Bottenfaunan i Braån

Transkript

1 Bottenfaunan i Braån upp- och nedströms BT-Kemi-området i Teckomatorp delrapport våren på uppdrag av Svalövs kommun, BT-Kemi-Efterbehandling

2

3 Rubrik Underrubrik Bottenfaunan i Braån upp- och nedströms BT-Kemi-området i Teckomatorp Rapporten är upprättad av: Ann Nilsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Svalövs kommun, BT-Kemi-Efterbehandling Omslagsbild: Braån, uppströms BT-Kemi, provpunkt Teck 2 Foto: Ann Nilsson Landskrona EKOLOGGRUPPEN Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag): 23 Antal bilagor: 3 Utskriftsversion: Wordfil: BT-Kemivår29.doc, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

4 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren 29 Innehållsförteckning sidan 1. Inledning Resultat... 4 Artantal... 4 Föroreningspåverkan...4 Ekologisk status... 5 Rödlistade och ovanliga arter... 5 Sammanfattning av resultaten våren Provpunktsvis redovisning... 7 Förklaring till artlistorna... 7 Bilaga 1. Metodik Bilaga 2. Resultatbehandling...17 Bilaga 3. Litteratur... 2

5 3 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren Inledning Med anledning av det pågående saneringsprojektet vid före detta BT-Kemis fabriksområde i Teckomatorp, har ett övervakningsprogram för bottenfauna i Braån utarbetats. Undersökningens syfte är att kontrollera eventuella ekologiska effekter av saneringsarbetet vid f d BT-Kemiområdet. Saneringsarbetet, med grävning och bortförsel av jordmassor, har pågått under sommaren och hösten 28 och även senare under våren 29, efter bottenfaunaprovtagningen. Bottenfaunan har undersökts vid två provpunkter uppströms och två provpunkter nedströms BT- Kemiområdet. Bottenfaunaundersökningar har tidigare gjorts varje vår och höst sedan våren 26. Resultaten från vårens provtagning redovisas i denna sjunde delrapport. Undersökningarna har gjorts på uppdrag av Svalövs kommun och BT-Kemi Efterbehandling BT Kemi 8 Figur 1. Provpunkterna i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren 29. Provpunkterna benämns i texten Teck 2, Teck 4, Teck 6 och Teck 8. Strax uppströms Teckomatorp rinner Svalövsbäcken in i Braån. Svalövsbäcken påverkas av Svalövs reningsverk och eventuellt även från en äldre soptipp. Därför valdes två uppströmslokaler ut, en uppströms (Teck 2) och en nedströms (Teck 4) Svalövsbäckens inflöde i Braån. Provpunkten uppströms Svalövsbäckens inflöde bedömdes vara en lämplig referenslokal i Braån. Nedströms BT-Kemiområdet undersöktes en lokal vid järnvägsbron, ca 5 m nedströms fabriksområdet (Teck 6) och en lokal ca 2 km nedströms fabriksområdet (Teck 8). Sistnämnda lokal påverkas även av dagvatten från Teckomatorp. Samtliga lokaler bedömdes vara lämpliga bottenfaunaprovpunkter, vilket underlättar utvärderingen. Temperatur och nederbörd Vintern var ganska mild och nederbörden måttlig. Våren kom ganska tidigt med värme och relativt liten nederbörd varvid flödena var låga och provtagningen kunde genomföras utan problem.

6 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren Resultat Artantal Artantalet på uppströmslokalerna, Teck 2 och Teck 4, var i nivå med flertalet tidigare undersökningar förutom hösten 8 då artantalet var betydligt högre. Vid nedströmslokalen, Teck 6, strax nedströms BT-Kemiområdet, var antalet arter det lägsta som noterats på lokalen hittills (samma som vid undersökningen våren 27). Även artantalet på Teck 8 var lägre än vid de tidigare undersökningarna (se figur 2). Antal Antal arter Teck-2 Teck-4 Teck-6 Teck-8 Figur 2. Antalet arter på varje lokal, med den första undersökningen våren 6 längst till vänster och den senaste undersökningen våren 9 längst till höger. Föroreningspåverkan Lokalen längst uppströms, Teck 2, bedömdes ha en måttlig föroreningspåverkan, vilket är samma belastningsgrad som vid undersökningen i höstas och även hösten 27. Lokalen nedströms Teck 2, men uppströms BT-Kemiområdet, Teck 4, bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad, en förbättring jämfört med i höstas. Lokal Teck 6 strax nedströms BT- Kemi-området bedömdes vara föroreningspåverkad, vilket var samma bedömning som i höstas. Föroreningspåverkan har varierat mellan måttlig och svag påverkan vid de tidigare undersökningarna förutom våren 27 då lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. Lokalen längst nedströms, Teck 8, bedömdes vara svagt föroreningspåverkad. Det var lite sämre än i höstas då lokalen för första gången uppnådde obetydlig föroreningspåverkan. En lokal fick en mildare bedömning, en bedömdes ha en högre grad av påverkan och två lokaler bedömdes ha samma påverkansgrad i vårens undersökning, jämfört med i höstas. Resultaten har varierat mellan svag och måttlig föroreningspåverkan på samtliga lokaler och någon gång har resultaten nått upp till obetydlig påverkan. Resultaten visade inte på någon tydlig trend på någon av lokalerna. Någon tydlig skillnad kan inte heller noteras mellan upp- och nedströmslokalerna före gentemot efter saneringsarbetet. Det bör noteras att föroreningsindexet främst bygger på att detektera organisk och eutrofierande förorening. Andelen av tåliga fjädermygglarver (Chironomidae) var hög på samtliga lokaler och inte heller här kunde någon tydlig skillnad noteras mellan upp- och nedströmslokalerna.

7 5 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren 29 7 Föroreningsindex Föroreningspåverkan upp- och nedstr fd BT-kemi Teck 2 Teck 4 Teck 6 Teck 8 Figur 3. Föroreningspåverkan visas för lokalerna i Braån (Teck 2 och Teck 4) uppströms samt (Teck 6 och Teck 8) nedströms BT-Kemi med april -6 i stapeln längst till vänster och sedan följer okt -6, april -7, okt -7, april 8, oktober 8 och april 9 längst till höger. Föroreningsindexet (Danskt Faunaindex, DFI) kan anta ett värde från 1-7 där värde 7 betecknar den mest opåverkade miljön. 7=obetydlig, 6=svag, 5=måttlig, 4=betydlig, 3=stark, 2=stark-mycket stark, 1= mycket stark påverkan. Vid samtliga fyra lokaler i Braån förekom renvattenkrävande och syrgaskrävande arter som dagsländor, nattsländor och bäckvattenbaggar i större eller mindre mängd. Den föroreningskänsliga dagsländan Ephemera danica noterades endast vid uppströmslokalerna Teck 2 och Teck 4. Ekologisk status En statusklassning av bottenfaunan har gjorts enligt NV handbok 27:4 Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (se tabell 1). ASPT anger den ekologiska kvaliteten och DJ anger näringspåverkan. EK (ekologisk kvalitetskvot) är beräknat för respektive index och ligger till grund för bedömning av statusklass. Enligt denna klassning bedömdes samtliga lokaler ha hög ekologisk status. ASPT var dock något högre på uppströmslokalerna jämfört med nedströmslokalerna. Lokal ASPT EK-kvot Status DJ EK-kvot Status Teck 2 5,86 1,9 hög 12 1,4 hög Teck 4 5,95 1,11 hög 11 1,2 hög Teck 6 5,1,95 hög 11 1,2 hög Teck 8 5,38 1, hög 12 1,4 hög Tabell 1. Statusklassning enligt NV handbok 27:4 Rödlistade och ovanliga arter Den tjockskaliga målarmusslan, Unio crassus, rödlistad i kategori EN (starkt hotad), noterades på uppströmslokalen, Teck 2. Arten har noterats på lokalen två gånger tidigare och vid ett tillfälle på lokalen strax nedströms, Teck 4. På Teck 2 noterades även två ovanliga nattsländor

8 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren 29 6 Tinodes pallidulus och Hydropsyche saxonica. Tinodes pallidulus har noterats på lokalen tidigare, medan Hydropsyche saxonica var ett nytt fynd på lokalen. På de övriga lokalerna noterades inga rödlistade eller ovanliga arter. Sammanfattning av resultaten våren 29 Resultatet visade att bottenfaunan i Braån var relativt likartad upp- och nedströms BT-Kemiområdet. Trots att saneringsarbetet, med grävningar i BT-Kemiområdet har gjorts under sommaren och hösten 28 kunde inte någon tydlig påverkan noteras på nedströmslokalen, Teck 6, jämfört med de tidigare undersökningarna som gjorts på denna lokal (figur 3). Föroreningsindex och ekologisk status visade inte på någon tydlig skillnad mellan uppströmsoch nedströmslokalerna. ASPT var dock något högre på uppströmslokalerna jämfört med nedströmslokalerna. En sammanfattning av resultaten från bottenfaunaundersökningen i april 29 redovisas i tabell 2. Tabell 2. Sammanfattning av resultaten av bottenfaunaundersökningen i april 29 i Braån uppströms (Teck 2 och Teck 4) samt nedströms (Teck 6 och Teck 8) BT- Kemiområdet. Både indexpoäng och bedömning redovisas. Föroreningspåverkan bedöms i en 7-gradig skala från mycket stark till obetydlig påverkan. Shannon-index är ett mått på diversitet, ASPT-index grundar sig på förekommande arter och familjer, EPT-index är summan av antalet dag-, bäckoch nattsländearter. Shannon-index, ASPT-index och EPT-index bedöms i en 5-gradig skala från mycket lågt till mycket högt index. Naturvärdet bedöms i en 3-gradig skala från allmän till mycket högt. Indexen förklaras utförligt i bilaga 2 Lokal Förorenings - påverkan Artantal inkl kvalprov Individtäthet/m 2 Shannonindex ASPT-index EPT-index Naturvärde Teck 2 5 måttlig måttlig 2,1 lågt 5, mkt högt Teck 4 7 obetydlig 35 högt 185 2,7 6, 14 Teck 6 5 måttlig måttlig 2,7 5,1 lågt 11 lågt Teck 8 6 svag hög 2,7 5,4 12 lågt

9 7 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren Provpunktsvis redovisning I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier ( ). Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Följande undersökningar avses: Ekologgruppen.26. Bottenfaunan i Braån upp-och nedströms BT-Kemiområdet i Teckomatorp delrapport april 26. Ekologgruppen.26. Bottenfaunan i Braån upp-och nedströms BT-Kemiområdet i Teckomatorp delrapport oktober 26. Ekologgruppen.27. Bottenfaunan i Braån upp-och nedströms BT-Kemiområdet i Teckomatorp delrapport juni 27. Ekologgruppen.27. Bottenfaunan i Braån upp-och nedströms BT-Kemiområdet samt i Svalövsbäcken upp- och nedströms gamla soptippen i Källs Nöbbelöv delrapport hösten 27. Ekologgruppen.28. Bottenfaunan i Braån upp-och nedströms BT-Kemiområdet i Teckomatorp delrapport juni 28. Ekologgruppen.28. Bottenfaunan i Braån upp-och nedströms BT-Kemiområdet i Teckomatorp delrapport hösten 28. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Varje taxas känslighetsgrad/ funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Starkt hotad (EN) Sårbar (VU) Missgynnad (NT) Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 25. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1525 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

10 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SAXÅN Braån, Nygård, uppstr Teckomatorp SAX-Teck2 Provdatum: Lokaltyp: Å Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Chironomidae, 65% Caenis rivulorum, 13% Baetis muticus, 4% Naturligt/grävt: naturligt måttlig lågt mycket högt Koordinater x: y: Kommun: Svalöv Läge: ca 1 km NO Teckomatorp - ca 1-2 m uppströms vägbro Försurningspåverkan: obetydlig Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 4,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur: 7,3 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 3 Sand: D2 2 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D3 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: D1 trådalger Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: mjukbotten, rötter Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 3 Träd: D1 al ask Barrskog: Hed: Buskar: D3 al Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D2 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: D2 2 Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): 2 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: 3 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Ancylus fluviatilis Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Psychodidae Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: mycket högt Kriteriepoäng - totalt: Hotade arter: Unio crassus (EN), 16p 22p Ovanliga arter: Hydropsyche saxonica, 3p Tinodes pallidulus, 3p Kommentarer: Antalet arter var i nivå med de tidigare undersökningarna förutom hösten -8 då artantalet var betydligt högre. Av de viktigare djurgrupperna saknades iglar och bäcksländor. Några få bäcksländor har noterades vid de tidigare vårprovtagningarna. En del renvattenkrävande arter noterades såsom dagsländan Ephemera danica, nattsländorna Goera pilosa och Rhyacophila nubila, samt olika bäckvattenbaggar. Lokalen bedömdes vara föroreningspåverkad, samma bedömning som i höstas. Resultatet var likartat men med något färre renvattenkrävande arter och även färre smutsvattenindikatorer. Andelen fjädermygglarver (Chironomidae) var ovanligt hög, men även på de övriga lokalerna var andelen hög. Föroreningsgraden har varierat mellan svag och måttlig och förra våren obetydlig påverkan. Ett ex av den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus), rödlistad i kategori EN noterades, arten har noterats vid två tillfällen tidigare. Två ovanliga nattsländor noterades; Tinodes pallidulus och Hydropsyche saxonica. Naturvärdet bedömdes vara mycket högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 6, obetydlig 6 svag ,8 6, obetydlig 6 svag ,5 5, obetydlig 6 svag ,8 5, obetydlig 5 måttlig ,3 6, obetydlig 7 obetydlig ,7 5, obetydlig 5 måttlig ,1 5, obetydlig 5 måttlig 22 mycket högt högt mycket högt högt mycket högt

11 9 Bottenfaunaundersökning i Braån april 29 ARTLISTA Provpunkt Teck 2. Braån, Nygård, uppstr Teckomatorp Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 MUSSLOR Bivalvia Unio crassus EN 1 1,1 Anodonta anatina ,1 Pisidium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex , Pacifastacus leniusculus 3 1 1,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica 1 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,6 Caenis rivulorum ,2 Baetis muticus ,4 Baetis rhodani ,6 SKINNBAGGAR Heteroptera Micronecta sp ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,9 Elmis aenea ,3 Oulimnius tuberculatus ,9 Oulimnius sp ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,7 Tinodes pallidulus ,1 Cyrnus trimaculatus X Polycentropus flavomaculatus ,4 Hydropsyche pellucidula ,3 Hydropsyche saxonica ,1 Hydropsyche siltalai ,1 Hydroptilidae 1 1 2,2 Halesus digitatus ,2 Goera pilosa ,2 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp. 3 X Dicranota sp ,1 Pericomini ,1 Simuliidae ,1 Chironomidae , ANTAL TAXA (exkl sökprov) 3 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 32 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 919

12 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SAXÅN Braån, strax uppstr Teckomatorp SAX-Teck4 Provdatum: Lokaltyp: Å Bedömning av prov från Allmänt Dominerande taxa: Chironomidae, 49% Caenis rivulorum, 17% Baetis rhodani, 11% Koordinater x: Lokal lämplig för provtagning: bra - lättrörlig, mjuk mkt sand Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt högt måttlig mycket högt mycket högt y: 1339 Kommun: Svalöv Läge: strax nedstr Svalövsbäckens inflöde - -1 m nedströms gångbro Försurningspåverkan: obetydlig Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 3,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur: 7,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: 2 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: D3 2 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: D1 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D3 al ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 ask Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: D2 2 Övrigt: Åker: D1 3 Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 5 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Sphaerium, Radix, Musslor: Psychodidae Snäckor: B/P index: 2p Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalen hade ett högt artantal, ungefär som medelantalet för lokalen. Alla viktiga djurgrupper noterades förutom iglar. Bäcksländor noterades liksom vid vårprovtagningarna 27 och 28. Artsammansättningen var relativt lik uppströmslokalen Teck 2 fast med några ytterligare renvattenkrävande arter. Syrgaskrävande arter/grupper noterades såsom dagsländan Ephemera danica, bäcksländor, bäckvattenbaggar och nattsländan Rhyacophila nubila, vilket visar att syrgassituationen varit god. Lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av organisk/eutrofierande förorening. Tidigare har lokalen pendlat upp och ner mellan måttlig, svag och hösten -6 obetydlig föroreningspåverkan. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades denna gången och därmed bedömdes naturvärdet vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,6 5, obetydlig 5 måttlig ,3 6, obetydlig 7 obetydlig ,3 5, obetydlig 6 svag ,3 5, obetydlig 5 måttlig ,8 6, obetydlig 6 svag ,2 5, obetydlig 6 svag ,7 6, obetydlig 7 obetydlig mycket högt högt

13 11 Bottenfaunaundersökning i Braån april 29 ARTLISTA Provpunkt Teck 4. Braån strax uppstr Teckomatorp Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,9 MUSSLOR Bivalvia Anodonta anatina ,1 Pisidium sp ,9 Sphaerium sp ,3 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica/labiata ,1 Ancylus fluviatilis ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica 1 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,4 Caenis rivulorum ,2 Baetis muticus ,5 Baetis rhodani ,9 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,9 Elmis aenea ,6 Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus ,9 Oulimnius sp ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,2 Polycentropus flavomaculatus ,5 Hydropsyche pellucidula , Hydropsyche siltalai ,8 Agapetus ochripes ,1 Hydroptilidae 1 1,1 Lepidostoma hirtum ,1 Goera pilosa ,2 Athripsodes cinereus ,2 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,4 Pericomini X Simuliidae ,3 Chironomidae ,9 Ceratopogonidae ,6 Empididae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 34 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 35 INDIVIDANTAL Individantal/m

14 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SAXÅN Braån, strax nedstr BT Kemi-området SAX-Teck6 Provdatum: Lokaltyp: Å Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Chironomidae, 49% Oulimnius sp., 16% Baetis rhodani, 7% Naturligt/grävt: naturligt måttlig lågt lågt mycket högt Koordinater x: y: Kommun: Svalöv Läge: ca 1 km nedströms Teckomatorp m nedstr järnvägsbro Försurningspåverkan: obetydlig Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Torbjörn Davidsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 6 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 8 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur: 9,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D3 1 Finsediment: 2 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: D1 3 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: D2 1 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: D2 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: sten,löv,trådformiga Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 3 Träd: D1 salix Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): 2 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: 2 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Gammarus: 3p Bäckbaggar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Iglar: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium, Psychodidae Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var, 33 arter, ungefär medel för lokalen. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom bäcksländor. Några få bäcksländor har noterats vid de tidigare vårprovtagningarna. De smutsvattentåliga fjädermygglarverna, Chironomidae, dominerade lokalen under 28 och så även i vårens provtagning, men andelen var hög även på de övriga lokalerna. Övriga smutsvattenindikatorer förekom mera fåtaligt. Även renvattenkrävande arter och grupper noterades, så som nattsländorna Rhyacophila nubila och Goera pilosa samt bäckvattenbaggar. Lokalen bedömdes vara föroreningspåverkad. Lokalen har pendlat mellan måttlig och svag föroreningspåverkan förutom vid vårprovtagningen -7 då lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,6 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 6 svag ,3 5, obetydlig 7 obetydlig ,5 5, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 5 måttlig ,7 5, obetydlig 5 måttlig högt högt

15 13 Bottenfaunaundersökning i Braån april 29 ARTLISTA Provpunkt Teck 6. Braån strax nedstr BT-kemi-området Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,2 Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 Sphaerium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Bathyomphalus contortus ,1 Ancylus fluviatilis ,2 Bithynia tentaculata ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,4 Gammarus pulex ,9 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,7 Baetis muticus ,1 Baetis rhodani ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,1 Hydraena riparia 5 X Elmis aenea ,7 Limnius volckmari , Oulimnius tuberculatus ,7 Oulimnius sp ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Polycentropus flavomaculatus ,3 Hydropsyche pellucidula ,2 Hydropsyche siltalai ,1 Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilus sp ,1 Halesus digitatus ,1 Goera pilosa ,1 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,5 Pericomini ,1 Simuliidae ,5 Chironomidae ,4 Empididae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 32 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 33 INDIVIDANTAL Individantal/m

16 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SAXÅN Braån, Kärrshög, nedstr Teckomatorp SAX-Teck8 Provdatum: Lokaltyp: Å Lokal lämplig för provtagning: bra - sandig fläckvis Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Chironomidae, 46% Elmis aenea, 12% Hydropsyche siltalai, 9% Naturligt/grävt: naturligt hög lågt mycket högt högt Koordinater x: y: Kommun: Svalöv Läge: ca 2 km nedströms Teckomatorp - vid stor sälg Försurningspåverkan: obetydlig Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 3,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),8 m Vattentemperatur: 7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 3 Sand: D2 2 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: D1 2 Fina block: 2 Makroalger: D2 1 trådalg Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: rötter, veg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D2 al Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 3 Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: 2 dagsländefamiljer 4 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Gammarus: 3p Bäckbaggar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Iglar: >1 Oligochaeta Erpobdella, Sphaerium, Psychodidae Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var, något lägre än vid de tidigare undersökningarna. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom bäcksländor. Liksom på de övriga lokalerna dominerade de tåliga fjädermygglarverna, Chironomidae, bottenfaunasamhället. Några renvattenkrävande nattsländor noterades; Rhyacophila nubila och Goera pilosa samt syrgaskrävande bäckvattenbaggar. Antalet känsliga dagsländor och nattsländor var något färre än i höstas, då lokalen fick en högre föroreningspoäng och bedömdes vara obetydligt påverkad. Nu bedömdes lokalen vara svagt föroreningspåverkad. Vid de tidigare undersökningarna har föroreningspåverkan varierat mellan måttlig och svag. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 6 svag , 5, obetydlig 6 svag ,6 5, obetydlig 6 svag ,3 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 7 obetydlig ,7 5, obetydlig 6 svag

17 15 Bottenfaunaundersökning i Braån april 29 ARTLISTA Provpunkt Teck 8. Braån, Kärrshög, nedstr Teckomatorp Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 Sphaerium sp ,9 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,8 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,2 Baetis muticus , Baetis rhodani ,5 Centroptilum luteolum , Cloeon sp , SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,1 Helophorus sp , Elmis aenea , Limnius volckmari ,4 Oulimnius tuberculatus ,7 Oulimnius sp ,8 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,2 Rhyacophila sp , Hydropsyche pellucidula ,9 Hydropsyche siltalai ,4 Agapetus ochripes ,2 Lepidostoma hirtum ,8 Limnephilidae ,1 Goera pilosa ,1 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,2 Pericomini , Chaoborus obscuripes 3 1 1, Simuliidae ,1 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae , Empididae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 33 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 33 INDIVIDANTAL Individantal/m

18 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren Bilaga 1. Metodik Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat 4 provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 3 och 6 april 29 med den s k sparkmetoden (efter SIS-metod SS-28191). Metodiken följer Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier. Vid varje provpunkt togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om bredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, kantvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Bedömningsgrunder För beräkning av ekologisk kvot för indexen ASPT och DJ och dess status har följande handbok använts Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon, Handbok 27:4 Bedömningsgrunder för vatten och sjöar, Bilaga A.

19 17 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren 29 Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng

20 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader.

21 19 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren 29 Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (25) Rödlistade arter i Sverige 25 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande

22 Bottenfaunaundersökning i Braån upp- och nedströms BT-Kemi våren 29 2 formel: H = -Σn i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att phvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index 1 Mycket högt index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, Bilaga 3. Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 25. Rödlistade arter i Sverige 25. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn.