Bottenfauna i Kalmar län Undersökning av elva vattendrag och fyra sjölitoraler

Transkript

1 Bottenfauna i Kalmar län 216 Undersökning av elva vattendrag och fyra sjölitoraler

2 Bottenfauna i Kalmar län 216 Meddelande 217:11 ISSN Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Granskning: Omslagsbild: Tryckt hos: Länsstyrelsen Kalmar län Miljöenheten Jan Pröjts, Ekologgruppen i Landskrona AB Cecilia Holmström Nötån (BF17), foto av Torbjörn Davidsson Endast digitalt

3

4 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Innehållsförteckning sidan 1. Sammanfattning Inledning Resultat med kommentarer Ekologisk status Försurningspåverkan Organisk/eutrofierande föroreningspåverkan Naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar... 9 Bilaga 1. Metodik Bilaga 2. Resultatbehandling Bilaga 3. Litteratur Bilaga 4. Provpunktsvis redovisning... 19

5 3 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Sammanfattning Årets bottenfaunaundersökning har omfattat elva lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjölitoraler. En bedömning har gjorts av ekologisk status avseende surhet, påverkan av näringsämnen, allmän ekologisk kvalitet samt sammanvägd ekologisk status, enligt Havs och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19. Dessutom har bedömningar gjorts av försurningspåverkan och organisk/eutrofierande påverkan enligt Naturvårdsverkets rapport Naturvärdet har bedömts enligt naturvärdesindex (Nilsson et al 21). Sammanvägd ekologisk status enligt HVMFS 213:19 (figur 1 och tabell 2): Hög status på sju lokaler God status på fyra lokaler Måttlig status på tre lokaler Otillfredställande status på en lokal Försurningspåverkan enligt försurningsindex NV 4913 (tabell 3): Obetydlig försurningspåverkan i de fyra sjöarna och alla vattendragslokaler utom två Måttlig försurningspåverkan i Skärvån (BF18) Betydlig försurningspåverkan i Stensjöbäcken (BF9) Organisk/eutrofierande föroreningspåverkan i vattendrag enligt NV 4913 (tabell 3): Obetydlig påverkan i alla sjöar och sju vattendragslokaler Svag föroreningspåverkan på en vattendragslokal Måttlig föroreningspåverkan på en vattendragslokal Betydlig föroreningspåverkan på två vattendragslokaler Naturvärde (tabell 3): Högt naturvärde på fyra vattendragslokaler Allmänt naturvärde på övriga lokaler

6 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Figur 1. Bedömning av sammanvägd ekologisk status (enligt Havs och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19) på bottenfaunalokaler i Kalmar län, provtagning hösten 216. För förklaring till lokalnummer, se tabell 1, och bedömning av delindex, se tabell 2.

7 5 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Inledning På uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid elva lokaler i rinnande vatten och fyra sjölitoraler. Ekologgruppen har ackreditering av Swedac för tillämpad undersökningsmetod. Inom Kalmar län finns områden med god buffertförmåga mot försurande ämnen men också områden med svag buffertkapacitet. I de områden där buffertkapaciteten är svag har försurande nedfall och ändrad markanvändning medfört att phvärdet i sjöar och vattendrag har sjunkit. För att motverka försurningen bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länet. Lokalernas bottenfauna har undersökts som ett led i länsstyrelsens uppföljningsprogram av kalkningseffekter. Samtliga undersökta lokaler, förutom Hagbyån och Virån, är påverkade av kalkning. Hjorten och Anen har kalkats senast 28. Rapporten är upplagd på så sätt att resultatet med sammanfattande utvärdering presenteras först (kapitel 3). En detaljerad beskrivning av provpunkterna och deras enskilda resultat inklusive artlista redovisas i bilaga 4, med en provpunkt per uppslag. Metodik och redovisning av resultatbehandlingen med förklaring av indexen redovisas i bilaga 1 och 2, medan litteratur redovisas i bilaga 3. I tabell 2 redovisas statusbedömningar enligt Havs och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19. I tabell 3 redovisas försurningspåverkan och näringspåverkan grundat på Naturvårdsverkets rapport 4913 med efterföljande expertbedömning. I vissa fall skiljer bedömningarna sig åt, vilket beror på olika kriterier i de olika indexen. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Kalmar län hösten 216. Nr Lokalnamn Vattentyp Xkoord Ykoord Kommun Åtgärdsområde BF1 Hjorten sjö Vimmerby STÅH2 BF2 Anen sjö Vimmerby BOTH4 BF4 Bäck från Kvarngölen vattendrag Västervik BOTH1 BF5 Riskeboån vattendrag Västervik RISH1 BF7 Sällevadsån vattendrag Hultsfred EMÅH9 BF8 Stora Hammarsjön sjö Hultsfred EMÅH8 BF9 Stensjöbäcken vattendrag Hultsfred EMÅH8 BF11 Lillån vattendrag Hultsfred EMÅH5 BF15 Hjortesjön sjö Hultsfred EMÅH4 BF17 Nötån vattendrag Högsby EMÅH3 BF18 Skärvån vattendrag Hultsfred EMÅH3 BF19 Bäck från Axebosjö vattendrag Högsby EMÅH3 BF156 Lillån vattendrag Hultsfred EMÅH74 BF165 Hagbyån vattendrag Nybro HAGH1 BF166 Virån vattendrag Oskarshamn VIRH73

8 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Resultat med kommentarer Vädret under perioden före provtagningen kan inverka på resultatet. Mycket nederbörd på kort tid ökar t ex risken för surstötar. Anmärkningsvärt 216 var det extremt låga vattenståndet under sommar och höst, vilket medförde att provtagningen inte kunde genomföras förrän i slutet av november. Vattennivåerna under provtagningen var i stigande och åter godtagbara, men uttorkningseffekter märktes på några lokaler med negativ påverkan på bottenfaunan. Även 215 kunde viss negativ påverkan märkas genom låga flöden. 3.1 Ekologisk status Statusklassning har gjorts enligt Havs och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19. Bedömning har gjorts av surhet enligt MISA (i vattendrag) och MILA (i sjöar), påverkan av näringsämnen enligt DJindex (endast för vattendrag) samt allmän ekologisk kvalitet enligt ASPTindex. Sju lokaler hade hög sammanvägd ekologisk status (tabell 2). Fyra lokaler bedömdes ha god status, tre måttlig samt en lokal otillfredsställande status. Säsongens låga flöden och uttorkningstendenser påverkade resultatet negativt på vissa lokaler, vilket märktes i indexen. Tabell 2. Bedömning av ekologisk status. Den sammanvägda ekologiska statusen grundar sig på MISA (vattendrag)/mila (sjöar) index som visar surhet, DJindex som visar påverkan av näringsämnen (endast i vattendrag) och ASPTindex som visar allmän ekologisk kvalitet. Statusklassningen har fem nivåer: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Det index som visar lägst statusklassning avgör lokalens sammanvägda ekologiska status (Havs och vattenmyndigheten HVMFS 213:19). * anger att klassen ändrats av expertbedömning, tidigare beräknad status inom parentes. Nr Vattendrag/sjö Ekologisk kvalité (ASPT) Näringspåverkan (DJ) Försurningspåverkan (MISA/MILA) Sammanvägd Ekologisk status BF1 Hjorten Hög Hög Hög BF2 Anen God Hög God BF4 Bäck från Kvarngölen God Måttlig Hög Måttlig BF5 Riskeboån God Otillfred Hög Otillfred BF7 Sällevadsån Hög Hög Hög Hög BF8 Stora Hammarsjön God Hög God BF9 Stensjöbäcken Hög Hög Måttlig Måttlig BF11 Lillån Hög Hög Hög Hög BF15 Hjortesjön Måttlig Hög Måttlig BF17 Nötån Hög Hög Hög Hög BF18 Skärvån Hög God Hög God BF19 Bäck från Axebosjö Hög Hög Hög Hög BF156 Lillån Hög Hög Hög Hög BF165 Hagbyån Hög Hög God (Måttlig)* God (Måttlig)* BF166 Virån Hög Hög Hög Hög

9 7 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Försurningspåverkan Försurningspåverkan har bedömts enligt Naturvårdsverkets rapport 4913 (försurningsindex enligt Henriksson & Medin 199, tabell 3, bilaga 2). Årets låga flöden och uttorkningstendenser medförde onormalt låga försurningsindex i några fall, beroende på medföljande frånvaro av vissa arter eller grupper. Efter expertbedömning av artsammansättningen har flera av dessa lokaler inte bedömts vara försurningspåverkade, trots låga indexpoäng. Den samlade försurningsbedömningen vid årets lokaler indikerade en betydlig försurningspåverkan i Stensjöbäcken (BF9) och måttlig påverkan i Skärvån (BF18). Övriga lokaler bedömdes ha obetydlig försurningspåverkan. I statusklassningen bedömdes 13 lokaler ha hög status avseende försurning (tabell 2). En lokal hade god status och en måttlig. Tabell 3. Resultatet av 216 års bottenfaunaundersökning i Kalmar län. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 4913 (försurningspåverkan enligt försurningsindex och näringspåverkan enligt danskt faunaindex) samt expertbedömning. Artantal inklusive sökprov. Naturvärdet har bedömts efter Nilsson, C. et al 21. Näringspåverkan är svårbedömd i sjöar, en expertbedömning är gjord på lokalerna. För beskrivning av index, se bilaga 2. * innebär trolig påverkan från uttorkning Vattendrag/sjö Antal taxa Individ Diversitet antal/m 2 Shannon EPTindex Försurningspåverkan/index Näringspåverkan/ Danskt faunaindex Naturvärde BF1 Hjorten , obetydlig 5 obetydlig BF2 Anen , obetydlig 5 obetydlig 3 BF4 Bäck från Kvarngölen , obetydlig 4 måttlig* 3 BF5 Riskeboån ,5 4 5 obetydlig 3 betydlig* 3 BF7 Sällevadsån , obetydlig 1 BF8 Stora Hammarsjön , obetydlig 5 obetydlig BF9 Stensjöbäcken , betydlig 6 obetydlig 6 BF11 Lillån , BF15 Hjortesjön , obetydlig 4 obetydlig 3 BF17 Nötån , obetydlig 1 BF18 Skärvån ,5 8 4 måttlig 4 betydlig 3 BF19 Bäck från Axebosjö , obetydlig 3 BF156 Lillån , BF165 Hagbyån , obetydlig BF166 Virån , obetydlig 6 svag 3.3 Organisk/eutrofierande föroreningspåverkan Näringspåverkan av organisk/eutrofierande föroreningar har utvärderats med hjälp av Danskt faunaindex (DFI) enligt Naturvårdsverkets rapport 4913 (tabell 3, bilaga 2), och en expertbedömning har kompletterat utvärderingen. Indexet är egentligen inte anpassat för sjöar, där den naturliga internproduktionen av organiskt material ger utslag i indexet. Liksom i fallet med försurningsindexet, påverkade säsongens lågflöde och problem med uttorkning även föroreningsindexet negativt. I de flesta fall bedömdes de flesta lokalerna ändå vara obetydligt eller svagt föroreningspåverkade. DJindex (tabell 2, kap 3.1) indikerade hög status avseende näringspåverkan på åtta av elva bedömda lokaler. Övriga tre lokaler hade sämre status.

10 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Naturvärden Allmänt En bedömning av naturvärde har gjorts med hjälp av naturvärdesindex (Nilsson et al 21, förklaring i bilaga 2), vilket redovisas i tabell 3. Ingen av årets lokaler uppnådde ett mycket naturvärde. Fyra lokaler uppnådde bedömningen naturvärde: Sällevadsån (BF7), Stensjöbäcken (BF9), Lillån (BF11) samt Lillån (BF156). Det höga värdet på dessa lokaler berodde på förekomst av ovanliga arter och/eller ett artantal. Övriga lokaler hade ett naturvärde. Rödlistade och ovanliga arter Den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica (nära hotad, NT), påträffades i Sällevadsån (BF7) samt i Lillån (BF11). Arten är tidigare hittad på dessa lokaler. Den är känslig för låga syrgashalter, hög belastning av organiskt material och försurning. Vid åtta av årets 15 lokaler hittades sex ovanliga arter. Den fyrögda broskigeln (Hemiclepsis marginata) noterades i ett exemplar i Skärvån (BF18). Mindre snytesnäcka (Bithynia leachii) hittades i Anen (BF2). Två ovanliga skalbaggar påträffades också i undersökningen, varav Stenelmis canaliculata på tre lokaler. I Riskeboån (BF5) var antalet mycket. Av nattsländor hittades i år endast en art: Wormaldia sp. i Lillån (BF156). Bäckbromsen Ibisia marginata hittades på tre lokaler i årets undersökning. En flodpärlmussla påträffades i Sällevadsån (BF7) utanför det ordinarie provtagningsområdet och medtas därför inte i artlistan (se figur 1). Arten är känd på den aktuella åsträckan sedan tidigare. Tabell 4. Antalet påträffade individer av rödlistade och ovanliga arter i bottenfaunaundersökningen i Kalmar län 216. Bedömningen av rödlistade och ovanliga arter förklaras i bilaga 2. Hotkategori BF2 BF4 BF5 BF7 BF9 BF11 BF15 BF18 BF19 BF156 Artnamn Nära hotad (NT) Dagsländor Anen Bäck fr Kvarngölen Riskeboån Sällevadsån Stensjöbäcken Lillån Hjortesjön Skärvån Bäck fr Axebosjö Rhithrogena germanica Ovanlig Iglar Hemiclepsis marginata 1 1 Snäckor Bithynia leachii 1 1 Skalbaggar Dryops sp. 7 7 Stenelmis canaliculata Nattsländor Wormaldia sp. 1 1 Tvåvingar Ibisia marginata Lillån SUMMA Figur 1. Påträffad flodpärlmussla i Sällevadsån (BF7) utanför det ordinarie provtagningsområdet.

11 9 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Jämförelse med tidigare undersökningar Allmänt Samtliga av årets lokaler har undersökts flera gånger tidigare. I diagrammen nedan (figur 2) redovisas antalet taxa (arter) de olika undersökningsåren. Det är svårt att utläsa några speciella trender i materialet. Årets låga flöden och vattennivåer medförde lågt artantal på vissa lokaler, t ex Hjortesjön (BF15). Inga av årets lokaler uppvisade en trend mot ökande antal arter. Försurning I denna redovisning av jämförelser bakåt i tiden har bedömningar enligt Henriksson & Medins försurningsindex använts, då tidigare försurningsbedömningar grundar sig på detta index. I tabell 5 redovisas försurningsbedömningarna från lokaler som undersökts tidigare var obetydligt försurningspåverkade i undersökningen 216 och var det även i föregående undersökning 213/215. För vidare motivation och bedömning av försurningspåverkan, se bilaga 4, under kommentarer för respektive provpunkt. Stensjöbäcken (BF9) bedömdes vara betydligt försurningspåverkad, vilket var en sämre bedömning än den senaste undersökningen 213, då lokalen bedömdes vara försurningspåverkad. I tidigare undersökningar var påverkan obetydlig. En viss försämring har således skett i vattendraget under senare år. Skärvån (BF18) bedömdes vara försurningspåverkad 216, vilket den var även 1996 och 22. Lokalen är såldes inte helt stabil. Troligen har årets låga flöde i kombination med det normalt ganska lugnflytande vattnet spelat viss roll för resultatet. Tabell 5. Sammanfattning av försurningsbedömningen på återbesökta lokaler mellan Längst till höger ges en bedömning av försurningsläget med avseende på bottenfaunan (Undersökningar , 27 Medins Biologi AB, resten Ekologgruppen). Nr Lokalnamn Tillstånd BF1 Hjorten obet obet obet obet obet obet obet OK BF2 Anen obet obet obet obet obet obet OK BF4 Bäck f Kvarngölen obet obet obet bet obet obet obet OK BF5 Riskeboån obet obet obet obet obet OK BF7 Sällevadsån obet obet obet obet obet obet obet obet OK BF8 Stora Hammarsjön obet obet obet obet obet OK BF9 Stensjöbäcken obet obet obet obet obet obet måttl bet Sämre BF11 Lillån obet obet obet obet obet obet obet e OK BF15 Hjortesjön obet obet obet obet obet obet obet obet OK BF17 Nötån obet obet obet obet obet obet obet obet OK BF18 Skärvån måttl måttl obet obet obet måttl Instab il BF19 Bäck f Axebosjö obet bet obet obet obet obet obet OK BF156 Lillån obet obet obet OK BF165 Hagbyån obet obet obet OK BF166 Virån obet obet obet OK

12 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Antal taxa Hjorten, Tyresbo, BF Antal taxa Anen, Sjöände, BF Antal taxa Bäck från Kvarngöl, Sörkärr, BF Antal taxa Riskeboån, Sågkvarnen, BF Antal taxa Sällevadsån, Åbro, BF St Hammarsjön, BF8 Antal taxa Antal taxa Stensjöbäcken, Uveberget, BF Antal taxa Lillån, Karlsborg, BF

13 11 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN 216 Antal taxa Hjortesjön, Sjöruda, BF Antal taxa Nötån, Kronobo, BF Antal taxa Skärvån, Kängesbo, BF Antal taxa Bäck fr Axebosjön, BF Antal taxa Lillån, Svenstorp, BF Hagbyån, nedstr Örsjökvarn, BF165 Antal taxa Virån, Baggestorps kvarn, BF166 Antal taxa Figur 2. Artantal (antal taxa) på de återbesökta lokalerna i Kalmar län 216.

14 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Bilaga 1. Metodik Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona som är av Swedac ackrediterat företag. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 187:212 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier, Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. I sjöarna togs prover över en sträcka av 1 m under 2 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. I sjöarna är bottnen ofta naturligt mjuk och dyig, och där bedöms lokalen som dålig främst om provtagningsförhållandena varit svåra t ex pga höga vattenstånd eller blockig botten. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (4x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7).

15 13 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN 216 Bilaga 2. Resultatbehandling Art och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet mycket antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En expertbedömning av lokalens hela art och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3gradig skala där 4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4 6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag, bäck och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt phintervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9 4,5 ger 1 p

16 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 67 indexpoäng benämns påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 4 p = starkmkt stark försurningspåverkan 46 p = betydlig påverkan 67 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. I sjöarna blir bedömningen av organisk påverkan ofta svår, eftersom den interna produktionen av organiskt material är stor och förutsättningarna för ansamling av organiskt material också är betydligt större än i rinnande vatten. Därvid blir det svårt att bedöma eventuell yttre påverkan av organisk förorening. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och

17 15 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN 216 Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/ grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa en lokals naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: 4145 ger 1 p, 465 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: 3133 ger 1 p, 3435 ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,854,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,84, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: >16 Mycket naturvärde 616 Högt naturvärde 6 Allmänt naturvärde

18 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (215) Rödlistade arter i Sverige 215 Artdatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPTindex ASPTindex (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPTindex Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan.

19 17 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN 216 BpHI (BottenpHaunaindex) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHIindexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som maxbphi och står för det högsta BpHIvärdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I maxbphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att phvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPTindex som grundar sig på Nilsson et al 21. Danskt Faunaindex (DFI) Klass Benämning Shannons diversitetsindex ASPTindex Surhetsindex EPTindex 1 Mycket index >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,973,71 6,16, Måttligt index 2,222,97 5,36, Lågt index 1,482,22 4,55, Mycket lågt index 1,48 4, Bedömning av tillstånd sjöars litoralzon Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPTindex som grundar sig på Nilsson et al 21. Danskt Faunaindex (DFI) Klass Benämning Shannons diversitetsindex ASPTindex Surhetsindex EPTindex 1 Mycket index >3, >6,4 >8 >5 >17 2 Högt index 2,333, 5,86, Måttligt index 1,652,33 5,25, Lågt index,971,65 4,55, Mycket lågt index,97 4, Bedömning av ekologisk status DJ, MILA, MISA En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Havs och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPTindex som visar allmän ekologisk kvalitet, DJindex som avspeglar näringspåverkan och MISAindex som avspeglar försurningspåverkan. För DJindex gäller klassningen endast för vattendrag, inte sjöar. Både DJ och MISA/MILA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får.

20 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN Bilaga 3. Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, PE Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 215. Rödlistade arter i Sverige 215. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Havs och vattenmyndigheten Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Svensk standard Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SSEN ISO 187:212. Bestämningslitteratur Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the casebearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 61.

21 19 BOTTENFAUNA I KALMAR LÄN 216 Bilaga 4. Provpunktsvis redovisning I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Följande undersökningar avses: : Medins Sjö och Åbiologi AB. Länsstyrelsen i Kalmar län : Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen i Kalmar län. 27: Medins Sjö och Åbiologi AB. Länsstyrelsen i Kalmar län : Ekologgruppen i Landskrona AB. Länsstyrelsen i Kalmar län. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/ funktion anges i kolumnerna AD, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organiskeutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,54,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,55,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Starkt hotad (EN) Sårbar (VU) Nära hotad (NT) Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med 17 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

22 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: MOTALA STRÖM Hjorten, Tyresbo BF1 Provdatum: Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge: vid lutande björk y: Kommun: Vimmerby Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),7 m Vattentemperatur 2,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D3 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: sten, vegetation, is Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: D1 3 Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 tall Buskar: Gräs/halvgräs: D3 Annan veg: D2 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig Dominerande taxa: Chironomidae, 26% Leptophlebia sp., 2% Asellus aquaticus, 15% mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 8p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: 3p 5 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Sialis Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: p Kommentarer: Lokalen uppvisade ganska fina förhållanden även om art och individantal endast var. Snäckor saknades av viktigare indikatorgrupper. Förekomsten av flera försurningskänsliga dagsländor, såsom Ephemera och Caenis, visar på obetydlig försurningspåverkan, och lokalen erhöll 8 indexpoäng i försurningsindexet. Naturvärdet var, inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades i proverna. Försurningsläget har inte förändrats under åren utan lokalen har bedömts vara obetydligt försurningspåverkad vid samtliga tillfällen sedan Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,5 6, obetydlig ,7 5, obetydlig 5 obetydlig ,4 6, obetydlig , 6, obetydlig 5 obetydlig ,8 6, obetydlig 5 obetydlig ,7 5, obetydlig 5 obetydlig ,1 5, obetydlig 5 obetydlig 2

23 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF1 Hjorten, Tyresbo Provt.datum Provtagningskvalitet 93 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,7 Caenis luctuosa ,8 Heptagenia fuscogrisea ,5 Leptophlebia marginata ,3 Leptophlebia vespertina ,6 Leptophlebia sp ,6 Centroptilum luteolum ,6 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,5 TROLLSLÄNDOR Odonata Somatochlora metallica ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena riparia 5 1 1,1 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes waeneri ,1 Ecnomus tenellus ,1 Cyrnus trimaculatus ,3 Polycentropus flavomaculatus ,9 Polycentropus irroratus ,3 Lepidostoma hirtum ,2 Limnephilidae ,3 Mystacides sp ,1 Oecetis testacea X TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,7 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 25 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 26 INDIVIDANTAL Individantal/m

24 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: BOTORPSSTRÖMMEN Anen, Sjöände BF2 Provdatum: Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Vimmerby Läge: 1 m söder om brygga Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),7 m Vattentemperatur,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D1 1 Sand: D1 3 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: D2 1 Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Barrskog: D2 2 Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Dom.art vass Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 björk Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: Beskuggning (3): Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig Dominerande taxa: Asellus aquaticus, 24% Leptophlebia sp., 2% Chironomidae, 15% mycket lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 8p 3p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 4 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis Ovanliga arter: Bithynia leachii, 3p Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 3p Kommentarer: Flertalet djurgrupper fanns representerade i proverna, förutom bäcksländor. Art och individantalet var, med dagsländor som talrikaste grupp. Försurningspåverkan bedömdes vara obetydlig, beroende på 8 indexpoäng och försurningskänsliga dagsländor (Ephemera och Caenis). Naturvärdet var, men den ovanliga mindre snytesnäckan (Bithynia leachii) påträffades i ett exemplar. Årets artantal var lågt i förhållande till tidigare undersökningar, vilket kan bero på lågt vattenstånd tidigare under säsongen. Lokalen har dock varit obetydligt försurningspåverkad vid samtliga undersökningar. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,1 5, obetydlig 4 obetydlig ,2 5, obetydlig 4 obetydlig ,2 6, obetydlig 5 obetydlig ,4 6, obetydlig 6 obetydlig ,3 6, obetydlig 6 obetydlig ,2 5, obetydlig 5 obetydlig 3 22

25 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF2 Anen, Sjöände Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest PlanariaDugesia ,5 Polycelis sp ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,4 Erpobdella octoculata ,4 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda Bithynia leachii ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica ,2 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,4 Caenis horaria , Caenis luctuosa ,2 Heptagenia fuscogrisea ,7 Leptophlebia marginata , Leptophlebia sp ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena riparia ,4 Oulimnius sp ,6 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Holocentropus dubius ,2 Lepidostoma hirtum , Limnephilus sp ,2 Mystacides sp ,2 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,2 Limoniidae ,2 Neolimnomyia sp ,2 Chironomidae ,2 Ceratopogonidae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 26 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 26 INDIVIDANTAL Individantal/m

26 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: BOTORPSSTRÖMMEN Bäck från Kvarngölen, Sörkärr BF4 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Västervik Läge: 125 m nedstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 15 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),25 m Vattentemperatur 1,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 2 Mossor: Fina block: 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: sten, vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: D1 3 Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: D2 2 Artif mark: D3 2 Åker: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 björk gran Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D3 Övrigt: Beskuggning (3): 2 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: högflöde ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt lågt låg Dominerande taxa: Pisidium sp., 33% Oligochaeta övriga, 24% Asellus aquaticus, 1% mycket lågt mycket lågt mycket lågt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: 2 dagsländefamiljer 1 familj husbyggare Gammarus: Limnius volckmari Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: Asellus aquaticus, Sphaerium Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 3p Ovanliga arter: Stenelmis canaliculata, 3p Kommentarer: Snäckor och iglar saknades helt i proverna. Lokalen uppvisade utarmade förhållanden med lågt art och individantal. Av nattsländor påträffades t ex endast ett enda exemplar och av bäcksländor två. Inga utpräglat känsliga sländor påträffades i proverna och lokalen uppnådde endast 2 indexpoäng. Orsaken är troligen problem med lågt vattenstånd och uttorkning tidigare under säsongen, även om det rådde höglöde under provtagningen. Trots det dåliga resultatet bedöms lokalen vara obetydligt försurningspåverkad. Den relativt känsliga och tillika ovanliga bäckvattenbaggen Stenelmis canaliculata påträffades i gott antal, vilken sällan brukar förekomma i försurade vattendrag. Föroreningspåverkan bedömdes vara måttlig, utifrån indexet och de rådande förhållandena. Naturvärdet var. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,7 5, obetydlig 6 svag ,4 5, svag ,9 5, obetydlig 5 svag ,6 5, betydlig 6 svag ,8 5, svag ,9 5, svag ,9 4, obetydlig 4 måttlig 3 24

27 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF4 Bäck från Kvarngölen, Sörkärr Provt.datum Provtagningskvalitet 85 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum , PlanariaDugesia ,5 Polycelis sp ,5 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra ,9 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 Sphaerium sp ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia fuscogrisea ,4 Leptophlebia marginata ,2 Leptophlebia vespertina ,2 Leptophlebia sp , BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Limnius volckmari ,4 Stenelmis canaliculata ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Limnephilidae ,2 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,5 Chironomidae ,6 Rhagionidae 1 1,2 Tabanidae ,5 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 2 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 2 INDIVIDANTAL Individantal/m

28 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RISKEBOÅN Riskeboån, Sågkvarnen BF5 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: 1547 Kommun: Västervik Läge: 1 m nedstr spång Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,5 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 3 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,35 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 2,1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: D1 1 Fina block: D2 2 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: sten, vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: D1 3 Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Dom.art fontinalis Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D3 Övrigt: Beskuggning (3): 2 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: flöde, tidigare i höst varit mycket lågt flöde Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig mycket lågt mycket lågt mycket lågt Dominerande taxa: Stenelmis canaliculata, 24% Asellus aquaticus, 15% Simuliidae, 15% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 5p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: 2 dagsländefamiljer 1 familj husbyggare Gammarus: Elodes Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Musslor: Sphaerium Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 3p Ovanliga arter: Stenelmis canaliculata, 3p Kommentarer: Lokalen uppvisade art och individantal, där tätheten av djur var tydligt lägre än tidigare. Dag och nattsländor var t ex nästan helt utslagna. Orsaken torde vara lågflöde och uttorkningstendenser tidigare under säsongen, vilket också påverkat indexepoängen negativt. Lokalen bedömdes vara obetydligt försurningspåverkad trots 5 indexpoäng. Den försurningskänsliga och ovanliga bäckvattenbaggen Stenelmis canaliculata påträffades i större antal. Naturvärdet var och föroreningspåverkan bedömdes vara betydlig genom det låga indexet. Troligen kommer djurlivet på lokalen att återställas efterhand, vid normala flöden under en längre period. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,1 5, betydlig ,8 5, måttlig ,8 5, obetydlig 6 svag ,3 4, obetydlig 4 betydlig ,7 4, betydlig ,5 4, obetydlig 3 betydlig 3 26

29 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF5 Riskeboån, Sågkvarnen Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,8 PlanariaDugesia ,8 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,3 Eiseniella tetraedra ,9 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 Sphaerium sp ,8 SNÄCKOR Gastropoda Bathyomphalus contortus ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Trichoniscus sp? 1 1,2 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia fuscogrisea ,2 Leptophlebia sp ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura cinerea ,9 Nemoura sp , SKALBAGGAR Coleoptera Hydrophilidae ,2 Hydraena riparia ,1 Elodes sp ,3 Oulimnius tuberculatus ,5 Oulimnius sp ,9 Stenelmis canaliculata ,1 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Limnephilidae ,2 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,8 Chironomidae , Empididae ,2 Tabanidae ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 26 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 26 INDIVIDANTAL Individantal/m

30 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Sällevadsån, Åbro BF7 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Hultsfred Läge: 23 m uppstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 7 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 1,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 2 Grus: 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: Fina block: D3 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: grovdetritus Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: D1 3 Hed: Blandskog: D2 2 Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (3): 2 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al björk Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D3 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: stormussla ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig Dominerande taxa: Baetis rhodani, 18% Asellus aquaticus, 11% Chironomidae, 8% mycket mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 6 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 4 dagsländefamiljer 4 familjer husbyggare Gammarus: Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius Bäckbaggar: volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: Asellus aquaticus, Erpobdella Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: Rödlistade arter: Rhithrogena germanica (NT), 6p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Shannon index: 3 poäng Kommentarer: Av indikatorgrupperna saknades endast musslor i proverna. Lokalen i Sällevadsån uppvisade rika förhållanden med artantal och många sländarter. Försurningspåverkan bedömdes vara obetydlig utifrån höga indexpoäng och förekomst av känsliga dagsländor, däribland den tillika rödlistade Rhitrogena germanica. Naturvärdet bedömdes därför vara, något som också underströks av fyndet av flodpärlmussla på lokalen utanför provtagningsområdet (se bild i rapporten). Lokalen har inte förändrats nämnvärt under åtskilliga besök och verkar vara biologiskt stabil. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,1 6, obetydlig ,1 6, obetydlig ,5 6, obetydlig ,8 6, obetydlig ,6 6, ,9 6, obetydlig ,6 6, ,3 6, obetydlig 1 mycket 28

31 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF7 Sällevadsån, Åbro Provt.datum Provtagningskvalitet 98 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra ,3 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,6 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,1 Caenis rivulorum ,1 Heptagenia sulphurea ,3 Rhithrogena germanica NT 2 2,2 Baetis muticus ,4 Baetis niger ,6 Baetis rhodani ,2 Centroptilum luteolum ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,1 Protonemura meyeri , Amphinemura sulcicollis ,3 Nemoura avicularis ,1 Leuctra hippopus ,3 Isoperla difformis ,3 Isoperla sp ,3 TROLLSLÄNDOR Odonata Cordulegaster boltoni ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,4 Hydraena gracilis ,2 Hydraena riparia 5 1 1,1 Elmis aenea ,2 Limnius volckmari ,6 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Rhyacophila sp ,1 Polycentropodidae ,2 Polycentropus flavomaculatus ,5 Hydropsyche pellucidula ,4 Hydropsyche siltalai ,5 Agapetus ochripes ,4 Lepidostoma hirtum ,3 Potamophylax latipennis ,1 Sericostoma personatum ,5 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,3 Simuliidae ,5 Chironomidae ,5 Empididae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 42 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 42 INDIVIDANTAL Individantal/m

32 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Stora Hammarsjön BF8 Provdatum: Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge: vid grillplats y: Kommun: Hultsfred Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,6 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),8 m Vattentemperatur 1,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: strandvegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: D1 3 Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 1 Åker: Beskuggning (3): Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 tall Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: 1 cm is ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig Dominerande taxa: Caenis luctuosa, 14% Oligochaeta övriga, 13% Asellus aquaticus, 13% mycket mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 3p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 5 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: p Kommentarer: Bäcksländor saknades, däremot var dag och nattsländor artrika grupper. Stora Hammarsjön uppvisade relativt fina förhållanden med ett obetydligt försurat bottenfaunasamhälle, flera försurningskänsliga dagsländor och hög indexpoäng. Naturvärdet var. Jämfört med tidigare har lokalen inte förändrats nämnvärt, där art och individantalet legat stabilt under åtskilliga besök. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,4 6, obetydlig 5 obetydlig ,4 6, obetydlig 5 obetydlig ,6 6, obetydlig 5 obetydlig ,7 5, obetydlig 5 obetydlig ,8 5, obetydlig 5 obetydlig 3

33 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF8 Stora Hammarsjön Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest PlanariaDugesia ,4 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,4 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis X KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,4 Caenis horaria ,3 Caenis luctuosa , Heptagenia fuscogrisea ,3 Leptophlebia marginata ,5 Leptophlebia vespertina ,3 Leptophlebia sp ,5 Centroptilum luteolum ,3 TROLLSLÄNDOR Odonata Coenagrionidae ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Nebrioporus depressus ,3 Gyrinus sp X Oulimnius troglodytes ,1 Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,8 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,1 Polycentropodidae ,3 Cyrnus trimaculatus ,3 Polycentropus flavomaculatus ,8 Polycentropus irroratus ,3 Lepidostoma hirtum ,5 Limnephilidae ,5 Athripsodes cinereus ,1 Mystacides sp ,3 Oecetis testacea ,5 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,2 Ceratopogonidae ,7 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 28 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 3 INDIVIDANTAL Individantal/m

34 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Stensjöbäcken, Uveberget BF9 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Hultsfred Läge: 15 m uppstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,45 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),7 m Vattentemperatur 2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: D1 2 Makroalger: Grova block: D3 2 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 1 delprov: Kvalprov substr.: sten, vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: D1 3 Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (3): 2 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al D2 Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: bra men något blockigt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: flöde Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt låg mycket Dominerande taxa: Chironomidae, 22% Amphinemura sulcicollis, 14% Baetis niger, 11% Försurningspåverkan: betydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 5p Indikatorgrupper, renvatten: 5 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 2 familjer husbyggare Elmis aenea Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 6p Ovanliga arter: Stenelmis canaliculata, 3p Ibisia marginata, 3p Kommentarer: Stensjöbäcken uppvisade i år betydlig försurningspåverkan och endast 5 indexpoäng, dock som ett gränsfall mot måttlig påverkan. Inga känsliga sländor påträffades i proverna, samtidigt som den relativt känsliga bäckvattenbaggen Stenelmis canaliculata endast noterades i ett exemplar. Naturvärdet var p g a fynd av två ovanliga arter. Lokalen verkar ha försämrats något försurningsmässigt under den senaste tioårsperioden, även om årets artantal inte var det lägsta hittills. Möjligen kan säsongens låga flöde ha påverkat resultatet negativt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,6 6, ,2 6, ,2 6, obetydlig ,3 6, obetydlig , 6, obetydlig ,9 5, obetydlig ,5 6, måttlig ,8 5, betydlig 6 obetydlig 6 32

35 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF9 Stensjöbäcken, Uveberget Provt.datum Provtagningskvalitet 86 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,2 Erpobdella octoculata ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Leptophlebia sp ,4 Baetis niger ,7 Baetis rhodani ,1 Centroptilum luteolum ,5 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,8 Amphinemura borealis ,2 Amphinemura sulcicollis ,7 Nemoura avicularis ,2 Leuctra hippopus ,5 Isoperla difformis ,2 Isoperla sp ,5 TROLLSLÄNDOR Odonata Onychogomphus forcipatus ,8 Cordulegaster boltoni ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,2 Elmis aenea ,2 Stenelmis canaliculata ,2 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropus flavomaculatus ,6 Polycentropus irroratus ,8 Hydropsyche angustipennis ,4 Hydropsyche pellucidula ,8 Hydropsyche siltalai ,1 Limnephilidae ,1 Sericostoma personatum ,4 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Dicranota sp ,4 Chironomidae ,1 Ceratopogonidae ,2 Empididae ,6 Ibisia marginata ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 34 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 34 INDIVIDANTAL Individantal/m

36 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Lillån, Karlsborg BF11 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Hultsfred Läge: 34 m uppstr damm Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 3,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,15 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),25 m Vattentemperatur 3,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: D1 3 Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (3): 2 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al gran Buskar: D2 al Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig mycket mycket Dominerande taxa: Oligochaeta övriga, 14% Simuliidae, 12% Heptagenia sulphurea, 12% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 7p Indikatorgrupper, renvatten: 6 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 5 familjer husbyggare Elodes, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: Asellus aquaticus Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: Rödlistade arter: Rhithrogena germanica (NT), 6p Övriga kriterier: Shannon index: 3 poäng 9p Kommentarer: Av viktigare grupper saknades endast iglar. Lokalen uppvisade obetydlig försurningspåverkan beroende på 7 indexpoäng. Av mer känsliga arter påträffades endast den tillika rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica i ett exemplar. Naturvärdet var genom 9 naturvärdespoäng. Lokalen verkar vara stabil biologiskt sett med små förändringar i art och individantal under åren. Föroreningspåverkan har varit obetydlig vid de flesta tillfällena. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde , 6, obetydlig ,1 6, obetydlig ,5 6, obetydlig ,7 6, obetydlig ,3 6, obetydlig ,1 6, svag ,2 6,

37 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF11 Lillån, Karlsborg Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,7 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,7 Rhithrogena germanica NT 1 1,1 Leptophlebia marginata X Baetis niger ,5 Baetis rhodani ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,4 Protonemura meyeri ,1 Amphinemura sulcicollis ,2 Nemoura avicularis X Leuctra hippopus ,5 Isoperla difformis ,2 Isoperla sp ,9 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx virgo X Calopteryx sp ,1 Cordulegaster boltoni ,4 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,1 Elodes sp ,2 Elmis aenea ,3 Limnius volckmari ,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,9 Hydropsyche pellucidula ,8 Hydropsyche siltalai ,1 Agapetus ochripes ,7 Lepidostoma hirtum ,5 Silo pallipes ,2 Sericostoma personatum ,9 Molannodes tinctus ,4 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,7 Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,2 Simuliidae ,3 Chironomidae ,6 Ceratopogonidae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 35 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 37 INDIVIDANTAL Individantal/m

38 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Hjortesjön, Sjöruda BF15 Provdatum: Lokaltyp: Sjö Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Hultsfred Läge: vid båtplats öster om båthus Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),3 m Vattentemperatur 2,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: Fina block: 2 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation, sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: D1 3 Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (3): Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt lågt låg mycket lågt mycket lågt Dominerande taxa: Oligochaeta övriga, 45% Heptagenia fuscogrisea, 31% Limnephilidae, 7% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): 4p Indikatorgrupper, renvatten: 2 dagsländefamiljer Antal taxa: 1 familj husbyggare Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Erpobdella Ovanliga arter: Dryops sp., 3p Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 3p Kommentarer: Lokalen i Hjortesjön uppvisade kraftig negativ påverkan jämfört med tidigare med en låg indexpoäng i försurningsindexet. Bottenfaunan var mycket individfattig med endast få nattsländor i proverna. Troligen är det sommarens och höstens torka i kombination med lågt vattenstånd under perioden före provtagningen som är orsaken. Vattennivån var normal vid provtagningen men troligen har bottenfaunan inte helt hunnit återkolonisera det tidigare torra bottenområdet vid provtagningstillfället. Av denna anledning ändras inte försurningsbedömningen gentemot tidigare. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,8 5, obetydlig 4 obetydlig ,5 5, obetydlig ,3 6, obetydlig 6 obetydlig ,1 5, obetydlig 5 obetydlig ,7 5, obetydlig 5 obetydlig ,2 5, obetydlig 6 obetydlig ,9 5, obetydlig 5 obetydlig ,3 3,8 3 4 obetydlig 4 obetydlig 3 mycket 36

39 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF15 Hjortesjön, Sjöruda Provt.datum Provtagningskvalitet 93 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,3 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,6 Erpobdella octoculata ,6 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 SNÄCKOR Gastropoda Bathyomphalus contortus ,1 Gyraulus albus ,6 VATTENKVALSTER Hydracarina ,6 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia fuscogrisea ,9 Leptophlebia marginata ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Dryops sp ,9 Oulimnius sp ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Limnephilidae ,6 TVÅVINGAR Diptera Ceratopogonidae ,3 Ephydridae 2 2 1,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 15 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 15 INDIVIDANTAL Individantal/m

40 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Nötån, Kronobo BF17 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Högsby Läge: ca 5 m uppstr bron i strömfåran Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,35 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 2,1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: D3 2 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: Hed: Blandskog: D1 3 Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 al Buskar: D1 Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: nytt hygge på s. sidan ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig Dominerande taxa: Chironomidae, 36% Caenis luctuosa, 15% Oligochaeta övriga, 11% mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 8 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 4 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus: Elmis aenea, Limnius volckmari Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Musslor: Psychodidae Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: Kommentarer: Nötån uppvisade som vanligt fina och artrika förhållanden, och artantalet var det högsta i årets undersökning med 45 taxa. Försurningspåverkan bedömdes vara obetydlig p g a höga indexpoäng och förekomst av känsliga sländarter, bl a åsandsländan Ephemera danica. Föroreningspåverkan var obetydlig och naturvärdet. Ingen ovanlig eller rödlistad art påträffades i årets undersökning. Dock noterades trolig flodpärlmussla utanför proverna. Jämför med tidigare har inga större förändringar skett och lokalen verkar uppvisa stabila biologiska förhållanden. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,7 6, obetydlig ,3 6, obetydlig ,1 5, , 6, obetydlig ,1 6, obetydlig ,3 6, obetydlig ,2 6, obetydlig ,4 6, obetydlig 1 mycket mycket mycket 38

41 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF17 Nötån, Kronobo Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,2 Caenis luctuosa ,8 Heptagenia fuscogrisea ,1 Heptagenia sulphurea ,1 Baetis buceratus ,2 Baetis digitatus ,1 Baetis niger ,4 Baetis rhodani ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,1 Taeniopteryx nebulosa , Protonemura meyeri ,1 Amphinemura sulcicollis ,5 Nemoura avicularis ,1 Leuctra hippopus ,7 Perlodes dispar ,1 Isoperla sp ,6 TROLLSLÄNDOR Odonata Onychogomphus forcipatus ,5 Cordulegaster boltoni ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Haliplidae 5 1 1,1 Orectochilus villosus ,1 Hydraena gracilis ,1 Hydraena riparia 5 1 1,1 Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,7 Oulimnius tuberculatus ,5 Oulimnius sp ,4 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Chimarra marginata ,1 Cyrnus trimaculatus ,6 Polycentropus flavomaculatus ,6 Hydropsyche pellucidula ,1 Hydropsyche siltalai ,1 Lepidostoma hirtum ,9 Mystacides azurea ,1 Mystacides sp ,3 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Eloeophila sp ,1 Neolimnomyia sp ,1 Psychodidae ,3 Simuliidae ,2 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae ,5 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 45 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 45 INDIVIDANTAL Individantal/m

42 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Skärvån, Kängesbo BF18 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Hultsfred Läge: 115 m uppstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 3 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,6 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),8 m Vattentemperatur 2,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: D2 2 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: 1 Långskottsveg: D1 1 Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Hed: Blandskog: D1 2 Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D3 1 Åker: Beskuggning (3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 björk Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig pga lugnflytande Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt lågt låg lågt lågt lågt lågt Dominerande taxa: Chironomidae, 31% Asellus aquaticus, 29% Leptophlebia sp., 2% Försurningspåverkan: måttlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 4p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3 familjer husbyggare Limnius volckmari Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sialis Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 3p Ovanliga arter: Hemiclepsis marginata, 3p Kommentarer: Lokalen uppvisade ovanligt dåliga förhållanden, med lågt art och individantal. Troligen är det säsongens låga flöde, möjligen i kombination med låga syrgashalter, som påverkat resultatet. Antalet sländor var mycket lågt, och dagsländor såsom Baetis hade försvunnit sedan förra besöket. Försurningspåverkan är därför svårbedömd, men bedömdes vara måttlig denna säsongen. Lokalen har varit försurningspåverkad även tidigare. Föroreningspåverkan enligt DFIindexet var betydlig. Naturvärdet var, den ovanliga igeln Hemiclepsis marginata påträffades i ett exemplar. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde , 6, måttlig ,1 6, måttlig 6 svag ,4 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 5 måttlig ,7 6, obetydlig 6 svag ,5 5,1 8 4 måttlig 4 betydlig 3 4

43 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF18 Skärvån, Kängesbo Provt.datum Provtagningskvalitet 81 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , IGLAR Hirudinea 3 Hemiclepsis marginata ,3 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis X KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina ,6 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Leptophlebia marginata ,3 Leptophlebia vespertina ,6 Leptophlebia sp ,3 Cloeon dipterum X BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,6 TROLLSLÄNDOR Odonata Pyrrhosoma nymphula ,9 SKINNBAGGAR Heteroptera Hesperocorixa sahlbergi X SKALBAGGAR Coleoptera Gyrinus sp X Limnius volckmari ,3 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropus flavomaculatus ,3 Agrypnia sp ,6 Limnephilus sp ,6 Mystacides sp ,3 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 15 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 19 INDIVIDANTAL Individantal/m

44 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Bäck från Axebosjö, Axebo BF19 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Högsby Läge: 1 m uppstr bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 3 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 2 Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: Fina block: D3 2 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 1 delprov: carex Kvalprov substr.: vegetation sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: D2 2 Gräs/äng: Barrskog: D1 3 Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: D3 1 Artif mark: Åker: Beskuggning (3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: lite djur? Har det varit uttorkat? Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig mycket Dominerande taxa: Chironomidae, 44% Onychogomphus forcipatus, 1% Leuctra hippopus, 9% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 6p 3p Indikatorgrupper, renvatten: 5 bäcksländesläkten 4 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Ovanliga arter: Ibisia marginata, 3p Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: 3p Kommentarer: Artantalet var liksom individantalet. Av viktigare grupper saknades iglar och snäckor. Året resultat visade på en försurningspåverkan som var obetydlig, dock som ett gränsfall mot måttlig påverkan. Endast 6 indexpoäng uppnåddes och de mest känsliga sländorna påträffades endast i mindre antal. Föroreningspåverkan var obetydlig och naturvärdet. Den ovanliga bäckbromsen Ibisia marginata påträffades på lokalen. Lokalen har bedömts vara obetydligt försurningspåverkad vid de flesta tillfällena tidigare. Inga tydliga trender mot försämrade förhållanden kan märkas i artlistorna. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,9 6, obetydlig ,9 6, betydlig ,9 6, obetydlig ,5 6, obetydlig ,8 6, obetydlig ,6 6, obetydlig ,3 6, obetydlig 3 42

45 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF19 Bäck från Axebosjö, Axebo Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,9 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis luctuosa ,4 Heptagenia sulphurea ,3 Leptophlebia marginata ,1 Leptophlebia sp ,3 Baetis niger ,2 Baetis rhodani ,3 Centroptilum luteolum ,8 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,1 Amphinemura sulcicollis ,3 Nemoura avicularis ,7 Leuctra hippopus ,4 Isoperla grammatica ,1 Isoperla sp ,8 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx virgo ,3 Onychogomphus forcipatus ,7 Orthetrum sp ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,3 Oulimnius sp ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Chimarra marginata ,4 Lype phaeopa ,1 Polycentropus flavomaculatus , Polycentropus irroratus ,5 Hydropsyche pellucidula ,8 Hydroptila sp ,4 Ithytrichia sp ,4 Oecetis testacea ,1 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,8 Ceratopogonidae ,1 Empididae ,4 Ibisia marginata ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 32 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 32 INDIVIDANTAL Individantal/m

46 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: EMÅN Lillån, Svenstorp BF156 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Hultsfred Läge: 1 m uppstr mur Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),65 m Vattentemperatur 2,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: D3 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: D3 1 Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 2 Mossor: D1 Fina block: 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: mossa, vegetation, Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Barrskog: D2 1 Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: Beskuggning (3): 3 Dom. markanvändning: Dom.art fontinalis Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al lönn Buskar: D2 al Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 carex Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig Dominerande taxa: Chironomidae, 3% Limnius volckmari, 9% Leuctra hippopus, 8% mycket mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 7p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 5 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 4 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: Limnius volckmari Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: Sialis Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Ibisia marginata, 3p Wormaldia sp., 3p Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: Övriga kriterier: Shannon index: 1 poäng 7p Kommentarer: Lillån uppvisade fina och artrika förhållanden under 216. Försurningspåverkan bedömdes vara obetydlig, beroende på 7 indexpoäng och förekomsten av känsliga sländor. Föroreningspåverkan var också obetydlig, och naturvärdet. Två ovanliga arter påträffades i proverna, bl a ett obestämt exemplar av den försurningskänsliga och renvattenkrävande nattsländan Wormaldia. Lokalen har varit obetydligt försurningspåverkad under tre besök. Inga stora förändringar kan märkas i bottenfaunasamhället hittills, annat än förmodade årsvissa variationer. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,3 6, obetydlig ,2 6, obetydlig ,9 6, mycket 44

47 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF156 Lillån, Svenstorp Provt.datum Provtagningskvalitet 93 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest PlanariaDugesia 3 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,4 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,8 Ephemera sp ,9 Caenis luctuosa ,1 Leptophlebia marginata ,6 Leptophlebia sp ,3 Baetis muticus ,1 Baetis niger ,1 Baetis rhodani ,9 Centroptilum luteolum ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,4 Amphinemura sulcicollis ,9 Nemoura avicularis ,9 Leuctra hippopus ,7 Isoperla sp ,9 TROLLSLÄNDOR Odonata Onychogomphus forcipatus ,3 Cordulegaster boltoni ,7 SKALBAGGAR Coleoptera Hydrophilidae ,1 Hydraena riparia 5 1 1,1 Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus ,3 Oulimnius sp ,6 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Wormaldia sp ,1 Polycentropus flavomaculatus ,7 Polycentropus irroratus ,4 Hydropsyche pellucidula ,1 Ithytrichia sp ,1 Limnephilidae ,3 Athripsodes sp ,3 Mystacides azurea ,7 Mystacides sp ,3 Oecetis testacea ,4 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Eloeophila sp ,1 Chironomidae ,9 Ibisia marginata ,7 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 38 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 38 INDIVIDANTAL Individantal/m

48 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HAGBYÅN Hagbyån, nedstr Örsjökvarn BF165 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Nybro Läge: 1 m uppstr kvillförbindelse Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 16 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 1,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: D1 2 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: sten, vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: Barrskog: D1 2 Hed: Blandskog: D2 2 Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: D3 1 Artif mark: Åker: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al björk Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: Beskuggning (3): 2 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: tagit på djupaste på partier, varierat flöde senaste halvår Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt måttlig Dominerande taxa: Leuctra hippopus, 28% Simuliidae, 18% Oligochaeta övriga, 15% mycket Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 6p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 5 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 4 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus: Elodes Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: Asellus aquaticus Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: p Kommentarer: Lokalen uppvisade art och individantal. Snäckor saknades i proverna, liksom iglar. 6 indexpoäng var detsamma som vid förra provtagningen och inga större förändringar verkar ha skett på lokalen. Försurningspåverkan bedömdes således vara obetydlig, dock som ett gränsfall mot måttlig påverkan. Troligen har årets torka och lågflöde inverkat negativt på resultatet. Föroreningspåverkan bedömdes vara obetydlig och naturvärdet. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,5 5, ,9 5, obetydlig 6 obetydlig ,5 5, obetydlig 46

49 Bottenfauna i Kalmar 216 ARTLISTA Provpunkt: BF165 Hagbyån, nedstr Örsjökvarn Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest PlanariaDugesia ,3 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga , Eiseniella tetraedra ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Trichoniscus sp? 1 1,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis luctuosa ,8 Heptagenia sulphurea ,5 Leptophlebia sp ,2 Baetis digitatus ,2 Baetis niger ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,6 Amphinemura sulcicollis , Amphinemura sp ,5 Nemoura avicularis ,5 Nemoura cinerea ,2 Leuctra hippopus ,8 Isoperla sp , TROLLSLÄNDOR Odonata Onychogomphus forcipatus ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp ,2 Oulimnius sp ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropodidae ,3 Polycentropus flavomaculatus ,3 Polycentropus irroratus ,6 Hydropsyche pellucidula ,2 Hydropsyche siltalai ,8 Lepidostoma hirtum ,2 Limnephilidae ,5 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,2 Simuliidae , Chironomidae ,6 Ceratopogonidae ,3 Empididae ,5 Limnophora sp ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 32 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 32 INDIVIDANTAL Individantal/m

50 Bottenfauna i Kalmar län 216 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: VIRÅN Virån, Baggetorps kvarn BF166 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Oskarshamn Läge: 235 m nedstr vägbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 26) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 15 m Vattenhastighet (3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 3,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: D3 2 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: sten, vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: Beskuggning (3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al björk Buskar: D2 al björk Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: tagit nära kanten pga högflöde, men tidigare varit mycket lågt flöde Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPTindex: EPTindex: Surhetsindex: DFIindex: Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 21% Simuliidae, 14% Chironomidae, 14% måttlig Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 8p Indikatorgrupper, renvatten: 4 bäcksländesläkten 4 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Rhyacophila Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium Naturvärde: Kriteriepoäng totalt: p Kommentarer: Virån uppvisade ett art och individantal, där de flesta indikatorgrupperna fanns representerade 216. Försurningspåverkan bedömdes vara obetydlig, beroende på 8 indexpoäng och förekomst av känsliga dag och nattsländor. T ex förekom dagsländan Baetis muticus i större antal. Föroreningspåverkan var svag och naturvärdet. Inga större förändringar har skett på lokalen under tre besök Dock har den den känsliga nattsländan Chimqrra marginata minskat successivt i antal, en möjlig effekt av låga flöden 215 och 216. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings DFIpåverkan index påverkan index Förorenings Naturvärde värde ,9 6, obetydlig ,1 6, obetydlig ,7 6, obetydlig 6 svag 48