Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Transkript

1 Fiskundersökningar i

2 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat Karta elfiskelokaler Lista elfiskelokaler Datablad provfiske Fiskarter 13 5 Referenser 14 2

3 1 SAMMANFATTNING Inom projektet UC4LIFE har en 4 km lång dikad åsträcka i Fyleån återmeandrats så att den fått tillbaka sitt ursprungliga lopp och livsmiljöer för tjockskalig målamussla. Musslan är beroende av värdfiskar för sin livscykel. I samband med att åfåran grävdes om 2013 har grus och sten lagts ut på några sträckor för att skapa lek och uppväxtområde för fiskarter som leker på hårt bottenmaterial (sten och grus) som öring och stensimpa. Stensubstratet skapar dessutom högre habitat komplexitet och ger bättre förutsättningar för insekter och fisk att etablera sig i den restaurerade åfåran. För att kartlägga förekomst och tätheter av fisk i Fyleåns har provfiske utförts på 8 lokaler under 2014 och 7 lokaler under 2015, vilket utgör en första och andra uppföljning av det utförda restaureringsarbetet. Inom den restaurerade meandrade åsträckan registrerades fem fiskarter och en kräftart 2014, vid fisket 2015 registrerades fem fiskarter. Totalt sex olika fiskarter och en kräftart. Vanligast förekommande var stensimpa och öring andra arter som fångades var elritsa, nejonöga, storspigg, signalkräfta och ål. Inom områden där sten och grus har lagts ut i åfåran, var det tydligt fler arter och högre fisktäthet. 3

4 2 INLEDNING Inom projektet UC4LIFE har elfiske under 2015 utförts på 7 lokaler i Fyleåns övre delar för att kartlägga förekomst och tätheter av fisk. Provfiske har tidigare utförts på dessa lokaler under 2014 (Eklöv 2014). Provfisket 2015 utgör således en andra uppföljning av det storskaliga restaureringsarbete som utfördes under 2013 i Fyleån, där en rak dikad åsträcka (4km) grävdes om till en meandrade mer naturlig å. De områden som valts ut för provfisken har bedömts vara tillräckligt grunda för att elfiske ska kunna genomföras effektivt. 3 METODIK Elfiske utfördes på 7 lokaler under september Elfisket utfördes på en sträcka av m och genomfördes enligt rekommenderad metod från SLU och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2010). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Den insamlade fisken bedövades med Benzocainum, varefter den artbestämdes, vägdes och längdmättes varefter den återutsattes. Fångsteffektivitet och täthet av fisk beräknades med elfiskeregistrets datablad. På varje lokal mättes vattentemperatur, bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av fiskförekomst från tidigare år, hänvisas till Fiskeriverkets databas, elfiskeregistret. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av provfisket redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Resultat elfiske Anta arter: Antal registrerade fisk och kräftarter. Individtäthet: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram) / 100 m 2. Täthet laxfisk: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Vattendrags-Index: Index för ekologisk status för fisk (Naturvårdsverket 2007). Lokaldata Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfiskade sträckan (meter). Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser. Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfisketillfället i förhållande till medelnivå. Biotop Bottentopografi : Anges om botten är jämn, intermediär eller ojämn. Beskuggning: Vattenytans beskuggning i %. Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon. Dödved: Förekomsten av dödved, antal /100 m 2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa). Bottensubstrat: Dominerande bottensubstrat på elfiskelokalen. Tabell arter Art: Registrerad fisk- och kräftart. Antal: Antal individer som registrerats för varje art. Längd: Fiskens längd (mm) angett som medianvärde. Illustrationer Fiskar - Wright, W von, ur Skandinaviens Fiskar (1895). 4

5 4 RESULTAT 4.1 Karta elfiskelokaler 4.2 Lista elfiskelokaler Nr Lokalnamn Namn vattendrag Fiskad UC-1 Nedströms Trydeån Fyleån 2012, 2014, 2015 UC-2 Meandring nedre 1 Fyleån 2014, 2015 UC-3 Meandring nedre 2 Fyleån 2014, 2015 UC-4 Meandring mellan 1 Fyleån 2014, 2015 UC-5 Meandring mellan 2 Fyleån 2014, 2015 UC-6 Meandring övre Fyleån 2014, 2015 UC-7 Uppströms meandring Fyleån 2014, 2015 UC-8 Kvartsverket Fyleån 2012,

6 4.3 Datablad provfiske Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Nybroån 089 Fyleån UC Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Nedstr Trydeån X: Y: Ystad 2D SO Provtagare: Anders Eklöv, Ivan Olsson Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 7,0 Lokalens längd (m): 22 Avfiskad yta (m 2 ): 154 Maxdjup (m): 0,35 Medeldjup (m): 0,20 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten2, grus, sten1 Närmiljö: äng, lövskog Beskuggning: 80% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 1,9 Höjd över havet (m): 28 Vattentemperatur ( C): 12,8 ph: 7,9 Konduktivitet (ms/m): 58 Antal arter: 3 Individtäthet (antal/100m 2 ): 159 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 954 Täthet öring (antal/100m 2 ): 74 Vattendrags Index: Art Antal Medianlängd (mm) Stensimpa (0+) Stensimpa (>0+) Signalkräfta 2 76 Öring (0+) Öring (>0+) Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 2012 och Arter som registrerades var elritsa (2012), stensimpa (2012, 2014), signalkräfta (2012, 2014), ål (2012) och öring (2012, 2014). Lokalen utgör referens för restaurerad vattenområde uppströms där en naturlig meandring har återskapats under Hög täthet av öring vid fisket 2014 och 2015 indikerar på bra biotop för öringens lek och uppväxt. Tätheten av öring och stensimpa var betydligt högre vid fisket 2014 och 2015 jämfört med

7 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Nybroån 089 Fyleån UC Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Meandring nedre 1 X: Y: Tomelilla 2D SO Provtagare: Anders Eklöv, Ivan Olsson Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 3,6 Lokalens längd (m): 20 Avfiskad yta (m 2 ): 72 Maxdjup (m): 0,35 Medeldjup (m): 0,20 Vattenhastighet: lugnt Vattennivå: medel Bottentopografi: jämn Bottensubstrat: finsed, sand, grus Närmiljö: äng Beskuggning: 0% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 28 Vattentemperatur ( C): 13,0 ph: 7,9 Konduktivitet (ms/m): 54 Antal arter: 2 Individtäthet (antal/100m 2 ): 17 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 75 Täthet öring (antal/100m 2 ): 0 Vattendrags Index: Art Antal Medianlängd (mm) elritsa 7 72 stensimpa (0+) 0 stensimpa (>0+) 2 80 Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 2014, då registrerades öring. Lokalen är belägen inom det restaurerade områdets nedre del. Bottensubstratet domineras av finsediment och sand med en jämn bottenstruktur. Vegetationen i åfåran var sparsam och utgjordes av lånke och igelknopp. Låg habitat komplexitet med få gömslen för fisk resulterade i låg täthet. 7

8 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Nybroån 089 Fyleån UC Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Meandring nedre 2 X: Y: Tomelilla 2D SO Provtagare: Anders Eklöv, Ivan Olsson Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 3,5 Lokalens längd (m): 25 Avfiskad yta (m 2 ): 88 Maxdjup (m): 0,30 Medeldjup (m): 0,20 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten1, sand, finsed Närmiljö: äng Beskuggning: 0% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 28 Vattentemperatur ( C): 13,0 ph: 7,9 Konduktivitet (ms/m): 54 Antal arter: 2 Individtäthet (antal/100m 2 ): 19 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 70 Täthet öring (antal/100m 2 ): 0 Vattendrags Index: Art Antal Medianlängd (mm) Elritsa 2 65 Stensimpa (0+) 3 52 Stensimpa (>0+) 9 72 Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 2014, då registrerades fem arter, elritsa, stensimpa, storspigg, ål och öring. Lokalen är belägen inom det restaurerade områdets nedre del. Bottensubstratet domineras av sten och sand med en intermediär bottenstruktur. Vegetationen i åfåran utgjordes av igelknopp. I samband med att åfåran grävdes om 2013 har sten lagts ut för att skapa lek och uppväxtområde för arter som leker på hårt bottenmaterial (sten och grus) som öring och stensimpa. Stensubstratet skapar dessutom högre habitat komplexitet och ger bättre förutsättningar för insekter och fisk att etablera sig i den restaurerade åfåran. Resultatet med fem fångade arter vid fisket 2014 visar på en god etablering av fisk i områden med motsvarande karaktär. Vid fisket 2015 fångades dock endast två arter, elritsa och stensimpa. 8

9 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Nybroån 089 Fyleån UC Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Meandring mellan 1 X: Y: Ystad 2D SO Provtagare: Anders Eklöv, Ivan Olsson Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 2,5 Lokalens längd (m): 20 Avfiskad yta (m 2 ): 50 Maxdjup (m): 0,40 Medeldjup (m): 0,25 Vattenhastighet: lugnt Vattennivå: medel Bottentopografi: jämn Bottensubstrat: sand, finsed Närmiljö: äng Beskuggning: 0% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 29 Vattentemperatur ( C): 13,1 ph: 7,9 Konduktivitet (ms/m): 54 Antal arter: 0 Individtäthet (antal/100m 2 ): Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): Täthet öring (antal/100m 2 ): Vattendrags Index: Art Antal Medianlängd (mm) Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 2014, då registrerades öring (1 st (0+)). Lokalen är belägen inom det restaurerade områdets mellersta del. Bottensubstratet domineras av sand och finsediment med en jämn bottenstruktur. Vegetationen i åfåran var sparsam och utgjordes av igelknopp. Vid fisket 2014 observerades rester av dödved i kantzonen i form av mindre bitar av stockar (Eklöv 2014). Under sommaren 2015 har kantzonen förstärkts efter erosionsskador och ingen dödved kunde observeras i anslutning till årets provfiske. Låg habitat komplexitet med få gömslen för fisk resulterade i få arter med låg täthet, 2014 en art, 2015 ingen fisk. 9

10 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Nybroån 089 Fyleån UC Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Meandring mellan 2 X: Y: Ystad 2D SO Provtagare: Anders Eklöv, Ivan Olsson Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 2,1 Lokalens längd (m): 27 Avfiskad yta (m 2 ): 57 Maxdjup (m): 0,45 Medeldjup (m): 0,25 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sand, sten1, grus Närmiljö: äng Beskuggning: 0% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 2 Vattentemperatur ( C): 13,1 ph: 7,9 Konduktivitet (ms/m): 54 Antal arter: 3 Individtäthet (antal/100m 2 ): 11 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 47 Täthet öring (antal/100m 2 ): 3,5 Vattendrags Index: Art Antal Medianlängd (mm) Stensimpa (0+) 2 47 Storspigg 2 45 Öring (0+) Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 2014, då registrerades tre arter stensimpa, ål och öring. Lokalen är belägen inom det restaurerade områdets mellersta del. Bottensubstratet domineras av sten och sand med en intermediär bottenstruktur. Vegetationen i åfåran utgjordes av igelknopp. I samband med att åfåran grävdes om 2013 har sten lagts ut för att skapa lek och uppväxtområde för arter som leker på hårt bottenmaterial (sten och grus) som öring och stensimpa. Stensubstratet skapar dessutom högre habitat komplexitet och ger bättre förutsättningar för insekter och fisk att etablera sig i den restaurerade åfåran. Resultatet med tre fångade arter visar på en god etablering av fisk i områden med motsvarande karaktär. 10

11 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Nybroån 089 Fyleån UC Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Meandring övre X: Y: Ystad 2D SV Provtagare: Anders Eklöv, Ivan Olsson Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 2,2 Lokalens längd (m): 25 Avfiskad yta (m 2 ): 55 Maxdjup (m): 0,6 Medeldjup (m): 0,35 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sand, finsed, sten1 Närmiljö: äng Beskuggning: 0% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 30 Vattentemperatur ( C): 13,3 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 55 Antal arter: 4 Individtäthet (antal/100m 2 ): 43 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 828 Täthet öring (antal/100m 2 ): 7 Vattendrags Index: Art Antal Medianlängd (mm) Nejonöga Stensimpa (0+) 3 49 Stensimpa (>0+) Storspigg 2 40 Öring (0+) 3 94 Öring (>0+) Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 2014, då registrerades tre arter stensimpa, signalkräfta och öring. Lokalen är belägen inom det restaurerade områdets övre del. Bottensubstratet domineras av sand, finsediment och sten med en intermediär bottenstruktur. Vegetationen i åfåran utgjordes av igelknopp, lånke och en grönalg (Chaetophora sp.). I samband med att åfåran grävdes om 2013 har sten lagts ut för att skapa lek och uppväxtområde för arter som leker på hårt bottenmaterial (sten och grus) som öring och stensimpa. Stensubstratet skapar dessutom högre habitat komplexitet och ger bättre förutsättningar för insekter och fisk att etablera sig i den restaurerade åfåran. Resultatet med fyra fångade arter visar på en god etablering av fisk i områden med motsvarande karaktär. 11

12 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Nybroån 089 Fyleån UC Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Uppstr meandring X: Y: Ystad 2D SV Provtagare: Anders Eklöv, Ivan Olsson Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 2,6 Lokalens längd (m): 25 Avfiskad yta (m 2 ): 65 Maxdjup (m): 0,6 Medeldjup (m): 0,35 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten1, sten2, sand Närmiljö: äng, lövskog Beskuggning: 50% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 31 Vattentemperatur ( C): 13,3 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 55 Antal arter: 3 Individtäthet (antal/100m 2 ): 127 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 299 Täthet öring (antal/100m 2 ): 8 Vattendrags Index: Art Antal Medianlängd (mm) Stensimpa (0+) Stensimpa (>0+) Signalkräfta 1 45 Öring (0+) 5 95 Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 2014, då registrerades tre arter stensimpa, storspigg och öring. Lokalen är belägen uppströms åsträckan som restaurerades med meandring Bottensubstratet domineras av sten och sand med en intermediär bottenstruktur. Under 2013 har sten lagts ut på den undersökta lokalen för att skapa lek och uppväxtområde för arter som leker på hårt bottenmaterial (sten och grus) som öring och stensimpa. Stensubstratet skapar dessutom högre habitat komplexitet och ger bättre förutsättningar för insekter och fisk att etablera sig. Resultatet med tre fångade arter visar på goda förhållanden för fisk. 12

13 4.4 Kräft och fiskarter Elritsa (Phoxinus phoxinus) Nejonöga (Lampetra spp.) Stensimpa (Cottus gobio) Storspigg (Gasterosteus aculeatus) Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) 13

14 Ål (Anguilla anguilla) Öringunge (juvenil) Havsöring (adult) Öring (Salmo trutta) 5 REFERENSER Degerman, E. & Sers, B Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3. Eklöv, A Fiskundersökning i Fyleån Rapport UC4LIFE. 14s. Naturvårdsverket Elfiske i rinnande vatten. Version 1:5, Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 15s. Naturvårdsverket Handbok 2007:4. Bilaga A, bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, fisk i vattendrag. Utgåva 1, december