Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter

Transkript

1 Bottenfauna Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter

2 Vad är bottenfauna Kan definieras som: Vattenlevande evertebrater (ryggradslösa djur) som kvarhålls i ett såll med masktätheten,5 mm Enligt denna definition räknas t.ex. inte fisk och groddjur som bottenfauna Dock räknas ytlevande arter som kommer med i proverna, t.ex. skräddare

3 Bottenfauna systematik Diverst med en stor mängd förekommande djurtyper Svampdjur Hydror Virvelmaskar Slemmaskar Nematoder Tagelmaskar Fåborstmaskar Iglar Snäckor Musslor Märlkräftor Gråsuggor Kräftor Kvalster Spindlar Trollsländor Dagsländor Bäcksländor Sävsländor Nattsländor Skinnbaggar Fjärilar Skalbaggar Tvåvingar

4 Bottenfauna livscykler och spridning Flertalet djurgrupper lever hela sitt liv i vatten med ungar som liknar adulterna, både med avseende på utseende och föda Insekterna har dock oftast ett terrestert flygande adultstadium med helt annan födoekologi Kolonisation Långsam Sjö Snabb

5 Bottenfauna ekologi Funktionella grupper Filtrerare Detritusätare Rovdjur Skrapare Sönderdelare Exempel musslor fåborstmaskar trollsländor snäckor Limnephilider Vissa arter är väldigt ensidiga i sin kost medan andra kan växla mellan olika funktionella grupper beroende på livsstadium och födounderlag

6 Bottenfauna ekologisk funktion Utgör ett viktigt födounderlag för fågel och fisk Svärmande insekter viktiga även på land i strandnära ekosystem Nedbrytning av organiskt material vilket tillför/återför näring till vattenmassan I näringsfattiga skogsvatten kan nedfallna löv via bottenfaunan utgöra en mycket viktig näringskälla för det akvatiska ekosystemet

7 Försurningseffekter Känsliga arter minskar i individtäthet eller slås ut helt Orsak: låga ph-värden, gifteffekter (Al), kalciumbrist, ändrad konkurrens och ändrat födounderlag Ändrade predations och konkurrensförhållanden leder till att tåliga arter initialt kan gynnas I mycket sura vatten missgynnas dock även många tåliga arter vilket leder till en mycket art- och individfattig fauna Detta leder i sin tur till att t.ex. fisk och fåglar som äter bottenfauna påverkas negativt via minskat födounderlag

8 Okalkade referenser vad händer? Antal taxa/misa Sillebäcken Surhetsindex Antal taxa/misa Lafsån Surhetsindex Taxa MISA SI Taxa MISA SI Bäck från Köljsesjön Taxa MISA SI

9 Kalkningseffekter Lyckad kalkning har en omvänd effekt Känsliga arter ökar eller återkoloniserar Artrikedomen och individtätheten ökar Födounderlaget för fisk och fågel ökar Positiva effekter kan dock ta lång tid och det är svårt att veta om ursprungliga förhållanden nås

10 Återhämtning tar lång tid Kalkade objekt (antal parvis testade lokaler = 2) Samtliga skillnader statistiskt signifikanta En utredningen i Västra Götalands län visade att det i medeltal tagit uppemot 2 år innan stabila förhållanden uppnåtts med avseende på bottenfaunans sammansättning i länets kalkade vattendrag

11 Utveckling av index efter kalkstart I analysen ingår 237 kalkade objekt som provtagits vid sammanlagt 133 provtillfällen

12 Kalkningseffekter ett snabbt exempel Första året Andra året Tredje-femte året Fjärde-sjunde året Måttligt känsliga arter som finns kvar ökar i täthet (t.ex, Baetis, bäckbaggar och pisidium) Täthetsökningen av måttligt känsliga arter fortsätter samtidigt som tåliga arter minskar (t.ex. Leptophlebia och bäcksländor) Någon enstaka känslig art koloniserar och artantalet har ökat tydligt Flera känsliga arter (någon relativt frekvent) och artantalet planar ut på en normal nivå

13 Kalkningseffekter Maryd å (Alingsås) Kalkning: Inleds 1986 Omfattande revidering 1995 Antal taxa/misa Taxa MISA SI Surhetsindex

14 Kalkningseffekter Maryd å (Alingsås) Surhetsindex 9 8 Gammaridae TaxaPoäng BPIndex Musslor Snäckor Bäckbaggar Iglar Försurningskänsl. Bedömning 94- Kraftig påverkan/mycket surt 2-4 Betydlig påverkan/surt 5-9 Ingen eller obet. påverkan/måttligt surt MISA 25 2 %Shre 15 AWIC 1 %Eph/%Ple EphTaxa 5 GasTaxa Fam

15 Kalkningseffekter exempel på redovisning Maryd å, Hjälmared Datum: EU-ID: SE Koordinat: /35483 SWEREF m uppströms vägtrumman under väg 18. Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 23 6,2 13,49 1,16 1,6 Måttligt surt Hög Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Surt Hög God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 3 måttligt högt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): 86 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 518 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3, måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Surhetsindex: 5 måttligt högt Kalkningsstatus Föroreningsindex: 8 högt Kalkmetod: sjö + våtmark Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Surhetsindex MISA 6 SI År Försurningsbedömning/Surhetsklass 94- Stark eller mycket stark påverkan 2-4 Betydlig påverkan 5-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8-9 Måttligt surt 12 Surt 13 Surt 14 Surt Kommentar Lokalen provtogs första gången 1994 och då bedömdes den som betydligt påverkad av surt vatten. Därefter skedde en tydlig förbättring och känsliga arter och grupper tillkom. År 21 vände den positiva trenden och lokalen har återigen bedömts vara påverkad av surt vatten. I år påträffades endast måttligt känsliga sländarter och förhållandena bedömdes i år som sura med avseende på bottenfaunan även om MISA indikerade måttligt sura förhållanden. Lokalen ligger strax nedströms en damm och bottenfaunan kan eventuellt även vara påverkad av reglering. En eventuell hydromorfologisk påverkan ger en viss osäkerhet i försurningsbedömningen.

16 Varför bottenfauna i effektuppföljningen? Bottenfaunan har en viktig roll i ekosystemet - därför lämplig att övervaka Bottenfaunan påverkas kraftigt av försurning vilket ger tydligt mätbara effekter Många indikatorarter och index finns Standardiserade metoder ger möjlighet att mäta förändringar över tid Undersökningar kan utföras i stort sett överallt Undersökningar ger information även om andra påverkanstyper samt om naturvärden - mervärde

17 Uppföljning - provtagningsmetodik SS-EN ISO 187+ Handl. för miljööv., semikvantitativ, tidsserie, s. Sverige SS-EN (Surberprovtagning), kvantitativ, tidsserie, Dalarna M42 (Handl. för miljööv.), kvalitativ, inventering, Norrland Viktig skillnad mellan tidsseriemetodik och inventeringsmetodik Tidsserier syftar till att mäta förändringar liten substratvariation önskvärd Inventering syftar till att hitta så många arter som möjligt stor substratvariation önskvärd Provtagningstid för kalkeffektkontroll bäst tidig vår vattentemp < 1 C

18 Uppföljning - analysmetodik Metodiken i stort sett samma för de olika metoderna Man räknar antalet och försöker identifiera det som rimligt går till art Analys av bottenfauna kräver bra utrustning samt mycket stor kunskap och erfarenhet artbestämning är generellt mycket svårt

19 Uppföljning utvärdering med index Förekomst/avsaknad av indikatorarter Nackdelen är att endast försurningskänsliga indikatorarter finns vilket innebär att det är svårt att bevisa försurning Fördelen är att de är enkla att förstå Enkla index, t.ex. antal taxa, B/P-index, EPT-index Nackdelen är att de ofta inte är påverkansspecifika Fördelen är att de är enkla att beräkna Sammansatta index (multimetriska), t.ex. MISA, Surhetsindex Nackdelen är att de oftast är svåra att förstå och svåra att beräkna Fördelen är att de är bättre på att klassa tillstånd och status

20 Bedömningsgrunder Klassning efter bedömningsgrunder är viktigt Fördelen är objektiviteten och att alla använder samma index Nackdelen är att indexen ibland leder till felaktiga klassningar Klassningarna bör alltså åtföljas av en expertkommentar Nuvarande bedömningsgrund, NV 27:4 BQI (Bentic Quality Index) ASPT (Average score per taxon) DJ-index (Dahl Johnsson-index) MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) MILA (Multimetric Index for Lake Acidification)

21 Effektuppföljning Välj metodik Välj provtagningsfrekvens Provtagning höst eller vår Välj provplats Välj provlokal Tidsserie/inventering Årlig/vart tredje år Våren bäst/hösten också bra Kontroll av måluppfyllelse/negativa effekter Bra lokaler ger säkrare klassningar Utvärdera om möjligt efter bedömningsgrunder men inkludera expertbedömning baserad även på andra index!