Bottenfauna och fisk 2014

Transkript

1 på uppdrag av Höje å vattenråd

2 Tom sida

3 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Höje å vattenråd Omslagsbild: En av de undersökta lokalerna (Ny 2) i Höje å vid Trolleberg. Landskrona EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Områdesbeskrivning... 5 Tillstånd före restaurering (28)... 5 Resultat bottenfauna... 6 Resultat elfiske... 8 Bilaga 1. Metodik bottenfauna... 1 Bilaga 2. Artlista och provpunktsbeskrivning bottenfauna Bilaga 3. Metodik elfiske Bilaga 4. Elfiskeprotpkoll Sammanfattning Efter restaureringen av den nya meanderfåran 21 hade det skett en oväntat snabb etablering av bottenfauna och fisk vid den första undersökningen 212 på de nya bottnarna, vilket var ett tecken på att de fungerade väl. Jämfört med förundersökningen av den ursprungliga åfåran (28) hade de nya bottnarna en likartad fauna. När det gäller artsammansättningen kan inte några stora skillnader ses mellan undersökningsåren. De flesta av de arter som hittades 28, fanns även på de nya lokalerna 212 och 214. Jämfört med lokal H21 i recipientkontrollprogrammet, som ligger ca en km uppströms, var artantalen 214 något högre vid de nyanlagda sträckorna. Föroreningspåverkan var betydlig vid H21 och måttlig vid Ny1 och Ny2. Med erfarenhet från andra nyanlagda bottnar kommer troligen en fortsatt etablering av bottenfaunaarter att ske under flera år. När det gäller fisk fanns öring och grönling i ungefär samma tätheter som 28, medan mört och ål fanns i större tätheter på de nya bottnarna. Öring hade reproducerat sig på de nya bottnarna. Uppdrag Ekologgruppen har inom ramen för Höjeå-projektet II etapp III, på uppdrag av Höje å vattenråd, undersökt bottenfauna och fisk i en restaurerad meanderslinga i Höjeå vid Trolleberg under hösten 212 och 214. Meanderslingan restaurerades 21, och innan dess, 28, gjordes en förstudie av bottenfauna och fisk. Rapporten sammanfattar resultatet av undersökningarna som gjordes 212 och 214, samt jämför med tillståndet som rådde innan restaureringen. Bakgrund 21 gjordes en restaurering av en cirka 78 m lång, meandrande sträcka av Höje å vid Trolleberg strax nedströms Lund. Restaureringen var en del av projekt Höjeåstråket, som drevs av Lund, Lomma och Staffanstorps kommuner, genom Höje å vattendragsförbund. Det var en äldre, igenfylld meandrande åfåra nere i ådalen (norra fåran i figur 1) som restaurerades. Större delen av Höjeåns vattenflöde leds därefter i den restaurerade meanderfåran och endast en liten del i den södra, rätade kanalen. I den restaurerade meanderslingan placerades sten och grus ut på strömvattensträckorna, för att förbättra förutsättningarna för fisk och övrig fauna knutna till dessa miljöer. Ingen utläggning av bottenmaterial gjordes på lugnvattensträckorna. 4

5 Områdesbeskrivning Figur 1. Karta över området med de undersökta provplatserna. Den norra fåran är den restaurerade meanderslingan med de undersökta lokalerna Ny1 och Ny2 där nytt bottenmaterial med sten och grus lagts ut. Tillstånd före restaurering (28) Innan restaureringsprojektet genomfördes undersöktes bottenfaunan och fiskförekomsten inom området. Undersökningarna gjordes under augusti-september 28 av Ekologgruppen. Resultaten har redovisats i rapporten Miljökonsekvensbeskrivning avseende omledning av Höje å på fastigheterna Värpinge 15:1 och 15:4 samt Trolleberg 1:1 i Lunds respektive Staffanstorps kommun, Ekologgruppen 29. Bottenfauna Bottenfaunaprover togs på fyra lokaler, NO, SO, Tvär och SV 28, med två delprov per lokal( se figur 1). Bottenfaunan hade en förväntad sammansättning för näringsrika, lugnflytande slättåar med måttligt artantal och hög individtäthet. Merparten av de noterade arterna var vanligt förekommande i traktens vattendrag. På de mer lugnflyttande partierna dominerades bottenfaunasamhället av tåliga grupper som fjädermygglarver, Chironomiidae, och sötvattensgråsugga, Asellus aquaticus. Representanter från de flesta djurgrupper noterades. Sötvattensmärlan, Gammarus pulex, var den mest talrika arten, även dagsländor och de syrgaskrävande bäckvattenbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari noterades i riklig mängd. Naturvärdet klassades som allmänt utifrån en bedömning av artsammansättning och individrikedom. Den för regionen ovanliga nattsländan Brachycentrus subnubilus noterades på alla fyra lokalerna. I övrigt noterades inga rödlistade eller ovanliga arter. Eftersök av stormusslor gjordes i samband med fältundersökningarna, men inga musslor påträffades. Inga fynd av musslor i sen tid är kända från den aktuella sträckan. 5

6 Fisk Ett elfiske gjordes ca 35 m nedströms sammanflödet på en 25 m lång sträcka med en avfiskad bredd på 2,5 m (lokal SV i figur 1). Fisket var kvalitativt och uppskattningen av tätheten var därför ungefärlig. Bottnen var stenig till grusig och vattenflödet var strömmande till stråkande. Vid provfisket erhölls rikligt med grönling. Både öringyngel och äldre öring förekom, samt enstaka mört och ål. Förekomsten av årsyngel vittnade om att öring reproducerade sig i närområdet. Resultat bottenfauna Bottenfaunan i den restaurerade meanderslingan undersöktes 214 på två provpunkter, Höje- Trolleberg Ny1 och Höje-Trolleberg Ny 2 (se figur 1). De två provplatserna var relativt lika med avseende på ström- och bottenförhållanden. Artlistor och provpunktsbeskrivningar redovisas i bilaga 2. Resultaten av bottenfaunaundersökningen från de två provpunkterna var likartade, se tabell 1 och figur 2. Den uppströms liggande Ny2 hade mer renspolad botten med något fler renvattendjur, bl a förekom bäcksländor. På båda lokalerna registrerades höga till måttligt höga art- och individantal. Renvattenkrävande djur förekom ganska rikligt, men även djur som är tåliga mot organiska och eutrofierande föroreningar förekom. Båda lokalerna bedömdes vara måttligt påverkade av föroreningar. En ovanlig nattsländeart (Brachycentrus subnubilus) hittades, den fanns även 28. Naturvärdet bedömdes vara allmänt på båda lokalerna. En oväntat snabb etablering av bottenfaunan hade skett redan 212 på de nya bottnarna, vilket var ett tecken på att de nyanlagda bottnarna fungerade väl. Jämfört med förundersökningen av den ursprungliga åfåran (28) hade de nya bottnarna en likartad fauna. I figur 3 ses en jämförelse mellan den procentuella fördelningen mellan funktionella grupper på lokalerna 28, 212 och 214. Art- och individantalen var lägre 214 än 212, men det är svårt att avgöra om det har med bottenförhållandena att göra, då samma trend finns vid andra lokaler i Höje å. Sommaren 214 hade lågt vattenstånd vilket kan påverka resultatet. Dessutom rådde högflöde strax innan provtagningen, vilket också kan spela in. När det gäller artsammansättningen kan inte några större skillnader ses mellan undersökningsåren. De flesta av de arter som hittades 28, fanns även på de nya lokalerna 212 och 214. Artsammansättningen var också lik den som finns längre uppströms i Höje å, i recipientkontrollprogrammets lokaler: 2 uppströms Lund och 21 nedströms Lunds reningsverk (tabell 1). En påverkan från reningsverket märks nedströms Lund, där föroreningspåverkan på bottenfaunan bedöms vara betydlig. Tabell 1. Resultat av bottenfaunaundersökning på de undersökta lokalerna i Höje å vid Trolleberg 214 (NY1 och NY2). Som jämförelse redovisas även resultat från recipientkontrollprogrammet 214 vid lokalerna i Höje å upp- och nedströms Lund. Provpunkt nr Antal taxa Individ- täthet Shannonindex Organisk förorenings- påverkan (DFI-index) Naturvärde ind/m 2 poäng bedömning poäng bedömning 2 Höje å uppstr Lund ARV ,7 5 måttlig 4 allmänt 21 Höje å nedstr Lund ARV ,4 4 betydlig 3 allmänt NY2 Höjeå-Trolleberg ,5 5 måttlig 3 allmänt NY1Höjeå-Trolleberg ,6 5 måttlig 3 allmänt 6

7 Antal taxa Övriga Renvattenkrävande Smutsvattentåliga NO SO Tvär SV Hoj21 Ny 2 Ny 1 Hoj21 Ny 2 Ny Figur 2. Resultat av bottenfaunaundersökning i Höje å vid Trolleberg 28 (två delprov/lokal), samt 212 och 214 (fem delprov/lokal). Som jämförelse har även lokal HOJ21 i vattenkontrollen tagits med. Totalt antal arter/taxa (hela stapeln), samt antalet taxa av renvattenkrävande (positiva arter/grupper i föroreningsindex, DFI, se bil. 1) och smutsvattentåliga (negativa arter/grupper i föroreningsindex, DFI, se bilaga 1) respektive övriga djurgrupper. Resultatet 28 är inte helt jämförbart med de senare undersökningarna eftersom en mindre håvningsinsats gjordes då (2 delprov istället för 5 delprov per lokal). 1% Bottenfauna - funktionella grupper 8% 6% 4% Sönderdelare Skrapare Predatorer Detritusätare Filtrerare 2% % SO NO Tvär SV HOJ21 NY 1 Ny 2 HOJ21 NY 1 Ny Figur 3. Resultat från bottenfaunaundersökning i Höje å vid Trolleberg 28, 212 och 214. Figuren visar individantalets procentuella fördelning på olika funktionella grupper, det vill säga olika strategier för födointag. Flera renvattenkrävande grupper finns inom skrapare och sönderdelare. Detritusätare trivs i dött organiskt material och filtrerare gynnas av god tillgång på organiskt material i vattnet, som till exempel finns naturligt nedströms sjöar och i lugnflytande partier. Flera filtrerare kräver stabilt, fast substrat. 7

8 Den ekologiska statusen för bottenfaunaundersökningarna 212 och 214 har räknats ut och den sammanvägda bedömningen redovisas i tabell 2. Med ledning av detta resultat görs slutledningen att den sammanvägda ekologiska statusen var god i den restaurerade meanderslingan. Tabell 2. Bedömning av bottenfaunans ekologiska status enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 för lokalerna i den restaurerade meanderslingan 212 och 214. Statusklass 1=Hög, 2= God, 3=Måttlig, 4=Otillfredsställande, 5=Dålig. lokal år Sammanvägd Ekologisk status Ny1 212 hög Ny1 214 god Ny2 212 god Ny2 214 hög Resultat elfiske Bottnarna på de båda elfiskelokalerna i den restaurerade meanderbågen var relativt mjuka med finsediment som dominerande substrat. Utlagd grus, sten och block medförde dock, tillsammans med en rik växtlighet, att framför allt uppväxtmiljön för fisken har förbättrats gentemot före restaureringen. Elfiskeprotokoll redovisas i bilaga 4. Elfisket som gjordes 28, i den gamla å-fåran, innan vattnet leddes in i den restaurerade meanderbågen var kvalitativt, vilket innebär att fisktätheten inte utreddes och några jämförelser av antalet fiskar kan inte göras. Nedan sammanfattas resultatet av elfisken 212 och 214 (tabell 2-3 och figur 4) och det kan konstateras att alla fiskarterna som fanns i den gamla å-fåran har utökat sitt utbredningsområde även till den nya meanderslingan. Elfiskena 212 och 214 visar att det fanns gott om fisk på de båda lokalerna i den restaurerade meanderbågen. Antalet arter var högt, 5 arter 212 och 6 arter 214. Både småöring (+) och äldre öring (>+)fångades, vilket innebär att dessa reproducerar sig. Högst tätheter registrerades av grönling och mört, båda undersökningsåren. Dessutom förkom gott om ål. Andra arter som fångades i undersökningarna var abborre, sutare och gädda. Resultaten från 212 och 214 var lika på de båda lokalerna. Tätheten var dock något lägre 212 än 214, men skillnaderna var små och kan förklaras med naturlig variation. Den ekologiska statusen för elfiskeundersökningarna 212 och 214 har räknats ut och redovisas i tabell 5. Med ledning av detta resultat bedöms den sammanvägda ekologiska statusen vara otillfredsställande i den restaurerade meanderslingan. Det bör påpekas att vid beräkningen av statusklasserna (VIX) påverkar förekomsten av ål klassningen negativt. Då ål förekommer på lokalerna har detta sänkt bedömningen. Ny botten i Höje å vid Trolleberg (212) 8

9 Tabell 3. Resultat av elfiskeundersökning i Höje å vid Trolleberg 212 och 214, lokal Ny1. Trolleberg Ny 1 Antal fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/1m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/1m2) öring ,92 1, öring > ,99 1, mört ,96, grönling ,89, ål ,85, abborre , 1 1 sutare 1 38,3 *- 1,7 *P 1-värden i kursiv stil EST (Fiskeriverket information 1999:3, sid 5). Övriga är beräknade enligt zippin-metoden ZIPP(sid 48) Tabell 4. Resultat av elfiskeundersökning i Höje å vid Trolleberg 212 och 214, lokal Ny2. Trolleberg Ny 2 Antal fångade ind Minlängd (mm) Maxlängd (mm) Vikt (g/1m2) Fångseffekt (P3-värde)* Beräknat antal ind Beräknad täthet (antal/1m2) öring ,97,86 11,4 3 4,3 1 öring > , mört ,, grönling ,99, ål ,68, gädda ,88 1,4 *P 1-värden i kursiv stil EST (Fiskeriverket information 1999:3, sid 5). Övriga är beräknade enligt zippin-metoden ZIPP(sid 48) Tabell 5. Bedömning av den sammanvägda ekologiska statusen med avseende på fisk enligt fiskeriverkets bedömningsystem ekologisk status för vattendrag för de elfiskade lokalerna i den restaurerade meanderbågen 212 och 213. Statusklass (VIX) 1=Hög, 2= God, 3=Måttlig, 4=Otillfredsställande, 5=Dålig. lokal år Sammanvägd Ekologisk status Ny1 212 otillfredsställande Ny1 214 otillfredsställande Ny2 212 otillfredsställande Ny2 214 otillfredsställande Täthet (ind/m 2 ) öring + öring >+ mört grönling ål abborre sutare gädda Figur 4. Tätheten (ind/1 m 2 ) av olika fiskarter på den restaurerade sträckan 212 och 214. Staplarna utgör medelvarden av två lokaler (Trolleberg Ny 1 och Ny 2). 9

10 Bilaga 1. Metodik bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona, som är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 1

11 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 11

12 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. I sjöarna har ingen bedömning av organisk påverkan gjorts eftersom den interna produktionen av organiskt material ofta är stor och förutsättningarna för ansamling av organiskt material också är betydligt större än i rinnande vatten. Därvid blir det svårt att bedöma eventuell yttre påverkan av organisk förorening. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 12

13 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. 13

14 ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att phvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning 1 Mycket högt index Shannons diversitets -index Bedömning av ekologisk status ASPT, MISA/MILA, DJindex ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 14

15 Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4 Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

16 Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

17 Bilaga 2. Artlista och provpunktsbeskrivning bottenfauna I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver På högersidan finns de kompletta artlistorna. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 16 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 17

18 Bottenfauna i Höje å vid Trolleberg 214 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HÖJE Å Höje å, Trolleberg Hoj-Trolleberg Ny1 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: grävt Koordinater x: Läge y: Kommun: Lund ca 1 km nedstr Trolleberg - I åkrök, vid stängsel Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),7 m Vattentemperatur 8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D1 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D2 1 Sand: D3 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D1 3 Långskottsveg: D2 1 Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: D1 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D2 2 Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: Dom.art slinga Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig högt lågt lågt mycket högt måttligt Dominerande taxa: Chironomidae, 23% Baetis buceratus, 15% Hydropsyche angustipennis, 13% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 4 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Snäckor: 1p Erpobdella, Sphaerium B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Ovanliga arter: Brachycentrus subnubilus, 3p Kommentarer: Vid provtagningen var vattnet grumligt och flödet fortfarande högt, men sjunkande efter ett rejält högflöde veckorna innan. Lokalen hade ett högt antal arter och en måttlig individtäthet. Av de vanligaste djurgrupperna saknades bäcksländor. Det var tåliga fjädermygglarver (Chironomidae) som dominerade och utgjorde en fjärdedel av det totala individantalet. Både renvattenkrävande och smutsvattentåliga djur förekom. Lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. En ovanlig nattsländeart hittades. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Resultatet var något bättre än på lokal Hoj21 i recipientkontrollprogrammet, som ligger en bit uppströms, där föroreningspåverkan var betydlig. Jämfört med undersökningen 212 var art- och individantal lägre 214, men det är svårt att avgöra om det har med bottenförhållandena att göra, då samma trend finns vid andra lokaler i Höje å. I övrigt var indexvärdena och bedömningen av föroreningspåverkan likvärdiga. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,3 4, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 5 måttlig 3 högt allmänt 18

19 ARTLISTA Provpunkt: Höje-Trolleberg Ny1 Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Polycelis sp ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 Helobdella stagnalis , Theromyzon tessulatum ,1 Erpobdella octoculata ,7 Erpobdella testacea ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 Sphaerium sp ,3 SNÄCKOR Gastropoda Bathyomphalus contortus ,1 Anisus vortex ,1 Gyraulus albus ,2 Ancylus fluviatilis ,5 Bithynia tentaculata ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellidae 5 1 1,1 Asellus aquaticus ,4 Gammarus pulex ,8 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis luctuosa ,4 Baetis buceratus ,8 Baetis rhodani ,2 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,1 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,8 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Hydropsyche angustipennis ,8 Hydropsyche pellucidula ,2 Brachycentrus subnubilus ,1 Lepidostoma hirtum ,2 Limnephilus fuscicornis ,1 Athripsodes cinereus ,2 Athripsodes sp ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Dicranota sp ,2 Simuliidae ,8 Chironomidae ,1 Ceratopogonidae ,4 Tabanidae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 35 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 35 INDIVIDANTAL Individantal/m

20 Bottenfauna i Höje å vid Trolleberg 214 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HÖJE Å Höje å, Trolleberg Hoj-Trolleberg Ny2 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: grävt Koordinater x: Läge y: Kommun: Lund ca 1 km nedstr Trolleberg - -1 m upp al Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,6 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),7 m Vattentemperatur 8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D1 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D2 1 Sand: D3 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D1 3 Långskottsveg: D1 1 Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: D2 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: Åker: D2 2 Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: bra - men högflöde Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt måttligt lågt mycket högt måttligt Dominerande taxa: Hydropsyche angustipennis, 23% Elmis aenea, 17% Baetis buceratus, 12% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 bäcksländesläkte Försurn.känslig sländart: 3p 3 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: 1p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Snäckor: 1p Erpobdella, Sphaerium B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Ovanliga arter: Brachycentrus subnubilus, 3p Kommentarer: Vid provtagningen var vattnet grumligt och flödet fortfarande högt, men sjunkande efter ett rejält högflöde veckorna innan. Lokalen hade ett måttligt antal arter och måttligt hög individtäthet. Många djurgrupper påträffades, även en bäckslända. Det var nätspinnande nattsländor (Hydropshyche angustipennis) som dominerade och utgjorde en fjärdedel av det totala individantalet. Både renvattenkrävande och smutsvattentåliga djur förekom Lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. En ovanlig nattsländeart hittades. Naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämfört med undersökningen 212, var art- och individantal lägre 214, men det är svårt att avgöra om det har med bottenförhållandena att göra, då samma trend finns vid andra lokaler i Höje å. I övrigt var indexvärdena och bedömningen av föroreningspåverkan likvärdiga. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 4, obetydlig 5 måttlig ,5 5, obetydlig 5 måttlig 3 allmänt allmänt 2

21 ARTLISTA Provpunkt: Höje-Trolleberg Ny2 Provt.datum Provtagningskvalitet 9 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,1 Planaria-Dugesia 3 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 Helobdella stagnalis ,5 Erpobdella octoculata ,9 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,8 Sphaerium sp ,8 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis luctuosa ,1 Heptagenia sulphurea ,2 Baetis buceratus ,8 Baetis rhodani ,5 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,6 Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,8 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,1 Hydropsyche angustipennis ,2 Brachycentrus subnubilus ,6 Lepidostoma hirtum ,1 Athripsodes cinereus ,6 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,9 Chironomidae ,5 Ceratopogonidae ,2 Tabanidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 29 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 29 INDIVIDANTAL Individantal/m

22 Bilaga 3. Metodik elfiske Elfisket utfördes av Ekologgruppen. Den tillämpades metoden gjordes enligt successiv utfiskning efter Handbok för miljöövervakning, elfiske i rinnande vatten, kvantitativt elfiske. Vid fisketillfället ifylldes fiskeriverket elfiskeprotokoll med metodangivelser, lokalbeskrivningar och primärdata. Efter renskrivning redovisades sedan detta till fiskeriverket. Fångsteffektivitet och täthet beräknades efter Bohlin (1984) för alla fångade arter och uppdelat på årsungar (+) respektive äldre individer (>+) för öring och lax. I de fall då fångsteffektiviteten efter tre utfisken (P 3 -värdet) var lägre än,25 användes riksgenomsnitt (EST) som finns angivna i Fiskeriverket information 1999:3 (Degerman och Sers) sid 5. När P 3 -värdet var större än,25 användes Zippin-metoden (ZIPP), sid 48 i samma rapport. VIX och statusklassning De ingående parametrarna i VIX är: Sammanlagd täthet av öring och lax Andel toleranta individer Andel individer som leker på hårt bottenmaterial (grus, sten) Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel reproducerande laxfiskarter Indexet visar i första hand effekter av näringspåverkan, inklusive bottensedimentation, igenväxning och låg syrehalt. Vidare tydliggör indexet påverkan av försurning samt hydrologisk och morfologisk påverkan. Enligt klassgränserna för VIX anges vattendragens status enligt tabell 1. Tabell 6. Vattendragens status enligt VIX-klass Generell påverkan Status VIX-klass Hög 1 God 2 Måttlig 3 Otillfredsställande 4 Dålig 5 22

23 Bilaga 4. Elfiskeprotpkoll Elfiskeprotokoll för Skåne län TOPOGRAFISK KARTA: 2C NO VATTENDRAGSNAMN: Höjeå Kommun: Lund Kommunnr: 1281 LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: 12 INVENT Vattendragskoordinater: X: Y: LOKALKOORDINATER: X: Y: LOKALNAMN: Trolleberg Ny 1 Huvudflodomr: Biflödesnr: Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Birgitta Bengtsson, Bengt WeddinDATUM: ADRESS/TELE/E-POST: Järnvägsgatan 19 B, Landskrona ORGANISATION/AVD: KONS , birgitta.bengtsson@ekologgruppen.com METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): AGGREGAT (MÄRKE): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C): VATTENTEMP ( C): Lugab VOLTSTYRKA (V): 2 6, 25,6,3 13, 13,4 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X): 6, Klart X Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Grumligt Mycket grumligt Klart Färgat Kraftigt färgat X 15 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT X STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL X HÖG Vattenföring: Jämn X Intermediär Ojämn m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN1 STEN2 BLOCK1 BLOCK2 BLOCK3 (<,2mm) (2-3cm)) (3-4cm) (4-2cm) SUBSTRAT * (D1, D2, D3): FÖREKOMST (-3): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): D1 (,2-2mm) (,2-2cm) (2-1 cm) D2 (1-2 cm) D3 3 SAND 1 2 STEN2 1 BLOCK1 1 1 FINSED GRUS STEN1 VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (-3): ÖV.VÄXT. D1 FLYTBL SLINGE D3 ROSETT MOSSA PÅV.ALG D2 D1 3 FLYTBL SLINGE 2 ROSETT MOSSA PÅV.ALG 2 BLOCK2 BLOCK3 HÄLL LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. HÄLL (>2cm) ARTIFICIELL DOMIN.TRÄDSLAG: NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/1m 2 ):, ANTAL PER FISKEOMGÅNG 1 ART ART ÖRING + 2 ÖRING >+ 3 MÖRT GRÖNLING ÅL SUTARE ANTAL PER FISKEOMGÅNG