08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
|
|
- Kristin Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA MS Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade sjöar Pågående Vilande Avslutad Kalkade våtmarker Pågående Avslutade ED Kalkdoserare VK-dos VK-sjö VK-styr VK-vdr Målområde sjöar Målområde vattendrag KEU biologi c c a BF-sjö BF-vdr EF-vdr FK-sjö FM-vdr NF-sjö PV-vdr 3 72 Meters
2 Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Beskrivning av åtgärdsområde Rismåla göl ID: LJUH4 Risemåla göl är en lättillgänglig sjö ca 3 km från Nybro centrum. Sjön är belägen på isälvsmaterial. Större delen av stranden är flack med undantag från en moränås i nordost. Sjön omges främst av tallskog, men också av lövskog och igenväxande åker/äng. Strandvegetationen utgörs främst av pors och skvattram. Biologi Rismåla göl; Sjön är en källsjö. Naturvärdena är bristfälligt kända. Sjön utnyttjas som rast och häckningslokal för fåglar. Enligt muntliga uppgifter finns gädda, abborre, mört, regnbåge och karp samt signalkräfta. Eventuellt kan även ål förekomma. Nyttjande Rismåla göl; Närheten till tätbebyggda områden medför ett högt rekreationsvärde. Badplats med simskola finns. Promenadstigar löper kring sjön. Sjön är en populär fritidsfiskesjö, med bland annat regnbåge. Omgivningarna runt sjön utnyttjas av en orienteringsklubb och av ridskolan som finns i närheten. Sjön utnyttjas även av skolor i undervisningssyfte. Kalkningshistorik Våren 1979 genomförde länsstyrelsen en undersökning av försurningssituationen i Kalmar län där man konstaterar i vilka områden försurningshotet är som störst. Denna undersökning följs upp med en översiktlig kalkningsplan våren Här bedöms försurningskänslighet, nyttjande (fiske, vattentäkt) och naturvård/friluftsliv. Därefter upprättar Nybro kommun sin första kalkningsplan Rismåla göl har kalkats sedan 198 i Nybro sportfiskeklubbs regi men sedan 1987 har Nybro kommun ansvarat för kalkningen som är på 2 ton per år med helikopter direkt i sjön. Version: Sida 1
3 Målområden Rismåla göl ID: LJUH4 ObjID Målområde Sjö/ Vdr Areal (ha) Längd (km) Motiv Skydds -status* Kemiskt Mål Areal Avr.omr. (ha) Doserare Sjökalk Våtmark MS77 Rismåla göl Sjö 4 Regionalt fiske; ÖM NR 6, 67 Omfattande friluftsliv; * FSO - Fågelskyddsområde, FV - Skyddat fiskevatten NFS 22:6, NP - Nationalpark, NR - Naturreservat, N2 - Natura 2, RIBM - Riksintresse Biologisk mångfald, RIKM - Riksintresse Kulturmiljö, RIN - Riksintresse Nyttjande, PNR - Planerat reservat Försurningsbedömning målområde LJUH4 ID: LJUH4 ID Namn Typ Sjö/Vdr ph innan kalkning Lägsta phokalk idag Oorg Aluminium Uppmätt (µg/l) _ph MS77 Rismåla göl Sjö 6 <,4 Lägsta ph okalk är skattat utifrån beräkningar av kalkpåverkan i ordinarie uppföljning i målpunkterna. Sjön bedöms som opåverkad av försurning. Resultat saknas från målsjöinventeringen. Bedömningen är att Rismåla göl är opåverkad av försurning. Kalkningsplanering Kalkstart: 198 Kalkade objekt Rismåla göl ID: LJUH4 Obj ID koord Ykoord Namn Spridd Spridd Spridd Spridd Spridd Plan Plan Plan Plan Plan Plan Metod Medel RISMÅLA GÖL FLYG KM Totalt sjö: Totalt : Version: Sida 2
4 Effektuppföljning Rismåla göl ID: LJUH4 PpID Koordinat Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning 8STA Rismåla göl norra VK-sjö 2 Provuppehåll STA Rismåla göl utlo VK-sjö 2 Provpunkten flyttad till norra sjön from hösten 27 Vattenkemiska resultat LJUH4 Rismåla göl norra 8STA4123 Typ av provtagning: VK-sjö ph mekv/l, ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l Färg (mgpt/l) Rismåla göl utlo 8STA422 Typ av provtagning: VK-sjö ph ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk mekv/l,8,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l Färg (mgpt/l) Version: Sida 3
5 Behov av biologisk återställning Rismåla göl ID: LJUH4 Inga kända behov av biologisk återställning. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom Rismåla göl LJUH4 Målområden Målområden är definierade och korrigerade 23, uppdaterad 21. Kalkningsplanering Spridningsplanen har reviderats 2. Ny revidering av spridningsplanen genomförd 29. Kalkning inom Rismålagöls åtgärdsområde avslutades 28. För närvarande bedöms att det inte finns någon risk för återförsurning. Effektuppföljning Effektuppföljningsprogrammet har reviderats 23. Effektuppföjningen har kontrollerats och vid behov reviderats hösten 21. Referenser Rismåla göl ID: LJUH4 195 Ålind P 1979 Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 1979 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1979:4 3 Möller L 1983 Översiktlig Kalkningsplan för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1983:2 9 Gunnarsson C 1985 Kalkningsplan, Nybro kommun Miljö- och hälsoskyddsförvaltning en, Nybro kommun 51 Johansson Å 1994 Utvärderingen av kalkningen i Ljungbyån Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1994:19 55 Steiner E 1994 Naturvärdesbedömning av sjöar Miljökontoret informerar, Nybro kommun 113 Sangedal L 2 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun, Planrevidering 2, Ljungbyån Sangedal konsult AB 12 Nybro kommun 21 Kalkningsplan Samhällsbyggnadsnäm nden, Nybbro kommun 215 Sangedal L 29 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun. Planrevidering Nybro kommun Version: Sida 4
08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs merÅtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.
ID: SNÄH1 Avrinningsområde: 76 Snärjebäken Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: 85 % 6 MS MS67 3 MV21 BF 4 8STA3 864 MS65 MV4 MS15 MV39 MS59 8STA3 98 MS66 BF 28 BF 43 8STA3 888 8STA4 265 PV1
Läs merÅtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %
STA1 2 Åtgärdsområde: Halltorpsån HALH1 STA 92 Status: Pågående Huvudman: Kalmar, Emmaboda oh Nybro kommuner Bidrag: % Avrinningsområde: 9 Halltorpsån MS MS BF 3 BF MS 2 9 STA3 3 NF 9 STA3 2 NF 1 NF 3
Läs merKD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA
Åtgärdsområde: Avrinningsområde: Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: % BF S TA3 MS S TA39 MV MS 1 MV 39 MS 9 MS BF 2 BF 3 9 S TA2 S TA3 MS S TA39 PV 1 MV 1 ED KD 1 S TA2 3 KD 1 MS 1 BF KD1
Läs merÅtgärdsområde:Hagbyån
Åtgärdsområde:Hagbyån HAGH1 Avrinningsområde: Hagbyån Status: Pågående Huvudman: Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: % NF STA33 STA33 9 MS9 FK MS1 STA2 STA3 MS STA3 KD 3 MS3 STA BF1 NF BF3 MS STA2 MS2
Läs merÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
Läs merÅtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde
Läs merÅtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs mer± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merLILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Läs merAktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Läs merBeräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Läs merÅtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8
Bilaga 8 Förklaring till tabellerna i detta dokument hänvisas till bilaga 3. 138 Gullspångsälvens och 137 Vismans vattensystem (108 Göta älvs avrinningsområde) Om inget vattensystem nämns i texten avses
Läs merÅtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Läs merVåtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Läs merKalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merUtvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag
Läs merKalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Läs merMålvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Läs merKalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Läs merKalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Läs merRegional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län
Rapport 2005:08 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Författare: Joakim Pansar Rapport 2005:08 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Foto omslag: Joakim
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs merKalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merVälkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen
Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden
Läs merGAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28
GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN... NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...2 - Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun GETTJÄRNEN 1 - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun - Åtgärdsområdets
Läs merKalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merKalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt
Läs merKalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014
Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning
Läs merMini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU
Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds
Läs merSjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Läs mer2.1 Miljöproblem Försurning
2.1 Miljöproblem Försurning Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Den av människan orsakade försurningen av mark och vatten beror på nedfall av långväga
Läs merNyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun 2016 2018 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Värnamo kommun Värnamo
Läs merBORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29
BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL Bjusan 1 Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29 Borlänge kommun - Borlänge kommun - BJUSAN - BJUSAN 1 281_211-1-26 - BJUSAN - Borlänge kommun - Åtgärdsområdets
Läs merVåtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning
Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten.
Läs merLilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.
Lilla Åkebosjön Lilla Åkebosjön tillhör delavrinningsområdet Stensjöbäcken i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig sjö med måttligt
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Omslagsbild Morån Foto: Lennart Johansson 1 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Försurningssituationen i
Läs merManual Nationella Kalkdatabasen
Manual Nationella kalkdatabasen Sida 1/33 Datum Tobias Haag/Gunnel Hedberg Länsstyrelsen i Jönköpings län Manual Nationella Kalkdatabasen Innehåll Innehåll... 1 Huvudman... 2 Skapa huvudman... 2 Redigera
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017
Datum 2018-05-18 Johan Ahlgren 010-225 33 33 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten
Läs merPlanering av våtmarkskalkning
Planering av våtmarkskalkning Planering av våtmarkskalkning Innehåll Grundläggande metodik Kartering och underlag Kalkdosering Naturvårdshänsyn och överväganden Länk till handboken: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/kalkning-av-sjoar-och-vattendrag.html
Läs merHesjön. Björk. Betula verrucosa
Hesjön Hesjön tillhör Hesjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 10 km S om Hultsfred på en höjd av ca 106 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö, 0,35 km 2 stor, med
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008
BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands
Läs merRegional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län 2011-2015
Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkning i Hallands län 2011-2015 Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merKurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Båtkalkning.
Läs merMelsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Melsjön Melsjön, som förr hette Medelsjön, tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en grund sjö
Läs merÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...15
ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...1 - Älvdalens kommun - ROTNEN Älvdalens kommun ROTNEN 1 239_21-1-1 - ROTNEN - Älvdalens kommun - Åtgärdsområdets ID: EF Totalt kalkpåverkad vattendragslängd
Läs merLEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21
LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21 - Leksands kommun - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun DJURÅN (LEKSAND) Åtgärdsområdets ID: BA Totalt kalkpåverkad vattendragslängd
Läs merVad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena
Läs merFALU KOMMUN - INNEHÅLL
FALU KOMMUN - INNEHÅLL ANDERSBOTJÄRNEN... 1 BORRSJÖÅN...6 GRYTÅN.12 L TOXEN...17 LUNGSJÖÅN...21 LURÅN...3 LÅNGSJÖN KÅRTÄKT...4 RYSSJÖÅN...46 SPAKSJÖN...3 STORSJÖN...8 SVARTNÄSÅN...64 VALLASÅN...76 VÅLSJÖBÄCKEN...84
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Helikopterkalkning. Foto: Myrica. Värnamo i
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs merStora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.
Stora Åkebosjön Stora Åkebosjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig
Läs merKalkspridningsplan för Anråse å
Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merÅtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken
Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens
Läs merKalkdoserare. Johan Ahlström
Kalkdoserare Johan Ahlström Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar? Vad har hänt sedan
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Båtkalkning i St Hallången. Foto: Myrica Flodkräfta
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merBilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens
Läs merFörsurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017
Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017 Rapport 2018:23 Rapportnr: 2018:23 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Ek Medförfattare: Anders Lundin och Mikael Cremle Foto:
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merBjörnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.
Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive
Läs merVerksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund
Verksamhetsrapport 2017-01-01 2017-12-31 Bilden visar doseraren som flyttades från Blacktjärn till Havån. Verksamhetsberättelse för för januari december 2017 Bakgrund Kalkning är ett av verktygen för att
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merHjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.
Hjortesjön Hjortesjön tillhör Virserum-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 27 km SV om Hultsfred på en höjd av 130,4 möh Sjön är ursprungligen näringsfattig, försurningskänslig
Läs merRapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016
Rapport 2017:27 Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016 Rapportnr: 2017:27 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Medförfattare: Annica Karlsson Foto: Västra
Läs merVerksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13)
1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 1-224 87 75 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 1193 44 39 GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten
Läs merMunksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö
Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merVerksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2015 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 Elfiske i Kvarnbäcken Foto: Stöt Ulrika Andersson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2015 Kalkspridning Totalt har
Läs merGåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merBlågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.
Blågöl Blågöl är en källsjö tillhörande Marströmmens vattensystem. Sjön är belägen ca 11 km NO om Hultsfred och 4,5 km N om Vena på en höjd av 129 möh. Den sänktes 0,6 m (vid lågvatten) ca 1915. Sjön är
Läs merEn försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman
En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan eller från Discoråtta till Vattuman 1 Intresset för vatten började tidigt! Framtidsdröm: Att göra vattenundersökningar
Läs merBara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag
Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merMetod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0
EKSJÖ KOMMUN Planerade Kalkningar 2006-2008 Projektperioden är tre år och omfattar 2006-2008. Under treårsperioden 2007 reviderades kalkplanen beroende på minskade anslag från staten. Framförallt har nu
Läs merVirserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Virserumssjön Virserumssjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 25 km SV Hultsfred på en höjd av 122,2 m.ö.h. Det är en mesotrof sjö med något färgat
Läs merKalkning av sjöar och vattendrag
HANDBOK 2002:1 Kalkning av sjöar och vattendrag KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG är ett av flera verktyg för att uppnå målet God ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten och för att uppfylla
Läs merBÅ 2 BÅ 3. Beskrivning
Å 3 Å 2 Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad amm, ej åtgärdad amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Å Åtgärdsområdets : 24tgörabäcken
Läs merMeddelande nr 2016:09. Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter
Meddelande nr 06:09 Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter 0-04 KALKNINGAR I LAGAN OCH HELGEÅ 0-04 Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merKemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)
Pauliströmsån Pauliströmsån är ett biflöde till Emån och rinner upp nordost om Eksjö i Jönköpings län och har sitt utlopp i Emån strax väster om Järnforsen. Uppströms finns bl.a. sjöarna Mycklaflon och
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs mer