Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna

Transkript

1 Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån 2015 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna

2 Titel: Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring - bottenfauna Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Cecilia Holmström och Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: , ISBN: Rapportnummer: 2016:36 Layout: Tryckeri, upplaga: Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne, 15 ex Tryckår: 2016 Omslagsbild: Fyleån 2013, grävning av ny, meandrande åfåra. Foto: Karl Holmström, Ekologgruppen i Landskrona AB. Foton samt lokalfoton i Klingavälsån samt figur 8 (Fyleån) är tagna av Cecilia Holmström, Ekologgruppen i Landskrona AB. Övriga foton samt lokalfoton i Fyleån är tagna av Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne. FRAMTAGEN I SAMARBETE MED:

3 Förord Föreliggande rapport utgör en delrapportering inom övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge friskare åar. Inom UC4LIFE:s skånska projektområden Klingavälsån och Fyleån, tillhörande Kävlingeåns respektive Nybroåns vattensystem, har totalt sju lokaler undersökts med avseende på bottenfauna Undersökningen genomfördes därmed, ett respektive två år, efter det att åarna blivit restaurerade och återfått ett nytt slingrande lopp. I respektive å undersöktes bottenfaunan på en lokal upp- och en nedströms åtgärd samt en lokal inom själva åtgärdsområdet. I Klingavälsån undersöktes ytterligare en lokal inom åtgärdsområdet. Syftet med undersökningen är att ge ett underlag på hur bottenfaunasamhället ser ut efter restaureringsåtgärden, en s.k. eftersituation. Underlaget används till att utvärdera den effekt restaureringen har haft på bottenfaunasamhället. Huvudsyftet med denna delrapportering är att utvärdera effekten av åtgärden samt tillgängliggöra resultaten från bottenfaunaundersökningen i Fyleån och Klingavälsån 2015, som en del av övervakningen inom UC4LIFE-projektet (E.2 Monitoring). Ekologgruppen i Landskrona AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, utfört bottenfaunaundersökningen i samarbete med personal på Länsstyrelsen Skåne. Projektet har bekostats med medel från UC4LIFE-projektet och Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för regional miljöövervakning och vattenförvaltningsarbete. Malmö november 2016 Marie Eriksson UC4LIFE/Miljöavdelningen Kristian Wennberg Chef Fiske- och vattenvårdsenheten 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 UNDERSÖKTA LOKALER SAMT TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 7 RESULTAT 2015, JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Klingavälsån Artantal Individtäthet Näringspåverkan Ekologisk status Naturvärde Funktionella grupper Före- och eftersituation för Klingavälsån sammanställd i tabellform15 Fyleån Artantal Individtäthet Näringspåverkan Ekologisk status Naturvärde Funktionella grupper Före- och eftersituation för Fyleån sammanställd i tabellform Några reflektioner PROVPUNKTSVIS REDOVISNING AV RESULTAT Förklaring till artlistorna BILAGA 1. METODIK Provtagningskvalitet BILAGA 2. RESULTATBEHANDLING Art- och individantal Funktionella grupper Försurningsindex Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Naturvärdesindex Rödlistade arter Shannons diversitetsindex ASPT-index EPT-index BpHI (BottenpHauna-index) Bedömning av tillstånd - vattendrag BILAGA 3. LITTERATUR

5 Sammanfattning Inom EU-projektet UC4LIFE, som syftar till att gynna den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus), har under 2013 och 2014 två skånska, rätade åar grävts om och fått ett nytt, meandrande lopp på långa sträckor (Figur 1). I dessa två åar, Klingavälsån och Fyleån, undersöktes bottenfaunasamhället före och efter restaureringen. Resultatet är positivt med en ökad biologisk mångfald efter åtgärderna. Antalet arter (taxa) i de restaurerade sträckorna hade ökat med 60 % i Klingavälsån och 90 % i Fyleån, och betecknades vara mycket högt (>45 arter) i båda fallen. Figur 1. Översiktskarta över Skåne och undersökta bottenfaunalokaler (svarta punkter) inom UC4Life 2015, ett respektive två år efter restaureringsåtgärd i Klingavälsån och Fyleån. Återmeandrade sträckor har markerats med rött. När det gäller individtätheten var det mest påtagliga den mycket stora ökningen i Klingavälsån på en sträcka med restaurerad stenbottnen, nedströms vägbron vid Hemmestorpsmölla (lokal SKA-Klinga10). Där registrerades ca individer/m 2, vilket ligger i nivå med de allra mest individrika vattendragen i Skåne. Även vid den nedre referenslokalen i Klingavälsån, nedströms åtgärdsområdet och uppströms järnvägsbron (SKA-Klinga12), hade individtätheten ökat markant efter restaureringen. Ökningen ger ökad tillgång på fiskföda och bör kunna leda till ökade fisktätheter. Både upp- och nedströms åtgärdsområdena, i de två restaurerade åarna, märks en viss ökning av art- och individantalen. Artantal och individtäthet 5

6 skulle teoretiskt sett kunna påverkas både upp- och nedströms en restaurerad vattendragssträcka, eftersom djuren både driftar nedströms och som vuxna flyger uppströms. Troligen kan dock det förbättrade resultatet 2015 vid referenslokalerna åtminstone delvis förklaras av en gynnsam säsong. Om resultaten beror på omständigheter som hör samman med att åfåran är nyanlagd, eller om de höga art- och individantalen är bestående, får framtida undersökningar visa. Man skulle kunna förvänta sig att bottenfaunan hade påverkats negativt under och efter grävtiden, eftersom stora ingrepp i vattenmiljön och stor påverkan på vattenkvaliteten med t ex grumling förekommit. Därför var det glädjande att resultatet var positivt redan ett år efter restaureringen. Figur 2. Klingavälsån. Till vänster den gamla kanalen, som undersöktes 2013 (lokal SKA-Klinga11) och till höger den nygrävda, meandrande åfåran som undersöktes 2015 (lokal SKA-Klinga9). Figur 3. Klingavälsåns nya sträckning förbi Hemmestorpsmölla. Lokal SKA-Klinga10 nedströms vägbron, där sten- och grusmaterial lagts ut och bildar en hårdbotten som ser naturlig ut, och där ca bottenfaunaindivider per kvadratmeter etablerat sig. 6

7 Inledning Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från bottenfaunaundersökningar i Klingavälsån och Fyleån 2015 inom EU-projektet UC4LIFE. Vattendragen har restaurerats under , då åfårorna har grävts om och meandrats. I Klingavälsån har en 3,5 km sträcka ny, meandrande å skapats, och i Fyleån 4,7 km. På vissa kortare sträckor, inom respektive vattendrags åtgärdsområde, har nytt bottensubstrat i form av grus och sten lagts ut. I Fyleån har även en 1 km lång sträcka uppströms den övre referenslokalen SKA-Fyle7 påförts sten och grus för att bilda riffles and pools. Denna studie syftar till att följa upp bottenfaunans eventuella förändring efter restaureringen. EU-projektet syftar till att gynna den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). Uppföljning av denna art sker i ett särskilt delprogram. Undersökta lokaler samt tidigare undersökningar Bottenfaunasamhället i Klingavälsån och Fyleån har undersökts på sammanlagt sju lokaler i denna undersökning I figur 1 finns en översiktskarta över Skåne och i figur 4a och b varsin detaljerad karta över Klingavälsån respektive Fyleån, med bottenfaunalokalerna 2015 markerade. I figur 6a och b finns bottenfaunalokaler markerade från tidigare undersökningar i Klingavälsån respektive Fyleån, och som representerar en försituation till restaureringen, vilka används vid jämförelse med resultaten för Provtagning i Klingavälsån gjordes vid fyra lokaler i av Cecilia Holmström, Ekologgruppen. De två referenslokalerna undersöktes även 2013 inom samma projekt; en uppströms (SKA-Klinga5; norr Kumlatofta) och en nedströms (SKA-Klinga12; upp järnvägsbro) den restaurerade sträckan. I den nyanlagda fåran togs två lokaler Lokal SKA-Klinga9; upp Hemmestorpsmölla (figur 2 t.h.) med en nygrävd mjukbotten, men utan pålagt substrat, samt lokal SKA-Klinga10; Ö Hemmestorpsmölla (nedströms vägbron; figur 3), med anlagd sten/grusbotten, belägen ca 250 m nedströms lokal SKA-Klinga9. I 2013 års undersökning togs bottenfaunaprov på en lokal (SKA-Klinga11; upp Hemmestorpsmölla; figur 2 t.v.) i den numera igenlagda kanalen som ersatts av en ny fåra vid restaureringen. Denna lokal hade djupa, organiska, syrefattiga sediment och lite vattenväxter (nate, vattenpest och kantvegetation). Lokal SKA-Klinga9 i den nya fåran liknar mest den tidigare lokalen SKA- Klinga11 i den gamla kanaliserade fåran, med avseende på mjukbotten. Den nya lokalen hade dock inte så mycket organiska sediment, men däremot en hel del nyetablerad vegetation av trådalger, nate och vattenpest, som låg i stora sjok på bottnen. Lokal SKA-Klinga10, nedströms vägbron, hade en helt annan typ av nyanlagd botten som var varierad, ganska fast sten/grusbotten med lite 7

8 vattenväxter, och ganska lik den nedre referenslokalen SKA-Klinga12, uppströms järnvägsbron. I en tidigare undersökning 2011, inom Kävlingeåprojektet, inventerades två lokaler i den gamla fåran, SKA-Klinga8 och SKA- Klinga6, ca 1,7 respektive 2 km uppströms Hemmestorpsmölla, och dessa hade en relativt enformig, sanddominerad botten med grus och finsediment och lite vattenväxter (Holmström, C. 2012). A) B) Figur 4. Översiktskarta samt detaljkartor för undersökta bottenfaunalokaler 2015 ett respektive två år efter restaureringsåtgärd i A) Klingavälsån och B) Fyleån. I respektive å finns en lokal uppströms och en nedströms den sträcka som har restaurerats. Inom åtgärdsområdet finns två lokaler i Klingavälsåns nya fåra och en lokal i Fyleån. Länsstyrelsen Skåne, Lantmäteriet Geodatasamverkan GSD Terrängkartan raster. 8

9 Provtagningen i Fyleån gjordes vid tre lokaler av Marie Eriksson tillsammans med Ylva Alsén (praktikant), Länsstyrelsen Skåne. Samma lokaler undersöktes 2012, varav två utgjorde referenslokaler uppströms (SKA- Fyleån7; ned kvartsverket) respektive nedströms åtgärd (SKA-Fyleån1; uppstr Trydeåns inflöde) samt en lokal inom själva åtgärdsområdet (SKA-Fyleån3; uppstr järnvägsbro). De två referenslokalerna och lokalen inom åtgärdsområdet har alla påverkats sedan föregående bottenfaunaundersökning I den övre referenslokalen vid kvartsverket har åtgärder i form av rensning och borttagande av sekundära åplan gjorts (figur 5, t.v.). Lokalen i åtgärdsområdet som är belägen i böjen uppströms järnvägsbron har varken grävts om eller flyttats i läge, däremot kan övre delen av lokalen ha rensats lite på sediment. Den nedre referenslokalen är numera påverkad genom att buskar och träd har röjts utmed den aktuella sträckan, vilket har medfört att jorden blottas och eroderar. Tidigare var boskapen utstängslad från området, men efter det att stängslen togs bort kan de röra sig fritt i området. Detta har medfört att kostigar har bildats på grund av allt kotramp i kanterna, både sten och lera eroderar ner i ån (figur 5, t.h.). Resultatet i Fyleån jämförs med en bottenfaunaundersökning 2010 (Stenberg m.fl. 2010), samt Riksprovtagningen år 1995 och 2000 från lokal 1057 (Ekologgruppen 2002), som ligger ca 750 m uppströms Fyleåns lokal i åtgärdsområdet (SKA-Fyleån3). Figur 5. De två referenslokalerna i Fyleån har påverkats sedan föregående bottenfaunaundersökning T.v. Den övre referensen SKA-Fyleån7, nedströms kvartsverket och t.h. den nedre referensen SKA-Fyleån1; uppströms Trydeåns inflöde. Vid provtagningen användes den så kallade sparkmetoden, vilken följer följande metoder: SS EN ISO 10870:2012 och Naturvårdsverkets (HaV) Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, På varje lokal togs fem kvantitativa delprov samt ett kvalitativt sökprov. Dessa delprov hanterades separat och bottendjuren sorterades ut från proven tagna i Klingavälsån av Maja Holmström, Ekologgruppen och i Fyleån av Marie Eriksson med hjälp av Amanda Nordin (praktikant), Länsstyrelsen Skåne. 9

10 Cecilia Holmström, Ekologgruppen, har artbestämt djuren och sammanställt resultaten. Den metodik som har använts vid provtagningen finns mer utförligt beskriven i bilaga 1. A) B) Figur 6. Detaljkarta över tidigare undersökta bottenfaunalokaler före restaureringsåtgärd i A) Klingavälsån 2011 och B) Fyleån i förhållande till provtagna lokaler inom UC4Lifeprojektet 2012/2013 och Länsstyrelsen Skåne, Lantmäteriet Geodatasamverkan GSD Terrängkartan raster. 10

11 Resultat 2015, jämförelser med tidigare undersökningar Nedan ges en kort redovisning av resultatet, följt av en sammanfattande tabell (1 och 2) där resultaten för både 2015 och 2012/2013 redovisas, för respektive å. I nästa avsnitt kommer en provpunktsvis redovisning av varje lokal med fältbeskrivning, indexvärden, resultatkommentar och artlistor. I bilaga 2 finns en utförlig beskrivning för hur bottenfaunaresultaten har hanterats och bearbetats utifrån förekommande arter, individantal samt krav på miljön. Figur 7. Fyleåns restaurering T.v. isättning av halmproppar för att förhindra transport av grumlande ämnen vid grävandet. I förgrunden syns den typ av bottensubstrat som fanns i Fyleån före åtgärd. T.h. prov på typ av substrat som fanns i marken i anslutning till Fyleån. Figur 8. Fyleåns restaurering, utläggning av sten och grus i den restaurerade nya fåran. 11

12 Klingavälsån Artantal Artantalen var generellt högre 2015 jämfört med 2013 (figur 9). I den restaurerade fåran hade artantalet ökat med ca 60 % från arter före till arter efter restaureringen, vilket är ett anmärkningsvärt högt artantal i en så nyanlagd miljö. Antalet sländarter hade ökat med 11 arter. I den nygrävda meanderslingan, lokal SKA-Klinga9, påträffades 48 arter, vilket är mycket för en lokal med mjukbotten. Lokalen hade en hel del vattenväxter (trådalger, nate och vattenpest) på bottnen som fanns i stora sjok. Vattenväxter är gynnsamt då de ger substrat och skydd. När man studerar artlistan fanns både arter som trivs i lugnflytande vatten såsom buksimmare och flicksländor, men även flera arter som vill ha fast stenbotten. Det är möjligt att dessa arter driftat nedströms, från uppströms liggande partier där sten och grus lagts ut, och fastnat i växterna. På den restaurerade sten/grusbottnen nedströms nya vägbron, lokal SKA-Klinga10, var artantalet också mycket högt. Detta tyder på ett mycket gott betyg till restaureringen av bottensubstratet. Flera av de förekommande djuren kräver ett fast bottensubstrat med stabila bottenförhållanden t ex dagsländan Heptagenia sulphurea och nattsländesläktet Hydropsyche. Även vid lokal SKA-Klinga12, referenslokalen nedströms den restaurerade sträckan, hade artantalet ökat (med 12 arter), och lokalen uppnådde 2015 ett mycket högt artantal (49 taxa, figur 9). Som jämförelse kan nämnas att en lokal längre nedströms, lokal Kav6, Klingavälsån vid landsvägsbron ca 1 km nedströms Hemmestorpsmölla, har haft mellan 27 och 44 arter i fyra recipientkontrollundersökningar (Kävlingeåns vattenvårdsförbund). Figur 9. Antal bottenfaunataxa i Klingavälsån före restaureringen (ljusgröna och rastrerade staplar) och 2015 efter restaureringen (mörkgröna staplar). Referenslokalerna upp- och nedströms åtgärdssträckan har undersökts 2013 och De fem mittersta staplarna representerar tre lokaler före åtgärden (lokal SKA-Klinga6 och SKA-Klinga8 togs 2011 medan lokal SKA-Klinga11 togs 2013) och två lokaler efter åtgärden (lokal SKA-Klinga9 med mjukbotten och lokal SKA-Klinga10 med hårdbotten). 12

13 Individtäthet Individtätheten vid lokal SKA-Klinga5 uppströms åtgärdsområdet hade inte förändrats påtagligt mellan åren (figur 10). I den restaurerade fåran, lokal SKA-Klinga9, på mjukbotten, var individtätheten ungefär dubbelt så hög som i den gamla kanalens lokal SKA-Klinga11. Jämfört med 2011 års inventering av gamla kanalen (lokal SKA-Klinga 6 och SKA-Klinga 8) hade lokal SKA-Klinga9 dock ungefär samma individtäthet På den nya hårdbottenlokalen (lokal SKA-Klinga10) var ökningen av individtätheten exceptionell. Lokal SKA-Klinga10 hade nästan ind/m 2, vilket ligger i nivå med de allra individrikaste vattendragen i Skåne. Antalet av sötvattensmärla (Gammarus pulex) och dagsländan Baetis buceratus var mycket höga ( ind/m 2 ), och dessa arter hade också ökat mycket vid referenslokalen SKA- Klinga12 nedströms. Den totala individtätheten hade också ökat betydligt vid lokal SKA-Klinga12 nedströms den restaurerade sträckan, från ca 3000 ind/m 2 till över 7000 ind/m 2. Framför allt hade filtrerande nattsländor i släktet Hydropsyche ökat (figur 11). Som jämförelse kan nämnas att lokal Kav6, Klingavälsån vid landsvägsbron ca 1 km nedströms Hemmestorpsmölla, har haft mellan 800 och 3400 ind/m 2 i fyra bottenfaunaundersökningar Den stora ökningen i individtäthet vid lokal SKA-Klinga12 har troligen med restaureringen att göra. Ökningen av filtrerande djur tyder på att en ökad mängd organiskt material transporterats i vattendraget. En ökad drift av djur från den individrika sträckan där sten/grus-botten anlagts nedströms Hemmestorpsmölla kan också ha bidragit till det ökade individantalet. Figur 10. Individtäthet per kvadratmeter i Klingavälsån före restaureringen (ljusgröna och rastrerade staplar) och 2015 efter restaureringen (mörkgröna staplar). Referenslokalerna upp- och nedströms åtgärdssträckan har undersökts 2013 och De fem mittersta staplarna representerar tre lokaler före åtgärden (lokal SKA-Klinga6 och SKA-Klinga8 togs 2011 medan lokal SKA-Klinga11 togs 2013) och två lokaler efter åtgärden (lokal SKA-Klinga9 med mjukbotten och lokal SKA- Klinga10 med hårdbotten). 13

14 Näringspåverkan Näringspåverkan/föroreningspåverkan ska enligt Danskt Faunaindex bedömas på lokaler med sten/grusbotten, och är ofta missvisande (överdriver påverkan) på lokaler med mjukbotten. Vid den övre referenslokalen SKA- Klinga5 indikerade indexet en betydlig närings/förorenings-påverkan 2013 och en måttlig påverkan 2015, vilket framför allt har med vattendragets karaktär och bottensubstrat att göra, eventuellt var lokalen mer nyligen rensad Vid den nyanlagda sten/grusbottnen lokal SKA-Klinga10 bedömdes näringspåverkan vara svag. Den nedre referenslokalen SKA-Klinga12 har också en lämplig botten och där bedömdes påverkan enligt indexet vara måttlig 2013 och svag Detta berodde på att två renvattenindikerande arter tillkommit Den stora skillnaden mellan åren vid SKA-Klinga12 var dock den stora ökningen av individantalet. Detta tyder på en ökad födotillgång för både skrapande och filtrerande djur. Ekologisk status Den ekologiska statusen avseende bottenfauna var hög vid alla lokaler både 2013 och Naturvärde Naturvärdet var mycket högt vid lokal SKA-Klinga5 uppströms restaureringen vilket berodde på förekomsten av den rödlistade dagsländan Brachycercus harrisellus. Vid lokal SKA-Klinga9 i den nygrävda fåran hittades den ovanliga snäckan Gyraulus crista, och vid lokal SKA-Klinga12 nedströms restaureringen påträffades den ovanliga skalbaggen Riolus cupreus. Naturvärdet vid lokal SKA- Klinga9 och SKA-Klinga12 bedömdes vara högt. Ingen anmärkningsvärd skillnad märks i naturvärdena jämfört med 2013 års undersökning. Funktionella grupper De båda övre lokalerna (SKA-Klinga5 och SKA-Klinga9) hade mjukbotten, vilket påverkade artsammansättningen, vilket kan ses i artlistorna samt i fördelningen av funktionella grupper (figur 11), där andelen detritusätare är större. Vid lokal SKA-Klinga12 där bottnen är hård dominerar filtrerande djur, och andelen skrapare är också något högre, medan detritusätare är få. 14

15 Figur 11. Bottenfaunans fördelning på funktionella grupper (födostrategi) i Klingavälsån 2013 före restaureringen och 2015 efter restaureringen. Två referenslokaler: lokal SKA-Klinga5 uppströms (huvudsakligen mjuk/sandig botten) och lokal SKA-Klinga12 nedströms (hård sten/grusbotten). Av de tre mittstaplarna är den vänstra lokal SKA-Klinga11 (mjukbotten) före restaurering, mittstapeln är lokal SKA-Klinga9 (mjukbotten) efter restaurering och den högra är lokal SKA-Klinga10 (sten/grusbotten) efter restaurering. Före- och eftersituation för Klingavälsån sammanställd i tabellform I nedanstående tabell redovisas resultaten samlat för bottenfaunaprovtagningar genomförda före och efter restaureringen 2014 i Klingavälsån, inom UC4Life-projektets övervakningsdel. Tabell 1. Resultat 2013 och 2015 i Klingavälsån före och efter restaureringsåtgärder. EPT-index anger summan av dag- bäck och nattsländearter, vilka räknas till renvattendjur. Påverkan enligt Danskt faunaindex anger en samlad påverkan av näringspåverkan, föroreningspåverkan och annan störning t ex rensning. *Indexet passar inte på mjukbottnar och dessa lokaler har inte bedömts. Vattendrag Antal arter (taxa) EPT-index Individtäthet- antal/m 2 Påverkan enligt Danskt Faunaindex DFI 2013, Före restaurering 5 Uppströms åtgärd 34 måttligt 13 måttligt 1400 måttligt 4 betydlig 11 I åtgärdsområdet 32 måttligt 9 lågt 900 måttligt 5 * 12 Nedströms åtgärd 37 högt 12 måttligt 3100 högt 5 måttlig 2015, Efter restaurering 5 Uppströms åtgärd 43 högt 18 måttligt 1800 måttligt 5 måttlig 9 I åtgärdsområdet 48 mycket högt 20 måttligt 1800 måttligt 4 * 10 I åtgärdsområdet 46 mycket högt 17 måttligt mycket högt 6 svag 12 Nedströms åtgärd 49 mycket högt 17 måttligt 7500 mycket högt 6 svag 15

16 Fyleån Artantal I den restaurerade fåran lokal SKA-Fyleån3 hade artantalet ökat med ca 90 % från 25 till 47 arter efter restaureringen (figur 12). Artantalet klassas som mycket högt och är anmärkningsvärt högt i en så nyanlagd miljö. Antalet sländor hade ökat med 12 arter. Även vid lokal SKA-Fyleån1, referenslokalen nedströms den restaurerade sträckan, hade artantalet ökat något. Vid referenslokalen uppströms, lokal SKA-Fyleån7, hade artantalet minskat sedan 2012 och var nu mycket lågt, endast 15 arter noterades. Det berodde troligen på en nyligen genomförd rensning i slutet av sommaren Figur 12. Antal bottenfaunataxa i Fyleån 2012 före restaureringen (ljusgröna staplar) och 2015 efter restaureringen (mörkgröna staplar). Individtäthet Individtätheten hade ökat sedan 2012 vid alla tre lokalerna (figur 13), och var nu på en mer normal nivå. Lokal SKA-Fyleån7 (uppströmsreferensen) hade fortfarande en låg individtäthet, medan lokal SKA-Fyleån3 i åtgärdsområdet och lokal SKA-Fyleån1 (nedströmsreferensen) hade en måttlig täthet. Vid samtliga lokaler hade sötvattenmärla (Gammarus pulex) ökat betydligt i antal, och vid lokal SKA-Fyleån3 och SKA-Fyleån1 hade även renvattenarter som dag- och nattsländor ökat. En annan renvattenkrävande grupp, bäcksländor, hade däremot minskat. 16

17 Figur 13. Individtäthet per kvadratmeter i Fyleån 2012 före restaureringen (ljusgröna staplar) och 2015 efter restaureringen (mörkgröna staplar). Näringspåverkan Näringspåverkan/föroreningspåverkan ska enligt Danskt Faunaindex bedömas på lokaler med sten/grusbotten, och är ofta missvisande (överdriver påverkan) vid lokaler med mjukbotten. Vid den övre referenslokalen SKA- Fyleån7 indikerade indexet en betydlig påverkan både 2012 och 2015, vilket framför allt har med vattendragets bottensubstrat och återkommande rensning att göra. I åtgärdsområdet, lokal SKA-Fyleån3, bedömdes näringspåverkan vara svag 2012 och obetydlig Detta berodde på etableringen av flera renvattenkrävande arter som bäckbaggar och dag- och nattsländearter. Den nedre referenslokalen SKA-Fyleån1 har bedömts vara obetydligt påverkad både 2012 och Ekologisk status Den ekologiska statusen avseende bottenfauna var otillfredsställande vid lokal SKA-Fyleån7 både 2012 och Lokal SKA-Fyleån3 i åtgärdsområdet och lokal SKA-Fyleån1 nedströms hade hög status både 2012 och Naturvärde Naturvärdet var allmänt vid alla tre lokalerna både 2012 och Ingen anmärkningsvärd skillnad märks i naturvärdena mellan de båda undersökningarna. 17

18 Funktionella grupper Fyleåns lokaler dominerades av sönderdelare (figur 14), där den dominerande arten sötvattensmärla ingår. Skrapare och filtrerare hade inte så stora andelar, här ingår t ex många dagsländor och nattsländor. En viss ökning av dessa grupper märktes efter restaureringen 2015 vid lokal SKA-Fyleån3 och SKA- Fyleån1. Figur 14. Bottenfaunans fördelning på funktionella grupper (födostrategi) i Fyleån 2012 före restaureringen och 2015 efter restaureringen. Före- och eftersituation för Fyleån sammanställd i tabellform I nedanstående tabell redovisas resultaten samlat för bottenfaunaprovtagningar genomförda före och efter restaureringen 2013 i Fyleån, inom UC4Lifeprojektets övervakningsdel. Tabell 2. Resultat 2012 och 2015 i Fyleån före och efter restaureringsåtgärder. EPT-index anger summan av dag- bäck och nattsländearter, vilka räknas till renvattendjur. Påverkan enligt Danskt faunaindex anger en samlad påverkan av näringspåverkan, föroreningspåverkan och annan störning t ex rensning. *Indexet passar inte på mjukbottnar och dessa lokaler har inte bedömts. Vattendrag Antal arter (taxa) EPT-index Individtäthet- antal/m 2 Påverkan enligt Danskt Faunaindex DFI 2012, Före restaurering 7 Uppströms åtgärd 20 lågt 2 måttligt 220 lågt 4 * 3 I åtgärdsområdet 25 måttligt 9 lågt 310 lågt 6 svag 1 Nedströms åtgärd 35 högt 14 måttligt 360 lågt 7 obetydlig 2015, Efter restaurering 7 Uppströms åtgärd 15 lågt 3 måttligt 400 lågt 4 * 3 I åtgärdsområdet 47 mycket högt 21 måttligt 750 måttligt 7 obetydlig 1 Nedströms åtgärd 42 högt 20 måttligt 760 måttligt 7 obetydlig 18

19 Några reflektioner Vid restaurering av vattendrag, genom meandring och förbättring av bottensubstratet ökar man det lokala omhändertagandet av näringen i vattendraget. Näringen kommer in i näringskedjan och kan omsättas i vattendraget genom ökad växtlighet, påväxt, bottenfauna och fisk. Detta medför att vattnet renas på ett naturligt sätt. Vid nygrävning av en åfåra är det oundvikligt att vattnet grumlas väldigt mycket. Hur stor effekt detta har på bottenfauna och fisk nedströms är osäkert. I Fyleån och Klingavälsån vidtogs vissa försiktighetsåtgärder för att minska grumlingen vid grävningsarbetena, bl.a. anlades sedimentationsdammar och åfåran proppades igen med höbalar (figur 7 t.v.). Denna studie visar att ingen påverkan på art- och individantal kan ses ett till två år efter grävningarna, tvärtom har art- och individantalen ökat efter åtgärden. 19

20 20

21 Provpunktsvis redovisning av resultat I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På högersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På efterföljande vänstersida finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets (HaV) Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 30 8 % god (värde 70 92) och under 30 % svag (värde under 70). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,0-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6,0 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda 21

22 lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande drygt 1700 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 22

23 Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån 2015 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Klingavälsån, norr Kumlatofta SKA-Klinga5 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: ca 75 m uppstr vägbro Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 3,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,5 m Vattentemperatur 8,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D1 3 Grovdetritus: D2 2 Fin död ved: D3 1 Grov död ved: 1 Utfällningar: 0 Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: veg Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 1 Dom Täck Dom Täck Finsediment: D1 3 Överv.veg: 0 Sand: D2 3 Flytbladsveg: D2 1 Grus: D3 1 Långskottsveg: D1 1 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art andmat vattenpest Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 klibbal Buskar: D2 pil sälg, ek Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - pga enformig, dyig botten, ej hård Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: nyligen rensat Påverkan A: rensning styrka: 3 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig högt måttligt måttligt måttligt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 24% Chironomidae, 23% Simuliidae, 12% mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 4 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 4 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p 1p 1p 1p - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >100 Oligochaeta Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Sphaerium Hotade arter: Brachycercus harrisellus (VU), 16p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Naturvärde: mycket högt Kriteriepoäng - totalt: 17p Kommentarer: Lokalen rensas regelbundet och har inte så mycket fast botten. Artantalet var högt, något högre än Den renvattenkrävande gruppen dagsländor förekom även i år med ovanligt många arter (9). Den syrgaskrävande gruppen bäcksländor, som saknades helt 2013, fanns nu representerad med en art. Individtätheten var måttlig, något högre än 2013, och dominerades av sötvattensmärla och detritusätande fjädermygglarver. Bottnen var mestadels mjuk, men hårdare partier med grusbotten fanns, där t ex Hydropsyche-nattsländor hittade substrat. Flera föroreningsindikerande arter fanns, bland annat var sötvattensgråsugga talrik, vilket visade på god tillgång på organiskt material. Indexet indikerade en måttlig närings/förorenings-påverkan, vilket framför allt har med vattendragets karaktär och bottensubstrat att göra. Den rödlistade dagsländan Brachycercus harrisellus noterades, vilket medförde att naturvärdet bedömdes vara mycket högt. Denna art är klassad som sårbar (VU). Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,3 5, obetydlig 5 måttlig 17 allmänt mycket högt Ekologgruppen i Landskrona AB 23

24 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån 2015 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Klinga 5, norr Kumlatofta Provt.datum Provtagningskvalitet 88 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa obest 3 1 Hydridae ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,0 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 Erpobdella octoculata ,2 Erpobdella testacea ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 Sphaerium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,0 Gammarus pulex ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina ,4 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,1 Ephemera sp ,7 Brachycercus harrisellus VU ,1 Caenis luctuosa ,2 Heptagenia fuscogrisea ,1 Heptagenia sulphurea ,5 Baetis buceratus ,2 Baetis rhodani ,3 Baetis vernus ,8 Centroptilum luteolum ,8 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa X TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,2 SKINNBAGGAR Heteroptera Hesperocorixa sahlbergi X Sigara striata X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,9 Hydraena riparia ,1 Elmis aenea ,3 Sialis lutaria X NATTSLÄNDOR Trichoptera Neureclipsis bimaculata ,1 Polycentropus sp ,2 Hydropsyche angustipennis ,5 Hydropsyche pellucidula ,7 Hydroptilidae 1 1 0,1 Limnephilidae ,1 Molanna angustata ,1 Athripsodes cinereus ,3 Athripsodes sp ,5 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,2 Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,1 Simuliidae ,7 Chironomidae ,9 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 39 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 43 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

25 Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån 2015 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Klingavälsån, upp Hemmestorpsmölla SKA-Klinga9 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: grävt Koordinater x: Läge y: Kommun: Sjöbo 200 m uppstr vägbro - nedströms kraftig meanderslinga Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,5 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:) 0,7 m Vattentemperatur 8,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D1 2 Finsediment: D1 3 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D2 1 Sand: D2 1 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: D3 1 Långskottsveg: D2 1 Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: D1 2 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 0 Dom. markanvändning: Dom.art vattenpest, nate Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - pga mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: nyligen grävd me styrka: 3 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 31% Chironomidae, 23% Cloeon dipterum, 10% mycket högt måttlig högt måttligt måttligt mycket högt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 14p 2p 3p Indikatorgrupper, renvatten: 5 dagsländefamiljer 4 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 3p 1p 1p 1p 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Sphaerium Ovanliga arter: Gyraulus crista, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 6p Kommentarer: Fåran hade nyligen grävts om (meandrats) och hade mjukbotten. Det fanns dock en del makrofyter, trådalger, vattenpest och nate som fungerade som substrat. Artantalet var mycket högt, betydligt högre än i den gamla kanalen. Bland annat fanns fler dag- och nattsländearter. Detta kan bero på ökad mängd makrofyter i den nya fåran samt att den gamla kanalen (lokal 11) hade djupa, syrefattiga organiska sediment. Flera djurgrupper som trivs i stillaflytande vatten påträffades, t ex buksimmare och flicksländor. Även djur som vill ha fast substrat noterades, vilket kan bero på drift från områden uppströms där stenbotten lagts ut. Individantalet var måttligt högt, något högre än i den gamla kanalen. Ett flertal renvattenkrävande arter fanns, men de smutsvattengynnade indikatorgrupperna övervägde,vilket gjorde att lokalen enligt DFI bedömdes vara betydligt närings/ föroreningspåverkad. En ovanlig snäcka påträffades och naturvärdet bedömdes vara högt. Artantalet var oväntat högt, särskilt med tanke på den korta tid som gått efter restaureringen. En fortsatt kolonisering kommer troligen att ske. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 5, obetydlig 4 betydlig 6 högt Ekologgruppen i Landskrona AB 25

26 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån 2015 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Klinga 9, upp Hemmestorpsmölla, ny fåra Provt.datum Provtagningskvalitet 98 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,3 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 Sphaerium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,3 Gyraulus albus ,6 Gyraulus crista ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,7 Gammarus pulex ,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,1 Caenis horaria ,8 Caenis luctuosa ,1 Heptagenia fuscogrisea ,7 Heptagenia sulphurea ,7 Leptophlebiidae ,1 Leptophlebia marginata ,3 Leptophlebia sp ,2 Baetis buceratus ,9 Baetis digitatus ,3 Centroptilum luteolum ,9 Cloeon dipterum ,6 Cloeon sp ,9 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,1 Enallagma cyathigerum ,1 Ischnura elegans ,2 SKINNBAGGAR Heteroptera Callicorixa praeusta ,1 Callicorixa sp ,3 Sigara semistriata ,1 Sigara striata ,1 Sigara falleni ,1 Sigara fossarum ,2 Sigara sp ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Nebrioporus depressus ,2 Platambus maculatus ,1 Orectochilus villosus ,3 Elmis aenea ,4 Oulimnius sp ,2 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropus irroratus ,3 Polycentropus sp ,2 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,5 Hydropsyche siltalai ,1 Agraylea sp ,1 Hydroptila sp ,1 Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilus rhombicus ,1 Athripsodes cinereus ,3 Athripsodes sp ,1 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,1 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae ,4 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 48 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 48 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

27 Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån 2015 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Klingavälsån, Ö Hemmestorpsmölla SKA-Klinga10 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: grävt Koordinater x: Läge y: Kommun: Sjöbo 0-15 m nedströms vägbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 7 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,3 m Vattentemperatur 8,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D1 2 Finsediment: 2 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D2 2 Sand: D3 2 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D3 1 Grus: 1 Långskottsveg: D1 1 Grov död ved: 0 Fin sten: D1 3 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: 0 Fina block: 1 Makroalger: D1 2 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: sand, kantveg, bloc Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D2 1 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 0 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: fläckvis något mjuk botten ja Påverkan A: nyligen anlagd bo styrka: 3 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt mycket högt mycket hög måttligt måttligt måttligt mycket högt högt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 24% Baetis buceratus, 17% Hydropsyche pellucidula, 15% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 14p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 3 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 5 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: 1p Limnius volckmari Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Snäckor: B/P index: 1p 2p Erpobdella, Sphaerium, Radix, Psychodidae Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Kommentarer: Lokalen har en nyanlagd sten/grusbotten som anlades Det är förbluffande att konstatera att endast ett år därefter hade ett mycket art- och individrikt bottenfaunasamhälle etablerats. Individtätheten var den högsta som uppmätts i vattendraget, ca ind/m2, vilket är i nivå med de allra individrikaste vattendragen i Skåne, som exempelvis Rönne å. Det var främst några arter (7 st) som fanns i stora antal, bl a sötvattensmärla (Gammarus pulex), dagsländan Baetis buceratus och nattsländesläktet Hydropsyche. Att dagsländan Heptagenia sulphurea fanns rikligt visade att bottnen var av god kvalitet, eftersom denna art behöver fast botten. Etableringen har varit snabb och dagsländefaunan var redan mycket artrik med åtta arter. Nattsländor kommer troligen att öka i artantal framöver, nu fanns sex arter. Tre bäcksländearter påträffades, varav en renvattenkrävande art, Brachyptera risi, som inte tidigare noterats i Klingavälsån. Inga rödlistade arter påträffades och naturvärdet bedömdes vara allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,9 5, obetydlig 6 svag 3 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 27

28 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån 2015 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Klinga 10, ned vägbro Hemmestorpsmölla, ny stenbotten Provt.datum Provtagningskvalitet 98 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Polycelis sp ,01 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,01 Eiseniella tetraedra ,01 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis X Erpobdella octoculata ,1 Erpobdella testacea ,01 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,03 Sphaerium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,03 Radix balthica ,02 Galba truncatula ,01 Lymnaea stagnalis ,01 Anisus vortex ,01 Bithynia tentaculata ,02 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 Gammarus pulex ,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,02 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,01 Caenis luctuosa ,01 Heptagenia sulphurea ,8 Leptophlebia sp X Baetis buceratus ,5 Baetis muticus ,01 Baetis rhodani ,8 Baetis vernus ,01 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,03 Taeniopteryx nebulosa ,03 Nemoura flexuosa ,01 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,4 Hydraena gracilis ,03 Hydraena riparia ,04 Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus ,02 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,01 Hydropsyche angustipennis ,2 Hydropsyche pellucidula ,6 Hydropsyche siltalai ,1 Lepidostoma hirtum ,2 Athripsodes cinereus ,03 Athripsodes sp ,04 TVÅVINGAR Diptera Psychodidae ,01 Simuliidae ,6 Chironomidae ,4 Ceratopogonidae X Tabanidae ,03 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 43 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 46 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

29 Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån 2015 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: KÄVLINGEÅN Klingavälsån, upp järnvägsbro SKA-Klinga12 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: m uppstr järnvägsbro Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Cecilia Holmström Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,5 m Vattentemperatur 8,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Dom.art Findetritus: D3 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 1 Sand: D3 2 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D2 1 Grus: 2 Långskottsveg: D3 1 vattenpest Grov död ved: 0 Fin sten: D1 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 2 Fina block: 1 Makroalger: D2 1 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: övervattenväxter Kvalprov substr.: sand, block, veg Övrigt utanför delprov: grova block Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D2 2 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: D1 3 0 Beskuggning (0-3): 2 Dom. markanvändning: Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 klibbal ask Buskar: Gräs/halvgräs: D1 vasstarr nässla Annan veg: mynta Övrigt: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt mycket högt mycket hög måttligt måttligt måttligt mycket högt högt Dominerande taxa: Hydropsyche siltalai, 46% Gammarus pulex, 14% Baetis buceratus, 10% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 14p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Erpobdella, Sphaerium, Radix Musslor: 1p Snäckor: B/P index: 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Riolus cupreus, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 6p Kommentarer: Lokalen vid järnvägen har stenig, hård botten med betydligt individrikare fauna än vid mjukbottenlokalerna. Både art- och individantalet hade ökat jämfört med 2013, och klassades nu som mycket högt. Flera arter som trivs på hård botten med ordentligt flöde fanns rikligt t ex dagsländan Heptagenia sulphurea, bäckvattenbaggen Limnius volckmari och nattsländesläktet Hydropsyche. Det sistnämnda släktet hade ökat betydligt i antal sedan 2013, liksom sötvattensmärla (Gammarus pulex) och dagsländan Baetis buceratus. Ett flertal renvattenkrävande arter förekom, även två bäcksländearter. Närings/föroreningspåverkan bedömdes enligt DFI-index vara svag, vilket är en förbättring jämfört med 2013, då näringspåverkan bedömdes vara måttlig. Den ovanliga skalbaggen Riolus cupreus påträffades, liksom Lokalen bedömdes ha ett högt naturvärde, vilket var samma bedömning som Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 5, obetydlig 5 måttlig ,7 5, obetydlig 6 svag 6 högt högt Ekologgruppen i Landskrona AB 29

30 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån 2015 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Klinga 12, upp järnvägsbro Provt.datum Provtagningskvalitet 98 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,03 Eiseniella tetraedra ,01 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 Sphaerium sp ,2 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,04 Radix balthica ,01 Stagnicola palustris ,01 Lymnaea stagnalis ,01 Gyraulus albus ,03 Bithynia tentaculata ,03 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,7 Pacifastacus leniusculus 3 X VATTENKVALSTER Hydracarina ,7 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,03 Ephemera sp ,03 Heptagenia fuscogrisea X Heptagenia sulphurea ,3 Baetis buceratus ,4 Baetis muticus ,1 Baetis niger ,01 Baetis rhodani ,2 Cloeon sp ,01 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,1 Nemoura flexuosa ,01 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X Gomphus vulgatissimus ,04 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,0 Hydraena gracilis ,04 Hydraena riparia ,3 Anacaena lutescens ,01 Elmis aenea ,2 Limnius volckmari ,6 Oulimnius tuberculatus ,01 Oulimnius sp ,04 Riolus cupreus ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,03 Rhyacophila sp ,01 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,1 Hydropsyche siltalai ,9 Hydroptilidae ,01 Lepidostoma hirtum ,3 Athripsodes sp ,03 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,03 Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,04 Pilaria sp ,04 Simuliidae ,8 Chironomidae ,01 Ceratopogonidae ,01 Empididae ,01 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 46 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 49 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

31 Bottenfauna i Fyleån 2015 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NYBROÅN Fyleån, uppstr Trydeåns inflöde SKA-Fyleån1 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Tomelilla/Ystad Läge: uppströms sammanflödet med Tryde å Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Marie Eriksson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Marie Eriksson Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 20 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2,15 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 0,44 m Vattentemperatur: 9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D1 1 Grovdetritus: D2 1 Fin död ved: D3 1 Grov död ved: 1 Utfällningar: 0 Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom Täck Dom Täck Finsediment: D2 2 Överv.veg: D1 1 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Grus: D3 1 Långskottsveg: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Grov sten: 1 Mossor: 0 Fina block: 1 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art igelknopp, älgört Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al lönn Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - pga sandig, dyig botten, tramp från betesdjur Provet representativt för den provtagna åsträckan: tveksamt Övriga iakttagelser i fält: lokal nedströms återmeandring, åtgärder avslutade 2013 Påverkan A: betesdjur/tramp, e styrka: 3 Påverkan B: kalhuggning/röjnin styrka: 2 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig högt högt måttligt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 37% Ephemera sp., 10% Ephemera danica, 9% mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 5 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 5 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius Gammarus: 3p volckmari Bäckbaggar: 1p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Psychodidae Musslor: 1p Snäckor: B/P index: - 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 1p Kommentarer: Artantalet var högt med en artrik dagsländefauna. Liksom vid de andra lokalerna dominerades individantalet av sötvattensmärla (Gammarus pulex), som hade ökat i antal sedan Den renvattenkrävande dagsländan Ephemera danica hade också ökat och utgjorde ca 20 % av individantalet. Det totala individantalet hade fördubblats sedan 2012, men betecknades som måttligt högt. Även artantalet hade ökat något. Den renvattenkrävande bäcksländan Nemoura avicularis fanns rikligt 2012 men saknades Andra renvattenarter hade etablerat sig t ex bäckvattenbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari. Några få smutsvattenarter fanns, men renvattenarterna övervägde och lokalen bedömdes vara obetydligt närings/förorenings-påverkad, liksom Inga ovanliga arter påträffades och naturvärdet bedömdes vara allmänt. I Ekolls undersökning 2010 påträffades den ovanliga bäcksländan Diura bicaudata. Resultatet i Ekolls undersökning 2010 var betydligt art- och individfattigare. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,9 6, obetydlig 7 obetydlig ,6 6, obetydlig 7 obetydlig 1 allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 31

32 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån 2015 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Fyleån 1, Referenslokal nedströms åtgärder Provt.datum Provtagningskvalitet 90 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,4 Gammarus pulex ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,4 Ephemera sp ,2 Caenis rivulorum ,1 Heptagenia sulphurea ,9 Leptophlebia sp ,1 Baetis buceratus ,1 Baetis muticus ,3 Baetis niger ,1 Baetis rhodani ,2 Centroptilum luteolum ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,3 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx virgo X SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus ,1 Gyrinus sp X Orectochilus villosus ,5 Hydraena riparia ,1 Helophorus sp ,1 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,9 Oulimnius tuberculatus ,4 Oulimnius sp ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,4 Polycentropus flavomaculatus ,3 Polycentropus irroratus ,5 Hydropsyche pellucidula ,6 Hydropsyche siltalai ,3 Agapetus ochripes ,4 Limnephilidae ,5 Potamophylax latipennis ,3 Silo pallipes ,5 Notidobia ciliaris X Athripsodes sp ,8 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,8 Dicranota sp ,1 Psychodidae 3 1 X Simuliidae ,4 Chironomidae ,0 Ceratopogonidae ,9 Empididae ,9 Tabanidae X ANTAL TAXA (exkl sökprov) 37 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 42 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

33 Bottenfauna i Fyleån 2015 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NYBROÅN Fyleån, inom åtgärdsområdet SKA-Fyleån3 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Tomelilla/Ystad Läge: uppströms järnvägsbron Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Marie Eriksson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 20 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 3,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 52 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:) 77 m Vattentemperatur: 9,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: D3 1 Grov död ved: 1 Utfällningar: 0 Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom Täck Dom Täck Finsediment: D1 3 Överv.veg: D1 2 Sand: D2 2 Flytbladsveg: 0 Grus: D3 1 Långskottsveg: 0 Fin sten: 1 Rosettväxter: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Dom.art igelknopp, skogssäv Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ek al Buskar: D3 benved hassel Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: dålig - sedimentupplagring ena sidan/ fast andra sidan Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: Erosion (vildsvin) styrka: 1 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 46% Ephemera danica, 11% Simuliidae, 9% mycket högt måttlig högt måttligt måttligt mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 14p 2p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 5 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 6 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius Gammarus: 3p volckmari Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Musslor: 1p Radix Snäckor: 1p B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Kommentarer: Artantalet var i år mycket högt och hade ökat betydligt jämfört med 2012, från 25 till 47 taxa. Även individantalet hade fördubblats sedan Fortfarande var sötvattensmärla den dominerande arten, och utgjorde 46 % av individantalet. Antalet sländarter hade ökat markant, från 9 till 21 arter. Framför allt nattsländefaunan hade ökat mycket, med 9 arter. Flera renvattenarter hade etablerat sig efter restaureringen t ex dagsländan Heptagenia sulphurea, bäckvattenbaggar och nattsländan Silo pallipes. Dagsländan Ephemera danica som trivs i sand med god syresättning hade ökat i antal. Lokalen bedömdes vara obetydligt närings/föroreningspåverkad, vilket är en förbättring sedan 2012 då svag påverkan fanns. En ytterligare etablering av arter kommer troligen att ske. Inga ovanliga arter förekom 2015 och naturvärdet bedömdes vara allmänt. Ekoll AB:s undersökning 2010 var artfattigare än Åren 1995 och 2000 har en lokal ca 750 m uppströms undersökts inom Riksprovtagningen (lokal 1057). Faunan var artfattig (18-20 taxa) och likartad jämfört med 2012 års undersökning vid lokal 3. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 5, obetydlig 6 svag ,1 6, obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 33

34 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån 2015 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Fyleån 3, i åtgärdsområdet Provt.datum Provtagningskvalitet 86 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 X IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia sp ,3 Erpobdella octoculata ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 Gammarus pulex ,2 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,4 Ephemera sp ,9 Caenis rivulorum ,3 Heptagenia sulphurea ,9 Leptophlebia sp ,1 Baetis muticus ,3 Baetis niger ,3 Baetis rhodani ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,4 Nemoura avicularis ,8 Nemoura sp ,1 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,1 SKINNBAGGAR Heteroptera Hesperocorixa sahlbergi X SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus X Orectochilus villosus ,1 Hydraena gracilis ,8 Hydraena riparia ,9 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,1 FJÄRILAR Lepidoptera obest X MEGALOPTERA Sialis lutaria X NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,3 Polycentropus flavomaculatus ,1 Polycentropus irroratus X Polycentropus sp ,1 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,6 Agapetus ochripes ,8 Lepidostoma hirtum ,9 Limnephilidae ,3 Limnephilus sp ,1 Potamophylax latipennis ,1 Silo pallipes ,8 Notidobia ciliaris X Athripsodes sp ,3 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,7 Dicranota sp ,1 Dixa sp. 1 X Simuliidae ,6 Chironomidae ,0 Ceratopogonidae ,1 Tabanidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 39 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 47 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

35 Bottenfauna i Fyleån 2015 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NYBROÅN Fyleån, ned kvartsverket SKA-Fyleån7 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Tomelilla/Ystad Läge: mellan sammanflödet med dammutflödet och ca 20 m nedströms Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Marie Eriksson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 20 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 3,1 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,5 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:) 0,8 m Vattentemperatur: 9,3 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: mellan Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 1 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D3 1 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom Täck Dom Täck Dom.art Finsediment: D2 2 Överv.veg: D1 2 skogssäv, stjärnlånke Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Grus: 0 Långskottsveg: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 al Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 gräs/örtveg Övrigt: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: måttlig - pga sandigt, dyigt, inget fast substrat Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: Bete styrka: 0 Påverkan B: Rensning styrka: 3 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt låg lågt lågt högt lågt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 64% Chironomidae, 19% Pisidium sp., 10% mycket lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 8p - 3p Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 1 familj husbyggare Gammarus Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 3p - - 1p 1p - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sialis, Radix Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Liksom 2012 uppvisade lokalen ett art- och individfattigt bottenfaunasamhälle, vilket beror på den mjuka, organogena bottnen. Individtätheten hade ökat, vilket berodde på förekomsten av ett större antal av sötvattensmärla (Gammarus pulex), som dominerade helt med 64 % av individantalet. I övrigt fanns en del musslor samt de tåliga grupperna fjädermygglarver (Chironomidae) och glattmaskar (Oligochaeta). Sländarter saknades nästan helt. Enligt indexet var lokalen betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material, liksom Försurningspåverkan bedömdes vara obetydlig, flera försurningskänsliga djur noterades. Inga ovanliga arter påträffades och naturvärdet var allmänt. Den ovanliga skalbaggen Riolus cupreus påträffades 2012, men återfanns inte I Ekoll AB:s undersökning våren 2010 var faunan ännu sämre, endast 10 taxa och 5 ind/kvadratmeter. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 4, obetydlig 4 betydlig ,6 4, obetydlig 4 betydlig 0 allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 35

36 Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån 2015 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Fyleån 7. Referenslokal uppströms Provt.datum Provtagningskvalitet 100 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,0 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus X Gammarus pulex ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,2 SKINNBAGGAR Heteroptera Sigara limitata 3 X SKALBAGGAR Coleoptera Haliplus sp ,2 Platambus maculatus ,2 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Plectrocnemia conspersa ,2 Limnephilidae ,2 Limnephilus sp X TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,4 Tabanidae ,0 Övriga Brachycera 1 1 0,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 13 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 15 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

37 Bilaga 1. Metodik Undersökningen har utförts av Länsstyrelsen Skåne tillsammans med Ekologgruppen i Landskrona. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för av Swdac (ackred nr 1279): SS EN ISO 10870:2012 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder, med hjälp av en håv med en maskstorlek på 0,5 mm. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hanterats separat. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration av ca 70 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (40x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 30 8 % god (gul cell, värde 70 92) och > 30 % svag (orange cell, värde under 70). 37

38 Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4000 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. 38

39 Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5,0 ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 39

40 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan > 7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas 40

41 djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, ger 3 p, >50 ger 10 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 10 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: >16 Mycket högt naturvärde 6-16 Högt naturvärde 0-6 Allmänt naturvärde 41

42 Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) Rödlistade arter i Sverige 2015 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σ ni/n x log2 ni/n, där ni = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje 42

43 familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHIvärdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al Klass Benämning Shannons diversitets-index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex 1 Mycket högt >3,71 >6,9 >10 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt 1,48 4,

44 Bilaga 3. Litteratur Armitage, P. D. m fl The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted runningwaters. Water Research 17: Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Ekologgruppen Riksinventering av bottenfauna i Skåne län Rapport Länsstyrelsen i Skåne län. Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Holmström, C Bottenfaunan i Klingavälsån uppströms Hemmestorps mölla hösten Ekologgruppen i Landskrona AB, på uppdrag av Kävlingeåprojektet. Holmström, C. & Eriksson, M Bottenfauna i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring bottenfauna. Länsstyrelsen Skåne, rapport 2016:35. Kävlingeåns vattenvårdsförbund Kävlingeån, vattenkontroll Ekologgruppen i Landskrona AB. Kävlingeåns vattenvårdsförbund Kävlingeån, vattenkontroll Ekologgruppen i Landskrona AB. Kävlingeåns vattenvårdsförbund Kävlingeån, vattenkontroll Ekologgruppen i Landskrona AB. Kävlingeåns vattenvårdsförbund Kävlingeån, vattenkontroll ALcontrol. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al Bottenfauna i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42. Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P Bottenfaunainventering i Fyleån Ekoll AB, på uppdrag av Högestad & Christinehof Förvaltnings AB. 44

45

46 Bottenfauna i Klingavälsån och Fyleån 2015 Rapporten redovisar resultat från den bottenfaunaundersökning som genomfördes i oktober 2015 i Klingavälsån och Fyleån, tillhörande Kävlingeåns respektive Nybroåns vattensystem. Syftet är att ge en bild av bottenfaunasamhället efter restaureringsåtgärd. Fyleån återmeandrades sommaren 2013 och Klingavälsån hösten Resultaten har utvärderats och jämförts med bottenfaunaresultat i de två åarna från året innan det att restaureringarna genomfördes, det vill säga 2012 respektive Utvärderingen visar på den effekt restaureringsåtgärderna har haft på bottenfaunasamhället i respektive å. Rapporten är en delrapportering inom UC4LIFE-projektets uppföljningsdel (E2. Monitoring). I SAMARBETE MED: EKOLOGGRUPPEN I LANDSKRONA AB