Bottenfauna R 2006:2. Bottenfauna. en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005

Transkript

1 Bottenfauna en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005 Utförd hösten år 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl på uppdrag av Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, Park- och naturförvaltningen samt Fastighetskontoret i Göteborg Provpunkt 3 Kvillebäcken, Hökälladammen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

2 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning.3 Bakgrund 4 Metoder..4 Genomförande 5 Resultat...6 Slutsatser...12 Referenser.13 Bilageförteckning: Bilaga 1. Resultat lokal för lokal 15 Bilaga 2. Fältprotokoll 25 Bilaga 3. Artlistor 35 Bilaga 4. Beräknade index Bilaga 5. Bedömningsgrunder Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

3 Sammanfattning Medins Biologi AB har av Göteborgs Stad fått i uppdrag att genomföra biologiska undersökningar vid 8 lokaler i kommunen. Syftet med undersökningarna var att inventera bottenfaunan vid dessa lokaler samt att bedöma eventuella biologiska effekter av dagvatten, lakvatten eller avloppsvatten. Undersökningarna skapar även referensdata för framtiden. Vid fem av de åtta undersökta objekten bedöms bottenfaunan som mer eller mindre påverkade av olika typer av föroreningar (tabell 1). Någon generell slutsats är svår att dra eftersom de undersökta objekten är relativt olika. Faunan bedöms dock vara negativt påverkad av näringsämnen/organiskt material i fyra av de rinnande vattnen och i Bergums dammar. Vid lokalerna 4-Kvillebäcken och 7-Stora ån, finns dessutom indikationer på annan påverkan av t ex metaller. Flera av de undersökta vattendragen är relativt små och kan sägas vara känsligare genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagliga som i större vattendrag. Resultaten visar alltså att utsläpp i små recipienter ofta påverkar ekosystemen negativt. Vid tre av de undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material eller av någon annan förorening. Dessa lokaler var 2-Skogomebäcken, 5-Delsjöbäcken och 6-Haga å. I årets undersökning i Göteborgs kommun påträffades en rödlistad och tre ovanliga arter. Den rödlistade arten var snäckan Omphiscola glabra (VU sårbar). Tabell 1. Bedömning av påverkan på bottenfaunan vid de undersökta lokalerna i Göteborgs kommun Vatten Nr Lokalnamn Bedömning av påverkan näring/organiskt material annat Kvibergsbäcken 1 Kviberg B A Skogomebäcken 2 Skogome A A Kvillebäcken 3 Hökälladammen B A Kvillebäcken 4 Backaplan B C Delsjöbäcken 5 Sankt Sigfrids plan A A Haga å 6 Hulan A A Stora ån 7 Hults bro B B Bergums dammar 8 Bergum C A Förklaring: Bedömning av påverkan: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig, C = stark eller mycket stark. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

4 Bakgrund Biologiska undersökningar av djurlivet i sjöar och vattendrag kan ge värdefulla upplysningar om hur olika typer av utsläpp påverkar ekosystemen i vatten. Artsammansättning och täthet förändras ofta vid en miljöpåverkan och resultatet kan därför användas för att bedöma påverkansgrad från t ex näringsämnen, försurning och metaller. Fördelen med biologiska studier är främst att man undersöker de organismer man vill skydda och bevara. Undersökningar av djurlivet i sjöar och vattendrag kan ge värdefulla upplysningar om hur olika typer av utsläpp påverkar ekosystemen i vatten. En ytterligare fördel med biologiska undersökningar är att de i många fall sammanfattar påverkan från flera olika faktorer. Det kan t ex röra sig om påverkansgraden från ett lakvatten som innehåller en rad potentiellt skadliga ämnen. Andra fördelar gentemot kemiska undersökningar är att resultaten oftast inte bara representerar en ögonblicksbild av miljösituationen utan att eventuella skador på ekosystemet kan upptäckas även relativt lång tid efter det att skadan uppstått. Medins Biologi AB har av Göteborgs Stad fått i uppdrag att genomföra biologiska undersökningar vid 8 lokaler i kommunen. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att inventera bottenfaunan vid dessa lokaler vilket skapar referensdata för framtiden. Undersökningen syftar också till att bedöma eventuella biologiska effekter av dagvatten, lakvatten eller avloppsvatten. Metoder Provtagningen utfördes enligt den standardiserade metoden SS-EN Anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning följdes också. På lokalen vid Bergums dammar användes dock, liksom tidigare år, en kvalitativ metod. Nivån för artbestämningarna följer Naturvårdsverkets riktlinjer. Flertalet av de undersökta objekten är mer eller mindre påverkade av olika typer av föroreningar. Detta innebär att bottenfaunasamhällena kan uppvisa förändringar i form av en ändrad artsammansättning mot vad som kan anses vara normalt. Flera olika typer av index har beräknats (bilaga 4) som både enskilt och i grupp kan indikera vilken typ av förorening som föreligger samt hur stark den eventuella påverkansgraden är. Vid bedömningarna har vi i första hand använt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag, rapport Vissa justeringar av gränsvärden har dock gjorts vilket framgår av bilaga 5 (Bedömningsgrunder för bottenfauna). Resultatet redovisas dels lokal för lokal i bilaga 1 dels i en sammanfattande syntes i kapitlet Resultat. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Tabell 2. Undersökta lokaler Kartblad och koordinater hänvisar till den topografiska kartan 1: (RT90, 2,5 gon V). Nr Vatten Lokal Karta Provtagnings- Koordinater metod (x) (y) 1 Kvibergsbäcken Kviberg 7B SO SS EN Skogomebäcken Skogome 7B SV SS EN Kvillebäcken Hökälladammen 7B SV SS EN Kvillebäcken Backaplan 7B SV SS EN Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan 7B SV SS EN Haga å Hulan 6B NV SS EN Stora ån Hults bro 6B NV SS EN Bergums dammar Bergum 7B SO Kvalitativ Genomförande Fältprovtagningarna genomfördes den 31 oktober och 1 november Sammanlagt undersöktes 7 lokaler i vattendrag samt ett dammkomplex (tabell 2). En mer utförlig beskrivning av bottenfaunalokalerna finns i bilaga 2. I vattendragen togs fem prover på en 10 meter lång sträcka. Proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten samtidigt som ett område på 0,25 m 2 uppströms håven rördes upp med foten. Vid Bergums dammar gjordes inventeringarna kvalitativt genom att samla in djur från alla förekommande typer av substrat. I dammarna slogs de små delproven ihop till ett prov för varje damm. De sex dammarna i Bergum numrerades successivt från nummer 1 för den översta till nummer 6 för den nedersta dammen, och proverna från dessa hölls alltså isär genom hela analysförfarandet. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut och artbestämdes. Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 3. Några lokaler har undersökts tidigare (Ericsson & Medin 1997,1999 och 2000, Liungman & Ericsson 2001, Sundberg & Ericsson 2002, Sundberg & Liungman 2003 samt Engdahl & Ericsson 2004) vilket gör det möjligt att jämföra årets resultat med tidigare undersökningar. Därmed kan man få en uppfattning om eventuella förändringar och trender i de aktuella vattendragen över en längre period (bilaga 1). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

6 Resultat I bilaga 1 redovisas resultaten för varje provpunkt för sig. Nedan sammanställs resultaten för alla provpunkter tillsammans. Allmänt Tre av provpunkterna är nya och har inte undersökts tidigare. De undersökta provpunkterna skiljer sig dels i fråga om påverkansgrad av olika föroreningar och dels i fråga om lokalkvalitet samt provtagningsmetodik. Därför kan det vara svårt att jämföra dem med varandra när det gäller artantal och individtäthet. Då är det mer meningsfullt att jämföra resultaten mellan olika år på samma lokal. Vid bottenfaunaundersökningen 2005 var det fem lokaler som undersökts tidigare och där kan man se hur artantal och individtäthet kan variera mellan olika år. Resultat och bedömning av föroreningspåverkan Tre av de undersökta lokalerna bedömdes vara ej eller obetydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material eller av någon annan förorening. Dessa lokaler var 2-Skogomebäcken, 5-Delsjöbäcken och 6-Haga å (tabell 3). Speciellt de två sistnämnda lokalerna kan betraktas som referensvatten för opåverkade förhållanden. På fem lokaler bedömdes bottenfaunan vara negativt påverkad av näringsämnen eller organiskt material. Två av dessa var även negativt påverkade av någon annan förorening (tabell 3). På samtliga lokaler bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Tabell 3. Bedömning av påverkan på bottenfaunan vid de undersökta lokalerna i Göteborgs kommun Vatten Nr Lokalnamn Bedömning av påverkan näring/organiskt material annat Kvibergsbäcken 1 Kviberg B A Skogomebäcken 2 Skogome A A Kvillebäcken 3 Hökälladammen B A Kvillebäcken 4 Backaplan B C Delsjöbäcken 5 Sankt Sigfrids plan A A Haga å 6 Hulan A A Stora ån 7 Hults bro B B Bergums dammar 8 Bergum C A Förklaring: Bedömning av påverkan: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig, C = stark eller mycket stark. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Medelantal taxa/prov Figur 1. Medelantal taxa/prov vid lokal 1-Kvibergsbäcken. Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. 1-Kvibergsbäcken, Kviberg Kvibergsbäcken är dagvattenpåverkad och har alla år den undersökts bedömts vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Artantal och i viss mån individtäthet har tenderat att öka något fram till år I årets undersökning var antalet arter i samma storleksordning som år 2004 (figur 1). Artsammansättning har dock varit relativt likartad mellan åren. 2-Skogomebäcken, Skogome Lokalen i Skogomebäcken har inte undersökts tidigare. Vattendraget är relativt litet. Resultatet visade på ett lågt antal taxa och antalet sländarter (EPT-index) var något lågt. Övriga beräknade index samt bottenfaunans sammansättning visade i stort på en för vattentypen normal fauna (bilaga 1). Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, liksom taxa känsliga mot näringsämnen och organiskt material. En ovanlig art hittades, bäcksländan Nemoura flexuosa. Provpunkten är den samma som för metaller i vattenmossa. 3-Kvillebäcken, Hökälladammen Resultatet visade på fortsatt påverkan av näringsämnen/organiskt material. Det påträffades en relativt stor andel föroreningståliga grupper och EPT-index var mycket lågt vilket styrker bedömningen. Produktionen i ett vattendrag är normalt större strax nedströms sjöar och dammar, men bl a med tanke på det låga antalet sländarter bedömdes faunan här vara negativt påverkad. Antalet arter var lägre i år jämfört med Skillnaden var statistiskt signifikant (students t-test, p<0,05) (figur 2). Det är svårt att ange någon direkt orsak till det lägre artantalet. Liksom förra året påträffades det många arter av gruppen skinnbaggar. 4-Kvillebäcken, Backaplan Bottenfaunan vid denna lokal har inte undersökts tidigare. Antalet arter var mycket lågt och individtätheten var låg. Samtliga beräknade index var låga eller mycket låga och bottenfaunan dominerades av föroreningståliga arter. Det låga art- och individantalet och bottenfaunans sammansättning indikerar en kraftig Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

8 Medelantal taxa/prov Figur 2. Medelantal taxa/prov vid lokal 3-Kvillebäcken, Hökälladammen. Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. Påverkan av föroreningar. Näringsämnen och organiskt material är med stor sannolikhet en del av orsaken till skadorna på bottenfaunasamhället. Det saknades dock ändå flera arter och grupper som normalt borde kunna finnas vid denna typ av lokal. Sannolikt uppstår det syrebrist i det tidvis stillastående vattnet, men luftandande organismer som t ex skinnbaggar och skalbaggar brukar kunna påträffas i sådana miljöer. Kvillebäcken omges vid och uppströms provpunkten av industriområden och stora asfaltsplaner. Det är möjligt att dagvatten periodvis påverkat vattenkvalitén negativt. Resultat från undersökningar av metaller i vattenmossa har visat på en relativt hög föroreningsgrad av flera metaller vid Backateatern, ungefär 500 meter nedströms bottenfaunalokalen. Sammantaget bedömdes bottenfaunan även som starkt eller mycket starkt påverkad av något annat än näringsämnen/organiskt material. 5-Delsjöbäcken, Sankt Sigfrids plan Lokalen i Delsjöbäcken har inte undersökts tidigare. Faunan var relativt art- och individrik med förekomst av ett flertal indikatorarter och grupper. Resultatet kan sägas vara förväntat i ett vattendrag av denna typ, och bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen, organiskt material, och av andra föroreningar. Fynden av två ovanliga arter gör att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. Resultatet är intressant med tanke på att provpunkten ligger så nära de centrala delarna av Göteborg. 6-Haga å, Hulan Resultatet visade på ett måttligt högt antal taxa. Beräknade index och bottenfaunans sammansättning visade i stort på en för vattentypen normal fauna. Flera försurningskänsliga arter och grupper påträffades, liksom taxa känsliga mot näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden eftersom två ovanliga arter hittades. Bottenfaunan undersöktes även år Resultatet i år avvek inte nämnvärt från förra årets resultat och bedömningarna var de samma. Medelantalet taxa/prov var något högre i år, men skillnaden är inte statistiskt signifikant (figur 3). 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Medelantal taxa/prov Figur 3. Medelantal taxa/prov vid lokal 6-Haga å, Hulan. Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. 7-Stora ån, Hults bro Resultatet av undersökningen visade på ett mycket lågt artantal och genomgående låga föroreningsindex (bilaga 1). Detta indikerar en kraftig föroreningssituation. Bedömningen försvåras av att brackvattensarter förekommer. Det bräckta vattnet kan i sig vara en orsak till det låga antalet arter och till avsaknaden av mer känsliga arter. Genom att samtliga index var låga är det också svårt att exakt bedöma orsaken till skadorna. Försurningsskador kan dock uteslutas genom att märlkräftor påträffades. Faunan bedöms liksom tidigare som betydligt påverkad av både näringsämnen/organiskt material och någon annan förorening. Bottenfaunan har undersökts två gånger tidigare. I årets undersökning var totalantalet taxa färre, bland annat så påträffades inte några snäckor eller sländlarver. Medelantalet taxa/prov uppvisar dock mycket små variationer jämfört med tidigare års undersökningar (figur 4). Medelantal taxa/prov Figur 4. Medelantal taxa/prov vid lokal 7-Stora ån, Hults bro. Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

10 8-Bergums dammar, Bergum Bergums dammar är ett dammsystem med 6 dammar som är konstruerad så att avloppsvatten först rinner in i damm ett och vidare nedåt. Varje damm har varje år undersökts separat (tabell 4). Sammantaget bedömdes dammarna vara starkt eller mycket starkt påverkade av näringsämnen/organiskt material. Det fanns indikationer på att förhållandena är sämst i de första dammarna. Tittar man på medelantalet taxa för respektive damm visar det sig att artantalet är lägst i de första dammarna, vilket också var fallet i årets undersökning (tabell 4). Medelantalet taxa för hela dammkomplexet mellan åren kan ses i figur 1. Sannolikt uppstår syrebrist periodvis i bottenvattnet och i sedimentet, vilket delvis kan förklara variationen i antalet påträffade taxa mellan olika år. Tabell 4. Antal taxa i Bergums dammar Antal taxa/damm Damm medel stdav: ,3 4, ,4 3, ,1 2, ,7 6, ,0 3, ,7 3,0 Medelantal taxa/damm Figur 5. Medelantal taxa/damm vid lokal 8-Bergums dammar. Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Rödlistade, ovanliga och intressanta arter Den svenska rödlistan är en förteckning över arter vars framtida överlevnad inte är säker i vårt land. Arterna bedöms och klassificeras i olika så kallade kategorier efter hur allvarligt hotade de är. Rödlistade och ovanliga arter förekommer oftast i låga tätheter vilket gör att slumpen kan spela stor roll om de återfinns vid ett provtillfälle. En rödlistad art påträffades i årets undersökning i Göteborgs kommun, snäckan Omphiscola glabra (8-Bergums dammar) (Tabell 5). Arten har påträffats vid tidigare undersökningar. Med beteckningen ovanlig menas t ex att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler vi undersökt i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Tre ovanliga arter påträffades i årets undersökning (tabell 5). Vid några provpunkter bedömdes bottenfaunan ha höga eller mycket höga naturvärden. En sammanställning av dessa kan ses i tabell 6. Tabell 5. Rödlistade och ovanliga arter som påträffades i 2005 års undersökning i Göteborgs kommun. Arter Hotstatus Nr Vatten Lokal Bäcksländor Capnia bifrons Ovanlig 5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan 6 Haga å Hulan Nemoura flexuosa Ovanlig 2 Skogomebäcken Skogome 5 Delsjöbäcken Sankt Sigfrids plan Nattsländor Tinodes pallidulus Ovanlig 6 Haga å Hulan Snäckor Omphiscola glabra VU - sårbar 8 Bergums dammar Bergum Tabell 6. Lokaler som bedömdes ha höga eller mycket höga naturvärden Vatten Nr Lokalnamn Bedömning av naturvärden Delsjöbäcken 5 Sankt Sigfrids plan Höga naturvärden Haga å 6 Hulan Höga naturvärden Bergums dammar 8 Bergum Mycket höga naturvärden Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

12 Lokal 1-Kvibergbäcken hyser en intressant snäckart, Physella heterostropha. Av snäckan Physella heterostropha finns mycket få fynd i den svenska naturen och arten är införd till Sverige. Snäckan är vanlig i växthusdammar och akvarier så förekomsten härrör sig sannolikt från utsatta eller förrymda individer. Snäckans förekomst har varierat en del mellan åren (figur 6). Snäckan påträffades även vid lokal 5-Delsjöbäcken. Antal individer/prov Figur 6. Antal individer/prov av snäckan Physella heterostropha vid lokal 1-Kvibergsbäcken Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. Slutsatser Vid fem av de åtta undersökta objekten bedömdes bottenfaunan som mer eller mindre påverkade av olika typer av föroreningar (tabell 1). Någon generell slutsats var svår att dra eftersom de undersökta objekten är relativt olika. Faunan bedömdes dock vara negativt påverkad av näringsämnen och organiskt material i fyra av vattendragen och i Bergums dammar. Vid lokalerna 4-Kvillebäcken och 7-Stora ån, fanns dessutom indikationer på någon annan påverkan, t ex av metaller. Flera av de undersökta vattendragen är relativt små och kan sägas vara känsliga genom att utspädningseffekterna inte blir så påtagliga som i större vattendrag. Resultaten visade alltså att utsläpp i små recipienter ofta påverkar ekosystemen negativt. Vid tre av de undersökta lokalerna bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkade av såväl näringsämnen/organiskt material som av någon annan förorening. Dessa lokaler var 2-Skogomebäcken, 5-Delsjöbäcken och 6-Haga å. I årets undersökning i Göteborgs kommun påträffades en rödlistad och tre ovanliga arter. Den rödlistade arten var snäckan Omphiscola glabra (VU sårbar). 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Referenser Ericsson, U. & Medin, M Inventering av bottenfaunan på tre lokaler i Göteborgs kommun Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Ericsson, U. & Medin, M Inventering av bottenfaunan på åtta lokaler i Göteborgs kommun Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Ericsson, U. & Medin, M Inventering av bottenfaunan på sex lokaler i Göteborgs kommun Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Liungman, M. & Ericsson, U Inventering av bottenfaunan på tio lokaler i Göteborgs kommun Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Sundberg, I. & Ericsson, U Inventering av bottenfaunan på åtta lokaler i Göteborgs kommun Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Sundberg, I. & Liungman, M Inventering av bottenfaunan på 17 lokaler i Göteborgs kommun Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Engdahl, A. & Ericsson, U Inventering av bottenfaunan på 12 lokaler i Göteborgs kommun Medins Sjö- och Åbiologi AB, rapport till Göteborgs kommun. Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913, Naturvårdsverket. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

14 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

16 1. Kvibergsbäcken, Kviberg Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Proverna togs 5-15 m nedströms stigen. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 17 mycket lågt Diversitetsindex: 1,97 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 10,6 lågt ASPT - index: 4,4 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 4 mycket lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 8 Avvikelseklassning Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga arter påträffades B Betydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall) År Bedömning näringsämnen/org material 97 B Betydlig påverkan 99 B Betydlig påverkan 00 B Betydlig påverkan 01 B Betydlig påverkan 02 B Betydlig påverkan 03 B Betydlig påverkan 04 B Betydlig påverkan 05 B Betydlig påverkan Kommentar: Medelantal taxa Antal ind./kvm Den dagvattenpåverkade Kvibergsbäcken har undersökts vid ett flertal tillfällen. Föroreningsindexen ASPT och Danskt Fauna var låga eller mycket låga vilket visar på en betydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material. Flera försurningskänsliga grupper samt ett högt Baetis/Plecoptera index visar att bottenfauna inte är påverkad av försurning. De två ovanliga arter som påträffades förra året återfanns inte i årets undersökning. Medelantalet taxa/prov var i samma storleksordning som år Artsammansättningen är relativt likartad mellan åren och föroreningsindexen ASPT och Danskt fauna har alltid varit låga eller mycket låga Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 2. Skogomebäcken, Skogome Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / m uppströms järnvägsbron. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 22 lågt Diversitetsindex: 2,45 lågt Medelantal taxa/prov: 13,0 lågt ASPT - index: 5,9 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 8 lågt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Bäcksländan Nemoura flexuosa A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall) Provpunkten är inte undersökt tidigare Medelantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Resultatet visade på ett lågt antal taxa och antalet sländarter (EPT-index) var något lågt. Övriga beräknade index samt bottenfaunans sammansättning visade i stort på en för vattentypen normal fauna. Flera försurningskänsliga arter/grupper påträffades, liksom taxa känsliga mot näringsämnen/organiskt material. En ovanlig art hittades, bäcksländan Nemoura flexuosa. Provpunkten är den samma som för metaller i vattenmossa Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

18 3. Kvillebäcken, Hökälladammen Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Proverna togs 0-10 m nedströms dammluckan. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 34 måttligt högt Diversitetsindex: 2,74 lågt Medelantal taxa/prov: 16,2 måttligt högt ASPT - index: 4,5 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 953 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 4 mycket lågt Surhetsindex: 4 lågt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: tydlig avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga arter påträffades B Betydlig påverkan av näringsämnen C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall) År Bedömning näringsämnen/org material Medelantal taxa Antal ind./kvm 2003 B Betydlig påverkan B Betydlig påverkan 2005 B Betydlig påverkan Kommentar: Föroreningsindexen ASPT och Danskt fauna var också i år lågt eller mycket lågt vilket indikerar fortsatt påverkan av näringsämnen/organiskt material. Det påträffades dessutom en relativt stor andel av föroreningståliga grupper och EPT-index var mycket lågt vilket styrker bedömningen. Produktionen i ett vattendrag är normalt större strax nedströms sjöar och dammar, men också med tanke på det låga antalet sländarter bedöms faunan vara negativt påverkad. Anmärkningsvärt är ändå det mycket höga antalet arter av buksimmare som påträffades. Antalet arter var något lägre i årets undersökning och skillnaden är statistiskt signifikant (student t-test, p<0,05) De två ovanliga arter som hittades förra året återfanns inte i år. 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 4. Kvillebäcken, Backaplan Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Under gångbron och 3 m uppströms, längs östra kanten. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 14 mycket lågt Diversitetsindex: 2,35 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 6,8 mycket lågt ASPT - index: 4,3 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 227 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt EPT-index: 2 mycket lågt Surhetsindex: 2 mycket lågt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 8 Avvikelseklassning Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: tydlig avvikelse Surhetsindex: stor avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga arter påträffades B Betydlig påverkan av näringsämnen C Stark eller mycket stark annan påverkan C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall) Provpunkten har inte undersökts tidigare Medelantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Antalet arter var mycket lågt och individtätheten var låg. Samtliga beräknade index var låga eller mycket låga och bottenfaunan dominerades av föroreningståliga arter. Det låga art- och individantalet och bottenfaunas sammansättning indikerar kraftiga skador. En betydlig påverkan av näringsämnen och organiskt material är med stor sannolikhet en del av orsaken till faunans utseende. Det saknas dock ändå flera arter och grupper som normalt borde kunna finnas vid provpunkten, bland annat luftandande organismer som skinnbaggar och skalbaggar. Kvillebäcken omges vid- och uppströms provpunkten av industriområden och asfaltsplaner. Det är möjligt att dagvatten periodvis påverkar vattenkvalitén negativt. Resultat från undersökningar av metaller i vattenmossa har visat på en relativt hög föroreningsgrad av flera metaller vid Backateatern, ungefär 500 meter nedströms bottenfaunalokalen. Sammantaget bedöms bottenfaunan även som starkt eller mycket starkt påverkad av något annat än näringsämnen/organiskt material. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

20 5. Delsjöbäcken, Sankt Sigfrids plan Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Proverna togs 5-15 m uppströms kulverten vid Delsjövägen. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 36 måttligt högt Diversitetsindex: 3,73 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 24,2 måttligt högt ASPT - index: 6,1 högt Individtäthet (ant/m 2 ): måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 17 måttligt högt Surhetsindex: 10 högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Bäcksländorna Capnia bifrons och A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen Nemoura flexuosa B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall) Provpunkten är inte undersökt tidigare Medelantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Faunan var relativt art- och individrik med förekomst av ett flertal indikatorarter och grupper. Resultatet kan sägas vara förväntat i ett vattendrag av denna typ och bottenfaunan bedöms som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen och organiskt material, samt av försurning. Fynden av två ovanliga arter gör att bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden. Snäckan Physella heterostropha, som också hittats i Kvibergsbäcken, påträffades. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 6. Haga å, Hulan Datum: Flodområde: 107/108 Koordinat: / Proverna togs 5-15 m nedströms vägbron. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 28 måttligt högt Diversitetsindex: 3,12 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 17,0 måttligt högt ASPT - index: 5,9 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 675 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt EPT-index: 13 måttligt högt Surhetsindex: 10 högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 8 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Bäcksländan Capnia bifrons och A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen nattsländan Tinodes pallidulus B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall) År Bedömning näringsämnen/org material 2004 A Ingen eller obetydlig påverkan 2005 A Ingen eller obetydlig påverkan Medelantal taxa Antal ind./kvm Kommentar: Resultatet visade på ett måttligt högt antal taxa. Beräknade index och bottenfaunans sammansättning visade i stort på en för vattentypen normal fauna. Flera försurningskänsliga arter/grupper påträffades, liksom taxa känsliga mot näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden eftersom två ovanliga arter hittades, bäcksländan Capnia bifrons och nattsländan Tinodes pallidulus. Bottenfaunan undersöktes även år Resultatet i år avviker inte nämnvärt från förra årets resultat och bedömningarna är de samma. 0 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

22 7. Stora ån, Hults bro Datum: Flodområde: 107/108 Koordinat: / Under bron och 3 m uppströms, längs norra kanten. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 6 mycket lågt Diversitetsindex: 2,10 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 4,8 mycket lågt ASPT - index: 3,5 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 222 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt EPT-index: 0 mycket lågt Surhetsindex: 3 lågt Naturvärdesindex: 0 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: tydlig avvikelse ASPT - index: stor avvikelse Surhetsindex: stor avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Inga ovanliga arter påträffades B Betydlig påverkan av näringsämnen B Betydlig påverkan av annat C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall) År Bedömning näringsämnen/org material Medelantal taxa Antal ind./kvm 2000 B Betydlig påverkan B Betydlig påverkan 2005 B Betydlig påverkan Kommentar: Resultatet av undersökningen visade på ett mycket lågt artantal och genomgående låga föroreningsindex. Detta indikerar en kraftig föroreningssituation. Bedömningen försvåras av att brackvattensarter förekommer, det bräckta vattnet vid lokalen kan i sig vara en orsak till det låga artantalet och till avsaknaden av mer känsliga arter. Genom att samtliga index är låga är det också svårt att exakt bedöma orsaken till skadorna. Försurningsskador kan dock uteslutas. Faunan bedöms liksom tidigare som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material och annan påverkan. Bottenfaunan har undersökts två gånger tidigare. I årets undersökning var totalantalet taxa färre, bland annat så påträffades inte några snäckor eller några sländlarver. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 8. Bergums dammar, Bergum Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Ett prov i varje levé togs med håvdrag. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 19 lågt Diversitetsindex: - - Medelantal taxa/prov: 8,8 lågt ASPT - index: 4,9 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): - - Danskt faunaindex: 3 lågt EPT-index: 3 mycket lågt Surhetsindex: 2 lågt Naturvärdesindex: 16 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: - Danskt faunaindex: stor avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: stor avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Snäckan Omphiscola glabra C Stark eller mycket stark påverkan av näringsämnen (sårbar VU) A Mycket höga naturvärden påträffades 2000, 2001, 2004, 2005 Jämförelse med tidigare undersökningar (felstaplarna anger 95% konfidensintervall) År Bedömning näringsämnen/org material Medelantal taxa/damm 97 C Stark eller mycket stark påverkan C Stark eller mycket stark påverkan 00 C Stark eller mycket stark påverkan C Stark eller mycket stark påverkan C Stark eller mycket stark påverkan 03 C Stark eller mycket stark påverkan 5 04 C Stark eller mycket stark påverkan 0 05 C Stark eller mycket stark påverkan Kommentar: Bergums dammar undersöktes kvalitativt. Proverna från varje damm hölls dock separerade. Resultatet av årets undersökning visar på ett måttligt högt totaltantal arter, ett lågt artantal/damm och på kraftigt förorenade förhållanden. Sannolikt uppstår syrebrist periodvis i bottenvattnet och i sedimentet. Det finns indikationer på att förhållandena varit sämst i de första dammarna. Så verkar fallet ha varit i år. Vår bedömning är att faunan är starkt eller mycket starkt påverkad av näringsämnen/organisk belastning. Antalet påträffade arter/taxa har varierat mycket mellan åren i dammarna och mellan vissa år är skillnaderna statistiskt signifikanta (t-test). Faunan har varje år bedömts som kraftigt påverkad av näringsämnen/organisk belastning. Situationen verkar dock variera mycket mellan olika år och det är möjligt att förhållandena i dammarna även varierar kraftigt från säsong till säsong. En rödlistad snäcka, Omphiscola glabra (VU - sårbar), påträffades åter i damm 6, vilket medför att bottenfaunan bedöms ha mycket höga naturvärden. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23

24 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Bilaga 2 Fältprotokoll Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25

26 1. Kvibergsbäcken, Kviberg Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kvibergsbäcken Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 1 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Kviberg Top. Karta: 7B SO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,2 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) mätt Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 11 C Lokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 5-15 m nedströms stigen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk bok Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Provtogs även Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

27 2. Skogomebäcken, Skogome Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Skogomebäcken Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 2 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Skogome Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) mätt Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10,3 C Lokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m uppströms järnvägsbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs 0-10 m uppströms järnvägsbron, vid samma plats som vattenmossan varit utsatt. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27

28 3. Kvillebäcken, Hökälladammen Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kvillebäcken Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 3 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Hökälladammen Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10,4 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Proverna togs 0-10 m nedströms dammluckan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus: saknas Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: våtmark Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: vass vass gräsarter Dominerande 2: gräs - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Undersöktes även Riklig förekomst av vattenpest. Metaller i vattenmossa undersöks också här i år. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 4. Kvillebäcken, Backaplan Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kvillebäcken Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 4 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Backaplan Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 0,9 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10,3 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Under gångbron och 3 m uppströms, längs östra kanten. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: vass - - Dominerande 2: halvgräs - - Dominerande 3: gräs - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt De fem delproverna togs i stenigt substrat och det kvalitativa i vegetation. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29

30 5. Delsjöbäcken, Sankt Sigfrids plan Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Delsjöbäcken Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 5 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Sankt Sigfrids plan Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,2 m Lokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) mätt Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,7 C Lokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 5-15 m uppströms kulverten vid Delsjövägen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövträd - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs 5-15 m uppströms kulverten där bäcken rinner under Delsjövägen, vid samma plats som vattenmossan. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

31 6. Haga å, Hulan Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Haga å Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 6 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Hulan Top. Karta: 6B NV Huvudflodområde: 107/108 Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 3,5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,5 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 5-15 m nedströms vägbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Provtogs även En öring på ca 15 cm påträffades. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31

32 7. Stora ån, Hults bro Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stora ån Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 7 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Hults bro Top. Karta: 6B NV Huvudflodområde: 107/108 Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 0,9 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10,5 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Under bron och 3 m uppströms, längs norra kanten. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: våtmark Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: vass - - Dominerande 2: träd lövträd - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt De fem delproverna togs i stenigt substrat och det kvalitativa i vegetation. Samma lokal som för vattenmossan. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

33 8. Bergums dammar, Bergum Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Bergums dammar Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 8 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Bergum Top. Karta: 7B SO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): - Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 6 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Ett prov i varje levé togs med håvdrag. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: >50% Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs tåg - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Avloppsvatten mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Provtogs även Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33