Mölndalsån vid Gröens utlopp

Transkript

1 Mölndalsån vid Gröens utlopp Inventering och bedömning av naturvärden Gröen, sundet vid Alehagen i maj Foto: Anna Henricsson, Medins Biologi AB. Medins Biologi AB Anna Henricsson Ingemar Abrahamsson Robert Rådén Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel , fax info@medins-biologi

2

3 Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av området... 4 Metodik... 5 Biotopkartering... 5 Bottenfauna... 5 Eftersök av kräftor och stormusslor... 6 Utvärdering och bedömningar... 6 Resultat och beskrivningar... 7 Vatten- och närmiljöer... 7 Bottenfauna... 9 Eftersök av kräftor och stormusslor Bedömningar Påverkan och naturvärden Betydelse för biologisk mångfald Referenser Bilaga 1 - Biotopkartering Bilaga 2 - Bottenfaunaundersökning Bilaga 3 - Klassificering av betydese för biologisk mångfald... 29

4 Inledning I anslutning till Gröens (Landvettersjöns) utlopp planerar Härryda kommun att utföra åtgärder för att minska riskerna för översvämningar vid högflöden. Denna rapport syftar till att redovisa naturförhållandena och bedöma naturvärdena längs de två delsträckor där åtgärder planeras. På uppdrag av Härryda kommun har Medins Biologi AB utfört biotopkartering och bottenfaunainventeringar samt gjort eftersök av kräftor och stormusslor. Beskrivning av området Mölndalsån ingår i Göta älvs flodområde och har sitt källområde 120 m ovan havet kring Östra och Västra Nedsjöarna. Det aktuella området vid Gröens utlopp är beläget i Mölnlycke i Härryda kommun inom Västra Götalands län (figur 1). Längs det undersökta området utgörs åns omgivningar huvudsakligen av lövskog och villabebyggelse och omedelbart nedströms ligger Mölnlycke fabriker. Figur 1. Gröen (Landvettersjön) med utloppet i Mölndalsån. 4

5 Metodik Biotopkartering Sundet vid Alehagen och Mölndalsån nedströms Gröens utlopp (figur 2) karterades den 12 maj 2009 med en förenklad variant av metoden för biotopkartering av vattendrag som finns beskriven i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. En modifierad metodik såtillvida att omgivning och eventuella tillflöden inte karterades. De uppgifter som registrerades vid inventeringen framgår av bilaga 1. Bottenfauna Provtagningarna utfördes den 12 maj Vid sundet vid Alehagen togs fem delprover med en Ekmanhämtare med provytan 0,0215 m 2 enligt den standardiserade metoden SS Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Provpunkternas lokalisering visas i figur 2. För att komplettera undersökningen gjordes även en kvalitativ inventering av bottenfauna längs sundets stränder. Insamlingen av bottenfauna gjordes med håvning samt genom plockning på vegetation och stenar. Den kvalitativa provtagningen har som syfte att samla in så många arter som möjligt. Vid provtagningen i Mölndalsån nedströms Gröen uppmättes en tio meter lång sträcka och inom denna togs fem prov (figur 2). Proverna togs enligt en standardiserad sparkmetod (SS-EN ) samt enligt rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Förutom de fem proven togs också ett kvalitativt prov genom att med ca 30 små och riktade delprov samla in djur från samtliga substrat som fanns på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Vid analysen på laboratoriet dokumenterades endast arter/taxa som inte hittades i de fem proven. Samtliga prover konserverades i 70 % etanol. På laboratoriet sorterades djuren ut under stark belysning och identifierades med hjälp av ljus- och preparermikroskop. Mer exakta lokalangivelser med fotodokumentation finns i bilaga 2 tillsammans med artlistor och den lokalbeskrivning som upprättades i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 5

6 x x x x x Figur 2. Gröens utlopp i Mölndalsån med de två inventerade sträckorna (sundet vid Alehagen och Mölndalsån nedströms Gröen). Inventeringen omfattade biotopkartering, kvalitativa bottenfaunaprov och eftersök av kräftor och stormusslor (mellan röda streck) samt kvantitativa bottenfaunaprov (sparkprovtagning vid röd pil och Ekmanhugg vid svarta kryss). Skala 1: Eftersök av kräftor och stormusslor Bottnarna längs de två delsträckorna (sundet vid Alehagen och Mölndalsån nedströms Gröen) genomsöktes genom snorkling efter stormusslor och kräftor den 12 maj (figur 2). Utvärdering och bedömningar I bilaga 1 redovisas de uppgifter som registrerades i samband med biotopkarteringen. I bilaga 2 redovisas och utvärderas resultaten från bottenfaunaundersökningen kortfattat. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Enligt bedömningsgrunderna för vattendrag används ASPT-index (Average Score Per Taxon) för att klassa allmän ekologisk kvalitet, DJ-index (Dahl & Johnson) för att påvisa eutrofiering samt MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) och MILA (Multimetric Index for Lake Acidification) för att klassa graden av surhet. Förutom den klassning som gjorts med hjälp av dessa index har även ett antal andra index och förekommande indikatorarter använts för att göra en expertbedömning. Vid denna 6

7 expertbedömning har vi också vägt in kända förhållanden på och kring lokalen samt vår erfarenhet från andra liknande lokaler. De ytterligare index som har använts vid expertbedömningen beskrivs i rapporten Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl 2009) där de kriterier som använts för bedömningen av faunans påverkansgrad och naturvärden redovisas. I bilaga 3 redovisas klassificeringen av betydelse för biologisk mångfald. Bedömningsgrunderna, som baseras på kriterierna mångformighet, raritet och påverkansgrad, har framtagits av Medins Biologi. Resultat och beskrivningar Vatten- och närmiljöer Områdena i Gröen och Mölndalsån biotopkarterades längs två delsträckor (figur 2). Resultaten redovisas i bilaga 1. I sundet vid Alehagen (figur 3a) bestod bottensubstratet främst av sand och grus. Stora delar av bottnarna täcktes av findetritus. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 1,2 m. Vattenvegetation var rikligt förekommande och bestod vid inventeringstillfället huvudsakligen av strandpryl, men också nålsäv, hårslinga och näckrosor förekom (figur 4). En viss påväxt av trådformiga alger noterades. Sydöstra stranden var bevuxen av ett bladvassbälte och vid nordvästra stranden växte främst vattenklöver och sjöfräken. Beskuggningen var obefintlig och förekomsten av död ved var riklig. Närmiljön utgjordes av flerskiktad lövskog och blandskog samt längs nordöstra stranden även av artificiell mark i form av tomtmark med bebyggelse och väg. Skydds- a) b) Figur 3. De karterade sträckorna längs a) sundet i Gröen och b) Mölndalsån nedströms Gröens utlopp. Foto: Anna Henricsson, Medins Biologi AB. 7

8 Fig 4. Vegetationen på bottnarna dominerades av strandpryl (vänster). Annan undervattensvegetation som noterades vid snorklingen var näckrosor (ovan), nålsäv och hårslinga. Foto: Robert Rådén, Medins Biologi AB. zonen mot dessa var måttlig. Från området med bebyggelse mynnade ett flertal gamla avloppsrör under vattnet (figur 5). Sträckan bedömdes vara obetydligt rensad och var homogen med avseende på den fysiska miljön. Förutsättningarna för lek- och uppväxt för öring bedömdes som mindre bra. Vid sträckan i Mölndalsån var vattnet huvudsakligen svagt strömmande med bottensubstrat som främst bestod av block och sten med inslag av grus och sand. Vattenståndet var medelhögt med ett medeldjup på ca 1 m. Beskuggningen på sträckan var måttlig. Vegetation förekom sparsamt och bestod av enstaka mossor. Förekomsten av död ved var måttlig. Närmiljön utgjordes av flerskiktad lövskog samt artificiell mark bestående av väg. Skyddszonen mot väg var liten. Sträckan bedömdes vara betydligt rensad och uppvisade liten mångsidighet med avseende på den fysiska miljön. Förutsättningarna för lek- och uppväxt av öring bedömdes som mindre bra. Figur 5. Ett flertal gamla avloppsrör mynnade under vattnet från området med bebyggelse i sundet vid Alehagen. Foto: Robert Rådén, Medins Biologi AB. 8

9 Bottenfauna I sundet vid Alehagen togs fem hugg med en Ekmanhämtare (figur 2). Botten dominerades av sand med inslag av grova och fina block (bilaga 2, sid 26). Bottenvegetationen var riklig och bestod främst av rosettväxter (strandpryl och nålsäv) men också långskottsväxter (hårslinga) och flytbladsväxter (näckros) (figur 4). På botten fanns rikligt med findetritus och måttligt med grov detritus. I vattnet fanns sparsamt med fin och grov död ved. Bottenfaunasamhället måttligt artrikt och individtätheten låg. Sammanlagt påträffades 23 taxa i de fem proverna (bilaga 2, sid 23). En kraftig dominans av den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa samt fjädermyggslarver (familjen Chironomidae) gav en låg diversitet. Förekomsten av den känsliga dagsländan visar att ingen påverkan av surt vatten förelåg och förhållandena bedömdes vara nära det neutrala. Förekomsten av föroreningskänsliga arter, t ex nattsländan Oecetis testacea, visade att bottenfaunan inte var påverkad av näringsämnen och/eller organiskt material och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara hög. Vid snorklingen noterades rikligt av den filtrerande nattsländan Neureclipsis bimaculata (figur 6). Vid den kvalitativa inventeringen i sundet tillkom hela 18 taxa (bilaga 2, sid 24) vilket kan ses som väntat då håvningen längs stränderna och i vassbältet undersökte andra typer av biotoper än huggen på den homogena sandbottnen. I Mölndalsån nedströms Gröen togs kvantitativa sparkprov och ett kvalitativt sökprov (figur 2). Vattnet svagt strömmande och bottensubstratet bestod främst av grov och fin sten samt sand med inslag av grus (bilaga 2, sid 27). Bottenvegetationen var sparsam och bestod av enstaka mossor. På botten fanns rikligt med fin detritus och sparsamt med grov detritus. I vattendraget förekom sparsamt med fin och grov död ved. Figur 6. Vid snorkling i sundet i Gröen noterades rikligt med nät av den filtrerande nattsländan Neureclipsis bimaculata på bryggpålar och vegetation. Foto: Robert Rådén, Medins Biologi AB. 9

10 Figur 7. Lokalen för kvantitativ provtagning av bottenfauna i Mölndalsån nedströms Gröen. Foto: Anna Henricsson, Medins Biologi AB. Bottenfaunasamhället var måttligt artrikt och individtätheten låg. Sammanlagt påträffades 27 taxa i de fem proverna (bilaga 2, sid 31). En dominans av dagsländor av släktena Centroptilum och Caenis samt fjädermyggslarver (familjen Chironomidae) gav en måttligt hög diversitet. Förekomsten av flera föroreningskänsliga arter visade att bottenfaunan inte var påverkad av näringsämnen och/eller organiskt material och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara hög. Bland sländorna förekom bl a den försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa vilket motiverar att förhållandena bedömdes vara nära det neutrala med avseende på surhet. Vid den kvalitativa inventeringen påträffades ytterligare fem taxa (bilaga 2, sid 25). Den ovanliga bäckbaggen Stenelmis canaliculata påträffades vid provtagningen i Mölndalsån. I sundet vid Alhagen förekom den ovanliga snäckan Gyraulus crista. Sammantaget bedöms de undersökta sträckorna inte ha några förhöjda naturvärden med avseende på bottenfaunan. Eftersök av kräftor och stormusslor Vid eftersöket påträffades inga flodkräftor (Astacus astacus) eller stormusslor, däremot förekom signalkräftor (Pasifastacus leniusculus) såväl i sundet vid Alehagen som vid lokalen i Mölndalsån (bilaga 1, sid 17 och 18). Rikligt med bohålor noterades också i sundet vid Alehagen. 10

11 Figur 8. Dammen vid Mölnlycke fabriker. Foto: Anna Henricsson, Medins Biologi AB. Bedömningar Påverkan och naturvärden De inventerade sträckorna av Gröen och Mölndalsån är måttligt näringsrika med svagt strömmande vatten. Även i övrigt kan vattnet i ån sägas ha god kvalitet. Närmiljöerna utgörs främst av lövskog samt artificiell mark i form av tomtmark och väg. Den inventerade delen av Mölndalsån är påverkad av rensning samt dämning och reglering från den nedströms belägna dammen vid Mölnlycke fabriker (figur 8). De två inventerade delsträckorna var måttligt artrika med avseende på bottenfauna. Två ovanlig arter påträffades, däremot inga rödlistade arter, och sammantaget bedömdes bottenfaunan ha naturvärden i övrigt. Bottenfaunasamhället bedömdes ha hög status med avseende på eutrofiering. Förhållandena bedömdes vara nära neutrala med avseende på surhet. De inventerade sträckorna hyser signalkräfta. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är en främmande art och kommer ursprungligen från Nordamerika. Den första utsättningen i Sverige skedde i slutet av 1950-talet och arten finns nu i stora delar av Sverige. Den planterades in då man ville ha större kräftfångster, men har visat sig ge stora problem då den orsakar att den inhemska flodkräftan försvinner. Den är smittobärare av kräftpest samt en starkare konkurrent gentemot flodkräftan. Förekomst av främmande art får anses som negativt med avseende på naturvärde. Betydelse för biologisk mångfald De två inventerade delsträckorna (sundet vid Alehagen och Mölndalsån nedströms Gröen) bedöms ha måttlig betydelse för biologisk mångfald. Mångformigheten bedöms som liten till måttlig och påverkan förekommer i närmiljöer och vatten. 11

12 Referenser Medin, M. m fl Bedömningsgrunder för bottenfauna - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottefauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket Bilaga A - bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Ur: Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, december Svensk författningssamling Artskyddsförordning. SFS 2007:845 12

13 Bilaga 1 Biotopkartering 13

14 Metodik Karteringen utfördes genom observationer i fält enligt metoden för biotopkartering av vattendrag som finns beskriven i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Förklaringar Lokaluppgifter Död ved Anges som sparsam förekomst (<6 stockar/100m); måttlig förekomst (6-25 stockar/100m); riklig förekomst (>25 stockar/100m). Strukturelement Anger om nedanstående strukturelement finns inom sträckan. Nacke Förekomst av ström- eller forsnacke (<30 m) på en lugnflytande sträcka. Hölja Förekomst av lugnflytande vatten (<30 m) på en ström- eller forssträcka. Kvillområde Ett kvillområde innebär att vattendraget delar upp sig på minst tre fåror. Sjöut- & sjöinlopp Den plats där en sjö har sitt utlopp respektive det område där ett vattendrag mynnar i en sjö. Sammanflöde Där två vattendrag flyter samman (ARO >20 km 2 ) Korvsjö Om det finns korvsjöar i anslutning till sträckan anges detta. Delta Endast större deltan (minst 1 hektar). De kan vara uppbyggda av minerogent eller organiskt material. Brink nipa, skredärr Rasbranter i sandavlagringar på stranden. Källa Utströmningsområden i form av källor. Stensättningar Om de utgör potentiella häckningsplatser för strömstare eller forsärla. Dammrest Övriga dammrester. Annat Exempelvis bäverdamm, översilade klippor, blockrika sträckor, fall, vegetationsfattiga stränder. Påverkan Vandringshinder: Reglering: Kanalisering: Rensning: Damm: Dämning: Vattenkemisk: Annat: Typ av vandringshinder för fisk samt om de är definitiva eller partiella hinder anges. Vattenstånd och vattenföring är påverkade av uppströms (eller nedströms) belägna dammar. Rätad och (vanligen) fördjupad fåra. Anges om sträckan är rensad med avseende på sten/block eller vegetation (om möjligt anges grad av rensning som svag/stark/omgrävd). Anges om dammkonstruktion finns på sträckan. Typ av damm anges under övrigt/kommentar. Anges om vattenstånd/vattenhastighet är påverkad av nedströms liggande fördämning. Typ av vattenkemisk påverkan anges under övrigt/kommentar. Exempelvis förekomst av vattenuttag eller avloppsrör. 14

15 Öringbiotop Lekområde: 0. Lugnflytande och starkt forsande sträckor. 1. Huvudsakligen svagt strömmande till forsande där grus och fin sten förekommer sparsamt. 2. Orörd och normal strömbiotop huvudsakligen svagt strömmande till strömmande. 3. Orörd strömbiotop med svagt strömmande vatten 0,2-0,4 m/s (vid MQ) och med mycket grus och fin sten (optimalt lekunderlag = 1-8 cm i diameter). Uppväxtområde: 0. Lugnflytande och starkt forsande sträckor.1. Huvudsakligen svagt strömmande till forsande där sten-block-död ved-submers vegetation förekommer sparsamt. 2. Orörd och normal strömbiotop huvudsakligen svagt strömmande till strömmande. 3. Orörd strömbiotop svagt strömmande till strömmande med mycket sten-block, död ved eller submers vegetation och omväxlande djupförhållanden. Ståndplatser: 0. Breda strömsträckor med mycket grunt vatten (djuphålor och block saknas). 1. Övriga sträckor (lugnflytande-forsande). 2. Orörd strömbiotop med god förekomst av sten-block, död ved eller submers vegetation och omväxlande djupförhållanden. 3. Orörd strömbiotop med god förekomst av djupare partier samt mycket sten-block, död ved eller submers vegetation. Närmiljö Dominerande marktyper Gammelskog S3 Spår tyder på att skogen är gammal, t ex förekomst av död ved, grova löv- och barrträd, flerskiktning etc. Den bör ej slutavverkas p g a naturvårdsskäl. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Äldre S Äldre produktionsskog (= slutavverkningsskog). Trädens ålder i produktionsskog snitt > 60 år. Trädens diameter i snitt >30 cm, trädhöjd i snitt >25 m. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Yngre G Yngre produktionsskog (= gallringsskog). Upp till ca 60 år, trädens diameter i snitt >10 produktionsskog men <30 cm. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Ungskog R Ungskog (röjningsskog). Vanligen en hyggesfas. Upp till ca 20 år, trädens diameter är < ca 10 cm. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Övrig skog S4 Övrig skog. Förekommer ofta i anslutning till vattendrag. Är inte produktionsskog men inte heller gammelskog. Är vanligtvis flerskiktad. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Kalhygge/plantskog K Avverkat område (K), plantskog (R1). Noteras som hygge tills den blivande skogen nått en medelhöjd på 1,3 m. Hällmark H (om skog lågproducerande). Området utgörs av hällmark, blockmark, klappersten etc. Åker Å1 Åkermark som brukas. Å2 Åkermark som inte brukas just nu men som sannolikt kommer att brytas upp. Vallodling och/eller bete kan förekomma. Öppen mark Ö1 Hävdad öppen mark. Ö2 Igenväxande öppen mark. Ö3 Trädbevuxen hagmark. 15

16 Våtmark VK1 Öppen, hävdad våtmark (kärr, mad o dyl). VK2 Öppen, ej hävdad våtmark (kärr, mad o dyl). VK3 Trädbevuxen våtmark (sumpskog o dyl). Dominerande trädslag anges. VM1 Trädbevuxen mosse. Dominerande trädslag anges. VM2 Öppen mosse. Artificiell mark A1 Tomtmark. A2 Väg. A3 Industri (hårdgjord och övrig). A4 Tätort/bebyggelse. A5 Övriga, ej hårdgjorda ytor, t ex golfbana. Skyddszon Där närmiljön utgörs av äldre produktionsskog, yngre produktionsskog, ungskog, kalhygge, åker eller artificiell mark anges en eventuell skyddszon. Skyddszonen hör till grupperna barrskog, blandskog, lövskog samt öppen mark eller våtmark. Det är endast den dominerande marktypen som anges. Zonens medelbredd anges i en fyrgradig skala där: obetydlig (saknas) = <3 m, liten = 3-10 m, måttlig = m och stor = >30 m. Strandbredd (från lägsta till högsta vattenstånd) Anges som: saknas eller obetydlig (<3 m); liten (3-10 m); måttligt (11-30 m); stor (>30 m). Övrigt/kommentar Här anges t ex förekomst av invallning, ravin/kanjon (lutningen överstiger 20% på båda sidor; ravinens botten överstiger inte 50 m) eller brant (lutningen överstiger 20% från strandlinjen på ena sidan). Omgivning Dominerande marktyper anges som för närmiljö. 16

17 Gröen, sundet Beskrivning biotop Sund i sjön Gröen omgiven av tomtmark och lövskog. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Gröen, sundet Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Anna Henricsson/ Robert Rådén Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 200 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 35 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 1,2 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: rikligt Maxdjup: 2,2 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: Flera gamla rör från bostadsområdet mynnar under vattnet längs NV stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 3 Vegetation totalt: 3 Artförekomst: strandpryl Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande nålsäv Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) hårslinga Sand: 2 Långskottsv: 2 vass Grus: 1 Rosettväxter: 3 näckros Sten: 2 Trådalger: 1 vattenklöver Block 1 Övr påväxtalger: 0 Musslor: 0 Häll: 1 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: 0 Påverkan Reglering: 0 Kanalisering: 0 Damm: 0 Vandringshinder: 0 Rensning: 0 Dämning: 0 Övrigt/kommentar: 0 Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 0 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): Artificiell Dom trädslag (V): björk, al Skyddszon typ (V): öppen mark 2:a dom. typ (V): Lövskog Strandbredd (V): obetydlig Skyddsz bredd (V): måttlig 1:a dom. typ (H): Blandskog Dom trädslag (H): björk, al Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): obetydlig Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: 0 Övrigt Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) påträffades (bl a hona med rom), många bohålor noterades. 17

18 Mölndalsån Beskrivning biotop Svagt strömmande sträcka mellan Gröens utlopp och Mölnlycke fabriker. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Anna Henricsson/Robert Rådén Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 75 m Lugnflytande (0-3): 1 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 17 m Svag ström (0-3): 3 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 1 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: måttligt Maxdjup: 1,7 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: 0 Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 3 Vegetation totalt: 1 Artförekomst: Fontinalis Grovdetritus: 1 Övervattensv: 0 (dominerande - Lera: 1 Flytbladsv: 0 arter överst) - Sand: 1 Långskottsv: 0 - Grus: 1 Rosettväxter: 0 - Sten: 3 Trådalger: 0 - Block 3 Övr påväxtalger: 0 Musslor: 0 Häll: 0 Vattenmossa: 1 Sötvattenssvamp: 1 Påverkan Reglering: svag Kanalisering: 0 Damm: 0 Vandringshinder: ja Rensning: stark Dämning: svag Övrigt/kommentar: 0 Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 1 Uppväxtområde: 1 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): Artificiell Dom trädslag (V): Al Skyddszon typ (V): Lövskog 2:a dom. typ (V): Lövskog Strandbredd (V): Liten Skyddsz bredd (V): Liten 1:a dom. typ (H): Lövskog Dom trädslag (H): Björk Skyddszon typ (H): Lövskog 2:a dom. typ (H): Artificiell Strandbredd (H): Liten Skyddsz bredd (H):Liten Övrigt/kommentar: 0 Erosionskänsl: 0 Övrigt Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) observerades. 18

19 Bilaga 2 Bottenfaunaundersökning 19

20 1. Gröen, sundet vid Alehagen Datum: Kommun: Härryda Koordinat: / Längs sundets mittfåra. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MILA ASPT-index: 69 5,8 0,90 0,99 Nära neutralt Hög Sammanvägd status Hög Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Nära neutralt Hög Hög Naturvärdesindex Totalantal taxa: 23 måttligt högt 3 Naturvärden i övrigt. Medelantal taxa/prov: 9,6 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Gyraulus crista - ovanlig EPT-index: 13 måttligt högt Diversitetsindex: 2,42 mycket lågt Danskt faunaindex: 6 mycket högt Surhetsindex: 7 högt Föroreningsindex: 5 måttligt högt Bottenfaunasamhällets struktur Tvåvingar Naturvärdespoäng Snäckor 6 Skalbaggar Musslor Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Nattsländor Bäcksländor Dagsländor Djurgrupper Slemmaskar Hydror Fåborstmaskar Gråsuggor Sötvattenskvalste r Kommentar Artantalet var måttligt högt och individmässigt dominerades bottenfaunasamhället av dagsländor. Den mycket höga individtätheten beror t ex främst av höga tätheter av den mycket försurningskänsliga dagsländan Caenis luctuosa. Även tvåvingar av familjen Chironomidae (fjädermyggor) förekom i relativt hög andel. Trots den höga andelen dagsländor var EPT-index (antalet taxa av dag-, bäck- och nattsländor) måttligt högt vilket kan förklaras av att provtagningen utfördes relativt sent på säsongen då ett flertal sländarter redan har kläckts. I övrigt förekom såväl försurningskänsliga som mer syrekrävande arter och grupper vilket visar att ingen påverkan av försurning eller eutrofiering förelåg. Värt att notera är att den ovanliga snäckan Gyraulus crista påträffades. Vid den kvalitativa undersökningen då sundets stränder och vassbälte provtogs genom håvning påträffades ytterligare 18 taxa. 20

21 1. Mölndalsån, nedströms Gröen Datum: Kommun: Härryda Koordinat: / m nedströms bron, längs SO kanten Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA ASPT-index: DJ-index Sammanvägd status Expertbedömning Surhetsklass 56 6,4 14 1,19 1,19 1,80 Nära neutralt Hög Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Hög God Naturvärdesindex Totalantal taxa: 27 måttligt högt 3 Naturvärden i övrigt. Medelantal taxa/prov: 13,0 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 203 lågt Stenelmis canaliculata Lv. - ovanlig EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,39 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Surhetsindex: 6 måttligt högt Föroreningsindex: 8 högt Bottenfaunasamhällets struktur Tvåvingar Skalbaggar Musslor Naturvärdespoäng Nattsländor Svampdjur Raritet Diversitet Antal taxa Hotstatus Sävsländor Bäcksländor Djurgrupper Dagsländor Fåborstmaskar Gråsuggor Trollsländor Kommentar Artantalet var måttligt högt och individmässigt dominerades bottenfaunasamhället av dagsländor. Även tvåvingar av familjen Chironomidae (fjädermyggor) förekom i relativt hög andel. Trots den höga andelen dagsländor var EPT-index (antalet taxa av dag-, bäck- och nattsländor) måttligt högt vilket kan förklaras av att provtagningen utfördes relativt sent på säsongen då ett flertal sländarter redan har kläckts. Detta är troligtvis också den främsta orsaken till den låga individtätheten. I övrigt förekom såväl försurningskänsliga som mer syrekrävande arter och grupper vilket visar att ingen påverkan av försurning eller eutrofiering förelåg. Värt att notera är att den ovanliga bäckbaggen Stenelmis canaliculata påträffades. 21

22 Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Försurningskänslighet (Fk): 0 - taxas toleransgräns är okänd 1 - taxa har visats klara ph lägre än ph ph ph 5.5 Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet ** = antalet individer i provet har uppskattats 22

23 1. Gröen, sundet vid Alehagen x: y: Det. Jenny Palmkvist/Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp ,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 5,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4 0,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 40,8 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 0,3 Ephemera vulgata - Linné, ,0 3,6 Ephemera sp ,8 1,3 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp ecoptera 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,6 0,4 Athripsodes sp ,8 1,3 Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) ,2 0,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Leptoceridae (annan) ,2 0,1 Molanna angustata - Curtis, ,2 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4 2,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Oxyethira sp ,4 0,3 COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp. Lv ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 0,4 Chironomidae ,0 27,0 GASTROPODA, snäckor Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ov 1 0,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 15,3 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 23 Danskt faunaindex 6 MILA 69 Medelantal taxa/prov 9,6 Surhetsindex 7 ASPT-index 5,8 Antal ind./kvm EPT-index 13 Diversitetsindex 2,42 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

24 1. Gröen, sundet vid Alehagen, utökat kvalitativt prov x: y: Det. Jenny Palmkvist/Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp. * ,0 ###### OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta * ,0 ###### HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) * TTheromyzon sp. * ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) * ,0 ###### HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina * ,0 ###### ODONATA, trollsländor Erythromma najas - (Hansemann, 1823) * Gomphidae * Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) * EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) * ,0 ###### Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) * ,0 ###### Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) * ,0 ###### Cloeon sp. (dipterum gr.) * Ephemera vulgata - Linné, 1758 * ,0 ###### Ephemera sp. * ,0 ###### Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) * PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp. * Plecoptera 0,0 ###### NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) * TRICHOPTERA, nattsländor Agrypnia sp. * Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) * ,0 ###### Athripsodes sp. * ,0 ###### Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) * ,0 ###### Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 * Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) * ,0 ###### Leptoceridae (annan) * ,0 ###### Limnephilus sp. * Limnephilidae * Molanna angustata - Curtis, 1834 * ,0 ###### Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) * Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) * ,0 ###### Oecetis testacea - (Curtis, 1834) * ,0 ###### Oxyethira sp. * ,0 ###### HEMIPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca - Linné, 1758 * COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius sp. Lv. * ,0 ###### DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae * ,0 ###### Chironomidae * ,0 ###### GASTROPODA, snäckor Gyraulus acronicus - (A. Ferussac, 1807) * Gyraulus crista - (Linné, 1758) * Ov 0,0 ###### BIVALVIA, musslor PPisidium sp. * ,0 ###### SSphaerium corneum - (Linné, 1758) * SUMMA (antal individer): ,0 ###### SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 41 Danskt faunaindex 6 MILA 62 Medelantal taxa/prov - Surhetsindex 9 ASPT-index 6,2 Antal ind./kvm. - EPT-index 22 Diversitetsindex - Naturvärdesindex 13 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 24

25 1. Mölndalsån, nedströms Gröen x: y: Det. Anna Henricsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % PORIFERA, svampdjur Spongillidae * OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 3,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,4 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,2 0,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) * Caenis horaria - (Linné, 1758) ,8 3,5 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 15,0 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 24,4 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,2 0,4 Ephemera vulgata - Linné, ,2 4,3 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,0 2,0 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,6 11,0 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp ecoptera 0,8 1,6 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,2 0,4 Sialis sp ,4 0,8 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) * Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,0 2,0 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) * Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,4 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,6 1,2 Mystacides sp ,6 1,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,8 1,6 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,6 1,2 Oxyethira sp ,2 0,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) * Ov DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,0 19,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 3,9 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) ,2 0,4 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Totalantal taxa 27 Danskt faunaindex 5 MISA 56 Medelantal taxa/prov 13,0 Surhetsindex 6 ASPT-index 6,4 Antal ind./kvm. 203 EPT-index 18 DJ-index 14 Diversitetsindex 3,39 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 25

26 1. Gröen sundet vid Alehagen Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 150 m Lokalens maxdjup: 2,2 m Lokalens bredd: 15 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 30 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 13,3 C Lokalens medeldjup: 1,5 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Längs sundets mittfåra. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: rosettväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: <5% Grova block: 5-50% Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: > 50% Fin detritus: >50% Fin sten: <5% Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: > 50% Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk al Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 26

27 1. Mölndalsån nedströms Gröen Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 17 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 13,3 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: 0-10 m nedströms bron, längs SO kanten Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: >50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk al Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 27

28 28 Medins Biologi AB 2009

29 Bilaga 3 Klassificering av betydelse för biologisk mångfald 29

30 Bedömningskriterier: betydelse för biologisk mångfald Sjöns eller vattendragets betydelse för biologisk mångfald har indelats i fyra klasser. Bedömningskriterierna baseras på påverkansgrad, mångformighet och raritet. Liten betydelse (1): Sjön eller vattendraget är betydligt till starkt påverkad och uppvisar liten mångformighet med avseende på fysisk miljö samt fauna och flora. Måttlig betydelse (2): A. Sjön eller vattendraget är obetydligt till svagt påverkad. Den uppvisar liten mångformighet med avseende på fysisk miljö samt fauna och flora. B. Sjön eller vattendraget är betydligt till starkt påverkad. Den uppvisar dock raritet eller mångformighet med avseende på fysisk miljö eller fauna och flora. Stor betydelse (3): A. Sjön eller vattendraget är obetydligt till svagt påverkad. Den uppvisar raritet eller stor mångformighet med avseende på fysisk miljö eller fauna och flora. B. Sjön eller vattendraget är betydligt till starkt påverkad. Den uppvisar betydande raritetsvärden, t ex i form av flera rödlistade arter, eller bedöms ha påtagliga förutsättningar för att hysa rödlistade arter. Närliggande förekomst av starkt hotad (EN) eller akut hotad (CR) art i vattendraget medför stor betydelse. Mycket stor betydelse (4): Sjön eller vattendraget är obetydligt till svagt påverkad. Den uppvisar betydande raritetsvärden t ex i form av flera rödlistade arter. Närliggande förekomst av starkt hotad (EN) eller akut hotad (CR) art i vattendraget medför mycket stor betydelse. Vid bedömning av påverkan avses endast antropogena fysiska ingrepp eller förändrade vattenkemiska förhållanden som härrör från mänskliga aktiviteter. Påverkansgraden kan ibland vara svår att värdera. Även underlaget för en bedömning kan i många fall vara ofullständigt, t ex vad gäller vattenkemisk påverkan. Raritet med avseende på fauna och flora avser rödlistade eller i övrigt ovanliga arter. Med fysisk raritet avses nyckelbiotoper som översilade klippor, kvillområden, blockrika sträckor, forsar och vattenfall, bäckraviner, strandbrinkar/nipor, deltaområden och orörda mynningar, korvsjöar och småvatten, mineralrika utströmningsområden och källor, hävdade strandängar och mader, vegetationsfattiga stränder, sandstränder och översvämningsskog/sumpskog. 30