,5 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,2 Trichoniscus sp? 1 1 2, VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 HOPPSTJÄRTAR Collembola , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Plectrocnemia conspersa ,2 Hydropsyche siltalai ,1 Limnephilidae , TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,5 Chironomidae ,6 Ceratopogonidae ,2 Limnophora sp , ANTAL TAXA 19 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 576

48 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Härslövsbäcken, Vallåkra SKA-Råå5 Provdatum: Koordinater x: 6275 y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: uppstr landsvägsbro vid skolan i Vallåkra Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur 12,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D 1 Gräs/äng: D1 Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: D2 2 Övrigt: Åker: Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: lågt Kriteriepoäng (max 14): 9p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 dagsländefamilj Antal taxa: - Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Shannonindex: lågt Försurn.känslig sländart: 2p aenea, Ancylus fluviatilis ASPT-index: lågt EPT-index: mycket lågt Gammarus: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: högt Bäckbaggar: 1p DFI-index: måttligt Iglar: - Musslor: - Dominerande taxa: Snäckor: 1p Baetis rhodani, 67% B/P index: 2p Chironomidae, 14% Oligochaeta övriga, 7% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var lågt, betydligt lägre än vid någon av de tidigare undersökningarna. Av de viktigare djurgrupperna saknades musslor, iglar och bäcksländor. Bäcksländor har inte tidigare noterats på lokalen. Dagsländan Baetis rhodani dominerade bottenfaunasamhället, 67%. Denna art har flera generationer under ett år, vilket gör att den snabbt kan återkomma efter störningar i vattenmiljön. Det minskade antalet arter är anmärkningsvärt, men flertalet av de arter som saknades jämfört med t ex i fjor är mindre känsliga arter. Några få bäckvattenbaggar noterades samt den renvattenkrävande nattsländan Rhyacophila. Därmed bedömdes lokalen vara måttligt föreoreningspåverkad liksom de två senaste åren. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,7 5, obetydlig ,9 4, obetydlig ,7 4, obetydlig ,5 4, obetydlig ,6 4, obetydlig ,4 5, obetydlig ,7 5, obetydlig ,7 4, obetydlig

49 ARTLISTA Provpunkt 5. Härslövsbäcken Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,6 VATTENKVALSTER Hydracarina ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,8 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp ,1 Elmis aenea ,1 Oulimnius tuberculatus 4 1 1,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata ,4 Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,8 Polycentropodidae ,1 Hydropsyche siltalai ,2 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp. 1 1,1 Simuliidae ,7 Chironomidae ,8 Ceratopogonidae , Empididae ,1 ANTAL TAXA 17 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 16

50 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Kövlebäcken, Västregård SKA-Råå6 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 25 m V Västregård, vid domänreservat, nedströms damm Lokal lämplig för provtagning: bra - svåråtkomlig Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur 11,9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 hassel Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D2 1 Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig betydlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig Virvelmaskar Antal taxa: 1p 2 dagsländefamiljer Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p 1 familj husbyggare ASPT-index: mycket lågt Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: p EPT-index: mycket lågt aenea Bäckbaggar: 1p Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: lågt Asellus aquaticus, Erpobdella, Musslor: 1p Sphaerium, Radix, Psychodidae Dominerande taxa: Snäckor: 1p Baetis rhodani, 46% B/P index: 2p Gammarus pulex, 1% Elmis aenea, 7% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 9p Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Valvata cristata, p Tinodes pallidulus, p Kommentarer: Artantalet var måttligt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom bäcksländor. Snäckor förekom med 6 arter vilket är ovanligt i rinnande vatten, och kan troligen härledas till dammen uppströms. Flera renvattenkrävande arter noterades för första gången på lokalen ifjor, dessa arter återfanns tyvärr inte i årets undersökning. Lokalen nådde inte riktigt upp till fjorårets resultat måttlig påverkan utan bedömdes åter vara betydligt påverkad av förorening. Lokalen har bedömts vara betydligt föroreningspåverkad åren Tre ovanliga arter noterades, snäckorna Valvata cristata och Gyraulus crista samt nattsländan Tinodes pallidulus, samtliga har noterats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 4, obetydlig , 4, obetydlig , 4, obetydlig ,8 4, obetydlig ,1 4, obetydlig ,1 4, obetydlig ,4 4, obetydlig ,4 4, obetydlig 9 högt högt högt högt högt högt högt högt

51 ARTLISTA Provpunkt 6. Kövlebäcken Provt.datum Råån 27 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Polycelis sp. 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1,1 Dina lineata ,4 Erpobdella octoculata ,7 MUSSLOR Bivalvia Sphaerium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix balthica/labiata ,2 Bathyomphalus contortus ,2 Gyraulus albus ,2 Gyraulus crista ,1 Hippeutis complanatus ,1 Valvata cristata ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,2 Trichoniscus sp? 1 1,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,1 Baetis rhodani ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,2 Hydraena riparia 5 1 1,1 Elodes sp ,5 Elmis aenea ,9 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata , Rhyacophila sp. 1,2 Tinodes pallidulus ,4 Hydropsyche siltalai ,8 Limnephilidae ,1 TVÅVINGAR Diptera Pericomini ,2 Simuliidae ,7 Chironomidae ,2 Ceratopogonidae ,4 Empididae ,5 Limnophora sp ,5 ANTAL TAXA 4 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 119

52 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Lussebäcken, Nya Humlegården SKA-Råå1 Provdatum: Koordinater x: y: 117 Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: m NO Nya Humlegården, ca m nedströms grusväg Lokal lämplig för provtagning: bra - mjuk botten, mkt material, grusigt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig stark Artantal: lågt Kriteriepoäng (max 14): 6p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög 1 dagsländefamilj Antal taxa: - Shannonindex: lågt Försurn.känslig sländart: p Indikatorgrupper, smutsvatten: ASPT-index: mycket lågt >1 Oligochaeta Gammarus: - EPT-index: mycket lågt Asellus aquaticus Surhetsindex: måttligt Bäckbaggar: - DFI-index: mycket lågt Iglar: - Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: - Simuliidae, 4% B/P index: 2p Chironomidae, % Baetis rhodani, 2% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,5 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,15 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur 11,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D 1 Finsediment: D 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D1 al Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Tinodes pallidulus, p Kommentarer: Lokalen hade ett lågt artantal, det lägsta som noterats på lokalen hittills. Artantalet har flera år visat en nedåtgående trend. Av de viktigare djurgrupperna saknades snäckor, iglar, bäcksländor och bäckvattenbaggar. Den filtrerande gruppen knottlarver (Simuliidae) dominerade bottenfaunasamhället, det är inte ovanligt att de uppkommer i stor mängd för att sedan snabbt minska igen. Mycket organiskt material fanns på bottnen, och de detritusätande och föroreningståliga fjädermygglarverna (Chironomidae) var följdaktligen talrika. Renvattenkrävande arter saknades och lokalen bedömdes vara starkt påverkad av förorening. Det är det sämsta resultatet som noterats på lokalen hittills. Även försurningsindex var lågt. Detta beror inte på att lokalen är försurad utan på att det blir en allmän påverkan på indexet när resultatet är så pass dåligt. En ovanlig nattslända noterades, Tinodes pallidulus. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,1 4, obetydlig ,1 4, obetydlig ,9 4, obetydlig ,4 4, obetydlig ,6 5, obetydlig ,4 4, obetydlig , 4, obetydlig ,8 4, obetydlig stark