Inventeringar i anslutning till Mölndalsån vid Mölnlycke

Transkript

1 Inventeringar i anslutning till Mölndalsån vid Mölnlycke Förekomst av makrofyter och akvatisk evertebratfauna samt biotopbeskrivning Ingemar Abrahamsson Anna Henricsson Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2040 Härryda kommun Version Datum Titel Inventeringar i anslutning till Möldalsån i Mölnlycke förekomst av makrofyter och akvatisk evertebratfauna samt biotopbeskrivning Författare Ingemar Abrahamsson, Anna Henricsson Framsidefoto: Mölndalsån strax uppströms Rådasjön, aug 2010 ( ). 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Inventering och provtagning Utvärdering Bottenfauna Resultat och diskussion Biotopbeskrivning och makrofyter i Mölndalsån Stormusslor och kräfta i Mölndalsån Bottenfauna i Mölndalsån och två små diken Makrofyter i sumpskogen Smal dammsnäcka i sumpskogen Bedömning av naturvärden och påverkan Mölndalsån Sumpskogsområdet Slutsatser och samlad bedömning Referenser Bilaga 1. Resultat biotopkartering och makrofyter (Mölndalsån) Bilaga 2. Resultat provtagning bottenfauna Bilaga 3. Resultat kärlväxter (sumpskogen)

4 4

5 1. Inledning Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Härryda kommun i syfte att utgöra underlag för ansökan om vattenverksamhet i anslutning till Mölndalsån vid Mölnlycke. Rapporten behandlar resultaten från biotopkartering av Mölndalsån samt inventering av växter och akvatisk evertebratfauna i såväl ån som ett sumpskogsområde i anslutning till åns nedre del (figur 1 och 2). 2. Metodik 2.1 Inventering och provtagning Biotopkarteringen utfördes till fots den 9 augusti och genom snorkling den 2 september 2010 längs en sträcka av 1150 m uppströms Rådasjön (figur 2). Karteringen utfördes med en förenklad variant av metoden för biotopkartering av vattendrag som finns beskriven i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). En modifierad metodik såtillvida att omgivning och eventuella tillflöden inte karterades. Vid karteringen noterades även de vattenberoende växter (makrofyter) som påträffades i vattnet och vid strandlinjen. Delsträckor och de uppgifter som registrerades vid karteringen redovisas i bilaga 1. Provtagningen av bottenfauna utfördes den 1 oktober Tre lokaler undersöktes, en i Mölndalsån och två lokaler i diken som mynnar i Mölndalsån inom sumpskogsområdet (figur 2). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse finns sammanställt i lokalbeskrivningar i bilaga 2. I Mölndalsån valdes en lämplig lokal med strömmande vatten och en botten av sand, grus och sten. Vid lokalen uppmättes en tio meter lång sträcka och inom denna togs fem prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning: bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier (Naturvårdsverket 2010). Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Detta togs genom att med ca 30 små riktade delprov samla in djur från samtliga miljöer på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Vid de två dikena var betingelserna sådana att den standardiserade sparkmetoden inte var lämplig. Istället gjordes kvalitativa sökprov av botten och vegetation med hjälp av håv. Samtliga prov konserverades på plats i 95% etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av prepareroch ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffats i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). 5

6 Figur 1. Den inventerade delen av Mölndalsån. Skala 1: Gröna kartan på CD-rom. Eftersök av stormusslor och kräfta utfördes genom snorkeldykning den 2 september 2010 från Massetjärns utlopp ned till mynningen i Rådasjön (figur 2). Inventering av kärlväxter och andra makrofyter utfördes 3 augusti 2010 i det sumpskogsområde som ansluter till Mölndalsån strax uppströms åns mynning i Rådasjön (figur 2). Vid inventeringen genomsöktes området till fots. Observerade kärlväxter artbestämdes. Nomenklaturen följer Mossberg m fl (1992). Eftersök av smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) gjordes i det sumpskogsområde som ansluter till Mölndalsån strax uppströms åns mynning i Rådasjön (figur 2). Inventeringen utfördes 11 juni och 2 september I de områden där vatten fanns gjordes håvdrag längs botten och i vegetationen. Den 11/6 utfördes även stickprov i fuktig jord med sållning av de övre jordskikten. 2.2 Utvärdering Bottenfauna Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen av surhet sker i en femgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt, mycket surt och extremt surt (ej rinnande vatten). ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vat- 6

7 tendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en expertbedömning. I expertbedömningen beaktades kända förhållanden på och kring lokalen tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom värderades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999 a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I rapporten bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 2. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin m fl 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. Figur 2. Sträcka av Mölndalsån som biotopkarterats och inventerats med avseende på stormusslor och kräfta (röda pilar), provtagna bottenfaunalokaler (röda punkter) samt sumpskogsområdet där inventering av makrofyter och eftersök av smal dammsnäcka utfördes (blåmarkerat område). Skala 1:

8 3. Resultat och diskussion 3.1 Biotopbeskrivning och makrofyter i Mölndalsån Den biotopkarterade delen av Mölndalsån sträcker sig från mynningen i Rådasjön upp till Massetjärns utlopp (figur 2). Sträckan, ca 1150 m, indelades i tre delsträckor (bilaga 1). I bilaga 1 redovisas en sammanställning av påträffade makrofyter inom varje delsträcka. Sträcka 1 är belägen uppströms Rådasjön. Vid inventeringstillfället var vattnet på sträckan lugnflytande med ett bottensubstrat som främst bestod av lera och sand. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 1,5 m. Beskuggningen var genomgående måttlig till stor och förekomsten av död ved var sparsam. Närmiljön utgjordes av sumpskog och flerskiktad lövskog med dominans av klibbal och björk. Vegetationen i åfåran var sparsamt förekommande längs sträcka 1utom vid mynningen i Rådasjön där övervattensvegetationen var riklig. 13 arter av makrofyter påträffades. De dominerande arterna längs sträckan var vass (Phragmites australis), skogssäv (Scirpus sylvaticus), strandlysing (Lysimachia vulgaris), jättegröe (Glyceria maxima) och svärdslilja (Iris pseudacorus). Dessutom påträffades enstaka förekomster av bl a dikeslånke (Callitriche stagnalis) och bitterpilört (Persicaria hydropiper). Sträcka 2 var mycket likartad sträcka 1 utom vad gäller närmiljön som utgjordes av industrimark på den södra sidan och lövskog på den norra. Vegetationen i åfåran var sparsamt förekommande. Endast skogssäv (Scirpus sylvaticus), jättegröe (Glyceria maxima) och igelknopp (Sparganium sp.) påträffades. Mölndalsån strax uppströms Rådasjön (sträcka 1). 8

9 Mölndalsån vid sträcka 3. Sträcka 3 är belägen i anslutning till Mölnlycke centrum. Vid inventeringstillfället var vattnet på sträckan lugnflytande till svagt strömmande med ett bottensubstrat som främst bestod av sand och sten. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 1,5 m. Beskuggningen var liten och förekomsten av död ved var sparsam. Närmiljön utgjordes huvudsakligen av vägar och bebyggelse med smala bårder av gräsmatta och glesa trädridåer närmast strandlinjen. Vegetationen var relativt rikligt förekommande längs sträcka 3. Långskottsvegetation dominerade. Övervattensvegetation förekom som smala bårder längs merparten av stränderna. 19 arter av makrofyter påträffades. De dominerande arterna längs sträckan var hårslinga (Myriophyllum alterniflorum), igelknopp (Sparganium sp.) och vass (Phragmites australis). Dessutom påträffades bl a skogssäv (Scirpus sylvaticus), igelknopp (Sparganium emersum), bredkaveldun (Typha latifolia), svärdslilja (Iris pseudacorus), krypven (Agrostis stolonifera), gul näckros (Nymphaea lutea), blåsstarr (Carex vesicaria), grenrör (Calamagrostis canescens), och vattenpest (Elodea canadensis). 3.2 Stormusslor och kräfta i Mölndalsån I Mölndalsån längs sträcka 3 (se karta bilaga 1) påträffades enstaka individer av allmän dammussla (Anodonta anatina). Längs övriga två delsträckor observerades inga stormusslor. Inga kräftor observerades längs de tre delsträckorna. 9

10 Besiktning av bottnar samt eftersök av stormusslor och kräfta i Mölndalsån i början av september Bottenfauna i Mölndalsån och två små diken Inventering av bottenfauna utfördes vid en lokal i Mölndalsån och vid två lokaler i två små diken som mynnar i Mölndalsån (figur 2). Vid lokalen i Mölndalsån uppvisade faunan måttligt höga artantal och individtätheter (bilaga 2). Bottenfaunan på lokalerna bedöms vara relativt opåverkad och ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets kriterier. En ovanlig art påträffades, nattsländan Notidobia ciliaris. Vid de två lokalerna i tillrinnande diken var artantalen mycket låga (bilaga 2). Detta beror till stor del på lokalförhållandena i form av lugnflytande vatten och mycket organiskt material i bottensedimenten. Det kan dock inte uteslutas att det föreligger en miljöpåverkan, t ex i form av dagvattentillrinning, som bidrog till artfattigdomen på lokalerna. Inga ovanliga arter påträffades. 3.4 Makrofyter i sumpskogen Det inventerade området är ca 2 ha och utgörs huvudsakligen av lövsumpskog med flera grunda diken och blöta kärrartade partier. Vid inventeringstillfället den 3 augusti var kärrpartierna och merparten av dikena vattenfyllda. Träd- och buskskiktet dominerades av klibbal och björk med inslag av Salix spp., brakved, ek, asp, rönn och lönn. Den norra delen av området (norr om Mölndalsån) var relativt glest trädbevuxet med ett högvuxet och frodigt fältskikt. Den södra delen (söder om Mölndalsån) uppvisade ett tätare trädskikt och ett svagt utvecklat fältskikt. Fältskiktet var relativt artrikt med dominans av älggräs (Filipendula ulmaria), jättebalsamin (Impatiens glandulifera), strandlysing (Lysimachia vulgaris), skogssäv (Scirpus sylvaticus), fackelblomster (Lythrum salicaria) och majbräken (Athyrium filix-femina). Totalt påträffades 41 arter av kärlväxter i fältskiktet (bilaga 3). Bottenskiktet var svagt utvecklat med skogsmossor i anslutning till torrpartier och stubbar samt spridda förekomster av björnmossa (Polytrichum sp.), vitmossor (Sphagnum spp.), spjutmossa (Calliergonella cuspidata) och bäckstjärnmossa (Mnium punctatum) i höljor och diken. Längs Mölndalsåns södra strandbank förekom relativt rikligt med praktsjärnmossa (Mnium undulatum). Samtliga påträffade arter kan betraktas som allmänt förekommande i de södra delarna av landet. 10

11 Norr om Mölndalsån har merparten av lövsumpskogen en frodig och högväxt kärlväxtflora. 3.5 Smal dammsnäcka i sumpskogen I sumpskogen finns flera mindre diken och kärrartade partier som vid nederbördsrika perioder vattenfylls och bildar temporära småvatten. Vid inventeringstillfället den 11 juni var det mycket torrt och vatten förekom endast som enstaka små pölar i anslutning till diken eller rotvältor. Inga individer av smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) påträffades den 11 juni. Vid inventeringstillfället den 2 september var området betydligt blötare efter riklig nederbörd under augusti månad. Smal dammsnäcka observerades vid tio separata lokaler i den norra delen av det inventerade området (tabell 1, figur 3). Figur 3. Områden med fyndlokaler av smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) den 2 september 2010 (sex lokaler i det västra området, fyra lokaler i det östra området). Tabell 1. Fynd av smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) den 2 september 2010 inom det inventerade området. Koordinater enligt RT90 2,5 gon väst. Löpnr Platsbeskrivning X-koord Y-koord Fynd/antal Kommentar 1 Bland starrtuvor i öppet vatten juv, 1 ad 2 I pöl bland vitmossa ad 3 Vattenfyllt dike bland starr och kaveldun ad 4 Bland skogssäv i dike juv, 25 ad 5 Vattenfyllt dike Flera ad och juv Fler fynd i våtmark utanför diket 6 Vattenfyllt dike >20 adulter Fler fynd i våtmark utanför diket 7 Pölar i dike adulter 8 Vattenfyllt dike Enstaka adulter 9 Vattenfyllt dike Flera adulter 10 Vattenfyllt dike adulter 11

12 4. Bedömning av naturvärden och påverkan 4.1 Mölndalsån Mölndalsån vid Mölnlycke kan betecknas som måttligt näringsrik. Vid inventeringstillfället var ån huvudsakligen lungflytande med bottnar av lera och sand. Vattenvegetationen var relativt artrik men mestadels sparsamt förekommande. Flytblads- och långskottsvegetationens artsammansättning indikerar liten påverkan av näringsämnen. Totalt påträffades 21 arter kärlväxter längs den inventerade sträckan. Samtliga är allmänt förekommande i måttligt näringsrika vatten i södra Sverige. Bottenfaunan vid den provtagna lokalen var måttligt artrik. Påverkan av näringsämnen och surhet var liten vilket medför att faunan bedömdes ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder. Den ovanliga nattsländan Notidobia ciliaris påträffades. Sammantaget bedöms Mölndalsån vid Mölnlycke uppvisa måttligt stora naturvärden med avseende på makrofyter och bottenfauna. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. 4.2 Sumpskogsområdet Lövsumpskogen norr om Mölndalsån uppvisade ett relativt glest trädskikt med en högvuxen och artrik kärlväxtflora. Förekomst av stubbar och flera nord/syd-gående grunda diken vittnar om tidigare ingrepp i form av trädfällning och markavvattning. Söder om Mölndalsån är trädskiktet tätare vilket medför att kärlväxtfloran generellt var svagt utvecklad. Såväl den norra som den södra delen av området har varsitt större vattenförande dike som mynnar i Mölndalsån och som troligen avvattnar bland annat vägar och industrimark i Mölnlycke tätort. I den norra delen av sumpskogen var vegetationen betydligt mer artrik än i den södra delen. Totalt registrerade 41 arter kärlväxter i fältskiktet. Bottenskiktet var svagt utvecklat. Florans artsammansättning bedöms som relativt typisk för kärrartade sumpskogsområden i regionen. Samtliga påträffade arter kan betraktas som allmänt förekommande längs stränder och på fuktig mark i de södra delarna av landet. Området bedöms ha måttliga botaniska värden. Den akvatiska faunan i de två större vattenförande dikena kan betecknas som typisk och ordinärt artfattig för denna typ av miljöer. I anslutning till flera mindre vattenfyllda diken i den norra delen av området påträffades dock smal dammsnäcka (Omphiscola glabra). Den smala dammsnäckan är rödlistad och betecknas som nära hotad (kategori NT) av artdatabanken (2010). Den förekommer i små vattendrag och vattensamlingar i de sydvästra delarna av Sverige. Antalet lokaler skattas till ca 75. Arten påträffades även vid två småvatten i anslutning till Mölndalsån vid Landvetter (Abrahamsson & Henricsson 2009). Detta antyder att arten skulle kunna vara relativt vanligt förekommande i småvatten och sumpskogsområden längs Mölndalsån. På grund av förekomst av smal dammsnäcka bedöms lövsumpskogen norr om Mölndalsån ha större faunistiska värden än området söder om ån. 12

13 Sammantaget bedöms lövsumpskogen vid Mölndalsån hysa måttligt stora naturvärden med avseende på vegetation och akvatisk fauna. Förekomst av smal dammsnäcka medför att den norra delen av området har större naturvärden än den södra delen. Den 2 september påträffades smal dammsnäcka huvudsakligen i och invid grunda vattenfyllda diken i den norra delen av lövsumpskogen. 5. Slutsatser och samlad bedömning Faunan och floran längs den inventerade delen av Mölndalsån bedöms vara opåverkade av surt vatten och i liten utsträckning påverkade av näringsämnen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder uppvisade Mölndalsån hög status med avseende på bottenfauna. Lövsumpskogen uppvisar störningar i form av huggning och anlagda grunda diken. Lövsumpskogen och den aktuella delen av Mölndalsån bedöms ha måttlig betydelse med avseende på biologisk mångfald. Inga hotade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. I lövsumpskogen norr om ån förekom dock smal dammsnäcka som betecknas som nära hotad av artdatabanken. Detta medför att området har skyddsvärden som bör beaktas vid ingrepp eller störningar. Ingrepp som avsevärt förändrar de hydrologiska förhållandena i lövsumpskogens norra del bör undvikas. 13

14 6. Referenser Abrahamsson, I. & Henricsson, A Inventering av vattenväxter, akvatisk fauna och trädlevande lavar i anslutning till Mölndalsån vid landvetter. Medins Biologi AB. Artdatabanken Uppgifter från artdatabankens hemsida ( Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag.. ( Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Undersokningstyp-Sotvatten/. SIS, Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). 14

15 Bilaga 1. Resultat biotopkartering och makrofyter (Mölndalsån) 15

16 Biotopkarterade sträckor i Mölndalsån vid Mölnlycke. Sträcka 3 Sträcka 1 Sträcka 2 Skala 1:

17 Sträcka 1. Mölndalsån Beskrivning biotop Lugnflytande och skuggig sträcka uppströms Rådasjön med en närmiljö av lövsumpskog och lövskog. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: /09-02 Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson, R Råden Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 350 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: ringlande Bredd, våt yta: m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: nej Medeldjup: 1,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 2,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2-3 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: Mynning i sjö Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 1 Artförekomst: vass Grovdetritus: 1 Övervattensv: 1 (dominerande skogssäv Lera: 3 Flytbladsv: 1 arter överst) Jättegröe Sand: 2 Långskottsv: 1 fackelblomster Grus: 1 Rosettväxter: 0 igelknopp Sten: 1 Trådalger: 0 bredkaveldun Block 0 Övr påväxtalger: 1 Musslor: 0 Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: 0 Påverkan Reglering: svag Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: - Dämning: - Övrigt/kommentar: Strandskoning med sprängsten vid brofästen. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): sumpskog VK3 Dom trädslag (V): klibbal Skyddszon typ (V): 2:a dom. typ (V): lövskog S4 Strandbredd (V): björk Skyddsz bredd (V): 1:a dom. typ (H): lövskog S4 Dom trädslag (H): klibbal Skyddszon typ (H): 2:a dom. typ (H): sumpskog VK3 Strandbredd (H): björk Skyddsz bredd (H): Övrigt/kommentar: Erosionskänsl: Övrigt Ytterligare förekommande makrofyter: strandlysing (Lysimachia vulgaris ), svärdslilja (Iris pseudacorus ), krypven (Agrostis stolonifera ), vattenpest (Elodea canadensis ), hårslinga (Myriophyllum alterniflorum ), dikeslånke (Callitriche stagnalis ) och bitterpilört (Persicaria hydropiper ). 17

18 Sträcka 2. Mölndalsån Beskrivning biotop Lugnflytande och skuggig sträcka uppströms Rådasjön med en närmiljö av industrimark och lövskog. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 2 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: /09-02 Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson, R Råden Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 160 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 12 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: nej Medeldjup: 1,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 2,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: 0 Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 1 Artförekomst: jättegröe Grovdetritus: 1 Övervattensv: 1 (dominerande skogssäv Lera: 3 Flytbladsv: 0 arter överst) igelknopp Sand: 2 Långskottsv: 1 Grus: 1 Rosettväxter: 0 Sten: 1 Trådalger: 0 Block 0 Övr påväxtalger: 1 Musslor: 0 Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: 0 Påverkan Reglering: svag Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: - Dämning: - Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): lövskog Dom trädslag (V): klibbal Skyddszon typ (V): 2:a dom. typ (V): sumpskog VK3 Strandbredd (V): ek Skyddsz bredd (V): 1:a dom. typ (H): industrimark A3 Dom trädslag (H): klibbal Skyddszon typ (H): lövskog S4 2:a dom. typ (H): lövskog S4 Strandbredd (H): björk Skyddsz bredd (H):liten Övrigt/kommentar: Lövskogen på vänster sida var röjd och gallrad. Erosionskänsl: Övrigt 18

19 Sträcka 3. Mölndalsån Beskrivning biotop Lugnflytande till svagt strömmande sträcka med en närmiljö av vägar och bebyggelse. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 3 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: /09-02 Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson, R Råden Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 630 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 10 m Svag ström (0-3): 2 Naturliga tillflöden: 1 st Medeldjup: 1,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 2,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: 0 Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: hårslinga Grovdetritus: 1 Övervattensv: 1 (dominerande vass Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) igelknopp Sand: 3 Långskottsv: 2 skogssäv Grus: 1 Rosettväxter: 0 bredkaveldun Sten: 2 Trådalger: 0 gul näckros Block 0 Övr påväxtalger: 1 Musslor: dammussla Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: Ja, på sten Påverkan Reglering: svag Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: - Dämning: - Övrigt/kommentar: Strandskoning med sten längs flera strandpartier. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): bebyggelse A4 Dom trädslag (V): klibbal Skyddszon typ (V): öppen mark 2:a dom. typ (V): öppen mark Ö1 Strandbredd (V): björk Skyddsz bredd (V): liten 1:a dom. typ (H): väg A2 Dom trädslag (H): klibbal Skyddszon typ (H): öppen mark 2:a dom. typ (H): öppen mark Ö1 Strandbredd (H): ek Skyddsz bredd (H):liten/måttlig Övrigt/kommentar: Öppen mark Ö1 = gräsmatta hävdad. Erosionskänsl: Övrigt Ytterligare förekommande makrofyter: strandlysing (Lysimachia vulgaris ), jättegröe (Glyceria maxima ), svärdslilja (Iris pseudacorus ), fackelblomster (Lythrum salicaria ), krypven (Agrostis stolonifera ), rörflen (Phalaris arundinacea ), blåsstarr (Carex vesicaria ), flaskstarr (Carex rostrata ), veketåg (Juncus effessus ), grenrör (Calamagrostis canescens ), kråkklöver (Potentilla palustre ), svalting (Alisma plantagoaquatica ) och vattenpest (Elodea canadensis ). 19

20 Förklaringar till biotopbeskrivning Lokaluppgifter Död ved Anges som sparsam förekomst (<6 stockar/100m); måttlig förekomst (6-25 stockar/100m); riklig förekomst (>25 stockar/100m). Strukturelement Följande strukturelement anges om de finns inom sträckan. Nacke: Förekomst av ström- eller forsnacke (<30 m) på en lugnflytande sträcka. Hölja: Förekomst av lugnflytande vatten (<30 m) på en ström- eller forssträcka. Kvillområde: Ett kvillområde innebär att vattendraget delar upp sig på minst tre fåror. Sjöut- & sjöinlopp: Den plats där en sjö har sitt utlopp respektive det område där ett vattendrag mynnar i en sjö. Sammanflöde: Där två vattendrag flyter samman (ARO >20 km 2 ) Korvsjö: Om det finns korvsjöar i anslutning till sträckan anges detta. Delta :Endast större deltan (minst 1 ha). De kan vara uppbyggda av minerogent eller organiskt material. Brink nipa, skredärr: Rasbranter i sandavlagringar på stranden. Källa: Utströmningsområden i form av källor. Stensättningar: Om de utgör potentiella häckningsplatser för strömstare eller forsärla. Annat: Exempelvis bäverdamm, översilade klippor, blockrika sträckor, fall, vegetationsfattiga stränder. Bottensubstrat och vattenvegetation Artförekomst Endast vattenberoende makrofyter anges. Påverkan Vandringshinder: Typ av vandringshinder för fisk samt om de är definitiva eller partiella hinder anges. Reglering: Vattenstånd och vattenföring är påverkade av uppströms (eller nedströms) belägna dammar. Kanalisering: Rätad och (vanligen) fördjupad fåra. Rensning: Anges om sträckan är rensad med avseende på sten/block eller vegetation (om möjligt anges grad av rensning som svag/stark/omgrävd). Damm: Anges om dammkonstruktion finns på sträckan. Typ av damm anges under övrigt/kommentar. Dämning: Anges om vattenstånd/vattenhastighet är påverkad av nedströms liggande fördämning. Vattenkemisk: Typ av vattenkemisk påverkan anges under övrigt/kommentar. Annat: Exempelvis förekomst av vattenuttag eller avloppsrör. Anges under övrigt/kommentar. 20

21 Öringbiotop Lekområde: 0. Lugnflytande och starkt forsande sträckor. 1. Huvudsakligen svagt strömmande till forsande där grus och fin sten förekommer sparsamt. 2. Orörd och normal strömbiotop huvudsakligen svagt strömmande till strömmande. 3. Orörd strömbiotop med svagt strömmande vatten 0,2-0,4 m/s (vid MQ) och med mycket grus och fin sten (optimalt lekunderlag = 1-8 cm i diameter). Uppväxtområde: 0. Lugnflytande och starkt forsande sträckor. 1. Huvudsakligen svagt strömmande till forsande där sten-block-död ved-submers vegetation förekommer sparsamt. 2. Orörd och normal strömbiotop huvudsakligen svagt strömmande till strömmande. 3. Orörd strömbiotop svagt strömmande till strömmande med mycket sten-block, död ved eller submers vegetation och omväxlande djupförhållanden. Ståndplatser: 0. Breda strömsträckor med mycket grunt vatten (djuphålor och block saknas). 1. Övriga sträckor (lugnflytande-forsande). 2. Orörd strömbiotop med god förekomst av sten-block, död ved eller submers vegetation och omväxlande djupförhållanden. 3. Orörd strömbiotop med god förekomst av djupare partier samt mycket sten-block, död ved eller submers vegetation. Närmiljö Dominerande marktyper Gammelskog, S3: spår tyder på att skogen är gammal, t ex förekomst av död ved, grova löv- och barrträd, flerskiktning etc. Den bör ej slutavverkas p g a naturvårdsskäl. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Äldre produktionsskog, S: slutavverkningsskog. Trädens ålder i snitt > 60 år. Trädens diameter i snitt >30 cm, trädhöjd i snitt >25 m. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Yngre produktionsskog, G: gallringsskog. Upp till ca 60 år, trädens diameter i snitt >10 men <30 cm. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Ungskog, R: röjningsskog. Vanligen en hyggesfas. Upp till ca 20 år, trädens diameter är < ca 10 cm. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Övrig skog, S4: förekommer ofta i anslutning till vattendrag. Är inte produktionsskog men inte heller gammelskog. Är vanligtvis flerskiktad. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Kalhygge, K: slutavverkat område som är kalt eller där föryngring av skog pågår. Noteras som kalhygge tills den blivande skogen nått en medelhöjd på 1,3 m. Hällmark, H: området utgörs av hällmark, blockmark, klappersten etc (om skog lågproducerande).. Åker, Å1: åkermark som brukas. Åker, Å2: åkermark som inte brukas just nu men som sannolikt kommer att brytas upp. Vallodling och/eller bete kan förekomma. Öppen mark, Ö1: hävdad öppen mark. Öppen mark, Ö2: igenväxande öppen mark. 21

22 Öppen mark, Ö3: Trädbevuxen hagmark. Våtmark, VK1: öppen, hävdad våtmark (kärr, mad o dyl). Våtmark, VK2: öppen, ej hävdad våtmark (kärr, mad o dyl). Våtmark, VK3: trädbevuxen våtmark (sumpskog o dyl). Dominerande trädslag anges. Våtmark, VM1: trädbevuxen mosse. Dominerande trädslag anges. Våtmark, VM2: öppen mosse. Artificiell mark, A1: tomtmark. Artificiell mark, A2: väg, järnväg. Artificiell mark, A3: industri (och övriga hårdgjorda ytor). Artificiell mark, A4: tätort/bebyggelse. Artificiell mark, A5: övriga, ej hårdgjorda ytor, t ex golfbana. Skyddszon Där närmiljön utgörs av äldre produktionsskog, yngre produktionsskog, ungskog, kalhygge, åker eller artificiell mark anges en eventuell skyddszon. Skyddszonen hör till grupperna barrskog, blandskog, lövskog samt öppen mark eller våtmark. Det är endast den dominerande marktypen som anges. Zonens medelbredd anges i en fyrgradig skala där: obetydlig (saknas) = <3 m, liten = 3-10 m, måttlig = m och stor = >30 m. Strandbredd Från lägsta till högsta vattenstånd. Anges som: saknas eller obetydlig (<3 m); liten (3-10 m); måttligt (11-30 m); stor (>30 m). Övrigt/kommentar Här anges t ex förekomst av invallning, ravin/kanjon (lutningen överstiger 20% på båda sidor; ravinens botten överstiger inte 50 m) eller brant (lutningen överstiger 20% från strandlinjen på ena sidan). Övrigt Här anges övriga observationer eller uppgifter som bedöms relevanta. 22

23 Bilaga 2. Resultat provtagning bottenfauna Resultatsynteser, artförteckningar, fältprotokoll. 23

24 24

25 25

26 26

27 1. Mölndalsån, Hulebäcksgymnasiet x: y: Det. Jenny Palmkvist, Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 8,6 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 2,6 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,9 ODONATA, trollsländor Erythromma najas - (Hansemann, 1823) ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,0 0,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 3,4 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 0,4 Cloeon sp. (dipterum gr.) * Ephemera vulgata - Linné, ,4 1,7 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8 1,3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,6 3,3 Leptophlebia sp ,2 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, a 0,6 0,4 NNemoura sp a 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea sp ,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 0,3 Hydroptila sp ,2 0,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) ,2 0,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,6 0,4 Mystacides sp ,8 1,3 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6 28,3 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) * Ov Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4 0,3 Oxyethira sp ,2 0,1 Phryganea sp. * Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6 0,4 Polycentropodidae ,4 11,7 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 0,1 OOulimnius sp. Lv ,6 0,4 PPlatambus maculatus Ad. - (Linné,1758) * DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 0,7 Chironomidae ,4 17,5 Limoniidae ,2 0,1 Tipulidae ,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp. (albus-typ) ,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 13,6 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 34 Danskt faunaindex 7 MISA: 64 Medelantal taxa/prov 14,6 Surhetsindex 8 ASPT-index 6,0 Antal ind./kvm. 559 EPT-index 19 DJ-index: 12 Diversitetsindex 3,28 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 27

28 2. Dike till Mölndalsån, Dammen x: y: Det. Jenny Palmkvist, Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 10,7 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,0 3,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 10,7 ODONATA, trollsländor Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) ,0 3,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 3,6 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,0 3,6 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera 1,0 3,6 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilus sp. (rhombicus-typ) ,0 3,6 Limnephilidae ,0 7,1 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,0 3,6 Mystacides sp ,0 7,1 Oecetis sp ,0 3,6 HEMIPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca - Linné, ,0 3,6 COLEOPTERA, skalbaggar HHydroporus sp. Ad ,0 3,6 LLaccophilus minutus Ad. - (Linné, 1758) ,0 3,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 3,6 Chironomidae ,0 10,7 GASTROPODA, snäckor Physella heterostropha - (Say, 1817) ,0 3,6 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 7,1 SUMMA (antal individer): 28 28,0 100 SUMMA (antal taxa): 17 Totalantal taxa 17 Danskt faunaindex 4 MISA: 29 EPT-index 6 6 ASPT-index 5,3 DJ-index: 10 Diversitetsindex 4,08 Naturvärdesindex 1 28

29 3. Dike till Mölndalsån, Hönekulla x: y: Det. Jenny Palmkvist, Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 % HYDROZOA, hydror Hydridae ,0 6,3 TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria ,0 6,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 18,8 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 18,8 ODONATA, trollsländor Aeshna cyanea - (Müller, 1764) ,0 6,3 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilidae ,0 6,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 6,3 Chironomidae ,0 18,8 Limoniidae ,0 6,3 GASTROPODA, snäckor Radix sp. (balthica/labiata) ,0 6,3 SUMMA (antal individer): 16 16,0 100 SUMMA (antal taxa): 10 Totalantal taxa 10 Danskt faunaindex 3 MISA: 28 EPT-index 1 1 ASPT-index 4,1 DJ-index: 6 Diversitetsindex 3,11 Naturvärdesindex 0 29

30 1. Mölndalsån Hulebäcksgymnasiet RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Annika Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1,1 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 10 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 11,9 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 2-12 m uppströms gångbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al alm Dominerande 2: buskar hallon ormbunkar Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 30

31 2. Dike till Mölndalsån Dammen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Annika Liungman Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 12 m Lokalens maxdjup: 0,1 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: låg Vattentemperatur: 10,1 C Lokalens medeldjup: 0,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 1 m från Mölndalsån och 12 m mot vägen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-50% Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk ek Dominerande 2: buskar hallon ormbunkar Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Dagvatten måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 31

32 3. Dike till Mölndalsån Hönekulla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Härryda Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Annika Liungman Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 20 m Lokalens maxdjup: 0,2 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10,1 C Lokalens medeldjup: 0,15 m Trofinivå: - Märkning av lokal: Från trädstam över diket och 20 meter mot rör Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: > 50% Grus: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-50% Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd brakved al Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: Dagvatten - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 32

33 Bilaga 3. Resultat kärlväxter (sumpskogen) 33

34 Resultat från inventering av kärlväxter (fältskikt) Lokal: lövsumpskog vid Mölndalsåns mynning i Rådasjön Påträffade arter/släkten Förekomst* Skogssäv Scirpus sylvaticus 3 Strandlysing Lysimachia vulgaris 3 Älggräs Filipendula ulmaria 3 Jättebalsamin Impatiens glandulifera 3 Majbräken Athyrium filix-femina 3 Fackelblomster Lythrum salicaria 3 Svärdslilja Iris pseudacorus 2 Strandklo Lycopus europaeus 2 Veketåg Juncus effusus 2 Frossört Scuttelaria galericulata 2 Besksöta Solanum dulcamara 2 Kärrdunört Epilobium palustre 2 Flädervänderot Valeriana sambucifolia 2 Nejlikrot Geum urbanum 2 Hallon Rubus idaeus 2 Ekorrbär Maianthemum bifolium 2 Topplösa Lysimachia thyrsiflora 2 Kråkklöver Potentilla palustre 2 Vass Phragmites australis 2 Jättegröe Glyceria maxima 2 Krypven Agrostis stolonifera 2 Tuvtåtel Deschampsia caespitosa 2 Grenrör Calamagrostis canescens 2 Flaskstarr Carex rostrata 2 Hultbräken Phegopteris connectilis 2 Stenbräken Cystopteris fragilis 2 Skogsfräken Equisetum arvense 2 Brännässla Urtica dioica 1 Björnbär Rubus sp. 1 Knapptåg Juncus conglomeratus 1 Missne Calla palustris 1 Blekbalsamin Impatiens parviflora 1 Blåtåtel Molinia caerolea 1 Sumpförgätmigej Myosotis laxa 1 Ältranunkel Ranunculus flammula 1 Svalting Alisma plantago-aquatica 1 Kärrtistel Cirsium palustre 1 Lånke Callitriche sp 1 Harstarr Carex ovalis 1 Vatten-/dvärgmåra Galium palustre/trifidium 1 Bredkaveldun Typha latifolia 1 * 3 = rikligt förekommande, 2 = allmänt förekommande, 1 = sparsamt förekommande. 34