Bottenfauna i Säveån 2007

Transkript

1 Bottenfauna i Säveån 2007 En undersökning av bottenfaunan på nio lokaler nedströms Aspen Säveån vid Kåhög i april 2006 Medins Biologi Kemi Miljö

2

3 Medins Biologi Kemi Miljö Bottenfauna i Säveån 2007 En undersökning av bottenfaunan på nio lokaler nedströms Aspen Medins Biologi AB Mölnlycke Anna Henricsson Ulf Ericsson Medins Biologi AB Telefon Telefax E-postadress Företagsvägen mats.medin@medins-biologi.se Mölnlycke

4

5 Innehåll Sammanfattning...1 Inledning...3 Undersökningens omfattning och metodik...4 Provtagningslokaler...4 Metodik...4 Utvärdering...6 Resultat och diskussion...6 Bedömning av naturvärde...6 Försurningsbedömning...8 Övrig påverkan...8 Rekommendation för mål för uppföljning...10 Förslag till karaktärsarter för lokalerna vid Jonsered...11 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal...15 Bilaga 2 - Lokalbeskrivningar...27 Bilaga 3 - Artlistor...39

6

7 Bottenfauna i Säveån 2007 Sammanfattning På uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund har Medins Biologi AB utfört bottenfaunaundersökningar på nio lokaler i Säveån. Provtagningarna utfördes under april Undersökningen syftade till att bedöma bottenfaunans naturvärde samt att bedöma påverkan av försurning, näringsämnen/organiskt material och eventuell andra typer av påverkan. Syftet har också varit att ge underlag inför reservatsbildning i de övre delarna av det undersökta området. Vid fyra av lokalerna i de övre delarna bedömdes bottenfaunan ha mycket höga naturvärden. Vid fyra lokaler bedömdes bottenfaunan ha höga naturvärden medan bottenfaunan vid lokalen längst ned bedömdes ha naturvärden i övrigt (Tabell 1). Totalt åtta ovanliga arter påträffades vid undersökningarna (Tabell 3). Samtliga nio lokaler bedömdes vara ej eller obetydligt påverkade av försurning. De två lokaler som är lokaliserade längst nedströms i Säveån bedömdes vara betydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material och dessutom sannolikt påverkade av dagvatten (Tabell 1). Tabell 1. Bedömningar vid undersökningen i Säveån Påverkan av försurning, näringsämnen och annan påverkan: A = ingen eller obetydlig, B = betydlig och C = stark eller mycket stark. Naturvärden: A = mycket höga, B = höga och C = naturvärden i övrigt. Bedömningar Försurnings- Påverkan av Annan Naturvärden Lokal påverkan näringsämnen påverkan 1. Säveån, Partihallarna A B A C 2. Säveån, Gamlestaden A B A B 3. Säveån, Kviberg A A A B 4. Säveån, Utbynäsgatan A A A B 5. Säveån, Eckens industriområde A A A A 6. Säveån, Porthälla A A A A 7. Säveån, Åbrinken A A A A 8. Säveån, Kåhög A A A B 9. Säveån, Jonsered A A A A 1

8

9 Bottenfauna i Säveån 2007 Inledning Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden. På uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund har Medins Biologi AB utfört bottenfaunaundersökningar på nio lokaler i Säveån (Tabell 2, Figur 1). Provtagningarna utfördes under april Ingen av lokalerna har provtagits tidigare. Undersökningens målsättning var bland annat att ge information om bottenfaunan ur naturvärdessynvinkel samt att utifrån bottenfaunan bedöma försurningspåverkan och påverkan av näringsämnen/organiskt material. Säveån i Partille kommun (mellan Aspens utlopp och Brodalsbäckens mynning) är utpekat som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Här finns en genetiskt ursprunglig laxstam av högsta bevarandeklass och ån är till stora delar ett Natura 2000-område (EUs nätverk av värdefulla naturmråden). Strandskydd råder utmed ån. Syftet har också varit att ge underlag inför reservatsbildning i de övre delarna av det undersökta området. 3

10 Bottenfauna i Säveån 2007 Undersökningens omfattning och metodik Provtagningslokaler Bottenfaunanundersökningen genomfördes på nio lokaler i rinnande vatten i Säveån (Tabell 2 och Figur 1). Samtliga lokaler provtogs för första gången. Den mycket kraftiga nederbörden under november och december 2006 gjorde att provtagningen, som planerats utföras i november, försenades och istället utfördes under april Vattennivåerna var då medelhöga vid lokal 1-4 men fortfarande höga vid lokal 5-9. Mer exakta lokalangivelser med fotodokumentation, skisser och beskrivningar av provlokalerna finns i bilaga 1 och 3. På grund av kamerahaveri blev det dock inga foton från lokal 1-6. Metodik Vid lokalerna utvaldes provtagningssträckan, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten. I vattendraget valdes också sträckor som, om möjligt, hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt en standardiserad sparkmetod (SS-EN ), eller enligt den standardiserade metoden M-42 (lokal 8). Rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning följdes också. Sparkmetoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Förutom de fem proven togs på samtliga lokaler ett kvalitativt prov. Det kvalitativa provet togs genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Tabell 2. Bottenfaunaundersökningen i Säveån 2007 omfattade följande lokaler. Lokal Koordinater Kartblad Kommun Huvudflodområde (x) (y) 1. Säveån, Partihallarna B SV Göteborg Säveån, Gamlestaden B SV Göteborg Säveån, Kviberg B SO Göteborg Säveån, Utbynäsgatan B SO Göteborg Säveån, Eckens industriområde B SO Partille Säveån, Porthälla B SO Partille Säveån, Åbrinken B SO Partille Säveån, Kåhög B SO Partille Säveån, Jonsered B SO Partille 108 4

11 Figur 1. Provtagningslokalernas lokalisering vid undersökningen i Säveån Kartex kartbild Bottenfauna i Säveån 2007

12 Bottenfauna i Säveån 2007 Vid lokal 8 vid Kåhög uppmättes en 50 meter lång sträcka och inom denna togs 30 delprov. Proverna togs med en hushållssil (diameter ca 16 cm och metallduk med maskvidd 1 mm). Metoden innebär i korthet att ett område på 0,2 m² framför håven rördes om med foten och uppvirvlade djur aktivt samlades upp i silen. Det uppsamlade materialet från de 30 delproven sammanfördes till ett prov. Det uppsamlade materialet konserverades i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Vid analysen av de kvalitativa provet noterades endast taxa som inte hittades i de kvantitativa proverna. Utvärdering I bilaga 1 redovisas resultaten för varje provlokal var för sig. I bilaga 2 redovisas de lokalbeskrivningar som upprättats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. I bilaga 3 finns fullständiga artlistor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl 2002) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för den biologiska bedömningen av föroreningspåverkan och naturvärden. De tre lokaler som är lokaliserade längst uppströms i Säveån (lokal 7-9), och som kan komma att ingå i reservatet Jondsereds strömmar har tidigare också redovisats i en delrapport till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Resultat och diskussion Bedömning av naturvärde Begreppet biologisk mångfald innefattar tre nivåer, mångfald på ekosystemnivå, mångfald på artnivå och mångfald på gennivå. Ett bevarande av den biologiska mångfalden innebär en strävan att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Detta innebär i princip att alla typer av ekosystem måste bevaras i tillräcklig mängd och med en sådan storlek och spridning att alla arter och genotyper kan leva kvar och utvecklas. Den nivå som behandlas i denna rapport är mångfalden på artnivå. I naturvårdsarbetet innebär ett bevarande av den biologiska mångfalden att man genom olika åtgärder försöker säkerställa skydd av olika miljöer och arter för att upprätthålla en hög diversitet på alla nivåer. Olika exempel på åtgärder kan vara kalkningsverksamhet, utsläppsbegränsningar, reservatsbildning och fridlysning. Det är naturligt att i detta sammanhang prioritera artrika miljöer med hotade och sällsynta arter, men det är också 6

13 Bottenfauna i Säveån 2007 viktigt att säkerställa skydd för miljöer som är mindre artrika. Ett exempel på detta kan vara oligotrofa vattendrag, som ofta hyser färre arter än måttligt eutrofa, men också sådana arter som är anpassade till och kräver en näringsfattig miljö. Speciellt värdefulla i detta avseende kan t ex oförsurade och näringsfattiga vattendrag vara om de ligger i försurade regioner. Vid bedömningen av naturvärden användes ett poängsystem som dels tar hänsyn till lokalens biologiska mångformighet och dels till om lokalen hyser ovanliga eller hotade arter. Naturvärdesbedömningen enligt poängsystemet redovisas i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl 2002). Antalet taxa, dvs arter, släkten eller andra grupperingar, skiljer sig mellan de olika provlokalerna (Figur 2). Orsakerna till skillnader i artantal kan vara många. En orsak kan vara påverkan t ex av försurning eller reglering, en annan att ett mer varierat substrat ofta hyser fler arter än ett enhetligt. Vidare hyser ett mindre vattendrag normalt färre arter än ett större. Substratets mångsidighet är alltså en viktig faktor. Vid undersökningen i Säveån var artantalet mycket högt på två lokaler, högt på tre lokaler och måttligt högt på tre lokaler. Bara vid lokal 1, längst nedströms, var artantalet lågt. Det finns en tendens till något högre artantal vid lokalerna uppströms jämfört med lokalerna längre nedströms i Säveån där påverkan från dagvatten är större. Av de undersökta lokalerna bedömdes fyra (5 Eckens industriområde, 6 Porthälla, 7 Åbrinken och 9 Jonsered) hysa mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan, vilket generellt kan sägas vara höga naturvärden med avseende på bottenfauna även i ett nationellt perspektiv (Figur 3). Här påträffades flera arter som betecknas som ovan- Totalantal taxa Individtäthet (antal/m 2 ) Lokalnummer Figur 2. Det totala antalet taxa som påträffades vid de olika lokalerna vid undersökningen i Säveån Lokal 8 är provtagen med en annan metodik (M-42). 7

14 Bottenfauna i Säveån 2007 Naturvärdesindex 30 Rödlistad Antal taxa Diversitet Ovanlig Lokalnummer Figur 3. Naturvärdespoäng, uppdelat på kriteriepoäng, för de olika lokalerna vid undersökningen i Säveån Linjen vid 6p anger gränsen mellan naturvärden i övrigt och höga naturvärden. Linjen vid 6p anger gränsen mellan naturvärden i övrigt och höga naturvärden, linjen vid 16p anger gränsen mellan höga och mycket höga naturvärden. liga i södra och mellersta Sverige, och dessutom var artantalet högt eller mycket högt. Vid fyra lokaler (2 Gamlestaden, 3 Kviberg, 4 Utbynäsgatan och 8 Kåhög) bedömdes bottenfaunan hysa höga naturvärden, vilket generellt kan sägas vara höga naturvärden i ett regionalt perspektiv. Övriga lokaler bedömdes hysa naturvärden i övrigt. Sammanlagt påträffades åtta ovanliga arter vid årets undersökning (Tabell 3). Försurningsbedömning De olika lokalerna har huvudsakligen bedömts utifrån Surhetsindex (Wiederholm, T. (ed). 1999). Surhetsindex var högt till mycket högt på samtliga lokaler och bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Mycket försurningskänsliga sländarter förekom på alla lokaler och vid de fyra lokalerna längst nedströms påträffades den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus zaddachi som är en brackvattenart (Figur 4). Övrig påverkan Kriterier för bedömning av näringsämnen/organiskt material redovisas utförligt i Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin, M. m fl 2002). Vid årets undersökning bedömdes lokalerna 1 Partihallarna och 2 Gamlestaden vara betydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material med avseende på bottenfaunan. Här dominerades bottenfaunan av mer föroreningståliga grupper samtidigt som riktigt 8

15 Bottenfauna i Säveån 2007 Tabell 3. Ovanliga arter som påträffades vid undersökningen i Säveån Vattendrag, lokalnamn Ovanliga arter Säveån, Partihallarna Gyraulus riparius - ovanlig 2. Säveån, Gamlestaden Psychomyia pusilla - ovanlig Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Oulimnius troglodytes - ovanlig Valvata sp. (piscinalis/macrostoma)- ovanlig 3. Säveån, Kviberg Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Oulimnius troglodytes - ovanlig Valvata sp.- ovanlig 4. Säveån, Utbynäsgatan Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Oulimnius troglodytes - ovanlig 5. Säveån, Eckens industriområde Baetis buceratus - ovanlig Oecetis notata - ovanlig Psychomyia pusilla - ovanlig Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Oulimnius troglodytes - ovanlig 6. Säveån, Porthälla Baetis buceratus - ovanlig Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Oulimnius troglodytes - ovanlig Stenelmis canaliculata - ovanlig 7. Säveån, Åbrinken Oecetis notata - ovanlig Psychomyia pusilla - ovanlig Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Oulimnius troglodytes - ovanlig Stenelmis canaliculata - ovanlig 8. Säveån, Kåhög Oecetis notata - ovanlig Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Valvata piscinalis - ovanlig 9. Säveån, Jonsered Oecetis notata - ovanlig Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Stenelmis canaliculata - ovanlig Valvata piscinalis - ovanlig känsliga arter saknades. Värdena på ASPT-index var lågt respektive måttligt högt (Figur 5). Dessa lokaler är lokaliserade längst nedströms i Säveån och bottenfaunan är sannolikt också påverkad av dagvatten. Värdet på ASPT- samt Danskt faunaindex tenderar att minska vid lokalerna nedströms Partille vilket tyder på en ökad påverkansgrad vid dessa lokaler jämfört med lokalerna lokaliserade uppströms tätorterna Partille och Göteborg. Även vid tidigare undersökningar har bottenfaunan bedömts vara kraftigt påverkad av dagvatten i strandzonen av de nedre delarna av Säveån (Ericsson, 2004). Tidigare undersökningar längre upp i Säveån, t ex vid Sävenäs och vid centrala Partille, har visat att bottenfaunan var mycket artrik (Ericsson & Medin 1999 samt Sundberg & Ericsson 2002). Liksom i år bedömdes bottenfaunan i de övre delarna av ån vid tidigare undersökningstillfällen vara ej eller obetydligt påverkad av såväl näringsämnen som av någon annan typ av påverkan. 9

16 Bottenfauna i Säveån 2007 Surhetsindex 14 Känsl. art Iglar Bäckbaggar Snäckor Musslor B/P-index Ant. taxa Gammarus Figur 4. Surhetsindex, dvs den samlade bedömningen av bottenfaunans försurningsstatus, och kriteriepoäng för de olika lokalerna vid undersökningen i Säveån Rekommendation för mål för uppföljning Naturvårdsverkets handbok Status, potential och normer för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Remissversion), syftar till att ge vägledning vid fastställandet av miljökvalitetsnormer för ytvattensförekomster inom arbetet med ramdirektivet för vatten (2006/60/EG). Enligt ramdirektivet ska alla Europas vatten ha uppnått god ekologisk och kemisk status senast år 2015, samt att de inte får försämras. Vatten som inte har godtagbar status skall åtgärdas och åtgärdsprogram och förvaltningsplaner skall tas fram. ASPT-index Danskt faunaindex Lokalnummer Figur 5. Danskt faunaindex och ASPT-index för de olika lokalerna vid undersökningen i Säveån Lokal nr 8 är provtagen med M-42 metodik

17 Bottenfauna i Säveån 2007 Inför revideringen av bedömningsgrunder för bottenfauna har index utformats för att klassificera ett vattens status. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet, DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering och MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Säveån är ett Natura 2000 område avsatt till skydd för naturtyper och/eller arter som är av gemenskapsintresse enligt EU s art- och habitatdirektiv (habitat naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ). Bottenfaunan är en indikator på miljöförändringar och utgör dessutom ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden varför den är en viktig del i uppföljningen av Natura 2000 området. Enligt remissversionens klassificering av DJ- och ASPT-index samt MISA håller samtliga av de undersökta lokalerna hög ekologisk status (Tabell 4). Om remissversionen går igenom kan ett mål för uppföljning av bottenfaunalokalerna i Säveån vara att vattnet skall upprätthålla hög ekologisk status enligt den nya klassificeringen. Vidare bör målet vara att bevara de nedan föreslagna karaktärsarter liksom de ovanliga arter som påträffats vid årets undersökning. Förslag till karaktärsarter för lokalerna vid Jonsered De föreslagna karaktärsarterna är arter som antingen förekom i relativt höga tätheter, (Cheumatopsyche lepida och Anodonta anatina) eller arter som bedöms vara ovanliga för regionen men som påträffades vid de undersökta lokalerna (Aphelocheirus aestivalis och Stenelmis canaliculata). Även en art som är intressant för friluftslivet (Ephemera danica) har bedömts vara lämplig som karaktärsart för området. Tabell 4. Ekologisk statusklassifi cering enligt DJ-index, ASPT-index samt MISA för de olika lokalerna vid undersökningen i Säveån Lokal nr 8 har provtagits med M42- metodik vilket gör att MISA inte kan användas för klassifi cering. Ekologisk Status Sjö/vattendrag Nr Lokalnamn DJ-Index ASPT-index MISA Säveån 1 Partihallarna Hög Hög Hög Säveån 2 Gamlestaden Hög Hög Hög Säveån 3 Kviberg Hög Hög Hög Säveån 4 Utbynäsgatan Hög Hög Hög Säveån 5 Eckens industriområde Hög Hög Hög Säveån 6 Porthälla Hög Hög Hög Säveån 7 Åbrinken Hög Hög Hög Säveån 8 Kåhög Hög Hög - Säveån 9 Jonsered Hög Hög Hög 11

18 Bottenfauna i Säveån 2007 a) b) Figur 6. Skiss av a) adult Aphelocheirus aestivalis - Vattenfi s och b) Ephemera danica - Åsandslända som larv. Ephemera danica (Åsandslända) Ephemera danica (Figur 6) är en av våra största dagsländor, de vattenlevande larverna kan bli upp till 25 mm långa. Den lever helst på sandiga bottnar där den främst livnär sig som filtrerare. Sländlarven utvecklas under flera år i vattnet innan den adulta dagsländan kläcks under sommarmånaderna. Släktet Ephemera är flugfiskarnas favorit då de stora sländorna lockar öring till vattenytan då den kläcker. E. danica påträffades vid lokalerna 7-9, och också längre nedströms i Säveån (vid lokal 4). En annan art från samma släkte, E. vulgata - Sjösandslända, fanns vid lokal 6. Cheumatopsyche lepida (saknar svenskt namn) Denna nattslända, vars larvstadie är vattenlevande under ett eller ett par år, livnär sig genom att spinna nät där levande och dött organiskt material samlas upp. Cheumatopsyche lepida är en av de arter som har valts ut för identifiering av artrika strömbiotoper (Abrahamsson, I. & Ericsson, U. 2007). Arten förekom i relativt höga tätheter vid lokalerna 7-9 och påträffades också längre nedströms vid lokalerna 3, 5 och 6. Aphelocheirus aestivalis (Vattenfis) Denna skinnbagge är vattenlevande både som larv och adult. Den lever som predator och jagar och fångar sina byten på botten av ån. Med hjälp av sugsnabeln, som syns på undersidan av den platta kroppen, suger den sedan ut innehållet ur sitt byte. Vi bedömer arten som ovanlig i hela landet. Aphelocheirus aestivalis (Figur 7a) påträffades vid samtliga av de undersökta lokalerna i Säveån, förutom vid lokal 1. 12

19 Bottenfauna i Säveån 2007 Stenelmis canaliculata - (Stor klobagge) Stenelmis canaliculata är en av åtta i Sverige förekommande bäckbaggearter. Både larven och den adulta bäckbaggen är vattenlevande och påträffas på steniga till sandiga bottnar i hastigt rinnande vatten. Den fleråriga larven blir upp till 10 mm och den adulta bäckbaggen blir 3,7-4,8 mm. Arten livnär sig genom att skrapa av algfilm från stenar eller vegetation. Gruppen bäckbaggar är relativt känsliga för såväl försurning som för förhöjda näringsämneshalter. I 1993-års upplaga av den nationella rödlistan var arten rödlistad (hotkategori hänsynskrävande), men togs bort från rödlistan vid 1995-års upplaga. Vi bedömer den dock fortfarande som ovanlig i hela landet. S. canaliculata påträffades vid lokalerna 7 och 9, dessutom förekom arten längre nedströms vid lokal 6. Anodonta anatina (Allmän dammussla) Anodonta anatina (Figur 7b) är vår vanligaste stormusselart och förekommer allmänt i alla typer av vatten från Skåne till Lappland, utom i de mest näringsfattiga miljöerna. Den livnär sig som filtrerare. Vanligtvis blir den 7-10 cm lång med gul till gulgrön skalfärg med olika gröntoner. Arten förekommer rikligt vid lokalerna 7-9. Figur 7 Anodonta anatina - Allmän dammussla. Foto: Håkan Holmberg, foto hämtat från

20 Referenser ERICSSON, U Bottenfauna i Säveån. En förstudie inför byggande av Marieholmsleden. Medins Sjö- och Åbiologi. Mölnlycke. ERICSSON, U. & MEDIN, M Bottenfauna i Säveån hösten En undersökning efter oljeutsläpp. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Mölnlycke. GÄRDENFORS, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU. Uppsala. MEDIN, M. m fl Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi. Mölnlycke. Status, potential och normer för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan fastställas och följas upp. Remissversion Naturvårdsverket. Stockholm. SUNDBERG, I. & ERICSSON, U Undersökning av bottenfaunan i Säveån Medins Sjö- och Åbiologi AB. Mölnlycke. WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Uppsala. WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Jönköping.

21 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal 15

22 Förklaring till Resultatsidor Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI: s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet samt i vissa fall vårt eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket lågt 2. Lågt 3. Måttligt högt 4. Högt 5. Mycket högt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade och/eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Bottenphaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Avvikelseklassning Indexens avvikelser från jämförvärden enligt anvisningarna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Bedömning av påverkan Vår slutgiltiga bedömning av påverkansgraden m.a.p. försurning, näringsämnen/organiskt material och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Ingen eller obetydlig påverkan. B. Betydlig påverkan. C. Stark eller mycket stark påverkan. Bedömning av naturvärden Vår slutgiltiga bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Mycket höga naturvärden B. Höga naturvärden C. Naturvärden i övrigt Rödlistade och ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Kalkningsstatus Redovisning av eventuella kalkningsåtgärder. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i Tabeller och diagram.

23 1. Säveån, Partihallarna Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / N X X X X X Runt träbryggan. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 22 lågt Diversitetsindex: 2,05 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 9,8 mycket lågt ASPT-index: 5,0 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 521 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt EPT-index: 9 lågt Surhetsindex: 10 högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: tydlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: måttlig avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Gyraulus riparius - ovanlig B Betydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl C Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg mtrl ning värden 07 A B C Påverkan A Ingen el. obetydlig B Betydlig C Stark el. mkt stark Naturvärden A Mycket höga B Höga C Naturvärden i övrigt Totalantal taxa Kommentar: Den ovanliga snäckan Gyraulus riparius påträffades. Bottenfaunan dominerades av fåborstmaskar (familjen Oligochaeta) och fjädermyggslarver (familjen Chironomidae). Inga mer syrekrävande arter påträffades. Tillsammans med låga respektive mycket låga värden på ASPT- och Danskt faunaindex motiverar detta att bottenfaunan bedömdes vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Lokalen är lokaliserad vid Partihallarna långt nedströms i Säveån och bottenfaunan är sannolikt också betydligt påverkad av dagvatten. Förurningskänsliga arter och grupper förekom, bl a den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus zaddachi som är en brackvattenart, vilket visar att ingen försurningspåverkan för låg Antal ind./kvm

24 2. Säveån, Gamlestaden Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / N X X X X X Bro Gångbro m uppströms gångbron. Gångbro Tillståndsklassning Totalantal taxa: 37 måttligt högt Diversitetsindex: 2,41 lågt Medelantal taxa/prov: 18,4 måttligt högt ASPT-index: 5,5 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 812 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt EPT-index: 13 måttligt högt Surhetsindex: 13 mycket högt Naturvärdesindex: 12 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: måttlig avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Psychomyia pusilla - ovanlig B Betydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Aphelocheirus aestivalis - ovanlig B Höga naturvärden Oulimnius troglodytes - ovanlig Valvata sp. (piscinalis/macrostoma)- ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg Totalantal taxa Antal ind./kvm mtrl ning värden A B B Påverkan 40 A Ingen el. obetydlig 2000 B Betydlig 30 C Stark el. mkt stark Naturvärden A Mycket höga B Höga C Naturvärden i övrigt Kommentar: Fyra ovanliga arter påträffades: nattsländan Psychomyia pusilla, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, bäckbaggen Oulimnius troglodytes samt en snäcka av släktet Valvata (piscinalis/macrostoma). Sammantaget motiverar dessa förekomster bedömningen att bottenfaunan hyste höga naturvärden. I övrigt dominerades bottenfaunasamhället kraftigt av fårborstmaskar (familjen Oligochaeta) och fjädermyggslarver (familjen Chironomidae). Mer syrekrävande arter var fåtaliga och gruppen bäcksländor saknades helt. Bottenfaunan bedömdes vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material men det kan inte heller uteslutas en viss annan påverkan av dagvatten. Förurningskänsliga arter och grupper förekom, bl a den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus zaddachi som är en brackvattenart, vilket visar att ingen försurningspåverkan förelåg

25 3. Säveån, Kviberg Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / N X X X X X Kulvertar m uppströms bron, längs södra stranden. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 46 högt Diversitetsindex: 3,27 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 21,8 måttligt högt ASPT-index: 5,5 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 706 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt EPT-index: 17 måttligt högt Surhetsindex: 12 mycket högt Naturvärdesindex: 12 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Aphelocheirus aestivalis - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Oulimnius troglodytes - ovanlig B Höga naturvärden Valvata sp.- ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg mtrl ning värden 07 A A B Påverkan A Ingen el. obetydlig B Betydlig C Stark el. mkt stark Naturvärden A Mycket höga B Höga C Naturvärden i övrigt Totalantal taxa Kommentar: Tre ovanliga arter påträffades: skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, bäckbaggen Oulimnius troglodytes och en snäcka av släktet Valvata. Dessutom var artantalet högt och sammantaget motiverar detta att bottenfaunan bedömdes hysa höga naturvärden. På lokalen förekom såväl försurningskänsliga som mer syrekrävande arter. Bl a påträffades den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus zaddachi, som är en brackvattenart. Bottenfaunan bedömdes vara opåverkad av såväl försurning som av näringsämnen/organiskt material Antal ind./kvm

26 4. Säveån, Utbynäsgatan Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / N Orrebacksgatan Utbynäsgatan Stig X X X X X Rakt nedanför stig från Orrebacksgatan. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 39 måttligt högt Diversitetsindex: 2,80 lågt Medelantal taxa/prov: 18,2 måttligt högt ASPT-index: 6,4 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 900 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 21 måttligt högt Surhetsindex: 10 högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Aphelocheirus aestivalis - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Oulimnius troglodytes - ovanlig B Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg mtrl ning värden 07 A A B Påverkan A Ingen el. obetydlig B Betydlig C Stark el. mkt stark Naturvärden A Mycket höga B Höga C Naturvärden i övrigt Totalantal taxa Kommentar: Två ovanliga arter påträffades: skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis och bäckbaggen Oulimnius troglodytes. Detta motiverar bedömningen att bottenfaunan hyste höga naturvärden. I övrigt påträffades såväl försurningskänsliga som mer syrekrävande arter vilket visar att bottenfaunan var opåverkad av såväl försurning som av näringsämnen/organiskt material. Bl a påträffades den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus zaddachi Antal ind./kvm

27 5. Säveån, Eckens industriområde Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Stort träd 100 m X X X X X N Ca m nedströms bron, längs norra stranden. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 53 mycket högt Diversitetsindex: 4,37 mycket högt Medelantal taxa/prov: 30,8 mycket högt ASPT-index: 5,9 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 26 högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 28 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Baetis buceratus - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Oecetis notata - ovanlig A Mycket höga naturvärden Psychomyia pusilla - ovanlig Aphelocheirus aestivalis - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg Totalantal taxa Antal ind./kvm mtrl ning värden A A A Påverkan 50 A Ingen el. obetydlig B Betydlig C Stark el. mkt stark Naturvärden A Mycket höga B Höga C Naturvärden i övrigt Kommentar: Fyra ovanliga arter påträffades: dagsländan Baetis buceratus, nattsländorna Oecetis notata och Psychomyia pusilla samt skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis. Tillsammans med ett mycket högt artantal samt ett mycket högt värde på diversitetsindex motiverar dessa förekomster att bottenfaunan bedömdes hysa mycket höga naturvärden. Försurningskänsliga samt mer syrekrävande arter förekom vilket visar att ingen påverkan förelåg av varken försurning eller näringsämnen/organiskt material. Bl a påträffades den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus zaddachi. 21

28 6. Säveån, Porthälla Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / N X X X X X 0-10 m nedströms uppströmsdelen av bron, längs södra stranden. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 48 högt Diversitetsindex: 4,15 högt Medelantal taxa/prov: 25,8 högt ASPT-index: 6,2 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 638 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 24 högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 16 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Baetis buceratus - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Aphelocheirus aestivalis - ovanlig A Mycket höga naturvärden Oulimnius troglodytes - ovanlig Stenelmis canaliculata - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg Totalantal taxa Antal ind./kvm mtrl ning värden A A A Påverkan 40 A Ingen el. obetydlig 2000 B Betydlig 30 C Stark el. mkt stark Naturvärden A Mycket höga B Höga C Naturvärden i övrigt Kommentar: Fyra ovanliga arter påträffades: dagsländan Baetis buceratus, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, bäckbaggarna Oulimnius troglodytes och Stenelmis canaliculata. Tillsammans med höga värden på artantal och diversitet motiverar dessa förekomster att bottenfaunan hyste mycket höga naturvärden. Här påträffades såväl försurningskänsliga som mer syrekrävande arter vilket visar att ingen påverkan förelåg av varken försurning eller näringsämnen/organiskt material

29 7. Säveån, Åbrinken Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / N X X X X X Foto Cykelbana Ca m nedströms det västligaste huset längs södra sidan av ån. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 49 högt Diversitetsindex: 3,73 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 35,6 mycket högt ASPT-index: 6,1 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): mycket högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 24 högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 18 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning ovanliga: A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Oecetis notata, Psychomuia pusilla, A Mycket höga naturvärden Aphelocheirus aestivalis, Oulimnius troglodytes och Stenelmis canaliculata. Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg Totalantal taxa Antal ind./kvm mtrl ning värden A A A Påverkan Naturvärden A Ingen el. obetydlig A Mycket höga B Betydlig B Höga C Stark el. mkt stark C Naturvärden i övrigt Kommentar: Ett högt totalantal taxa påträffades, liksom fem arter som betecknas som ovanliga i södra Sverige: nattsländorna Oecetis notata och Psychomyia pusilla, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis samt bäckbaggarna Oulimnius troglodytes och Stenelmis canaliculata. Sammantaget motiverar detta att bottenfaunan bedömdes hysa mycket höga naturvärden. Två arter som kan användas för identifiering av artrika strömbiotoper påträffades: bäcksländan Perlodes dispar (en av Sveriges största bäcksländearter), samt nattsländan Cheumatopsyche lepida. Anodonta anatina (Allmän dammussla) fanns också på lokalen. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av såväl försurning som av näringsämnen/organisk belastning. Här förekom flera försurningskänsliga sländarter samt de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor. Flera renvattenkrävande arter förekom och värdena på ASPT- och Danskt faunaindex var måttligt höga. 23

30 8. Säveån, Kåhög Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / N Kåhögsbron Foto X X X X X ca m nedströms bron, längs södra stranden. Tillståndsklassning Totalantal taxa: 35 måttligt högt Diversitetsindex: 4,07 högt Antal taxa/5 prov: 35 mycket högt ASPT-index: 5,7 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 0 mycket lågt Danskt faunaindex: 6 högt EPT-index: 15 måttligt högt Surhetsindex: 8 högt Naturvärdesindex: 10 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Oecetis notata - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Aphelocheirus aestivalis - ovanlig B Höga naturvärden Valvata piscinalis - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg mtrl ning värden 06 A A B Påverkan Naturvärden A Ingen el. obetydlig A Mycket höga B Betydlig B Höga C Stark el. mkt stark C Naturvärden i övrigt Totalantal taxa Kommentar: Tre arter som betecknas som ovanliga i södra Sverige påträffades: nattsländan Oecetis notata, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis samt snäckan Valvata piscinalis. Värdet på diversitetsindex var högt och sammantaget motiverar detta att bottenfaunan bedömdes hysa höga naturvärden. Nattsländan Cheumatopsyche lepida påträffades, en art som kan användas för identifiering av artrika strömbiotoper. Stora mängder Anadonta anatina (Allmän dammussla) fanns på lokalen. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av såväl försurning som av näringsämnen/organisk belastning. Här förekom flera försurningskänsliga sländarter samt de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor. Värdet på ASPT-index var måttligt högt och värdet på Danskt faunaindex var högt

31 9. Säveån, Jonsered Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / N Foto X X XX X 7-17 m uppströms gångbron, längs södra stranden. Gångbro Tillståndsklassning Totalantal taxa: 51 mycket högt Diversitetsindex: 3,95 högt Medelantal taxa/prov: 34,2 mycket högt ASPT-index: 5,9 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): mycket högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt EPT-index: 22 måttligt högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 23 BottenpHaunaindex: 10 Avvikelseklassning Diversitetsindex: ingen eller liten avvikelse Danskt faunaindex: ingen eller liten avvikelse ASPT - index: ingen eller liten avvikelse Surhetsindex: ingen eller liten avvikelse Bedömning av påverkan och naturvärden Rödlistade/ovanliga arter A Ingen eller obetydlig påverkan av försurning Oecetis notata - ovanlig A Ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/org. mtrl Aphelocheirus aestivalis - ovanlig A Mycket höga naturvärden Stenelmis canaliculata - ovanlig Valvata piscinalis - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Näring/ Försur- Naturorg Totalantal taxa Antal ind./kvm mtrl ning värden A A A Påverkan Naturvärden A Ingen el. obetydlig A Mycket höga 20 B Betydlig B Höga C Stark el. mkt stark C Naturvärden i övrigt Kommentar: Ett mycket högt totalantal taxa påträffades, liksom fyra arter som betecknas som ovanliga i södra Sverige: nattsländan Oecetis notata, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, bäckbaggen Stenelmis canaliculata samt snäckan Valvata piscinalis. Värdet på diversitetsindex var högt. Sammantaget motiverar detta att bottenfaunan bedömdes hysa mycket höga naturvärden. Nattsländan Cheumatopsyche lepida påträffades, en art som kan användas för identifiering av artrika strömbiotoper. Stora mängder Anadonta anatina (Allmän dammussla) fanns på lokalen. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av såväl försurning som av näringsämnen/organisk belastning. Här förekom flera försurningskänsliga sländarter samt de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor. Flera renvattenkrävande arter förekom, värdet på ASPT-index var måttligt högt och värdet på Danskt faunaindex var mycket högt. 25

32

33 Bilaga 2 Lokalbeskrivningar 27

34

35 1. Säveån, Partihallarna Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Säveån Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 1 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Partihallarna Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ulf Ericsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 40 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Runt träbryggan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar al björk Dominerande 2: träd al björk Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Proverna togs runt träbryggan, ca 50 m uppströms bron, längs den norra stranden. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 29

36 2. Säveån, Gamlestaden Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Säveån Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 2 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Gamlestaden Top. Karta: 7B SV Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ulf Ericsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,5 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: m uppströms gångbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: >50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al lind Dominerande 2: buskar al rosor Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Proverna togs ca uppströms gångbron, längs norra stranden. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 30

37 3. Säveån, Kviberg Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Säveån Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 3 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Kviberg Top. Karta: 7B SO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ulf Ericsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: m uppströms bron, längs södra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: >50% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar al salix Dominerande 2: träd al björk Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Proverna togs ca m uppströms bron, längs södra stranden. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 31

38 4. Säveån, Utbynäsgatan Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Säveån Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 4 Kommun: Göteborg Lokalnamn: Utbynäsgatan Top. Karta: 7B SO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ulf Ericsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,5 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Rakt nedanför stig från Orrebacksgatan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: buskar al - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Proverna togs rakt nedanför stig från Orrebacksgatan. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 32