Bottenfauna från sex sjöar och sju vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Transkript

1 Bottenfauna från sex sjöar och sju vattendrag i Örebro län 2017 Statusbedömning av miljötillståndet 1

2 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Bottenfauna från sex sjöar och sju vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Cecilia Holmström och Jan Pröjts, Ekologgruppen i Landskrona AB Kontaktperson: Pelle Grahn Diarienummer: Publikationsnummer: 2017:11 2 Bilder: Framsida: Örlaxbäcken. Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Länsstyrelsen i Örebro län

3 Förord I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av bottenfauna i sex sjöar och sju vattendrag i Örebro län. Provtagningarna utfördes mellan 20 september och 23 oktober 2017 av Mikael Nyberg och Kristian Fossmo, Länsstyrelsen i Örebro län och genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Projektledare har varit Pelle Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län. Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Författare av rapporten är Cecilia Holmström och Jan Pröjts, Ekologgruppen i Landskrona AB. Örebro i december 2017 Peder Eriksson Chef för Vatten och naturmiljöenheten

4

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Resultat Sammanvägd ekologisk status avseende bottenfauna Försurningspåverkan Näringspåverkan i sjöar Näringspåverkan i vattendrag Ekologisk kvalitet Naturvärde Jämförelser med tidigare undersökningar Bilaga 1. Metodik Bilaga 2. Resultatbehandling Bilaga 3. Litteratur Bilaga 4. Provpunktsvis redovisning, vattendrag Bilaga 5. Artlistor och index, sjöar 38

6

7 Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har Ekologgruppen i Landskrona AB gjort bottenfaunaanalyser och sammanställt resultaten från 6 sjöar och 7 vattendragslokaler i länet som provtagits av Länsstyrelsen hösten I sjöarna har prov tagits både i profundalen och sublitoralen i fyra sjöar, vilket gör att totalt 10 sjölokaler undersökts. Bottenfaunan har statusklassats enligt bedömningsgrunderna i HaV HVMFS 2013:19. I sjöarna har endast statusklassning av näringspåverkan/syrgasförhållanden gjorts. Bottenfaunan i vattendragen har statusklassats med avseende på ekologisk kvalitet, näringspåverkan, försurningspåverkan och sammanvägd ekologisk status. Statusklassningen har kompletterats med en expertbedömning, där hänsyn tagits till artsammansättning och andra index. En bedömning har också gjorts av lokalernas naturvärde. Statusen avseende försurningspåverkan var otillfredsställande/dålig i Koängsbäcken och måttlig i Örlaxbäcken. Övriga lokaler hade hög status, d.v.s. ingen eller obetydlig försurningspåverkan. Statusen avseende näringspåverkan var otillfredsställande i Bosjön, Sörsjön, Teen och Vedevågssjön och god i Rötjärnsbäcken och Timsälven. Övriga lokaler hade hög status, d.v.s. obetydlig näringspåverkan. Statusen avseende ekologisk kvalitet var hög vid samtliga vattendragslokaler utom i Timsälven som hade god status. Den sammanvägda ekologiska statusen var otillfredsställande/dålig vid en lokal (Koängsbäcken), måttlig vid en lokal (Örlaxbäcken), god vid två lokaler (Rötjärnsbäcken och Timsälven) samt hög vid tre lokaler (Dohnaforsån, Gränsjöälven och Långboån). Naturvärdet bedömdes vara högt i Koängsbäcken. Övriga lokaler hade allmänt naturvärde. Högst artantal (40 taxa) hade Dohnaforsån och lägst av vattendragen hade Timsälven (22 taxa), se figur 1. Södra Hörken var klart artrikast bland sjöarna. 7

8 Figur 1: Antal registrerade taxa i bottenfaunaundersökningen i Örebro län Antal taxa Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har Ekologgruppen i Landskrona AB gjort bottenfaunaanalyser och sammanställt resultaten från 17 lokaler i länet (10 sjölokaler och 7 vattendragslokaler) som provtagits av Länsstyrelsen hösten 2017 (se tabell 2, samt figur 2). Rapporten har sammanställts av Cecilia Holmström och Jan Pröjts. Lars Eriksson, Uppsala, har artbestämt sjöarnas fjädermygglarver, samt utvärderat resultatet gällande sjöarna. Inventeringens syfte har varit att karaktärisera och statusklassa sjöarna och vattendragen. Bottenfaunan har statusklassats enligt HaV HVMFS 2013:19 med avseende på ekologisk kvalitet, näringspåverkan, försurningspåverkan och sammanvägd ekologisk status. Statusklassningen har kompletterats med en expertbedömning, där hänsyn tagits till artsammansättning och andra index. En bedömning har också gjorts av lokalernas naturvärden. 8

9 Tabell 1: Undersökta lokaler i Örebro läns bottenfaunaundersökning Lokal, sjödjup Vattenförekomst Eko-region Koord x Koord y Bosjön norr, 15,5 m Bosjön Bosjön sublitoral, 5 m Bosjön Logsjön mitt, 1,8 m Logsjön Södra Hörken 28 m Södra Hörken Södra Hörken sublit, 2 m Södra Hörken Sörsjön 6032 mitt, 20 m Sörsjön Sörsjön, sublitoral, 2,5 m Sörsjön Teen mitt, 1,6 m Teen Vedevågssjön 6076 S, 10 m Vedevågssjön Vedevågssjön, sublit, 4,5 m Vedevågssjön Dohnaforsån 234 Dohnaforsån Gränsjöälven elfiske Gränsjöälven/Grönsjöälven Gränsjön-St Grängen Koängsbäcken Koängsbäcken Långboån Bf2 Långboån Rötjärnsbäcken Rötjärnsbäcken fr L Rötjärnen t inl i Stor-Sången Timsälven-LV205 Timsälven Örlaxbäcken Örlaxb fr Rasbackstjärnen till inloppet i Dammsjön

10 Figur 2: Bottenfaunalokaler i Örebro län

11 Resultat Sammanvägd ekologisk status avseende bottenfauna Den sammanvägda ekologiska statusen i vattendragen var otillfredsställande i Koängsbäcken, vilket beror på att lokalen är starkt försurningspåverkad. I Örlaxbäcken var statusen måttlig, även här var lokalen tydligt försurningspåverkad. Rötjärnsbäcken och Timsälven hade god status, vilket baserade sig på näringsstatusen. Vid de övriga tre lokalerna, Dohnaforsån, Gränsjöälven och Långboån var statusen hög (högsta klass). Försurningspåverkan Eftersom statusklassningen av försurning i sjöar ska grundas på litoralprover har ingen statusklassning kunnat göras i sjöarna. I Södra Hörkens sublitoral påträffades dock flera mycket försurningskänsliga arter, vilket visade att denna sjö inte är försurningspåverkad. Enstaka försurningskänsliga djur noterades även i Sörsjön och Vedevågssjön. I vattendragen har statusklassningen gjorts utifrån MISA enligt bedömningsgrunderna. En expertbedömning där hänsyn tagits till artsammansättning och surhetsindex har kompletterat statusklassningen, men ingen förändring har gjorts jämfört med statusklassningen. Statusklassningen avseende försurningspåverkan bedömdes vara otillfredsställande/dålig i Koängsbäcken och tillståndet betecknades som mycket surt. Mycket låga ph-värden har uppmätts i bäcken. Bäcken saknade nästan helt försurningskänsliga djur, men hade en rik bäcksländefauna och individtätheten var normal. I Örlaxbäcken var statusen måttlig, vilket motsvarar surt tillstånd. Ett fåtal ganska försurningskänsliga djur påträffades. Resultatet styrks av mätningar som visat på tidvis lågt ph-värde. De resterande fem lokalerna hade hög status avseende försurning (tabell 1). Näringspåverkan i sjöar Lokalerna har statusklassats utifrån BQI-index för bedömning av näringspåverkan/syrgasförhållanden i sjöar enligt bedömningsgrunderna, som anger att beräkningen ska göras på profundalprover. I Logsjön och Teen har indexet beräknats trots att sjöarna är grunda, vilket ger ett osäkert resultat. En expertbedömning har kompletterat statusklassningen. Två sjöar hade en hög status avseende näringspåverkan/syrgasförhållanden. Det var dels Logsjön, som bara är 1,8 m djup, och där BQI-index egentligen inte ska beräknas. Indexet indikerade goda syrgasförhållanden, vilket kan bero på det låga djupet. Bottenfaunan var individrik med 6500 ind/m 2. Den andra sjön med hög status var Södra Hörken, där profundalen var 28 m djup. Sublitoralen i Södra Hörken var artrik med 28 noterade arter. I de fyra övriga sjöarna var statusen otillfredsställande: Bosjön, Sörsjön, Teen och Vedevågssjön. Indexet BQI avspeglar främst syrgasförhållandena i sjöarna. När det gäller näringspåverkan tyder den låga andelen glattmaskar (Oligochaeta) i sjöarna på att näringspåverkan generellt är låg. I Bosjön ändrades klassningen från dålig till otillfredsställande, eftersom två strikt 11

12 sedimentlevande fjädermyggarter noterades (Chironomus tenuistylus och Zalutschia zalutschicola). Dessa båda arter indikerade också mera humösa förhållanden. Tabell 2: Bedömning av ekologisk status med avseende på bottenfauna. Statusklassningen har fem klasser där Hög status är högst och representerar opåverkade förhållanden, därefter kommer God status och sedan Måttlig, Otillfredsställande och sist Dålig status. I sjöar bedöms bara näringspåverkan (egentligen syrgasförhållanden). Försurningspåverkan (MISA) bedöms i fyra klasser. Den sammanvägda ekologiska statusen för bottenfauna i vattendrag grundar sig på ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som visar påverkan av näringsämnen och MISA-index som visar försurningspåverkan. Det index som visar sämst statusklass avgör lokalens sammanvägda ekologiska status avseende kvalitetsfaktorn bottenfauna (HaV HVMFS 2013:19). *markerar de statusklassningar som har ändrats av expertbedömning (tidigare status inom parentes). Nr Ekologisk kvalité ASPT Närings/syrgaspåverkan BQI/DJ Försurningspåverkan MISA Sammanvägd Ekologisk status bottenfauna Bosjön - Otillfredsst* (dålig) - - Logsjön - Hög - - Södra Hörken - Hög - - Sörsjön - Otillfredsställande - - Teen - Otillfredsställande - - Vedevågssjön - Otillfredsställande - - Dohnaforsån 234 Hög Hög Hög Hög Gränsjöälven elfiske Hög Hög Hög Hög Koängsbäcken Hög Hög* (God) Otillfredsst/Dålig Otillfredsst/Dålig Långboån Bf2 Hög Hög Hög Hög Rötjärnsbäcken Hög God Hög God Timsälven-LV205 God God Hög God Örlaxbäcken Hög Hög Måttlig Måttlig Kommentar: Ingen statusklassning gällande Ekologisk kvalitet finns från sjöarna p.g.a. att inga prov finns från sjöns litoral. Näringspåverkan i vattendrag Lokalerna har statusklassats utifrån DJ-index för bedömning av näringspåverkan i vattendrag enligt bedömningsgrunderna. En expertbedömning där hänsyn tagits till artsammansättning och DFI (danskt föroreningsindex) har kompletterat statusklassningen, och då ändrades klassningen av Koängsbäcken från god till hög. Inga tecken på näringspåverkan fanns i Koängsbäcken, och indexen har troligen påverkats av att lokalen är försurningspåverkad. 12

13 Statusen avseende näringspåverkan var hög vid samtliga lokaler utom Rötjärnsbäcken och Timsälven, som hade god status. I Rötjärnsbäcken märks en påverkan av näring/organiskt material med mycket filtrerande djur. Troligen påverkas lokalen av organiskt utflöde från myrmarker/sjömiljöer uppströms. I Timsälven var bottensubstratet dominerat av silt/ler, vilket inte ger så goda förutsättningar för en artrik fauna och detta försvårar bedömningen. Ekologisk kvalitet Eftersom statusklassningen av ekologisk kvalitet i sjöar ska grundas på litoralprover har ingen statusklassning gjorts i sjöarna. Lokalerna i vattendragen har statusklassats utifrån ASPT-index för bedömning av ekologisk kvalitet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Statusen avseende ekologisk kvalitet var hög vid samtliga lokaler utom i Timsälven, där den var god (tabell 1). Bedömningen i Timsälven är dock osäker p.g.a. lokalens olämpliga bottenförhållanden. Naturvärde Naturvärdet i vattendragen har klassats enligt naturvärdesindex (Nilsson,C: et al 2001). Naturvärdet bedömdes vara högt i den försurade Koängsbäcken. Där påträffades två ovanliga bäcksländor (Nemurella pictetii och Diura nanseni). Övriga sex lokaler hade allmänt naturvärde. Högst artantal (46 taxa) hade Dohnaforsån (40 taxa) och Gränsjöälven (39 taxa). I Södra Hörken, sublitoral, hittades en ovanlig fjädermyggart, Corynocera ambigua. Den är mest känd från norra Sverige och har ansetts vara en kallvattenart. Arten är speciell då den som vuxen har svårt att flyga, och därmed har svårt att sprida sig. Denna art har inte tidigare rapporterats från Örebro län. Tabell 3: Lokaler med fynd av ovanliga arter i Örebro län I tabellen redovisas antalet påträffade individer (5 delprov respektive 5 Ekmanhugg) av respektive art. Klassning ovanlig enligt Ekologgruppen databas. Grupp Art Dohnaforsån Koängsbäcken Iglar Piscicola geometra 1 Bäckslända Nemurella pictetii 281 Bäckslända Diura nanseni 49 Svampslända Sisyra sp. 1 Timsälven Fjädermygga Corynocera ambigua 55 Södra Hörken Jämförelser med tidigare undersökningar. Två lokaler har undersökts tidigare. I Gränsjöälven märks inga större trender, men den försurningskänsliga nattsländan Chimarra marginata har förekommit på lokaler i år och vid förra undersökningen I Örlaxbäcken märks en 13

14 förbättring av resultatet sedan 2011, artantalet har ökat från 22 till 33, och försurningspåverkan minskat från stark till betydlig. Bilaga 1. Metodik Ansvarig för undersökningen har varit Ekologgruppen i Landskrona som är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilken Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 10870:2012 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I sjöarna togs prov med Ekmanhuggare, fem prov per lokal som har hållits isär. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (40x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet i vattendragen har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 30 8 % god (gul cell, värde 70 92) och > 30 % svag (orange cell, värde under 70). 14

15 Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4000 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. 15

16 Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäckoch nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5,0 ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p. 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng. 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng. 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng. 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng. 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 20 taxa, *** i sjölitoral > 30 taxa. Dessutom har beteckningen ingen eller obetydlig påverkan ändrats till obetydlig påverkan och klassindelningen är något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 16

17 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 17

18 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, ger 3 p, >50 ger 10 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 10 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U (ed) 2010 Rödlistade arter i Sverige 2015 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE CR EN VU NT DD Regionally Extinct (Försvunnen) Critically Endangered (Akut Hotad) Endangered (Starkt Hotad) Vulnerable (Sårbar) Near Threatened (Nära hotad) Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där 18

19 resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σni/N x log2 ni/n, där ni = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al

20 Danskt Faunaindex (DFI) Klass Benämning Shannons diversitetsindex ASPTindex Surhetsindex EPTindex 1 Mycket högt index >3,71 >6,9 >10 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, Bedömning av ekologisk status En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. För DJ-index gäller klassningen endast för vattendrag, inte sjöar. Både DJ och MISA/MILA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 20

21 Bilaga 3. Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Kalkning av sjöar och vattendrag. 2002:1. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al Bottenfauna i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42. Svensk standard Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SS-EN ISO 10870:

22 Bilaga 4. Provpunktsvis redovisning, vattendrag I detta kapitel redovisas resultatet från vattendragslokalerna med varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Tidigare resultat De tidigare undersökningsresultat som redovisas längst ner på högersidorna har erhållits från Länsstyrelsens tidigare provtagningar. För att få ett så jämförbart material som möjligt har indexvärden för samtliga års undersökningar räknats ut i Ekologgruppens bottenfaunadatabas. Detta kan göra att indexvärden och bedömningar inte stämmer helt överens med de som redovisats tidigare. Den provtagna ytan vid tidigare undersökningar har uppskattats till 1 m 2. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 30 8 % god (värde 70 92) och under 30 % svag (värde under 70). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet (A) Taxats funktion (B) Känslighet för organiskeutrofierande belastning (C) Taxats hotkategori (D) 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i kraftigt jordbrukspåverkade vatten Starkt hotad (EN) 3=taxat tål ph 5,0-5,4 3=predator 3=påträffats i måttligt jordbrukspåverkade vatten Sårbar (VU) 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typisk för vatten som på sin höjd är belastade av skogsbruk Nära hotad (NT) 5=taxat tål inte ph <6,0 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumn A och C har hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur facklitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. 22

23 (1994). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande drygt 2000 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 23

24 Bottenfauna i Örebro län 2017 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: MOTALA STRÖM Dohnaforsån 234 ÖRE-Dohnaforsån Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Läge: under bron och nedströms bron Dom Täck Findetritus: D2 2 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: Kvalprov substr.: Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Kristian Fossmo Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 3,2 m Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,42 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,87 m Vattentemperatur: 10,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D2 2 Åker: 0 0 Dom Täck Dom Täck Finsediment: D2 2 Överv.veg: 0 Sand: 0 Flytbladsveg: 0 Grus: D3 2 Långskottsveg: D2 1 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Grov sten: D1 2 Mossor: 0 Fina block: 2 Makroalger: D1 2 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom.art sötvattensvamp Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Klibbal Buskar: Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: tebalsamin, Älgg Övrigt: D2 Stenkross Beskuggning (0-3): 1 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: Reglering uppströ styrka: 0 Påverkan B: Vandringshinder u styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig högt måttligt högt högt Dominerande taxa: Chironomidae, 37% Simuliidae, 10% Ephemera vulgata, 8% mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 9p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 4 bäcksländesläkten 5 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius Gammarus: 3p volckmari Bäckbaggar: 1p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Sialis Musslor: 1p Snäckor: B/P index: - - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Sisyra sp., 3p Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Kommentarer: Lokalen uppvisade ett högt artantal, bland annat var dagsländefaunan ovanligt artrik med åtta olika arter. Individantalet var måttligt och dominerades av den tåliga gruppen fjädermygglarver (Chironomidae). Av viktigare försurningskänsliga grupper saknades snäckor och iglar. Förekomsten av flera riktigt försurningskänsliga dagsländor, såsom rikligt med Ephemera-sländor, samt indikatorarten sötvattensmärla (Gammarus pulex) visade dock att lokalen var obetydligt försurningspåverkad. I övrigt kunde konstateras obetydlig föroreningspåverkan genom förekomst av renvattenkrävande djur och 7 poäng i DFI-indexet. Naturvärdet var allmänt. Den ovanliga svampsländan Sisyra sp. Påträffades i ett exemplar. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 6, obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 24

25 Bottenfauna i Örebros län 2017 ARTLISTA Provpunkt: Dohnaforsån 234 Provt.datum Provtagningskvalitet 88 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,9 Ostracoda ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,0 Ephemera vulgata ,0 Caenis luctuosa ,1 Heptagenia sulphurea ,2 Leptophlebia marginata ,3 Leptophlebia sp ,1 Baetis niger ,9 Baetis rhodani ,7 Centroptilum luteolum ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,1 Nemoura avicularis ,1 Nemoura cinerea ,1 Nemoura sp ,1 Leuctra hippopus ,6 Isoperla sp ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,2 Hydraena gracilis ,1 Elmis aenea ,0 Limnius volckmari ,3 Oulimnius tuberculatus ,0 Oulimnius sp ,8 MEGALOPTERA Sialis fuliginosa ,5 NÄTVINGAR Neuroptera obest Sisyra sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,1 Polycentropodidae ,5 Cyrnus trimaculatus ,5 Polycentropus flavomaculatus ,8 Polycentropus irroratus ,2 Hydropsyche pellucidula ,3 Hydropsyche siltalai X Ithytrichia sp ,1 Oxyethira sp ,1 Limnephilidae ,2 Limnephilus sp ,1 Oecetis testacea ,2 TVÅVINGAR Diptera Hexatominae ,1 Simuliidae ,8 Chironomidae ,6 Ceratopogonidae ,7 Tabanidae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 39 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 40 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

26 Bottenfauna i Örebro län 2017 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NORRSTRÖM Gränsjöälven elfiske ÖRE-Arb547 Gräns Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Hällefors Läge: 20 m nedströms väg Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Mikael Nyberg Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,4 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,58 m Vattentemperatur: 12,3 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D2 2 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D1 3 Gräs/äng: 0 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Dom Täck Dom Täck Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Sand: 1 Flytbladsveg: 0 Grus: D1 2 Långskottsveg: D3 1 Fin sten: 0 Rosettväxter: 1 Grov sten: D3 2 Mossor: D2 2 Fina block: 2 Makroalger: D1 2 Grova block: 0 Veg utanför Häll: D2 2 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Gran Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Pors Övrigt: D2 Beskuggning (0-3): 2 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ev. påverkat av försurning och/eller kalkning Påverkan A: reglering styrka: 0 Påverkan B: vandringshinder u styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig mycket högt högt måttligt högt mycket högt Dominerande taxa: Baetis niger, 13% Chironomidae, 9% Polycentropus flavomaculatus, 8% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 10p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 5 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 3 dagsländefamiljer 5 familjer husbyggare Gammarus: - Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius Bäckbaggar: 1p volckmari Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Snäckor: 1p Erpobdella B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: Övriga kriterier: Shannon index: 3 poäng 3p Kommentarer: Flertalet djurgrupper fanns representerade och många nattsländearter påträffades. Försurningspåverkan bedömdes vara obetydlig, beroende på föreomast av snäckor, musslor, iglar, bäckvattenbaggar och en hög indexpoäng. Dessutom påträffades den mycket försurningskänsliga nattsländan Chimarra marginata i tre exemplar. Denna art har tidigare påträffats vid lokalen 2011, men inte före det, vilket kan vara ett tecken på ökad vattenkvalitet. Annars märks inga större trender i artlistorna. Föroreningspåverkan var obetydlig, flera renvattenindikerande arter förekom och DFI-index var högt. Naturvärdet var allmänt, inga ovanliga arter noterades. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 5, ,6 6, ,9 6, ,1 6, obetydlig 7 obetydlig ,3 6, obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 26

27 Bottenfauna i Örebros län 2017 ARTLISTA Provpunkt: Arb547, Gränsjöälven elfiske Provt.datum Provtagningskvalitet 93 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,3 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,3 IGLAR Hirudinea 3 Helobdella stagnalis ,3 Erpobdella octoculata ,9 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,9 SNÄCKOR Gastropoda Gyraulus albus ,0 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,8 Leptophlebia sp ,8 Baetis niger ,6 Baetis rhodani ,0 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,1 Amphinemura sulcicollis ,7 Nemoura avicularis ,1 Leuctra hippopus ,3 Isoperla difformis ,2 Isoperla sp ,7 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx virgo ,1 Onychogomphus forcipatus ,8 Cordulegaster boltoni ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Elmis aenea ,9 Limnius volckmari ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila sp ,3 Chimarra marginata ,3 Neureclipsis bimaculata ,1 Plectrocnemia conspersa ,1 Polycentropus flavomaculatus ,4 Hydropsyche pellucidula ,9 Hydropsyche siltalai ,3 Ithytrichia sp ,6 Oxyethira sp ,2 Lepidostoma hirtum ,6 Limnephilidae ,1 Sericostoma personatum ,5 Oecetis testacea ,1 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,9 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae ,4 Empididae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 39 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 39 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

28 Bottenfauna i Örebro län 2017 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: GÖTA ÄLV Koängsbäcken ÖRE-Koängsbäcke Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Läge: nedströms vägtrumma Dom Täck Findetritus: D2 2 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: Kvalprov substr.: Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Mikael Nyberg Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,09 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,35 m Vattentemperatur: 8,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: 0 Barrskog: D1 3 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D3 2 Åker: 0 0 Dom Täck Dom Täck Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Sand: 2 Flytbladsveg: 0 Grus: D3 2 Långskottsveg: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Grov sten: D1 3 Mossor: D1 2 Fina block: D2 2 Makroalger: D2 2 Grova block: 1 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 Björk Buskar: D3 Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: Beskuggning (0-3): 2 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ev. att försurning påverkar lokalen Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt måttlig högt högt lågt högt Dominerande taxa: Simuliidae, 25% Leuctra hippopus, 22% Nemurella pictetii, 17% mycket lågt Försurningspåverkan: stark - mkt stark Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 2p - Indikatorgrupper, renvatten: 5 bäcksländesläkten 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 2p 2 familjer husbyggare Rhyacophila Gammarus: - Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Nemurella pictetii, 3p Diura nanseni, 3p 6p Kommentarer: Lokalen uppvisade tydligt försurningspåverkade förhållanden, med endast 2 poäng i försurningsindex. Bedömningen blir därför stark-mycket stark påverkan. Anmärkningsvärt var den nästan totala frånvaron av dagsländor, få nattsländor och avsaknad av musslor, iglar och snäckor. En riklig förekomst av bäcksländor visade att föroreningspåverkan var obetydlig. Naturvärdet var högt, och två ovanliga bäcksländor påträffades, Nemurella pictetii och Diura nanseni. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,2 6, stark - mkt stark 6 obetydlig 6 högt Ekologgruppen i Landskrona AB 28

29 Bottenfauna i Örebros län 2017 ARTLISTA Provpunkt: Koängsbäcken Provt.datum Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,7 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Leptophlebia sp ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi ,7 Nemurella pictetii ,2 Nemoura cinerea ,9 Nemoura sp ,8 Leuctra hippopus ,2 Leuctra nigra ,3 Diura nanseni ,0 SKALBAGGAR Coleoptera Colymbetinae ,1 Agabus sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata ,1 Rhyacophila sp ,1 Plectrocnemia conspersa ,8 Hydroptilidae ,1 Oxyethira sp ,0 Limnephilidae ,7 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Molophilus sp ,8 Dicranota sp ,2 Pedicia sp ,1 Tricyphona sp ,1 Simuliidae ,7 Chironomidae ,6 Ceratopogonidae ,5 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 24 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 24 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

30 Bottenfauna i Örebro län 2017 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NORRSTRÖM Långboån, Bf2 ÖRE-LångboånBf2 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Lindesberg Läge: 3 m uppströms väg Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Mikael Nyberg Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2,2 m Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,25 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,37 m Vattentemperatur: 9,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D2 2 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: 0 Barrskog: D2 2 Hed: 0 Blandskog: D3 1 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D1 3 Åker: 0 0 Dom Täck Dom Täck Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Sand: 2 Flytbladsveg: 0 Grus: D2 2 Långskottsveg: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Grov sten: D1 2 Mossor: D1 2 Fina block: D3 2 Makroalger: D2 2 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 Al Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Ormbunke Övrigt: D2 Sten Beskuggning (0-3): 1 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: reglering uppströ styrka: 0 Påverkan B: vandringshinder u styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt måttlig mycket högt måttligt måttligt högt mycket högt Dominerande taxa: Cheumatopsyche lepida, 17% Heptagenia sulphurea, 12% Hydropsyche siltalai, 8% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 10p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 4 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 3 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus: - Rhyacophila, Elmis aenea, Limnius Bäckbaggar: 1p volckmari Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Snäckor: 1p Sphaerium, Radix B/P index: 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: Övriga kriterier: Shannon index: 3 poäng 3p Kommentarer: Flertalet djurgrupper fanns representerade. Av försurningskänsliga grupper noterades både iglar, snäckor, musslor och bäckvattenbaggar. Lokalen uppvisade obetydlig försurningspåverkan med höga indexpoäng. Speciellt bör nämnas den talrika förekomsten av den mycket försurningskänsliga nattsländan Cheumatopsyche lepida i proverna. Flera renvattenkrävande arter noterades. Förekomsten av en del föroreningsindikerande djur som sötvattensgråsugga (rikligt) och iglar visade på en viss näringspåverkan men de renvattenindikernade arterna övervägde och lokalen bedömdes vara obetydligt föroreningspåverkad. Naturvärdet var allmänt, inga ovanliga arter noterades. En lokal 600 m uppströms undersöktes 2011, men denna lokal hade olämpligt bottensubstrat, vilket påverkade resultatet negativt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,2 5, obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 30

31 Bottenfauna i Örebros län 2017 ARTLISTA Provpunkt: Långboån Bf 2 Provt.datum Provtagningskvalitet 97 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,3 Polycelis sp ,9 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 Sphaerium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina ,6 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,2 Leptophlebia sp ,1 Baetis niger ,7 Baetis rhodani ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,8 Protonemura meyeri ,4 Amphinemura sulcicollis ,1 Isoperla difformis ,1 Isoperla grammatica ,7 Isoperla sp ,5 TROLLSLÄNDOR Odonata Cordulegaster boltoni ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,5 Hydraena riparia ,1 Elmis aenea ,6 Limnius volckmari ,7 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Cheumatopsyche lepida ,8 Hydropsyche pellucidula ,2 Hydropsyche siltalai ,3 Ithytrichia sp ,4 Lepidostoma hirtum ,0 Limnephilidae ,5 Glyphotaelius pellucidus ,2 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae ,9 Chironomidae ,7 Ceratopogonidae ,6 Empididae ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 35 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 35 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

32 Bottenfauna i Örebro län 2017 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: GÖTA ÄLV Rötjärnsbäcken ÖRE-Rötjärnsb Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge: y: Dom Täck Findetritus: D2 2 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: Kvalprov substr.: Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Mikael Nyberg Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,9 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våtyta): 1,9 m Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,23 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,4 m Vattentemperatur: 9,3 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: 0 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: D1 3 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Dom Täck Dom Täck Finsediment: 2 Överv.veg: 0 Sand: D2 2 Flytbladsveg: 0 Grus: D1 3 Långskottsveg: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: D1 3 Grov sten: D3 2 Mossor: D3 1 Fina block: 1 Makroalger: D2 2 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: Buskar: D2 Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: Beskuggning (0-3): 0 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ev. påverkat av försurning och/eller kalkning Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt hög måttligt måttligt måttligt högt måttligt Dominerande taxa: Simuliidae, 32% Pisidium sp., 31% Hydropsyche angustipennis, 11% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 7p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 2 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 2p 4 familjer husbyggare Elmis aenea, Limnius volckmari Gammarus: - Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p 1p 1p 1p - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Rötjärnsbäcken hade ett artrikt bottenfaunasamhälle. Av försurningskänsliga grupper fanns både snäckor, musslor, iglar och bäckvattenbaggar. Riktigt försurningskänsliga sländarter saknades dock. Detta kan dock delvis bero på den näringspåverkan/organisk påverkan som märks på lokalen. Försurningspåverkan är svårbedömd, men bedömdes vara obetydlig, på gränsen till måttlig. MISA visade hög status. Individtätheten var hög och dominerades till över 70 % av filtrerande djur såsom musslor, knottlarver och nattsländan Hydropsyche angustipennis. Enligt DFI-index bedömdes lokalen vara måttligt föroreningspåverkad (5 indexpoäng), vilket beror på ett utflöde av organiskt material från myrmarkerna uppströms. Troligen kan syrgasförhållandena tidvis vara begränsande för syrekrävande arter. Naturvärdet var allmänt, inga ovanliga arter noterades. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,7 6, obetydlig 5 måttlig 0 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 32

33 Bottenfauna i Örebros län 2017 ARTLISTA Provpunkt: Rötjärnsbäcken Provt.datum Provtagningskvalitet 95 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda ,0 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia sp ,0 Erpobdella octoculata ,0 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Gyraulus albus ,2 Gyraulus sp ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,6 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia fuscogrisea ,1 Leptophlebia marginata ,1 Leptophlebia sp ,9 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,7 Nemoura cinerea ,9 Nemoura flexuosa ,1 Leuctra hippopus ,0 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx sp ,0 Coenagrionidae ,0 Aeshna grandis ,0 Onychogomphus forcipatus ,1 Cordulegaster boltoni ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,1 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus ,0 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Cyrnus flavidus X Neureclipsis bimaculata ,0 Polycentropus flavomaculatus ,8 Polycentropus irroratus ,4 Hydropsyche angustipennis ,5 Hydroptilidae 1 1 0,0 Oxyethira sp ,3 Agrypnia obsoleta? ,0 Agrypnia sp ,1 Phryganea bipunctata ,0 Limnephilidae ,0 Limnephilus sp ,0 Molannodes tinctus ,0 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,0 Tricyphona sp ,0 Simuliidae ,7 Chironomidae ,8 Ceratopogonidae ,0 Empididae ,0 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 37 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 38 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

34 Bottenfauna i Örebro län 2017 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: GÖTA ÄLV Timsälven-LV205 ÖRE-Timsälven Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge: y: Dom Täck Findetritus: D1 2 Grovdetritus: D2 0 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: Kvalprov substr.: Kommun: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Kristian Fossmo Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 50 m Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,19 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,48 m Vattentemperatur: 10,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: 0 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D1 3 Åker: 0 0 Dom Täck Dom Täck Finsediment: D1 3 Överv.veg: 0 Sand: D2 1 Flytbladsveg: 0 Grus: D3 1 Långskottsveg: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Grov sten: 1 Mossor: 0 Fina block: 1 Makroalger: D1 3 Grova block: 1 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 Björk Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: Övrigt: D1, bro, erosionssk Beskuggning (0-3): 0 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt lågt måttlig högt lågt lågt högt måttligt Dominerande taxa: Chironomidae, 31% Oligochaeta övriga, 20% Caenis luctuosa, 15% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: Försurn.känslig sländart: 7p - 3p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 5 dagsländefamiljer 1 familj husbyggare Gammarus: Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: - 1p 1p 1p - 1p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >100 Oligochaeta Asellus aquaticus Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: Ovanliga arter: Piscicola geometra, 3p 3p Kommentarer: Resultatet vid lokalen var motsägelsefullt, vilket troligen berodde på ett olämpligt bottensubstrat. Artantalet var lågt, men flera mycket försurningskänsliga dagsländearter (Caenis och Ephemera) förekom talrikt, vilket visade att lokalen inte var försurningspåverkad.. Av viktigare försurningskänsliga grupper saknades endast snäckor. Många dagsländearter påträffades, medan bäcksländor och nattsländor var ovanligt fåtaliga. Föroreningspåverkan var måttlig enligt DFI, men troligen spelar det olämpliga substratet in, dominerat av finsediment, och bedömningen stannar därför vid svag påverkan. Föroreningståliga grupper som fjädermygg och glattmaskar dominerade individantalet. Naturvärdet var allmänt. Den ovanliga fiskigeln Piscicola geometra noterades. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 5, obetydlig 5 svag 3 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 34

35 Bottenfauna i Örebros län 2017 ARTLISTA Provpunkt: Timsälven-LV205 Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa obest 3 1 Hydridae ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 IGLAR Hirudinea 3 Piscicola geometra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera vulgata ,5 Ephemera sp ,1 Caenis horaria ,7 Caenis luctuosa ,7 Caenis rivulorum ,1 Heptagenia fuscogrisea ,2 Leptophlebia marginata ,8 Leptophlebia sp ,1 Baetis rhodani ,1 Centroptilum luteolum ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis ,1 SKINNBAGGAR Heteroptera Micronecta sp ,9 SKALBAGGAR Coleoptera Oulimnius tuberculatus ,1 Oulimnius sp ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Cyrnus trimaculatus ,4 Mystacides azurea ,4 Mystacides sp ,6 Oecetis testacea ,3 TVÅVINGAR Diptera Chironomidae ,7 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 22 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 22 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

36 Bottenfauna i Örebro län 2017 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: NORRSTRÖM Örlaxbäcken ÖRE-Arb645 Örlax Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Lindesberg Läge: 3 m nedan vägtrumma Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2006) Provtagning: Mikael Nyberg Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Tilda Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2,6 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2,6 m Grumlighet: Lokalens medeldjup (provyta): 0,24 m Färg: Lokalens maxdjup (provyta:) 0,5 m Vattentemperatur: 9,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Findetritus: D2 2 Grovdetritus: D1 2 Fin död ved: 0 Grov död ved: 0 Utfällningar: 0 Bottentyp: Kvalprov substr.: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: 0 Barrskog: D1 3 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: D2 2 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Dom Täck Dom Täck Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Sand: 1 Flytbladsveg: 0 Grus: D2 2 Långskottsveg: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: D2 2 Grov sten: D1 2 Mossor: D3 1 Fina block: D3 2 Makroalger: D1 3 Grova block: 0 Veg utanför Häll: 0 delprov: Övrigt utanför delprov: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 Gran Buskar: Gräs/halvgräs: D3 Annan veg: D2 Blåbärsris Övrigt: Beskuggning (0-3): 3 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ev. påverkad av försurning och/eller kalkning Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt måttligt måttligt måttligt mycket högt Dominerande taxa: Chironomidae, 23% Hydropsyche siltalai, 22% Leuctra hippopus, 14% Försurningspåverkan: betydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 5p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 6 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 2p 2 familjer husbyggare Elodes, Rhyacophila Gammarus: - Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p - 1p - - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Lokalen i Örlaxbäcken bedömdes vara betydligt försurningspåverkad. Inga riktigt försurningskänsliga sländarter kunde hittas i proverna, och dessutom saknades de försurningskänsliga grupperna iglar och snäckor, medan bäckvattenbaggar endast förekom med en individ. Dagsländan Baetis rhodani var ovanligt fåtalig. Jämfört med 2011 års undersökning, då försurningspåverkan bedömdes vara stark, märks dock tydliga förbättringar. Artantalet och individtätheten har ökat betydligt, och två indikatorarter har etablerat sig, dagsländan Baetis rhodani och bäckbaggen Oulimnius sp. Den rika förekomsten av bäcksländor visade på goda syrgasförhållanden på lokalen och föroreningspåverkan bedömdes vara obetydlig enligt DFI-indexet. Naturvärdet bedömdes vara allmänt, inga ovanliga arter noterades. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 6, stark - mkt stark 5 obetydlig ,5 6, betydlig 7 obetydlig 0 allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 36