Limnisk inventering i Hyndevadån 2011

Transkript

1 Limnisk inventering i Hyndevadån 2011 Carin Nilsson Karin Johansson Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2219 Eskilstuna kommun Version Datum Titel Limnisk inventering i Hyndevadån 2011 Författare Carin Nilsson och Karin Johansson Framsidefoto: Hyndevadån, mellan Hyndevadstrand och vattenverket, foto taget i nedströms riktning,.

3 Sammanfattning har fått i uppdrag av Eskilstuna kommun att utföra en limnologisk undersökning i Hyndevadån från Närsjöfjärden till vägbron vid Husby. Undersökningens syfte var att ge underlag för en bedömning om Hyndevadån utgör ett lämpligt område för ett limniskt naturreservat. Undersökningen omfattade en översiktlig biotopkartering samt en inventering av vattenväxter och bottenfauna med särskilt fokus på snäckor och musslor. Åns omgivning domineras av gles bebyggelse och lövskog. Den norra stranden är mer bebyggd än den södra. Centralt i området på åns norra strand ligger Hyndevads vattenverk och strax nedströms ligger en småbåtshamn den s.k. Slipen. Det finns även gott om mindre bryggor. På båda sidor om ån vid Hyndevadstrand utgörs stränderna av tomtmark med bryggor och strandkanten är till stora delar stensatt. I området runt Närsjöfjärdens utlopp utgörs omgivningen av stora vassområden och lövskog. Den undersökta åsträckan är lugnflytande och åfåran domineras av sten med grov- och findetritus i kanterna. Medeldjupet ligger runt tre meter och maxdjupet runt sex meter. I Närsjöfjärdens utlopp domineras botten av organiskt material i form av findetritus och maxdjupet är inte mer än knappt tre meter. Åns stränder kantades av vass, smalkaveldun och jättegröe. Undervattensvegetationen var sparsam och utgjordes av glesväxande ålnate, utom i Närsjöfjärdens utloppsområde där bottnarna ner till 1,6 meter var täckta av hornsärv. Andra undervattensväxter som noterades var bl a hjulmöja, trubbnate och långnate. De vanligaste bottendjuren i området var dagsländor i släktet Cloeon samt flicksländor till exempel rödögonflickslända, Erythroma najas och fjädermyggslarver. Två rödlistade arter: äkta målarmussla Unio pictorum och flat dammussla Pseudoanodonta complanata påträffades i Närsjöfjärdens strandområden. Ett annat intressant fynd var den ovanliga husbyggande nattsländearten Leptocerus tineiformis, som påträffades vid stranden vid Närsjö gård. Snäckfaunan var artrik och det noterades ett flertal ovanliga snäckarter dock inte den sällsynta och rödlistade östliga snytesnäckan Bithynia transsilvanica som påträffades i Hyndevadån Det finns dock gott om lämpliga biotoper för arten i området. Närsjöfjärden och Hyndevadåns ekologiska status med avseende på näringsämnen bedömdes med hjälp av kvantitativa bottenfaunaprover enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Undersökningen visade på otillfredsställande status i Närsjöfjärden men hög status i Hyndevadån. Vi korrigerade dock bedömningen i Hyndevadån till måttlig status beroende på den höga andelen föroreningståliga arter. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Undersökningens omfattning Inventering och provtagning Resultat och diskussion Översiktlig beskrivning av området Biotopkartering Inventering av vattenväxter Inventering av bottenfauna Inventering av stormusslor Kvantitativ analys av bottenfauna och beömning av ekologisk status Slutsats Referenser Bilaga 1. Biotopkartering Bilaga 2. Inventering av vattenväxter Bilaga 3. Inventering av stormusslor Bilaga 4. Inventering av bottenfauna Bilaga 5. Kvantitativ analys av bottenfauna i Hyndevadån Bilaga 6. Kvantitativ analys av bottenfauna i sublitoralzonen i Närsjöfjärden

5 1. Inledning har fått i uppdrag av Eskilstuna kommun att utföra en limnologisk undersökning i Hyndevadån från Närsjöfjärden till vägbron vid Husby. Undersökningen omfattade en översiktlig biotopkartering samt en inventering av vattenväxter och bottenfauna med särskilt fokus på snäckor och musslor. Syftet var att ge underlag för en bedömning om Hyndevadån utgör ett lämpligt område för ett limniskt naturreservat. Bakgrunden är att Eskilstuna kommun i sin Vattenplan har beslutat att man har för avsikt att inrätta kommunala naturreservat i limniska miljöer (Vattenplan 2006). 2. Undersökningens omfattning Undersökningen omfattade Hyndevadån från Närsjöfjärden till vägbron vid Husby (Figur 1). I undersökningen ingår en översiktlig biotopkartering samt en inventering av vattenväxter och bottenfauna med särskilt fokus på snäckor och musslor. Dessutom ingår en kvantitativ analys av bottenfauna på en lokal i Hyndevadån och en lokal i Närsjöfjärdens utlopp. 3. Inventering och provtagning All inventering och provtagning utfördes av Carin Nilsson och Karin Johansson den 6-8 september. Undersökningen utfördes från båt men med ett flertal strandhugg längs åstränderna. Åsträckan biotopkarterades med avseende på vattenhastighet, bottensubstrat, och strandmiljöer. En karaktärisering av de olika biotoperna redovisas i Bilaga 1. Vattenväxter inventerades dels längs stränderna dels ute i åfåran med Lutherräfsa, artlistan redovisas i Bilaga 2. Bottenfaunan inventerades med hjälp av handhåv på elva lokaler längs med stränderna (Figur 5). Det insamlade materialet konserverades i etanol och togs med till laboratoriet för utsortering av djur och artbestämning. Lokalbeskrivningar och artlistor med kommentarer redovisas i Bilaga 4. Musslor i åfåran inventerades med hjälp av Lutherräfsa, artlistan redovisas i Bilaga 3. Förekomsten av de olika musselarterna klassades i en tregradig skala: enstaka, måttligt och riklig förekomst. Belägg togs med till laboratoriet för verifiering av artbestämningen. 5

6 Förutom de kvalitativa håvproven togs även kvantitativa prover på två lokaler, dels med s.k. sparkprovtagning på den södra åstranden strax uppströms vattenverket dels med en Ekmanhuggare på mjukbotten i sublitoralen i Närsjöfjärdens utlopp. Bottenfaunaundersökningarnas metodik, lokalbeskrivningar, artlistor och samtliga index med kommentarer redovisas i Bilaga 5 respektive 6. En så kallad Lutherräfsa användes vid inventering av musslor och vegetation. Figur 1. Undersökningsområdet. 6

7 4. Resultat och diskussion 4.1 Översiktlig beskrivning av området Undersökningsområdet omfattar Hyndevadån från Närsjöfjärden ner till vägbron vid Husby (Figur 2). Ån är lugnflytande med stränder kantade av vass, jättegröe och smalkaveldun. Vattnet är ofärgat men kraftigt grumlat, vilket ger ett mycket litet siktdjup. Vid undersökningstillfället var siktdjupet endast 0,9 m. Åns omgivning domineras av gles bebyggelse och lövskog. Den norra stranden är mer bebyggd än den södra. Centralt i området på åns norra strand ligger Hyndevads vattenverk och strax nedströms ligger en småbåtshamn den s.k. Slipen. Det finns även gott om mindre bryggor. På båda sidor om ån vid Hyndevadstrand utgörs stränderna av tomtmark med bryggor och stranden är till stora delar stensatt. I området runt Närsjöfjärdens utlopp utgörs omgivningen av stora vassområden och lövskog. Närsjöfjärden som är en näringsrik vik av Hyndevadsströmmen är en viktig rastplats för svanar gäss och änder (Länsstyrelsen i Södermanlands län 1991). Hyndevadsström, Närsjöfjärden och Hyndevadån ner till vattenverket har även angetts som ekologiskt särskilt känsligt område i Eskilstuna kommuns naturvårdsplan då det utgör lekområden för fisk och grundområden av särskild ekologisk betydelse (Eskilstuna kommun 2006) (Figur 2). Under provtagningen noterades födosökande häger och fiskljuse och det var gott om småfisk särskilt i området runt den lilla ön vid Hyndevadstrand. Vattenverk Närsjö gård Hyndevadstrand Småbåtshamn Figur 2. Utredningsområdet är markerat med rött. Det blåmarkerade området utgör lekområde för fisk och grundområden av särskild ekologisk betydelse enligt Eskilstuna kommuns naturvårdsplan från

8 4.2 Biotopkartering Den undersökta åsträckan är lugnflytande och åfåran domineras av sten med grov- och findetritus i kanterna. Medeldjupet ligger runt tre meter och maxdjupet runt sex meter. I Närsjöfjärdens utlopp domineras botten av organiskt material i form av findetritus och maxdjupet är strax under tre meter. Utifrån omgivning och bottensubstrat har åmiljön delats in i sex sträckor. Sträcka 1 längst nedströms har en omgivning som på den norra stranden utgörs av gles bebyggelse och lövträd, där finns även en båthamn och i sträckans övre del ligger Hyndevads vattenverk. Den södra stranden domineras av lövskog och betesmark. Sträcka 2 sträcker sig från vattenverket till Hyndevadstrand och utgör ett område utan bebyggelse och med tämligen naturliga stränder. På den norra sidan finns ett större område med vass och smalkaveldun medan den södra sidan huvudsakligen saknar vegetation. Längs den södra stranden är inslaget av sand betydande i bottenmaterialet. Sträcka 3 och 4 utgörs av den södra respektive norra fåran vid Hyndevadstrand. Åstränderna är bebyggda med hus och bryggor och till stor del stensatta. Mitt i ån ligger en smal ö med vegetationsrika stränder. Runt ön noterades mycket rikligt med småfisk. Vid sträcka 5 uppströms ön, vidgar sig ån. Omgivningen domineras av lövskog men även här förekommer en hel del bryggor och bebyggelse men tomtmarken går inte ända ner till stranden. Sträcka 6 utgörs av Närsjöfjärdens utlopp, botten består av organiskt material i form av findetritus och omgivningen består av breda vassar och lövskog. Vattenverk Närsjö gård Hyndevadstrand Småbåtshamn Figur 3. Undersökningsområdet delades in i sex sträckor vid biotopkarteringen. 8

9 Sträcka 1, södra stranden Sträcka 1, norra stranden Sträcka 1, båthamnen, norra stranden Sträcka 1, vattenverket, norra stranden Sträcka 2, fotoriktning nedströms. Sträcka 2, södra stranden 9

10 Sträcka 3, fotoriktning nedströms. Sträcka 4, fotoriktning nedströms. Sträcka 5, fotoriktning uppströms. Sträcka 6 Närsjöfjärden, fotoriktning uppströms. 4.3 Inventering av vattenväxter Vattenvegetationen utgjordes framförallt av övervattensväxter som kantade åns stränder. Totalt noterades 37 arter (Bilaga 2) och av dessa var 22 övervattensväxter. Dominerande arter var vass, smalkaveldun och jättegröe. Även blomvass var rikligt förekommande. Övervattensvegetationen gick ner till knappt en meters djup, vegetationsbältets bredd varierade men var i de nedre delarna av undersökningsområdet oftast mindre än tre meter. Uppströms Hyndevadstrand förekom vassbårder på mellan tre och tio meter och väster om Närsjöfjärden fanns mäktiga vassområden på upp emot 100 meter. I kanten på vegetationen förekom gul näckros och i vissa områden även gäddnate. Undervattensvegetationen var sparsam och utgjordes av glesväxande ålnate, utom i Närsjöfjärdens utloppsområde där bottnarna ner till 1,6 meter var täckta av hornsärv. Andra undervattensväxter som förkom var bl a hjulmöja, trubbnate och långnate. Vegetationen var i de flesta områden ensartad, dominerad av jättegröe, smalkaveldun, vass eller hornsärv. De mest diversa miljöerna var mindre områden med öppet vatten inne i vassbältena, där det även förekom flytvass. Där noterades arter som kransslinga, dyblad, pilblad, korsandmat, vattenskräppa och sprängört. 10

11 Smal bård med jättegröe, sträcka 1, södra stranden. Vass, smalkaveldun, blomvass och gäddnate, sträcka 2, södra stranden. Vassområde och gula näckrosor, sträcka 5, södra stranden. Flytvass med strandskräppa, sträcka 6, östra stranden. Det påträffades inga rödlistade växtarter. Ovanliga arter som noterades var slokstarr som förekom vid Närsjöfjärdens östra strand samt långnate och hjulmöja som förekom sparsamt på ca 1,5 m djup, längs båda stränderna av Närsjöfjärden. Sammantaget indikerade vegetationens sammansättning och struktur näringsrika förhållanden. Den tyder även på en regleringsregim med en jämn vattennivå, något som gynnar arter som vass, kaveldun och jättegröe. 11

12 4.4 Inventering av bottenfauna Bottenfaunan inventerades på elva lokaler i undersökningsområdet (Figur 5). De vanligaste bottendjuren var dagsländor i släktet Cloeon samt flicksländor t ex rödögonflickslända, Erythroma najas. Det påträffades inga rödlistade arter men flera arter som kan betecknas som ovanliga (Tabell 1). Särskilt intressant var fyndet av den husbyggande nattsländearten Leptocerus tinieformis (Figur 4), som påträffades vid stranden vid Närsjö gård. Vi har tidigare endast påträffat arten på två lokaler: en i Stångåns huvudfåra och en i den grunda vegetationsrika sjön Strålången i Söderköpingsåns vattensystem. Snäckfaunan var artrik, totalt påträffades tolv arter, den vanligast förekommande snäckarten var oval dammsnäcka, Radix baltica andra vanligt förekommande arter var skarpkölad skivsnäcka Anisus vortex och den spetsiga sumpsnäckan Viviparus facsiatus. År 2004 gjordes ett anmärkningsvärt fynd av den rödlistade östliga snytesnäckan Bithynia transsilvanica, i området (Nilsson 2005) (Figur 5). Arten ansågs då som försvunnen från Sverige, den hade senast påträffats i Lillån vid Norrköping i början av 1900-talet. Lokalen undersöks årligen inom ramen för Hjälmarens vattenvårdsförbunds recipientkontroll men den har inte påträffats igen. Vid den senaste revideringen av rödlistan bedömdes arten som sårbar (VU) (Gärdenfors ed 2010). Av artens artfaktablad framgår att den har en ost-centraleuropeisk utbredning som sträcker sig från Nordtyskland (Holstein) genom Polen till Kaliningradområdet. I sydost når den Donaubäckenet i Ungern (och förmodligen vidare österut). Detaljerna i utbredningen är, genom sammanblandning med mindre snytesnäcka B. leachii, fortfarande ofullständigt kända, men arten är lokal och sporadisk. Nordliga, isolerade utpostlokaler finns förutom i Hyndevadån i Danmark (Proschwitz 2010). Miljön i Hyndevadån stämmer med det som är känt om artens habitatkrav. Östlig snytesnäcka förekommer i vegetationsrika partier av stillastående vatten av olika storlekar och i långsamt flytande partier av bäckar och floder (Proschwitz 2010). I sjöar påträffas den i vegetationsrika strandzoner, ofta med vass. I fråga om ekologiska preferenser påminner den om sin mindre släkting B. leachii (Figur 4), och torde därmed föredra naturligt eutrofa miljöer, troligen är den också ganska kalkkrävande. Detaljerna i ekologin är dock mycket ofullständigt kända. Större delen av undersökningsområdet med undantag för de centrala delarna av åfåran på sträckorna 1 5, vilka domineras av sten, bedöms hysa potentiella miljöer för Bithynia transsilvanica. De två andra svenska arterna i släktet Bithynia: B. tentaculata och B. leachii, större och mindre snytesnäcka noterades vid undersökningen. Närsjöfjärdens utlopp var den sträcka som hyste flest ovanliga arter. Av de tio ovanliga bottendjur som noterades påträffades nio i Närsjöfjärdens utlopp. Fyra av arterna påträffades även på andra sträckor. 12

13 Tabell 1. Förekomst av ovanliga arter. Sammanställning av resultat från samtliga prover i undersökningen, inklusive stormusselinventeringen. * anger ett äldre fynd av östlig snytesnäcka (Nilsson 2005). Latinskt namn Svenskt namn Vattendragssträcka 1H 1V 2H 2V 3H 5V 6H 6V Dina lineata igelart - ovanlig X Orthetrum cancellatum stor sjötrollslända - ovanlig X Caenis robusta dagsländeart - ovanlig X X Leptocerus tineiformis husbyggande nattsländeart - ovanlig X Cymatia coleoptrata skinnbaggsart - ovanlig X Bithynia leachii mindre snytesnäcka - ovanlig X X Bithynia transsilvanica östlig snytesnäcka - VU * Marstoniopsis insubrica sjötusensnäcka - ovanlig X Radix auricularia örondammsnäcka - ovanlig X X Valvata cristata flat kamgälsnäcka - ovanlig X X Valvata piscinalis stor kamgälsnäcka - ovanlig X X Pseudanodonta complanata flat dammussla - NT X Unio pictorum äkta målarmussla - NT X Figur 4. Två ovanliga arter som noterades i undersökningen, den husbyggande nattsländearten Leptocerus tineiformis och den mindre snytesnäckan Bithynia leachii. 13

14 Figur 5. Provpunkter för bottenfauna (grön markering = kvalitativa prov, röd markering = kvantitativa prov. Dessutom redovisas fynd av rödlistade arter = blå markering. Ett äldre fynd av östlig snytesnäcka, Bithynia transsilvanica på sträcka 1. Äkta målarmussla Unio pictorum noterades en bit utanför Närsjöfjärdens västra strand och ett skal av flat dammussla Pseudoanodonta complanata noterades på andra sidan fjärden. 4.5 Inventering av stormusslor Utöver de fynd som gjordes av stormusslor vid bottenfaunainventeringen togs även prover på större djup ute i åfåran med Lutherräfsa. Sammanlagt sex olika arter av stormusslor noterades (Tabell 2). Den vanligast förekommande arten var stor dammussla Anodonta cygnea, men även allmän dammmussla Anodonta anatina och spetsig målarmussla Unio tumidus var vanliga i området, framförallt i Närsjöfjärdens utlopp. Även vandrarmussla, Dreissena polymorpha, en art som förts in i Sverige med ballastvatten, var vanligt förkommande. Vandrarmusslan var dock vanligast på Hyndevadåns mer steniga bottnar vid Hyndevadstrand, sträcka 2 och 4. Arten lever ursprungligen i floder i västra Asien i området runt Kaspiska havet. En individ av den rödlistade äkta målarmusslan Unio pictorum (NT- nära hotad) noterades en bit utanför Närsjöfjärdens östra strand och ett skal av flat dammussla Pseudoanodonta complanata även den rödlistad (NT nära hotad) påträffades på andra sidan fjärden. Arterna kan sannolikt förekomma även i övriga delar av Närsjöfjärden men de mest gynnsamma områdena för musslor brukar vara in- och utloppsmiljöer. Äkta målarmussla lever i såväl bäckar som större åar, floder och sjöar men inte i starkt strömmande vattendrag (Proschwitz m fl 2006). Arten föredrar bottnar med mjäla/ler men återfinns även på mer hårda bottnar med grus och fin sten. Den föredrar näringsrika eller måttligt näringsrika vatten. Huvudsakligen finner man den i tämligen grunt vatten, ner till 5 6 meters djup. Kunskapen om värdfiskval är dålig. Troligen har arten mer allmänna fiskarter som värdfisk, såsom abborre, mört m.fl. Arten är relativt sällsynt. Den 14

15 har spridda förekomster i östra Sverige från Skåne till norra Uppland och sydöstra Dalarna men med stora luckor i utbredningen. I västra Sverige är bara enstaka förekomster kända. Flat dammussla förekommer framförallt i medelstora sjöar och i långsamt flytande partier av större vattendrag (Proschwitz & Valovirta 2010). Den lever huvudsakligen på slammiga sand- och lerbottnar i naturligt relativt näringsrika vatten. Arten gräver ofta ner sig mycket djupt. Fortplantningsbiologin är relativt bristfälligt känd. Tabell 2. Resultat av inventeringen av stormusslor. Sträckorna definieras i biotopkarteringen och framgår av figur 5. V = vänstra stranden i uppströmsriktning och H = högra stranden i uppströmsriktning. NT = nära hotad (rödlistning) Art Vattendragssträcka H 5V 6H 6V Anodonta anatina - allmän dammmussla 1 S Anodonta cygnea - stor dammussla 1 1 S 1 S 3 Pseudanodonta complanata - flat dammussla NT S Unio pictorum - äkta målarmussla NT 1 Unio tumidus - spetsig målarmussla 1 2 S S S 2 Dreissena polymorpha - vandrarmussla =enstaka, 2=måttlig, 3 =riklig förekomst, S= skal Figur 6. Några av de musslor som påträffades i undersökningen. Till vänster, tre arter av dammmussla: överst flat dammussla Pseudoanodonta complanata, i mitten allmän dammussla Anodonta anatina och nederst stor dammussla Anodonta cygnea. Till höger äkta målarmussla, Unio pictorum. Medins Biologi AB 15

16 I Sverige har flat dammussla spridda förekomster från Skåne till Värmland i väster och Medelpad i öster. Flertalet förekomster finns i ett bälte från norra Götaland till Uppland. Årensning och muddring är allvarliga hot mot arten. Det uppsplittrade utbredningsområdet, liksom det relativt låga antalet producerade glochidielarver, gör arten sårbar. Eutrofiering och förorening av sjöar och vattendrag i områden där arten förekommer bör begränsas. 4.6 Kvantitativ analys av bottenfauna och beömning av ekologisk status Kvantitativa prover av bottenfauna togs på två ställen, i Närsjöfjärdens utlopp samt vid Hyndevadåns södra strand på sträcka 2 (Figur 5). Samtliga index med kommentarer redovisas i bilaga 5 och 6. Undersökningen visade på näringsrika och måttligt syrerika förhållanden. En statusklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier visade på en otillfredsställande status med avseende på näring i Närsjöfjärden men en hög status i Hyndevadån. Vi justerade dock bedömningen i Hyndevadån till måttlig status, då andelen föroreningståliga arter var hög och de syrekrävande arterna fåtaliga. 5. Slutsats Undersökningen visade på näringsrika förhållanden, vilket avspeglar sig i såväl vegetation som bottenfaunasamhällets sammansättning. Bottenfaunan var tydligt påverkad av de förhöjda näringsämneshalterna men Närsjöfjärden och Hyndevadån hyste ändå höga naturvärden i form av en artrik snäck- och musselfauna, även flera andra ovanliga bottenfaunadjur noterades. De strandnära områdena i Närsjöfjärdens utlopp bedömdes som mest värdefulla, här noterades de rödlistade musslorna äkta målarmussla och flat dammussla och en stor andel av de ovanliga arter som noterades i undersökningsområdet. Miljön runt ån är betydligt påverkad av fysiska ingrepp i form av bebyggelse, bryggor och olika verksamheter. De enstaka mindre bryggor som förekommer tycks dock inte påverka naturvärdena i någon större omfattning, då de snarare ökar variationen i den tämligen ensartade strandvegetationen. Hot mot naturvärdena i området utgörs av ytterligare eutrofiering, årensningar och muddringar. Den mycket ovanliga och rödlistade östliga snytesnäckan Bithynia transsilvanica som noterades 2004 i Hyndevadån kunde inte återfinnas. Större delen av undersökningsområdet med undantag för de stendominerade bottnarna ute i åfåran bedöms dock som potentiella miljöer för arten. De floristiska värdena var begränsade. Vegetationen längs stränderna dominerades av vass, jättegröe och smalkaveldun och var tämligen ensartad och det begränsade siktdjupet gör att undervattensvegetationen är sparsam. De ovanliga vattenväxter som noterades förekom i Närsjöfjärdens utlopp. 16

17 6. Referenser Eskilstuna kommun Naturvårdsplan för Eskilstuna kommun. Antagen av fullmäktige 26 oktober Liungman, M. & Ericsson, U Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffektindex (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar.. Länsstyrelsen i Södermanland Sörmlands natur. Naturvårdsprogram. Nilsson, C Eskilstunaån Recipientkontroll i Hjälmarens Vattenvårdsföbund.. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag.. ( Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 2010a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Naturvårdsverket 2010b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:0, von Proschwitz, T. Lundberg, S. & Berggren J Guide till Sveriges stormusslor, von Proschwitz, T Artfaktablad - Bithynia transsilvanica, östlig snytesnäcka. Artdatabanken von Proschwitz, T. & Valovirta, I Artfaktablad Pseudoanodonta complanata, flat dammussla. Artdatabanken SIS, Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

18 18

19 Bilaga 1. Biotopkartering 19

20 20

21 Sträcka 1. Hyndevadån Beskrivning biotop Lugnflytande sträcka från vägbron vid Husby och förbi båthamnen (Slipen) och vattenverket. Botten dominerades av grovdetritus i kanterna och fin sten ute i fåran. Betesmark och lövskog på vänstra (södra) sidan med en 3-6 m bred vegetationsbård av främst jättegröe. Bebyggelse med mycket träd och bryggor på högra (norra) sidan. Mellan båthamnen och vattenverket på höger sida fanns ruggar av jättegröe och vass. Sparsamt med undervattensvegetation, gul näckros växte i kanterna. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Hyndevadån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 61 Norrström Datum: Län: 4 Södermanland Inventerare: CN/KJ Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 900 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 100 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 3,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 6,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: hög Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: jättegröe Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande vass Lera: 2 Flytbladsv: 2 arter överst) gul näckros Sand: 2 Långskottsv: 1 gäddnate Grus: 2 Rosettväxter: 0 bredkaveldun Sten: 3 Trådalger: 0 sjöfräken Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: ja Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: - Påverkan Reglering: stark Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: stark Dämning: - Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): öppen hävdad markdom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): lövskog 2:a dom. typ (V): övrig skog Strandbredd (V): 3-10 m Skyddsz bredd (V):3-10 m 1:a dom. typ (H): tomtmark Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): lövskog 2:a dom. typ (H): industri Strandbredd (H): <3 m Skyddsz bredd (H):<3 m Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: 1 Övrigt - 21

22 Sträcka 2. Hyndevadån Beskrivning biotop Lugnflytande sträcka som börjar där ån smalnar av pga brett vegetationsbälte av vass och smalkaveldun på högra (norra) sidan, uppströms vattenverksanläggningen. Botten dominerades av grovdetritus i kanterna och fin sten ute i fåran. På vänstra (södra sidan), fanns ett parti med smalkaveldun längst nedströms, i övrigt sparsamt med vegetation. Undervattensvegetationen var mycket sparsam. Sträckan slutar nedströms ön där tomtmarken börjar igen vid Hyndevadstrand. Gott om vandrarmusslor noterades. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Hyndevadån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 2 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 61 Norrström Datum: Län: 4 Södermanland Inventerare: CN/KJ Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 350 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 50 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 3 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 4,2 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: hög Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: Smalkaveldun Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande Vass Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) Blomvass Sand: 1 Långskottsv: 1 Jättegröe Grus: 1 Rosettväxter: 0 Gul näckros Sten: 3 Trådalger: 0 Pilblad Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: ja Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: - Påverkan Reglering: stark Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: stark Dämning: - Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): övrig skog Dom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): - 2:a dom. typ (V): öppen ej hävdad våtm. Strandbredd (V): <3 m Skyddsz bredd (V):- 1:a dom. typ (H): övrig skog Dom trädslag (H): al Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): m Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 22

23 Sträcka 3. Hyndevadån Beskrivning biotop Lugnflytande sträcka vid Hyndevadstrand, i den vänstra (södra) fåran. Botten dominerades av grovdetritus i kanterna och grov sten ute i fåran. Hus och bryggor längs vänstra (södra) stranden som i huvudsak var stensatt. Liten ö med björkar och vegetationsbård av bla smalkaveldun och vass på den högra (norra sidan). Undervattensvegetationen av ålnate förekom sparsamt. Gott om småfisk runt ön. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Hyndevadån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 3 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 61 Norrström Datum: Län: 4 Södermanland Inventerare: CN/KJ Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 300 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 30 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 2,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 3,4 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: hög Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: smalkaveldun Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande vass Lera: 0 Flytbladsv: 1 arter överst) säv Sand: 1 Långskottsv: 1 stor igelknopp Grus: 1 Rosettväxter: 0 gul näckros Sten: 3 Trådalger: 0 ålnate Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: - Häll: 1 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: - Påverkan Reglering: stark Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: stark Dämning: - Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: - Uppväxtområde: - Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): tomtmark Dom trädslag (V): björk Skyddszon typ (V): - 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): <3 m Skyddsz bredd (V):<3 m 1:a dom. typ (H): övrig skog Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): 3-10 m Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 23

24 Sträcka 4. Hyndevadån Beskrivning biotop Där tomtmarken börjar vid Hyndevadstrand och uppströms i den högra (norra) fåran. Botten dominerades av grovdetritus i kanterna och grov sten i fåran. Hus och bryggor längs högra (norra) stranden. Ruggar av jättegröe och smalkaveldun samt vass. Liten ö med björkar och vegetationsbård av bla smalkaveldun och vass på den vänstra (södra) sidan. Sparsamt med undervattensvegetation. Mycket småfisk runt ön. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Hyndevadån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 4 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 61 Norrström Datum: Län: 4 Södermanland Inventerare: CN/KJ Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 300 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 20 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 1,9 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 2,6 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: hög Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: jättegröe Grovdetritus: 2 Övervattensv: 1 (dominerande vass Lera: 0 Flytbladsv: 1 arter överst) blomvass Sand: 1 Långskottsv: 1 gäddnate Grus: 1 Rosettväxter: 0 gul näckros Sten: 3 Trådalger: 0 smalkaveldun Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: - Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: - Påverkan Reglering: stark Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: stark Dämning: - Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): övrig skog Dom trädslag (V): björk Skyddszon typ (V): - 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): <3 m Skyddsz bredd (V):- 1:a dom. typ (H): tomtmark Dom trädslag (H): - Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): <3 m Skyddsz bredd (H):<3 m Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 24

25 Sträcka 5. Hyndevadån Beskrivning biotop Lugnflytande sträcka där ån breddar ut uppströms ön vid Hyndevadstrand och uppströms till åkröken där tomtmarken slutar på högra (norra) sidan. Fin- och grovdetritus i kanterna och mycket sten ute i åfåran. Delvis tomtmark på båda sidor men inte ända ner till ån. Flertal mindre båtbryggor. Vass och smalkaveldun längs stränderna men sparsamt med undervattensvegetation. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Hyndevadån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 5 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 61 Norrström Datum: Län: 4 Södermanland Inventerare: CN/KJ Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 850 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 150 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 2,8 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 3,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: hög Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: vass Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande smalkaveldun Lera: 0 Flytbladsv: 1 arter överst) blomvass Sand: 1 Långskottsv: 0 gul näckros Grus: 1 Rosettväxter: 0 jättegröe Sten: 2 Trådalger: 0 gäddnate Block 1 Övr påväxtalger: 0 Musslor: ja Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: - Påverkan Reglering: stark Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: stark Dämning: - Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): övrig skog Dom trädslag (V): björk Skyddszon typ (V): öppen mark 2:a dom. typ (V): tomtmark Strandbredd (V): 3-10 m Skyddsz bredd (V):3-10 m 1:a dom. typ (H): tomtmark Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): öppen mark 2:a dom. typ (H): övrig skog Strandbredd (H): 3-10 m Skyddsz bredd (H):3-10 m Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 25

26 Sträcka 6. Hyndevadån Beskrivning biotop Närsjöfjärdens utlopp. Breda vegetationsbälten på båda sidor av vattendraget bestående av vass och smalkaveldun. Gula näckrosor och undervattensvegetation främst bestående av hornsärv ner till ca 1,7 m djup. Botten dominerades av findetritus med grovdetritus i kanterna. Rikligt med stormusslor framförallt stor dammussla, Anodonta cygnea. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Hyndevadån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 6 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 61 Norrström Datum: Län: 4 Södermanland Inventerare: CN/KJ Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 500 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 300 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 1 Medeldjup: 1,8 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 2,9 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: hög Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 0 Vattenfärg: måttlig Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 3 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: vass Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande smalkaveldun Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) hornsäv Sand: 1 Långskottsv: 1 gul näckros Grus: 1 Rosettväxter: 0 blomvass Sten: 1 Trådalger: 0 säv Block 1 Övr påväxtalger: 0 Musslor: ja Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: - Påverkan Reglering: stark Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: svag Dämning: - Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): övrig skog Dom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): - 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): >30 m Skyddsz bredd (V):- 1:a dom. typ (H): övrig skog Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): >30 m Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 26

27 Bilaga 2. Inventering av vattenväxter 27

28 28

29 Inventering av vattenväxter Sträckorna definieras i biotopkarteringen i Bilaga 1. H står för högra stranden i uppströmsriktning och V står för vänstra. Art Sträcka Antal 1V 1H 2V 2H 3V 3H 4V 4H 5V 5H 6V 6H sträckor Vass Phragmites australis X X X D X X D X D D D D 12 Gul näckros Nuphar lutea X X X X D X X X X X X X 12 Jättegröe Glyceria maxima D D X X X X X D X X X 11 Smalkaveldun Typha angustifolia X D X X D X X X X X X 11 Blomvass Butomus umbellatus X X X X X X X X X 9 Gäddnate Potamogeton natans X X X X X X X X 8 Säv Schoenoplectus lacustris X X X X X X X X 8 Ålnate Potamogeton perfoliatus X X X X X X X 7 Sjöfräken Equisetum fluviatile X X X X X X X 7 Dyblad Hydrocharis morsus-ranae X X X X X 5 Stor igelknopp Sparganium erectum X X X X X 5 Bredkaveldun Typha litifolia X X X X X 5 Hornsärv Ceratophyllum demersum X X D D 4 Trubbnate Potamogeton obtusifolius X X X X 4 Igelknopp Sparagnium sp. X X X X 4 Svärdslilja Iridceae pseudacorus X X X X 4 Vattenskräppa Rumex hydrolapathum X X X X 4 Knölsyska Stachys palustris X X X X 4 Pilblad Sagittaria sagittifolia X X X 3 Sprängört Cicuta virosa X X X 3 Vattenpest Elodea canadensis X X 2 Långnate Potamogeton praelongus X X 2 Hjulmöja Ranunculus circinatus X X 2 Strandklo Lycopus europaeus X X 2 Besksöta Solanum dulacamara X X 2 Grönslick Cladophora glomerata X 1 Korsandmat Lemna trisulca X 1 Kransslinga Myriophyllum verticillatum X 1 Vit näckros Nymphaea alba X 1 Vit näckros Nymphaea alba (röd) X 1 Vattenaloe Stratiotes aloides X 1 Bläddra Utricularia sp. X 1 Kalmus Acorus calamus X 1 Vasstarr Carex acuta X 1 Slokstarr Carex pseudocyperus X 1 Strandlysing Lysimachia vulgaris X 1 Kråkklöver Potentilla palustris X 1 Antal arter/sträcka Antal arter totalt 37 D = dominerande art 29

30 30

31 Bilaga 3. Inventering av stormusslor 31

32 32

33 Musselinventering Sträckorna definieras i biotopkarteringen i Bilaga 1. H står för högra stranden i uppströmsriktning och V står för vänstra. Sträcka Art Frekvens (1-3) Kommentar Levande Skal 1 Anodonta cygnea -(Linné, 1758) 1 1 nedstr slip 1 Dreissena polymorpha -(Pallas, 1771) 2 både upp- och nedstr slip 1 Unio tumidus - Philipsson, levande 2,5 cm uppstr slipen 2 Anodonta anatina -(Linné, 1758) 2 2 Anodonta cygnea -(Linné, 1758) 1 2 Dreissena polymorpha -(Pallas, 1771) 3 2 Unio tumidus - Philipsson, två små, 2 resp 3 mm i sparkproverna 3 Inga fynd 4 Dreissena polymorpha -(Pallas, 1771) 2 4 Unio tumidus - Philipsson, H Anodonta cygnea -(Linné, 1758) 1 5H Dreissena polymorpha -(Pallas, 1771) 2 5H Unio tumidus - Philipsson, V Anodonta anatina -(Linné, 1758) 1 1 levande 6,3 cm 5V Anodonta cygnea -(Linné, 1758) 1 5V Unio tumidus - Philipsson, H Anodonta cygnea -(Linné, 1758) 2 1,5-2 m djup 6H Unio pictorum -(Linné, 1758) 1 en individ, 1,5-2 m djup, 8,5 cm lång 6V Anodonta cygnea -(Linné, 1758) 2 1,5-2 m djup, minsta 6,4 cm 6V Unio tumidus - Philipsson, ,5-2 m djup, en levande 3 cm 6V Dreissena polymorpha -(Pallas, 1771) 2 1 1,5-2 m djup 6V Pseudanodonta complanata -(Rossmässler, 1835) 1 ett skal, 1,5-2 m djup, 6,9 cm 6V Anodonta anatina -(Linné, 1758) 3 1,5-2 m djup Frekvens: 1=enstaka, 2=måttlig, 3 =riklig förekomst 33

34 34

35 Bilaga 4. Inventering av bottenfauna 35

36 Förklaring till artlistor kvalitativ provtagning av bottenfauna i rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Skattning i tre förekomstklasser av av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. De tre förekomstklasserna är: 1=enstaka förekomst, 2=måttlig förekomst och 3=riklig förekomst/dominant. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 36

37 1. Hyndevadån, 2V Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Åns södra strand. Rödlistade/ovanliga arter Valvata piscinalis Stor kamgälsnäcka - ovanlig Kommentar Bottenfaunan dominerades av oval dammsnäcka Radix baltica och fjädermyggslarver. En ovanlig art noterades, stor kamgälsnäcka, Valvata piscinalis. 1. Hyndevadån, 3V Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Åns södra strand. Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades Kommentar Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver, inga ovanliga eller rödlistade arter noterades. 37

38 1. Hyndevadån, 4V Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Åns södra strand. Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades Kommentar Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver, inga ovanliga eller rödlistade arter noterades. 1. Hyndevadån, 5V Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Åns södra strand. Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades Kommentar Bottenfaunan dominerades av snäckor och flicksländor. Det noterades sex olika snäckarter varav flera är mycket kalkkrävande, t ex kölad skivsnäcka, Planorbis carinatus. 38

39 1. Hyndevadån, 6H Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Åns norra strand. Väst om badbryggan. Rödlistade/ovanliga arter Bithynia leachii mindre snytesnäcka - ovanlig Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av flicksländor och snäckor. Det noterades tio olika snäckarter bl a den ovanliga mindre snytesnäckan, Bithynia leachii. 2. Hyndevadån, 1H Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Åns norra strand. Rödlistade/ovanliga arter Radix auricularia örondammsnäcka - ovanlig Kommentar Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor i släktet Cloeon. Det noterades en ovanlig snäckart, örondammsnäcka, Radix auricularia. 39

40 2. Hyndevadån, 2H Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Åns norra strand. Rödlistade/ovanliga arter Radix auricularia örondammsnäcka - ovanlig Kommentar Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor i släktet Cloeon. Det noterades en ovanlig snäckart, örondammsnäcka, Radix auricularia. 3. Hyndevadån, 1H Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Öns sydvästra strand. Rödlistade/ovanliga arter Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades Kommentar Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och rödögonflickslända, Erythromma najas. 40

41 5. Hyndevadån, 1V Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Åns södra strand. Rödlistade/ovanliga arter Caenis robusta Cymatia coleoptrata dagsländeart - ovanlig skinnbaggsart - ovanlig Kommentar Bottenfaunan dominerades av rödögonflicksländan Erythromma najas och dagsländor i släktet Cloeon. Det noterades två ovanliga arter, den kalkkrävande dagsländan Caenis robusta och den lilla skinnbaggen Cymatia coleoptrata. Båda arterna förkom tämligen rikligt. 6. Hyndevadån, 1V Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Den östra stranden. Rödlistade/ovanliga arter Caenis robusta dagsländeart - ovanlig Bithynia leachii mindre snytesnäcka - ovanlig Marstoniopsis insubrica sjötusensnäcka - ovanlig Valvata cristata flat kamgälsnäcka - ovanlig Kommentar Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor i släktet Cloeon. Det förekom åtta olika snäckarter varav tre bedöms som ovanliga. Dessutom noterades den ovanliga och kalkkrävande dagsländan Caenis robusta. 41

42 6. Hyndevadån, 2H Datum: Kommun: Eskilstuna Koordinat: / (RT90) Östra sidan av bryggan. Rödlistade/ovanliga arter Dina lineata igelart - ovanlig Orthetrum cancellatum stor sjötrollslända - ovanlig i Svealand och Norrland Leptocerus tineiformis husbyggande nattsländeart - ovanlig Radix auricularia örondammsnäcka - ovanlig Valvata cristata flat kamgälsnäcka - ovanlig Valvata piscinalis stor kamgälsnäcka - ovanlig Kommentar Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor i släktet Cloeon. Det påträffades fem snäckarter, varav tre ovanliga. Det noterades även några andra ovanliga arter av vilka fyndet av den husbyggande nattsländearten Leptocerus tineiformis är särskilt intressant. Vi har tidigare endast noterat arten på två lokaler: i Stångåns huvudfåra och i Strålången i Söderköpingåns vattensystem. 42

43 1. Hyndevadån 1V Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 10G NO Län: 4 Södermanland Lokalkoordinater: / (RT90) Kommun: Eskilstuna Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Carin Nilsson/Karin Johansson Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 1,2 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 85 m, uppskattad Grumlighet: mycket grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 85 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 18,4 C Lokalens medeldjup: 0,7 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Åns södra strand. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: >50% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Håvdrag. I vegetationsbälte dominerat av jättegröe 43

44 1. Hyndevadån 2V Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 10G NO Län: 4 Södermanland Lokalkoordinater: / (RT90) Kommun: Eskilstuna Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Carin Nilsson/Karin Johansson Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 3 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 72 m, uppskattad Grumlighet: mycket grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 72 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 18,4 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Åns södra strand. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: >50% Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Håvdrag i vegetationsbälte dominerad av jättegröe. 44

45 1. Hyndevadån 3V Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 10G NO Län: 4 Södermanland Lokalkoordinater: / (RT90) Kommun: Eskilstuna Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: Kvalitativt Provtagare: Carin Nilsson/Karin Johansson Provyta (m 2 ): - Organisation: Antal prov: 1 Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1,3 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 62 m, uppskattad Grumlighet: mycket grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 62 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 18,4 C Lokalens medeldjup: 1,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Åns södra strand. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >50% Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: >50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Hugg utanför bård av jättegröe. 45