Åtgärdsområde 010 Bolån

Transkript

1 Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7

2 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds kommun och består till största delen av barrskogsmark med ett litet inslag av jordbruksmark. Norra och Södra Bolsjön, Kroksjön och Hurven är sjöar som förekommer i området. Hurven är en långsträckt näringsfattig klarvattensjö med flera större öar. Största djupet i sjön är m. Motiv och mål Hurvens natur är klassad som regionalt värdefull. Smålom häckar i området. Lake finns i området. Hurven är ett återintroduktionsobjekt inom Örsjön-Hurvens hänsynsområde för flodkräfta. I delområdet ingår Hurvens fiskevårdsområde. Bolån hyser bottenfauna med höga naturvärden. Tabell: Målområden ID Målområde Motiv Skydds -status Förekomst av försurningskänsliga arter Kemiskt mål () Delområde Bolån Bolån Bottenfauna med höga naturvärden, lake Caenidae, Ephemeridae, Gastropoda, mört 5, 3 Södra Bolsjön Mört (försurningskänslig) Mört, Hurven Smålom, upplåtet fritidsfiske, regionalt värdefull natur, mört (försurningskänslig), flodkräfta (ev. utsättning) Mört, flodkräfta (ev. utsättning), Försurning Innan delområdet Bolån började kalkas 979 var området starkt försurat med -värden runt 5,. Beräkningar visar att Hurven fortfarande är försurningspåverkad men att -målet skulle nås även utan kalkning. I Södra Bolsjön skulle sjunka till 5,7 om kalkningen upphörde. Från Bolån saknas underlag för att beräkna utan kalk och försurningsbedöma, därför bedöms situationen i Bolån tillsvidare vara densamma som i Södra Bolsjön. Braxen och mörtbeståndet i Hurven har varit mycket nära att slås ut av försurningen men har återhämtat sig tack vare kalkningen. Mörten har försvunnit från Blacksjön (okalkad) (). Övrig påverkan Det finns fyra vandringshinder i Bolån upp till Hurven. Dammarna vid Bol, Kalvsnäs och Klockebokvarn är definitiva hinder för både öring och mört. Hurvens utlopp är partiellt hinder och endast vid lågt vattenstånd. 9 % av vattendraget är rensat och rensningstypen domineras av omgrävda sträckor. Uppgifter om typ av reglering saknas (). I Södra Bolsjön har en måttligt hög kvicksilverhalt uppmätts i gädda. Ett viktat medelvärde på,53 mg Hg/kg vv har uppmätts 99. Tabell: Ekologisk status -5 H=Hög, G=God, M=Måttlig; O=Otillfredställande, D=Dålig Sjö/vattendrag Ekologisk status Botten fauna Fisk Kiselalger/ Växtplankton Närings ämnen Försurning Bolån: Västerån - Hurven M H O - - D Hurven G - G - H D Kalkning Delområdet Bolån började kalkas 979 då Hurven kalkades. I mitten av 9-talet påbörjades kalkning i övriga sjöar och Hurven omkalkades. I samband med detaljplanering 99 förtätades kalkningen. Kalkningsbara våtmarker utgör endast en liten areal och effekterna kan bara förväntas vara understödjande för sjökalkningarna. Vid revidering förtätades våtmarkskalkningen till årlig verksamhet. Från används mindre dammande produkter på våtmarkerna (grovkalk och Optimix). Doserna förändrades inte i samband med övergången. 7 reviderades kalkmängderna. Södra Bolsjön slutade kalkas då omsättningstiden var mycket kort och sjön låg långt ner i åtgärdsområdet. Kalkmängderna minskades i tre sjöar; Hurven, Stora Askaken och Norra Bolsjön. I Kroksjön höjdes kalkmängden.

3 gjordes en ny revidering och alla helikopterkalkade sjöar kalkas numera med grovkalk. Kalkmängden minskades i Norra Bolsjön och avslutades i Stora Askaken då sjön har kort omsättningstid och får buffrat vatten från Hurven. Kroksjön kalkas två gånger per år från då sjön har kort omsättningstid. Planerade kalkmängder - har halverats jämfört med Tabell: Planerad kalkdosering -9 och försurningsbedömning per målområde ID Målområde Areal (ha) Längd (km) Aro (ha) Delområde Bolån Avrinning:, l/s/km Arealdos (kg/ha/år) doserare sjö våtmark Totalt Volymdos (g/m3) Lägsta Bolån, 77,, 5,7, 5 5,7 <, Södra Bolsjön ,, 5,,7 5 5,7,35 3 Hurven ,7 53,7 9,,,,5 okalk d Tabell: Genomförd och planerad kalkning (spridda mängder -5, planerade mängder -) Delområde Bolån Huvudman: Gislaved Statsbidragsprocent: 5 SjöID Namn Koordinater Oms Metod Kalkmedel tid (år) Sjökalkning 5 Risborn , FLYG Optimix Järphultagölen FLYG Optimix 3 Hurven , BÅT P Lugnen FLYG Optimix 39 Askaken Stora , BÅT 37 Kroksjön , FLYG Optimix 3 Bolsjön Norra , FLYG Optimix 3 Mellansjön 35 35, FLYG Optimix 33 Bolsjön Södra , BÅT Summa Sjökalkning Våtmarkskalkning - Bolån tillflöden FLYG Optimix Summa Våtmarkskalkning Totalt: Effektuppföljning Tabell: Planerad effektuppföljning ID Lokal Koordinater Undersökning Frekvens Nästa Kategori Delområde Bolån Bolån Bolerum Bottenfauna vattendrag /3 7 Mål 59 Bolån Gamla kvarnen Elfiske /3 ebå 57 Hurven helsjö Nätprovfiske / Mål Hurven mitt Vattenkemi sjö Omdrevssjö / 7 Mål 3 MELLANSJÖN Mitt Vattenkemi sjö Omdrevssjö / Styr Hurven mitt Vattenkemi / Mål 55 Bolsjön Södra utlopp Vattenkemi3 / Mål 53 Hurven utlopp Vattenkemi3 / Mål 5 Kroksjön ned Vattenkemi3 / Styr Resultat vattenkemi -målen har uppnåtts med god marginal inom åtgärdsområdet. Numera ser vattenkemin bättre ut i Kroksjön efter att kalkmängden höjdes 7. Mätvärdena nedanför Södra Bolsjön har sjunkit något efter sänkningarna som gjordes. I Hurven halverades kalkmängden. Av den sänkningen syns inget på, möjligtvis att

4 alkaliniteten har sjunkit något. Hurven mitt 5 Kroksjön ned Bolsjön Södra utlopp,,,, Hurven utlopp,,,, 99 Diagram: Vattenkemi,,,, Teckenförklaring: Blåa fyrkanter =, blå streckad linje = -målet, gröna ringar = alkalinitet, blåa ringar = oorganiskt labilt aluminium, röd linje = gränsvärde för aluminium Resultat bottenfaunaundersökningar Inom åtgärdsområdet undersöks bottenfaunan regelbundet i Bolån vid Bolerum. Mellan åren 99 och har undersökningar genomförts vid åtta olika tillfällen. Vid den senaste undersökningen var artantalet högt. En nedåtgående trend kan ses i artantalet sedan. Även individantalet har minskat och var individtätheten låg för första gången. Av försurningskänsliga grupper saknades snäckor och iglar, medan musslor och bäckbaggar fanns. Bäckbaggar har dock minskat i art- och individantal de senaste åren. Exempelvis har den ovanliga Stenelmis canaliculata inte noterats sedan och Limnius volckmari saknades både och. Även dagsländorna har minskat i art- och individantal, och det fanns endast ett exemplar av den riktigt försurningskänsliga Caenis luctuosa. Iglar har inte noterats sedan 999 och snäckor har inte noterats sedan. Lokalen bedömdes vara måttligt försurningspåverkad, liksom i vid de två senaste undersökningarna. MISA indikerade hög status (5). Bolån, Bolerum 99,,,, Försurningspoäng Diagram. Försurningsindex bottenfauna enligt Henriksson och Medin 99. >7 poäng = Obetydlig försurningspåverkan, -7 p = Måttlig, - p = Betydlig och < p Stark eller mycket stark påverkan. Resultat elfiskeundersökningar Lokalen Bolån, Gamla kvarnen har elfiskats 99,, 3 och 9. Inte vid något tillfälle har man fångat öring. Möjligen är öringbeståndet helt utslagen alternativt mycket svagt. Signalkräfta, däribland yngre individer, indikerar dock ringa försurningspåverkan (). Lokalen fiskas igen när biologiskt återställningsarbete påbörjas.

5 Bolån, Gamla kvarnen Öringtäthet (st/ m),,,, Årsungar Äldre öring Diagram. Öringtäthet vid elfiskeundersökningar. Resultat nätprovfisken Inom åtgärdsområdet undersöks Hurven med avseende på nätprovfiske. Hurven är provfiskad 993, 99, 3, och. Provfisket 99 indikerade att försurningskänsliga fiskarter hade reproduktionsstörningar eftersom yngre individer, av samtliga arter utom gädda, saknades eller var fåtaliga i relation till äldre fisk (försurningsklass ). Vid provfiskena 993 och 3 har reproduktion noterats för flera fiskarter och fiskfaunan bedömdes vara opåverkad av försurning (försurningsklass ) (3). Vid provfisket fångades abborre, gädda, braxen, siklöja, mört och ål. Abborre visade tydliga tecken på reproduktion då ett flertal mindre individer fångades. Hos mört saknades individer under mm med undantag för en individ. Även den åldersanalys som genomförsdes visade på att individer yngre än år saknades i fångsten. Reproduktionen har således utsatts för störning varför en viss försurningspåverkan inte kan uteslutas (). Vid det senaste provfisket fångades yngre individer av både mört och abborre och reproduktionen verkar fungera. Hurvens fiskfauna bedöms därför som opåverkad av försurning (). Tabell. Genomförda nätprovfisken i åtgärdsområdet. Sjö nr Sjönamn Koordinater Datum Antal fångade arter F/A (g) alla arter F/A (st) mört Minsta mört (mm) 3 Hurven , 7 3 Hurven , 55 3 Hurven , 7 3 Hurven , 75 3 Hurven , 75 Resultat övriga undersökningar Inga övriga undersökningar genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Om förutsättningarna medger kommer återintroduktion av flodkräfta genomföras i Hurven (7). Vid bottenfaunaundersökningen påträffades en signalkräfta i Bolån vid Bolerum (5). Biologisk återställning Förslag till förändringar Inga förslag till förändringar. Referenser Holmström C, m.fl. Ekologgruppen i Landskrona AB. Bottenfauna i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 7: Åtgärdsplan för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag i Jönköpings län. Remissversion 3 Hallgren Larsson, E. m.fl. Kalkning i Nissan, Vätterns tillflöden, Huskvarnaån och Tidan. Kalkningsverksamhet i Jönköpings län, Måluppfyllelse och effekter -. Meddelande 9:. Carlsson S. Nätprovfiske i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande :

6 5 Pröjts J. & Holmström C. Ekologgruppen i Landskrona AB. Bottenfauna i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 5: Nöbelin F. Huskvarna Ekologi. Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 9. Länsstyrelsen meddelande : 7 Melin D, m.fl. Plan för bevarande av flodkräfta i Jönköpings län. Länsstyrelsen Meddelande : Alenius B. Nätprovfiske i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 3:5