Bottenfauna i Malmö stad 2009

Transkript

1 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler på uppdrag av Miljöförvaltningen Malmö stad

2

3 1 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia Holmström. Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Omslagsbild: Risebergbäcken vid Riseberga, lokal 1. Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 7 Antal bilagor: 4 Utskriftsversion: Wordfil: M:\DATA-NY\BTNFAUNA\SMAPROJ\2009\Malmökommun2009\rapportmalmö2009.doc i Landskrona AB ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Bottenfauna i Malmö stad Undersökning av åtta lokaler Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Resultat... 4 Allmänt... 4 Föroreningsbedömning... 6 Naturvärde... 6 Rödlistade eller ovanliga arter... 6 Klassificering enligt EU:s vattendirektiv... 7 Bilaga 1. Metodik... 8 Bilaga 2. Resultatbehandling... 9 Bilaga 3. Litteratur Referenser Bestämningslitteratur Bilaga 4. Provpunktsvis redovisning Förklaring till artlistorna... 15

5 3 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler Inledning Bottenfaunaundersökningar används ofta som komplement till kemiska undersökningar i vattendrag och sjöar. Genom att många organismer utvecklas under en längre tid i vattnet visar deras förekomst också på hur miljön har varit under samma tid. Numera är miljökraven hos många arter och grupper välkänd, varför resultat från standardiserade bottenfaunaundersökningar kan visa hur vattnet är påverkat av t ex försurning och föroreningar. Rapporten redovisar resultatet från en undersökning på åtta lokaler i Malmö stad under hösten 2009 (se tabell1 och figur 1). Alla lokalerna ligger i vattendrag med strömmande vatten och är så långt möjligt valda så att de har förutsättningar för en rik bottenfauna. I resultatet redovisas art- och indvidantal, olika index, påverkansgrad från organisk-eutrofierande föroreningar samt naturvärde. Fynd av rödlistade eller ovanliga arter redovisas också i rapporten. Resultatet 2009 ska också ses som en utgångspunkt för eventuella framtida undersökningar, som om de genomförs på samma sätt, kan ge besked om förändringar i miljön i de olika vattendragen. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Malmö stad Nr Vattendrag Lokal RN x RN y Datum 1 Risebergabäcken Riseberga Risebergabäcken Jägershill Risebergabäcken Käglinge Oxiediket Upp Björkelundsdammen Sege å Lilla Mölleberga Sege å Ned Skabersjödammen Tygelsjöbäcken Bunkeflodiket Figur 1. Karta över de undersökta lokalernas läge.

6 Bottenfauna i Malmö stad Undersökning av åtta lokaler Resultat Allmänt För noggrannare beskrivning av resultatet från varje lokal, se lokalbeskrivningen i bilaga 1. Med något undantag uppvisade de undersökta lokalerna låga artantal, men hög täthet av djur (se tabell 2 och figur 2). Antalet taxa varierade mellan 17 och 39, tätheten av djur mellan 758 och 8424 individer/m2. Tabellen visar att lokalerna i Segeå (5 och 6) var mer artrika än de övriga, troligen beroende på stabilare vattenkemi och mer varierade naturliga förhållanden. De mindre vattendragen uppvisade fattigare bottenfaunasamhällen och dessutom mer påverkade förhållanden. Det låga artantalet på de tre lokalerna i Risebergabäcken vittnar om någon form av störning, antagligen negativ påverkan från dagvatten, näringsämnen eller andra kemiska ämnen. Den nedersta lokalen (lokal 1) uppvisade dessutom en lägre täthet av djur än de andra i undersökningen, trots goda naturliga förutsättningar med strömmande vatten på hård botten. Lokal 5 vid Lilla Mölleberga är egentligen den enda lokal som uppvisar tämligen normala förhållanden i denna typ av vattendrag. Som jämförelse kan nämnas Råån, där huvudfåran på samma sätt uppvisar rikare bottenfauna, medan biflödena är fattigare på djur. Den stora tätheten av djur på de flesta av lokalerna beror på näringspåverkade förhållanden, som kan innebära massutveckling av vissa tåliga organismer. Det kan handla om musslor, snäckor eller sötvattensmärlor (Gammarus pulex). Nedströms Skabersjödammen (lokal 6) uppträder små musslor i stor mängd, som lever på att filtrera organiskt material ur vattnet. I Tygelsjöbäcken hittades stora mängder av snäckan Potamopyrgus antipodarum, som är tålig mot bräckt vatten och som kan massutvecklas under gynnsamma förhållanden. Tabell 2. Sammanfattning av resultatet från bottenfaunaundersökning i Malmö stad hösten För förklaring av index, se bilaga 2. Bedömning förorening Nr Vattendrag Taxa Indantal Shindex ASPTindex EPTindex DFIindex NVindex Bedömning naturvärde 1 Risebergabäcken ,11 4, betydlig 22 mycket högt 2 Risebergabäcken ,08 4, betydlig 6 högt 3 Risebergabäcken ,55 4, betydlig 0 allmänt 4 Oxiediket ,26 4, betydlig 22 mycket högt 5 Sege å ,51 5, måttlig 6 högt 6 Sege å ,08 4, betydlig 3 allmänt 7 Tygelsjöbäcken ,74 4, måttlig 3 allmänt 8 Bunkeflodiket ,45 4, betydlig 0 allmänt

7 5 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler Antal taxa Lokalnummer Figur 2. Antal taxa på undersökta lokaler i Malmö stad Totalt noterades 72 arter/taxa i undersökningen (se tabell 3, vänster). Artrikaste grupp var snäckor och nattsländor med 13 taxa vardera, följt av tvåvingar och skalbaggar. I vissa grupper hittades bara ett taxa. När det gäller den allmänna tätheten av djur (tabell 3, höger) noterades högst total täthet av snäckor, därefter tvåvingar och kräftdjur. Observera att vissa lokaler helt har saknat vissa grupper, vilket inte syns i tabellen. Den höga tätheten av snäckor beror till största delen på situationen i Tygelsjöbäcken (lokal 7). Två taxa hittades på alla undersökta lokaler: glattmaskar (Oligochaeta) och fjädermygglarver (Chironomidae). På sju av lokalerna hittades fem taxa: ärtmusslor (Pisidium), nattsländan Hydropsyche angustipennis, vattenkvalster (Hydracarina), sötvattensmärla (Gammarus pulex) samt bäckvattenbaggen Elmis aenea. Tabell 3. Sammanfattning av antal taxa och totala individantalet för alla lokalerna i bottenfaunaundersökningen I individantal/m2 ingår inte djur i kvalprov. Vetenskapligt Svenska Antal taxa Vetenskapligt Svenska Totalt antal ind/m2 Medel antal ind/m2 Gastropoda Snäckor 13 Gastropoda Snäckor Trichoptera Nattsländor 13 Diptera Tvåvingar Diptera Tvåvingar 12 Crustacea Kräftdjur Coleoptera Skalbaggar 11 Trichoptera Nattsländor Hirudinea Iglar 6 Bivalvia Musslor Crustacea Kräftdjur 4 Oligochaeta Glattmaskar Turbellaria Virvelmaskar 3 Coleoptera Skalbaggar Ephemeroptera Dagsländor 3 Ephemeropter Dagsländor Bivalvia Musslor 2 Hirudinea Iglar Oligochaeta Glattmaskar 2 Acarida Vattenkvalster 52 6 Acarida Vattenkvalster 1 Turbellaria Virvelmaskar 14 2 Odonata Trollsländor 1 Collembola Hoppstjärtar 8 1 Hemiptera Skinnbaggar 1 Hemiptera Skinnbaggar 1 0,1 TOTALT 72

8 Bottenfauna i Malmö stad Undersökning av åtta lokaler Föroreningsbedömning Enligt Danskt Fauna-index (se tabell 2) var de flesta lokalerna betydligt påverkade av organiskeutrofierande föroreningar (DFI-index 4), där smutsvattentåliga arter dominerade i antal framför renvattenkrävande. Lokalerna med måttlig påverkan (DFI-index 5) var Segeå vid Lilla Mölleberga (lokal 5) och Tygelsjöbäcken (lokal 7). Undersökningen avspeglar således de biologiska förhållandena i de aktuella vattendragen, som är mer eller mindre påverkade av näringsämnen, grumling, rensning, dagvatten samt i vissa fall troligen även uttorkning (Bunkeflodiket). Dessa faktorer gäller vattenmiljöerna, därutöver innebär tättbebyggda områden intill vattenmiljöerna negativ påverkan på adulta flygande stadier för t ex dag- och nattsländor. Dagsländor är en viktig indikatorgrupp vars förekomst brukar indikera tämligen goda förhållanden vad gäller syrgasförhållanden och påverkansgrad. I Segeå är det tidigare känt att dagsländorna är negativt påverkade och ibland helt saknas på vissa lokaler, vilket kan härledas till näringspåverkan och grumligt vatten (data från recipientkontroll). Inom årets bottenfaunainventering i Malmö stad hittades endast tre arter totalt, trots besök på åtta olika lokaler. Naturvärde I de fall naturvärdet bedömdes som högt eller mycket högt i denna undersökning, beror det till största delen på fynden av rödlistade eller ovanliga arter. Således är det artens förekomst i sig och inte det totala artantalet eller någon annan faktor som påverkat indexet. Lokalen vid Lilla Mölleberga (lokal 5) verkar ha bäst naturligast försättningar för bottenfauna i allmänhet och är genom detta viktig att bevara. Troligen är lokalen det bästa stället för mer långsiktiga undersökningar av bottenfaunan inom de mellersta och nedre delarna i Segeå. Rödlistade eller ovanliga arter I undersökningen hittades en rödlistad och sex ovanliga arter. Kräftdjuret Proasellus coxalis hittades I Risebergbäcken vid Riseberga (lokal 1) i 12 exemplar samt i Oxiediket (lokal 4) i ett exemplar. Arten är i klassad som starkt hotad (EN) i den aktuella rödlistan från 2005 och kommer troligen att ha samma klassning i den nya rödlistan som utkommer 2010 (Ulf Bjelke, epostmeddelande ). Klassningen beror på artens begränsade utbredning i Sverige, som inskränker sig till västra Skåne. Tidigare fynd är gjorda i Höjeå, Råån, Rönneå och Stensån, men inte veterligen tidigare inom Segeåns avrinningsområde. Proasellus kan inte användas som miljöindikator, men förekommer i Sverige tillsammans med den smutsvattentåliga sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus och lever i samma typ av miljö, d v s i näringspåverkat vatten. En utökad artspecifik undersökning i Risebergabäcken skulle troligen resultera i fler fynd. Den ovanliga nattsländan Tinodes pallidulus har i Sverige sydlig utbredning och kan hittas i Skåne, Halland, Blekinge, Öland och Gotland (data ur s databas samt Artportalen). Oftast hittas den i små näringsrika och kalkrika rinnande vatten. Fynden på fyra lokaler i denna undersökning är därför inte överraskande. Resterande fem ovanliga arter var snäckor. Bithynia leachii, Valvata cristata och Gyraulus crista påträffas i näringsrika miljöer, både i vattendrag och stillastående vatten. Alla tre arterna är i Skåne hittade på åtskilliga lokaler. Snäckorna Physella acuta och Physella heterostropha är inkomna arter i relativt sen tid, och har ofrivilligt spridits ut i naturen med människans hjälp, t ex från akvarier. Acuta kommer ursprungligen från södra Europa och heterostropha från Nordamerika. De hittas inte sällan nedströms reningsverk med uppvärmt vatten och på tydligt näringspåverkade lokaler där de är gynnade. Lokalerna i Risebergabäcken och Oxiediket är således ganska typiska.

9 7 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler Tabell 4. Lokaler med fynd av rödlistade eller ovanliga arter i Malmö stad Hotklassning starkt hotad enligt Artdatabankens rödlista från Klassning ovanlig enligt databas. Kategori Art Lokal Starkt hotad (EN) Proasellus coxalis 12 1 Ovanlig Tinodes pallidulus Ovanlig Bithynia leachii 2 1 Ovanlig Valvata cristata 1 Ovanlig Gyraulus crista 1 Ovanlig Physella acuta 3 Ovanlig Physella heterostropha 3 Klassificering enligt EU:s vattendirektiv En klassificering av ekologisk status avseende bottenfauna på de undersökta lokalerna i Malmö stad 2009 har gjorts i figur 3. Den ekologiska statusen bedömdes vara hög i Sege å vid Lilla Mölleberga (lokal 5) och god i Sege å nedströms Skabersjödammen (lokal 6). I Risebergabäcken bedömdes alla tre lokalerna (lokal 1, 2 och 3) ha måttlig status. Även i Tygelsjöbäcken (lokal 7) bedömdes bottenfaunans ekologiska status vara måttlig, medan det i Oxiediket (lokal 4) bedömdes råda otillfredsställande status, och i Bunkeflodiket (lokal 8) dålig status. Figur 3. Klassificering enligt EU:s vattendirektiv av ekologisk status avseende bottenfauna för lokalerna i undersökningen 2009.

10 Bottenfauna i Malmö stad Undersökning av åtta lokaler Bilaga 1. Metodik Undersökningen har utförts av i Landskrona. är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat åtta provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 9 och 10 november 2009 med den s k sparkmetoden (efter SIS-metod SS ). Metodiken följer Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration av ca 70 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om bredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, kantvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (40x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 20 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 30 8 % god (gul cell, värde 70 92) och > 30 % svag (orange cell, värde under 70).

11 9 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4000 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5,0 ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p

12 Bottenfauna i Malmö stad Undersökning av åtta lokaler 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 20 taxa, *** i sjölitoral > 30 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar

13 11 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, ger 3 p, >50 ger 10 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 10 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (2005) Rödlistade arter i Sverige 2005 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från s databas har vägts in vid bedömningen.

14 Bottenfauna i Malmö stad Undersökning av åtta lokaler Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σn i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al Klass Benämning 1 Mycket högt index Shannons diversitets -index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >10 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4,

15 13 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler Bedömning av ekologisk status En bedömning av ekologisk status har gjorts enlig Naturvårdsverket, handbok 2007:4: Bedömningen anger den ekologiska statusen, där hög status anger ett bra eller önskat tillstånd och dålig status anger ett bristfälligt eller oönskat tillstånd. Vid bedömningen av den ekologiska statusen av bottenfauna sammanvägs tre index: ASPT-, DJ- och MISA-index. För mer information om beräkningar, ingående index m m hänvisas till PDF-rapporten Bilaga 3. Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Kalkning av sjöar och vattendrag. 2002:1. Nilsson, C. et al Bottenfauna i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 40. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks.

16 Bottenfauna i Malmö stad Undersökning av åtta lokaler Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 20. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 20. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 109: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 50. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 107: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 61.

17 15 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler Bilaga 4. Provpunktsvis redovisning I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag-bottenfauna tidsserier ( ). Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 30 8 % god (värde 70 92) och under 30 % svag (värde under 70). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,0-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Missgynnad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6,0 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från s databas med för närvarande 1555 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

18 Bottenfauna i Malmö stad Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Risebergabäcken, Riseberga SKA-Malmö1 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 20-30m nedströms bro Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,2 m Vattentemperatur 5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: 0 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D3 1 Grus: D3 1 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D1 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: D2 1 Fina block: 1 Makroalger: D1 2 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: block, sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Träd: D2 salix ask Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D3 ask nypon Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: D2 1 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 1 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: dagvatten styrka: 2 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Dominerande taxa: Gammarus pulex, 28% Chironomidae, 22% Empididae, 11% lågt måttlig högt lågt mycket lågt måttligt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 6p - Indikatorgrupper, renvatten: 1 familj husbyggare Gammarus, Elmis aenea Försurn.känslig sländart: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Gammarus: 3p Psychodidae Bäckbaggar: Iglar: - Musslor: Snäckor: B/P index: - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: mycket högt Kriteriepoäng - totalt: 22p Hotade arter: Proasellus coxalis (EN), 16p Ovanliga arter: Physella acuta, 3p Tinodes pallidulus, 3p Kommentarer: Lokalen uppvisade ett utarmat bottenfaunasamhälle med få arter och måttligt individantal. Mer tåliga arter eller grupper dominerade i antal t ex glattmaskar (Oligochaeta), sötvattensmärla (Gammarus pulex) samt fjädermygglarver (Chironomidae). Däremot hittades inga dagsländor alls, vilket brukar vara fallet på mer påverkade lokaler. Enligt Danskt Fauna-index var lokalen betydligt påverkad av organisk-eutrofierande föroreningar, vilket speglar näringsnivån och dagvattenpåverkan i vattendraget. Försuningsindexet uppnådde endast 6 poäng men resultatet är påverkat av föroreningsgraden, lokalen kan inte betraktas som annat än obetydligt försurningspåverkad. Intressant var fyndet av det rödlistade kräftdjuret Proasellus coxalis, vilken hittills endast är funnen i västra Skåne. Arten är tidigare inte känd inom Segeåns avrinningsområde. Även två ovanliga arter hittades: snäckan Physella acuta samt nattsländan Tinodes pallidulus. Naturvärdet var därför sammantaget mycket högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 4, obetydlig 4 betydlig 22 mycket högt i Landskrona AB

19 17 Bottenfauna i Malmö stad 2009 ARTLISTA Provpunkt Malmö 1 Risebergabäcken, Riseberga Provt.datum Provtagningskvalitet 95 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 SNÄCKOR Gastropoda Physella acuta ,4 KRÄFTDJUR Crustacea Proasellus coxalis 5 EN ,6 Gammarus pulex ,5 Pacifastacus leniusculus ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Elmis aenea ,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes pallidulus ,8 Hydropsyche pellucidula ,5 Hydropsyche siltalai ,6 Hydroptilidae 3 3 0,4 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Pericomini ,3 Simuliidae ,0 Chironomidae ,5 Ceratopogonidae ,5 Empididae ,3 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 20 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 20 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

20 Bottenfauna i Malmö stad Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Risebergabäcken, Jägershill SKA-Malmö2 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: nedströms bro "Lönngången" Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 1,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 1 Sand: 0 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: D2 2 Långskottsveg: D3 1 lånke Grov död ved: 0 Fin sten: D1 3 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D3 1 Mossor: D2 1 Fina block: 1 Makroalger: D1 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: block, veg Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: 0 Gräs/äng: 0 Träd: apel Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D3 häck Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D2 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: D1 3 Övrigt: D1 tomt Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 1 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: dagvatten styrka: 3 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: lågt måttlig lågt Dominerande taxa: Chironomidae, 47% Oligochaeta övriga, 22% Gammarus pulex, 20% mycket lågt måttligt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 6p - Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar Gammarus Försurn.känslig sländart: Indikatorgrupper, smutsvatten: Gammarus: 3p >100 Oligochaeta Bäckbaggar: - Asellus aquaticus, Psychodidae Iglar: - Musslor: Snäckor: B/P index: - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 6p Ovanliga arter: Gyraulus crista, 3p Tinodes pallidulus, 3p Kommentarer: Lokalen uppvisade fattiga förhållanden, med få arter. Enligt Danskt Fauna-index var påverkan betydlig från organisk-eutrofierande föroreningar, vilket avspeglas i förekomsten av framförallt tåliga arter eller grupper, såsom glattmaskar (Oligochaeta) och stövattensmärlor (Gammarus pulex). Nattsländor var mycket fåtaliga och dagsländor hittades inte alls. Förmodligen är lokalen starkt påverkad av dagvatten. Den exploaterade närmiljön bidrar heller inte till biologisk mångfald. Försuningsindexet uppnådde endast 6 poäng även på denna lokalen, men resultatet är påverkat av föroreningsgraden och lokalen kan inte betraktas som annat än obetydligt försurningspåverkad. Intressant var fynden av de ovanliga arterna Gyraulus crista och Tinodes pallidulus, båda förekommer i näringsrika miljöer. Naturvärdet var därför högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,1 4, obetydlig 4 betydlig 6 högt i Landskrona AB

21 19 Bottenfauna i Malmö stad 2009 ARTLISTA Provpunkt Malmö 2 Risebergabäcken, Jägershill Provt.datum Provtagningskvalitet 100 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 Eiseniella tetraedra ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 SNÄCKOR Gastropoda Gyraulus crista ,1 Bithynia sp ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,0 Gammarus pulex ,6 Pacifastacus leniusculus ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes pallidulus ,1 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche siltalai ,9 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Pericomini ,1 Simuliidae ,2 Chironomidae ,9 Empididae ,7 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 17 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 17 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

22 Bottenfauna i Malmö stad Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Risebergabäcken, Käglinge SKA-Malmö3 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 450m nedströms väg Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 5 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 1,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,1 m Vattentemperatur 7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 1 Överv.veg: D1 3 vass Grovdetritus: D1 3 Sand: 2 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: D1 2 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D2 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Finsediment nedströ Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: 0 Gräs/äng: D2 2 Träd: Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: D1 2 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 2 Lokal lämplig för provtagning: måttlig - enda stället med någorlunda hård botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: tveksamt Övriga iakttagelser i fält: Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: Golfbana styrka: 2 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Chironomidae, 25% Simuliidae, 25% Gammarus pulex, 23% lågt hög måttligt mycket lågt mycket lågt högt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: 10p - 3p Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 1 familj husbyggare Gammarus, Elodes, Elmis aenea Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Radix Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Lokalen uppvisade artfattiga förhållanden, medan tätheten av djur var mycket hög. Antalsmässigt dominerade mer tåliga arter, såsom tvåvingelarver och sötvattensmärla (Gammarus pulex). Dagsändor förekom men i mindre antal. Enligt Danskt Fauna-index var påverkan av organisk-eutrofierande föroreningar betydlig, liksom på de två andra lokalerna i Risebergabäcken. De naturliga förutsättningarna var inte de bästa på lokalen, med svårigheter att hitta strömmande vatten. Naturvärdet var allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 4, obetydlig 4 betydlig 0 allmänt i Landskrona AB

23 21 Bottenfauna i Malmö stad 2009 ARTLISTA Provpunkt Malmö 3 Risebergabäcken, Käglinge Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata X MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica/labiata ,0 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina ,0 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,7 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp ,3 Elmis aenea ,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche angustipennis ,5 Limnephilidae ,7 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,1 Simuliidae ,9 Chironomidae ,1 Ceratopogonidae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 16 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 17 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

24 Bottenfauna i Malmö stad Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Oxiediket, upp Björkelundsdammen SKA-OxieUpp Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 500 m NO Oxie m uppströms kulvert (bro) Lokal lämplig för provtagning: bra - något mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt hög måttligt mycket lågt högt lågt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 29% Oligochaeta övriga, 28% Potamopyrgus antipodarum, 27% Försurningspåverkan: obetydlig Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,2 m Vattentemperatur 7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: D3 2 Överv.veg: D1 2 igelknopp Grovdetritus: D1 2 Sand: 2 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: D2 2 Långskottsveg: D2 2 lånke Grov död ved: 0 Fin sten: D1 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 1 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: D3 2 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: vegetation, sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Träd: Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D1 gräs Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 0 Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: Gammarus: Bäckbaggar: 9p - 3p Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 1 familj husbyggare Gammarus, Elmis aenea Indikatorgrupper, smutsvatten: >100 Oligochaeta Iglar: - Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Dom. markanvändning: jordbruksbygd Naturvärde: mycket högt Kriteriepoäng - totalt: 22p Hotade arter: Proasellus coxalis (EN), 16p Ovanliga arter: Physella heterostropha, 3p Tinodes pallidulus, 3p Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Lokalen uppvisade lågt artantal med dominans av vissa mer tåliga arter. Sötvattensmärla (Gammarus pulex) var t ex talrikt förekommande. Mer krävande djur såsom dagsländor var däremot fåtaliga. Enligt Danskt Fauna-index bedömdes påverkan som betydlig av organisk-eutrofierande föroreningar. Vattendraget är troligen påverkat av dagvatten från Oxie, vilket påverkar renvattenkrävande djur negativt. Intressant var fynden av det rödlistade kräftdjuret Proaselleus coxalis, som hittades i ett exemplar. Dessutom noterades de ovanliga arterna snäckan Physella heterostrofa samt nattsländan Tinodes pallidulus på lokalen. Naturvärdet var därför mycket högt. Dessa arter är inte renvattenkrävande. Lokalen uppvisade vid ett tidigare besök 2005 ungefär samma artantal. Dock hittades då inte de rödlistade eller ovanliga arterna, vilket kan vara en tillfällighet. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,3 4, obetydlig 4 betydlig 22 allmänt mycket högt i Landskrona AB

25 23 Bottenfauna i Malmö stad 2009 ARTLISTA Provpunkt Malmö 4 Oxiediket, upp Björkelundsdammen Provt.datum Provtagningskvalitet 100 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,0 Eiseniella tetraedra ,0 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda Physella heterostropha ,1 Acroloxus lacustris X Potamopyrgus antipodarum ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Proasellus coxalis 5 EN 1 1 0,0 Gammarus pulex ,3 Pacifastacus leniusculus ,0 VATTENKVALSTER Hydracarina ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena riparia ,0 Elmis aenea ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes pallidulus ,0 Hydropsyche angustipennis ,2 Hydropsyche siltalai ,1 Limnephilus extricatus? ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,3 Pilaria sp ,0 Dicranota sp ,7 Chironomidae ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 20 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 21 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

26 Bottenfauna i Malmö stad Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Lilla Mölleberga SKA-Malmö5 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Läge: 30-40m nedströms bro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,4 m Vattentemperatur 6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 3 Sand: 0 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D3 1 Grus: D3 2 Långskottsveg: D1 2 nate Grov död ved: 0 Fin sten: D1 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: D2 2 Fina block: 1 Makroalger: D3 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 2 Träd: D2 pil Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D3 pil Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: D2 2 Övrigt: D1 sten Åker: 1 0 Beskuggning (0-3): 0 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt hög högt lågt lågt mycket högt måttligt Dominerande taxa: Simuliidae, 22% Gammarus pulex, 15% Hydropsyche siltalai, 13% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 3p 5 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius Gammarus: 3p volckmari Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: Erpobdella, Sphaerium, Radix, Snäckor: Psychodidae B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Bithynia leachii, 3p Valvata cristata, 3p Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 6p Kommentarer: Lokalen uppvisade ett relativt fint och varierat bottenfaunsamhälle med högt art- och indvidantal. Av viktigare grupper saknades bara bäcksländor. Lokalen näringspåverkade karaktär illusterars av de stora mängderna filterande organismer, t ex musslor samt vissa nattsländor och tvåvingar. Enligt Danskt Fauna-index kan lokalen bedömas vara måttligt påverkad av organiskt-eutrofierande föroreningar, vilket ger en ganska rättvis bild av dessa näringspåverkade delar av Segeån. Två ovanliga snäckarter hittades i proverna, vilka normalt finns i denna typen av miljö: Valvata cristata och Bithynia leachii. Naturvärdet bedömdes som högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 5, obetydlig 5 måttlig 6 högt i Landskrona AB

27 25 Bottenfauna i Malmö stad 2009 ARTLISTA Provpunkt Malmö 5 Sege å, Lilla Mölleberga Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,0 Planaria-Dugesia ,0 Polycelis sp ,0 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,3 Helobdella stagnalis ,2 Theromyzon tessulatum ,1 Erpobdella octoculata ,6 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 Sphaerium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,2 Radix auricularia ,0 Acroloxus lacustris ,0 Valvata cristata ,0 Bithynia leachii ,1 Bithynia tentaculata ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 Gammarus pulex ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina X DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis buceratus ,9 Baetis rhodani ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,2 Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,8 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropus flavomaculatus ,0 Cheumatopsyche lepida ,2 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,3 Hydropsyche siltalai ,1 Lepidostoma hirtum ,7 Limnephilidae ,2 Goera pilosa ,0 Molanna angustata ,0 Athripsodes cinereus ,6 Athripsodes sp ,0 TVÅVINGAR Diptera Pericomini ,0 Simuliidae ,7 Chironomidae ,0 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 38 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 39 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

28 Bottenfauna i Malmö stad Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, nedströms Skabersjödammen SKA-SkabersjöNed Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Malmö/Svedala Läge: tidigare lokal Sege2 - ca 100m uppströms motorväg Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,4 m Vattentemperatur 7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D1 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D2 1 Sand: 0 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: D3 2 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D2 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D1 2 Mossor: D2 1 Fina block: 1 Makroalger: D1 2 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 1 Gräs/äng: D1 3 Träd: D3 Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 0 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Damm styrka: 2 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Pisidium sp., 22% Elmis aenea, 22% Sphaerium sp., 16% måttligt mycket hög högt mycket lågt mycket lågt mycket högt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 2p 1 familj husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius Gammarus: 3p volckmari Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: >100 Oligochaeta Musslor: Asellus aquaticus, Erpobdella, Snäckor: Sphaerium, Radix B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Bithynia leachii, 3p Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Kommentarer: Artantalet var måttligt, samtidigt som tätheten av djur var mycket hög. Det senare beroende på stora mängder med filtrerande djur som musslor och nattsländor. Lokalen är tydligt påverkad av organiskt material från uppströms liggande Skabersjödammen. Enligt Danskt Fauanindex är påverkan från organisk-eutrofierande föroreningar betydlig. Att syrgashalten samtidigt är tillfredställande vittnar den stora mängden med bäckvattenbaggar. Den ovanliga snäckan Bithynia leachii hittades i ett exemplar. Naturvärdet bedömdes som allmänt. Lokalen har besökts vid två tidigare tillfällen, då liknande resultat erhölls vad gäller artantal och föroreningsbedömning. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,2 4, obetydlig 4 betydlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig 3 allmänt allmänt allmänt i Landskrona AB

29 27 Bottenfauna i Malmö stad 2009 ARTLISTA Provpunkt Malmö 6 Sege å, ned Skabersjödammen Provt.datum Provtagningskvalitet 90 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,0 Polycelis sp ,0 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,4 Glossiphonia concolor X Erpobdella octoculata ,1 Erpobdella testacea ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,7 Sphaerium sp ,7 SNÄCKOR Gastropoda Radix auricularia ,0 Gyraulus acronicus/albus ,1 Bithynia leachii ,0 Bithynia tentaculata ,3 Potamopyrgus antipodarum ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,0 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis buceratus ,0 Baetis rhodani ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,8 Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche angustipennis ,6 Hydropsyche pellucidula ,7 Hydropsyche siltalai ,6 Athripsodes cinereus ,0 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,0 Simuliidae ,2 Chironomidae ,2 Limnophora sp ,0 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 30 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 32 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

30 Bottenfauna i Malmö stad Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: TYGELSJÖBÄCKEN Tygelsjöbäcken SKA-Malmö7 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 30-40m nedströms bro Lokal lämplig för provtagning: bra - mest grus Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Allmänt Försurningspåverkan: obetydlig Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: lågt mycket hög mycket lågt mycket lågt mycket lågt högt måttligt Dominerande taxa: Potamopyrgus antipodarum, 89% Gammarus pulex, 4% Chironomidae, 4% Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,8 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 1,5 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,4 m Vattentemperatur 6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: D3 1 Överv.veg: D1 2 glycenia Grovdetritus: D1 2 Sand: D2 2 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: D1 3 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: 1 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 1 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: D2 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 2 Träd: D3 Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: D2 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: D3 2 Övrigt: Åker: D2 2 0 Beskuggning (0-3): 0 Dom. markanvändning: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 10p - Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 1 familj husbyggare Gammarus, Elodes, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Erpobdella Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Påverkan A: Reningsverk styrka: 2 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Ovanliga arter: Tinodes pallidulus, 3p Kommentarer: Artantalet på lokalen var lågt men individantalet samtidigt mycket högt. Den största mängden av de funna djuren bestod av små exemplar av snäckan Potamopyrgus antipodarum som är en brackvattentålig art. Generellt uppvisade lokalen näringspåverkad prägel, med få renvattenkrävande arter. Av dagsländor hittades endast ett exemplar. Enligt Danskt Faunaindex var påverkan från organiskt-eutrofierande föroreningar måttlig. Den ovanliga nattsländan Tinodes pallidulus påträffades i ett exemplar. Naturvärdet bedömdes som allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,7 4, obetydlig 5 måttlig 3 allmänt i Landskrona AB

31 29 Bottenfauna i Malmö stad 2009 ARTLISTA Provpunkt Malmö 7 Tygelsjöbäcken Provt.datum Provtagningskvalitet 100 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Planaria-Dugesia ,0 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Gyraulus albus ,1 Potamopyrgus antipodarum ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani ,0 SKALBAGGAR Coleoptera Haliplus sp ,0 Elodes sp ,0 Elmis aenea ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes pallidulus ,0 Hydropsyche angustipennis ,5 Hydropsyche siltalai ,1 Limnephilidae ,1 Limnephilus extricatus? ,1 Micropterna sequax ,0 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,0 Pilaria sp ,0 Chironomidae ,9 Limnophora sp ,0 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 22 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 22 INDIVIDANTAL Individantal/m i Landskrona AB

32 Bottenfauna i Malmö stad Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: BUNKEFLODIKET Bunkeflodiket SKA-Malmö8 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Malmö Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 75m uppströms väg, i svag krök Lokal lämplig för provtagning: dålig - igenvuxet plus mjukbotten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 0,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: D1 3 Överv.veg: D1 3 Grovdetritus: D1 3 Sand: D2 2 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: D3 1 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: 1 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: D2 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: 0 Gräs/äng: 0 Träd: Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D1 gräs Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: D2 3 0 Beskuggning (0-3): 1 Dom. markanvändning: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: uttorkning? styrka: 2 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Dominerande taxa: Asellus aquaticus, 70% Chironomidae, 21% Simuliidae, 3% måttligt hög mycket lågt mycket lågt mycket lågt högt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 7p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 3p 1 familj husbyggare Elodes, Elmis aenea, Limnius volckmari Gammarus: - Bäckbaggar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Iglar: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Psychodidae Musslor: - Snäckor: B/P index: - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: De naturliga förutsättningarna var dåliga med knappt synligt vatten täckt av vegetation. Trots detta hittades ändå 28 taxa och t o m ett exemplar av en dagslända. Övervägande delen av bottenfaunan bestod av sötvattensgråsuggor ( Asellus aquaticus) samt skalbaggar och tvåvingar. Enligt Danskt Fauna-index kan lokalen bedömas som betydligt påverkad av organiskt-eutrofierande föroreningar. Troligen kan vattendraget torka ut helt under vissa perioder. Försurningsindexet påverkades negativt av föroreningsgraden, men försurningspåverkan kan inte anses vara annat än obetydlig. Naturvärdet bedömdes som allmänt, inga rödlistade eller ovanliga arter hittades. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 4, obetydlig 4 betydlig 0 allmänt i Landskrona AB