Biologiska undersökningar i Brönnestadsån

Transkript

1 Biologiska undersökningar i Brönnestadsån Resultat från ett NIP-projekt 2005 På uppdrag av Hässleholms kommun

2 Biologiska undersökningar i Brönnestadsån Resultat från ett NIP-projekt 2005 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts (bottenfauna), Birgitta Bengtsson (fisk) och Håkan Björklund (glochidier). Granskning: Cecilia Holmström. Uppdragsgivare: Hässleholms kommun. Framsida: Bottenfaunalokalen vid Brönnestad. Foto: Ann Nilsson. Landskrona januari 2006 EKOLOGGRUPPEN Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Biologiska undersökningar i Innehållsförteckning sidan Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Resultat bottenfauna... 3 Resultat fisk... 4 Bilaga 1. Bottenfauna provpunktsbeskriv-ning och artlistor... 5 Bilaga 2. Bottenfauna metodik Bilaga 3. Bottenfauna resultatbehandling Bilaga 4. Bottenfauna litteratur Bilaga 5. Fisk metodik och genomförande Bilaga 6. Glochidier i Brönnestadsån... 31

4 Biologiska undersökningar i 2 Inledning Följande rapport redovisar resultatet från biologiska undersökningar på olika ställen i Brönnestadsån, söder om Finjasjön i Hässleholms kommun. Undersökningarna har omfattat bottenfauna samt elfiske på fem lokaler i avrinningsområdet (se fig. 1). Några av dessa lokaler är undersökta tidigare. Undersökningarna ingår i ett kommunalt NIP-projekt som syftar till att belysa de biologiska förhållandena i Brönnestadsån, vilken är en av få kvarvarande skånska vattendrag med flodpärlmussla. Intressant är t ex förekomsten av öring, eftersom arten fungerar som värd för flodpärlmusslans larver. Undersökningarna av bottenfauna och elfiske har utförts av Ekologgruppen. En utredning av mussellarver (glochidier) på öringgälar diskuteras också sist i texten. Sammanfattning Bottenfaunaundersökningen visade på måttliga eller höga artantal på lokalerna. Resultatet visade inte på några överraskningar och bottenfaunan var typisk för de undersökta vattenmiljöerna. Ingen försurnings- eller föroreningspåverkan kunde konstateras på någon av lokalerna. Av rödlistade arter hittades flodkräfta nedströms Filesjö, i övrigt noterades tre ovanliga arter. Elfiskeundersökningen visade att öring fanns på de fyra lokalerna i Brönnestadsån, men inte i biflödet nedströms Filesjö, vilket kan bero på lågt flöde och vandringshinder. Även grönling hittades i undersökningen. Glochidier hittades på öring på de tre aktuella lokalerna Hovdala, Korsaröd och Björkeberga. I genomsnitt 37 % av de undersökta öringarna befanns vara infekterade. Figur 1. Karta över de undersökta lokalernas läge i Brönnestadsån. Ned Filesjö Hovdala Brönnestad Korsaröd Björkeberga

5 3 Biologiska undersökningar i Resultat bottenfauna Bottenfaunan undersöktes på fem lokaler i Se även bilaga 1 för resultat. Resultatet sammanfattas i tabell 1. Tabell 1. Resultat från bottenfaunaundersökningen i Brönnestadsån hösten Lokal Artantal inkl kval Individantal/m 2 Försurningsindex Påverkan Föroreningsindex Påverkan Naturvärdesindex Naturvärde Hovdala obetydlig 7 obetydlig 9 högt ned Filesjö obetydlig 7 obetydlig 19 mycket högt Korsaröd obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt Brönnestad obetydlig 7 obetydlig 0 allmänt Björkeberga obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt De viktigaste resultaten var följande: Bottenfaunan uppvisade för skogsbäckar typiska drag, med relativt riklig förekomst av bäcksländor. Artantalet var måttligt eller högt, liksom individantalet. Biflödet nedströms Filesjö utgjorde ett undantag med färre arter och individer än de andra lokalerna. Detta kan bero på lågt flöde och blockig botten. Den rika förekomsten av sötvattensmärla (Gammarus pulex) tillsammans med höga värden för försurningsindex indikerar obetydlig försurningspåverkan på alla lokalerna. Enligt DFI-index kunde alla lokalerna betraktas som obetydligt påverkade av organiskeutrofierande föroreningar. Således kan vattendraget i sin helhet betraktas som rent. Naturvärdet var mycket högt i bäcken nedströms Filesjö, beroende på förekomsten av flodkräfta, vilken är klassad som starkt hotad (EN) enligt den senaste rödlistan. Naturvärdet vid Hovdala var högt p g a tre ovanliga arter. Tabell 2. Förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Tabellen anger antal påträffade individer/m 2. Hotkategori Art Hovdala Ned Filesjö Korsaröd Björkeberga Summa EN Sårbar Flodkräfta Astacus astacus Ovanlig Bäckslända Capnopsis schilleri Ovanlig Svampslända Sisyra sp Ovanlig Nattslända Hydropsyche saxonica

6 Biologiska undersökningar i 4 Resultat fisk Undersökning av fiskfaunan har utförts programenligt på fem provpunkter i rinnande vatten enligt metoden för elfiske. Undersökningen har utförts av Ekologgruppen. Fiskundersökningen 2005 visar på följande resultat (se även bilaga 5): Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var tillståndet bra (klass 2) i Brönnestadsån vid lokalerna i Brönnestad och Korsaröd, samt måttligt (klass 3) i Björkeberga och vid Hovdala slott. Ingen av lokalerna i Brönnestadsån avviker från beräknade jämförvärde. I den lilla bäcken från Filesjö fångades ingen fisk varvid tillståndet bedömdes vara mycket dåligt (klass 5), och avvikelsen från beräknat jämförvärde mycket stor (klass 5). Att bäcken var fisktom kan bero på det låga flödet (eventuell torkar bäcken ut under extrema förhållanden) och att det vid en eventuell utslagning av fisken är omöjligt med en återetablering då det finns vandringshinder både upp- och nedströms lokalen. Öring förekom vid lokalerna alla lokalerna i Brönnestadsån. Även reproduktion av öring konstaterades vid alla lokalerna i Brönnestadsån. Öringtätheten var relativt hög (för denna typ av lokal) i Brönnestadsån. Tätheten av unga öringar (0+) var högst vid Björkeberga. Totalt fångades två arter i undersökningen; öring och grönling. Två av lokalerna i Brönnestadsån, Korsaröd och Hovdala slott har elfiskats en gång tidigare (1999). De tidigare undersökningsresultaten är lika dem från lokal Tillstånd Avvikelse från jämförvärde klass benämning klass benämning Björkeberga 3 måttligt högt samlat index 1 ingen eller obetydlig Brönnestad 2 lågt samlat index 1 ingen eller obetydlig Korsaröd 2 lågt samlat index 1 ingen eller obetydlig Hovdala slott 3 måttligt högt samlat index 1 ingen eller obetydlig Bäck fr Filesj 5 mycket högt samlat index 5 mycket stor antal/100 m Täthet av öring 2005 Hovdala slott artantal 2005 Hovdala slott 0+ >0+ 0+ anger årsungar >0+ anger äldre fisk

7 5 Biologiska undersökningar i Bilaga 1. Bottenfauna provpunktsbeskrivning och artlistor Förklaring till artlistorna Proverna insamlades med håv enligt den standardiserade sparkmetoden SS Vid varje lokal togs 5 eller 10 sparkprov à 0,2 m 2 över en sträcka av vardera 1 m under 1 minut. Dessa redovisas var för sig i artlistorna. Totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal redovisas också. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Längst ner i tabellerna redovisas det totala artantalet (med och utan kvalitativt sökprov), individantalet för varje delprov och totalt, samt antalet individer per kvadratmeter. Håkan Björklund och Ann Nilsson har stått för provtagningen som skedde den 11 oktober Jan Pröjts har utfört de taxonomiska bestämningarna. Kolumn med beteckningen A anger taxats försurningskänslighet enligt följande: 1 = taxat tål ph <4,5 2 = taxat tål ph 4,5-4,9 3 = taxat tål ph 5,0-5,4 4 = taxat tål ph 5,5-5,9 5 = taxat tar skada av ph-värden lägre än 6,0 Kolumn med beteckningen B anger taxats funktion enligt följande: 1 = filtrerare 2 = detritusätare 3 = predator 4 = skrapare 5 = sönderdelare Kolumn C anger taxats känslighet för organisk/ eutrofierande belastning enligt följande: 1 = taxat har påträffats i höggradig förorenat vatten 2 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4 = taxat är typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5 = taxat har huvudsakligen påträffats i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kolumn D anger taxats hotkategori enligt Gärdenfors U. (ed) Rödlistade arter i Sverige 2005, Databanken för hotade arter, Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala. Hotkategorierna är: CR = akut hotad EN = starkt hotad VU = sårbar NT = missgynnad DD = kunskapsbrist Till kategori 5 har de arter förts som är ovanliga ur ett mera regionalt perspektiv. Som underlag till bedömningen har Ekologgruppens databas med för närvarande 3021 lokaler använts. Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp.

8 Biologiska unders. i 6 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HELGE Å Brönnestadsån, Hovdala SKA79 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: År 1995 koord: , bäck till Finjasjön m nedstr bro Lokal lämplig för provtagning: bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: tveksamt Övriga iakttagelser i fält: Provtagning: Ann Nilsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 3 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 10 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,25 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:) 0,5 m Vattentemperatur 10,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 0 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: 0 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: D2 1 Grov död ved: 0 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 3 Fina block: D1 2 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substrat: sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: 0 Träd: D1 al Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D2 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: D2 1 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Dominerande taxa: Leuctra hippopus, 31% Gammarus pulex, 15% Elmis aenea, 9% högt måttlig högt högt måttligt högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 10p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 7 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 1 familj husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: 1p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Musslor: 1p Snäckor: 1p B/P index: - Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 9p Ovanliga arter: Sisyra sp., 3p Capnopsis schilleri, 3p Hydropsyche saxonica, 3p Kommentarer: Lokalen var den artrikaste i undersökningen med sina 38 taxa. Betecknande för resultatet var framförallt rik förekomst av bäcksländor, vilket är normalt i denna typen av skogsdominerat vattendrag. Individantalet var inte speciellt högt, vilket kan förklaras av näringsfattigt vatten. Enligt DFIindexet var påverkan från organisk-eutrofierande föroreningar obetydlig. Den talrika förekomsten av sötvattensmärlan Gammarus pulex indikerade obetydlig försurningspåverkan. Naturvärdet var högt beroende på förekomsten av tre ovanliga arter, bl a den renvattenkrävande bäcksländan Capnopsis schilleri. Lokalen besöktes även 2000 och då var resultatet ungefär detsamma både vad gäller antalet arter och indvider (1995 låg lokalen längre nedströms). Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex EPTindex BpHImax Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,6 6, obetydlig 5 måttlig ,1 6, obetydlig 7 obetydlig ,5 6, obetydlig 7 obetydlig 9 allmänt högt högt Ekologgruppen i Landskrona AB

9 7 Biologiska undersökningar i ARTLISTA Provpunkt 79. Brönnestadsån, Hovdala Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa 3 1 Hydridae ,3 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,0 Eiseniella tetraedra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis X KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,3 Leptophlebia marginata ,1 Leptophlebia vespertina ,1 Baetis rhodani ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,1 Protonemura meyeri ,9 Amphinemura sulcicollis ,1 Amphinemura borealis ,1 Nemoura avicularis ,8 Nemoura flexuosa ,1 Leuctra hippopus ,1 Capnopsis schilleri ,3 Isoperla sp ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,6 Hydraena riparia ,3 Elmis aenea ,4 Limnius volckmari ,6 NÄTVINGAR Neuroptera obest Sisyra sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila sp ,1 Lype phaeopa ,5 Plectrocnemia conspersa ,1 Polycentropus flavomaculatus ,4 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,4 Hydropsyche saxonica ,8 Hydropsyche siltalai ,2 Limnephilidae ,1 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,4 Chironomidae ,7 Empididae ,3 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 37 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 38 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

10 Biologiska unders. i 8 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HELGEÅ Biflöde till Brönnestadsån, ned Filesjön Ska-Br2 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Lokal lämplig för provtagning: bra - mkt blockigt, utspritt flöde Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: y: Kommun: Hässleholm Läge: ca 400 m ned Filesjö Provtagning: Håkan Björklund Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 15 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,07 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:) 0,2 m Vattentemperatur 11,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 0 Grus: 0 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 1 Fin sten: D3 1 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: D2 2 Makroalger: 0 Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substrat: sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: 0 Träd: D1 bok Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: lågt låg högt högt måttligt högt mycket högt Dominerande taxa: Leuctra hippopus, 28% Gammarus pulex, 19% Heptagenia sulphurea, 18% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 7p - Indikatorgrupper, renvatten: 3 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 1 familj husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Limnius Gammarus: 3p volckmari Bäckbaggar: 1p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: - Snäckor: - B/P index: - Naturvärde: mycket högt Kriteriepoäng - totalt: 19p Hotade arter: Astacus astacus (EN), 16p Ovanliga arter: Hydropsyche saxonica, 3p Kommentarer: Lokalen uppvisade lägst art- och individantal av de undersökta lokalerna, vilket delvis kan ha berott på blockig botten och lågt vattenstånd. Bottenfaunan var typisk för skogsbäckar, med relativt riklig förekomst av bäcksländor, framförallt Leuctra hippopus. Resultatet visar på obetydligt påverkade förhållanden vad gäller försurning och organisk belastning. Intressant var den rika förekomsten av flodkräfta, vilket medförde ett mycket högt naturvärde enligt naturvärdesindexet. Dessutom noterades den ovanliga nattsländan Hydropsyche saxonica. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 6, obetydlig 7 obetydlig 19 mycket högt Ekologgruppen i Landskrona AB

11 9 Biologiska undersökningar i ARTLISTA Provpunkt Br2. Biflöde till Brönnestadsån, ned Filesjö Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,2 Astacus astacus EN X HOPPSTJÄRTAR Collembola ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,8 Leptophlebia marginata ,5 Baetis niger ,0 Baetis rhodani ,9 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura cinerea ,5 Nemoura flexuosa ,7 Nemoura sp ,2 Leuctra hippopus ,6 Isoperla grammatica ,2 Isoperla sp ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,7 Limnius volckmari ,5 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila X Lype phaeopa ,5 Polycentropus flavomaculatus X Hydropsyche saxonica ,4 Hydropsyche siltalai ,2 Hydropsyche sp ,5 Limnephilidae ,2 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Dicranota sp ,6 Simuliidae ,2 Chironomidae ,9 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 21 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 24 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

12 Biologiska unders. i 10 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HELGEÅ Brönnestadsån, Korsaröd Ska-Br3 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 20 m uppstr bro Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Provtagning: Håkan Björklund Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,3 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:) 0,5 m Vattentemperatur 10,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D3 1 Grus: 1 Långskottsveg: 0 Grov död ved: D2 1 Fin sten: 1 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 1 Fina block: D3 2 Makroalger: 0 Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: 0 Träd: D1 Al Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: D2 1 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D2 örter, ormbunkar Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: 0 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 2 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Dominerande taxa: Baetis rhodani, 41% Gammarus pulex, 18% Limnius volckmari, 11% måttligt måttlig högt högt måttligt mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 11p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 5 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 2p 4 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: 1p Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Psychodidae Musslor: 1p Snäckor: 1p B/P index: 2p Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Ovanliga arter: Capnopsis schilleri, 3p Kommentarer: Både art- och individantal var måttliga. I övrigt dominerades bottenfaunan av dag- och bäcksländor, medan nattsländorna var ganska findividfattiga. Resultatet visar generellt på obetydlig påverkan av både försurning och organisk-eutrofierande föroreningar. Det senare indikeras t ex av förekomsten av den ovanliga bäcksländan Capnopsis schilleri. Naturvärdet var allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,0 6, obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB

13 11 Biologiska undersökningar i ARTLISTA Provpunkt Br3. Brönnestadsån, Korsaröd Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,1 Baetis niger ,5 Baetis rhodani ,8 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Protonemura meyeri ,4 Nemoura flexuosa ,3 Leuctra hippopus ,7 Capnopsis schilleri ,8 Isoperla difformis ,2 Isoperla grammatica ,2 Isoperla sp ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,0 Hydraena riparia ,2 Elmis aenea ,9 Limnius volckmari ,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila sp ,7 Lype phaeopa ,1 Polycentropus flavomaculatus X Hydropsyche pellucidula ,1 Hydropsyche siltalai ,2 Agapetus ochripes ,1 Limnephilidae ,1 Silo pallipes ,0 Sericostoma personatum ,4 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,4 Pericoma sp ,1 Simuliidae ,4 Chironomidae ,8 Empididae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 32 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 33 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

14 Biologiska unders. i 12 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HELGEÅ Brönnestadsån, Brönnestad Ska-Br5 Provdatum: Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: grävt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Läge: 0-8 m uppstr vägbro Provtagning: Ann Nilsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 8 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,2 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:) 0,4 m Vattentemperatur 10,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 0 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: D3 2 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D1 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: Häll: 0 delprov: Kvalprov substrat: sand, sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 2 Gräs/äng: 0 Träd: D1 Al Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D2 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: D3 Örter Våtmark: 0 Artif mark: D3 0 Övrigt: Åker: D1 3 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Dominerande taxa: Gammarus pulex, 31% Baetis rhodani, 24% Limnius volckmari, 18% högt måttlig måttligt högt måttligt mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 11p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 5 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 1p 2 dagsländefamiljer 4 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Bäckbaggar: 1p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: 1p Musslor: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Snäckor: 1p B/P index: 2p Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Resultatet visade på varierade förhållanden med ganska högt artantal och alla viktigare indikatorgrupper noterades. Nattsländor var en speciellt artrik grupp med 10 taxa. Försurningspåverkan var obetydlig, liksom föroreningspåverkan. Inga ovanliga eller rödlistade arter hittades och naturvärdet kunde betraktas som allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 6, obetydlig 7 obetydlig 0 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB

15 13 Biologiska undersökningar i ARTLISTA Provpunkt Br5. Brönnestadsån, Brönnestad Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum ,1 Polycelis sp ,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,4 IGLAR Hirudinea 3 Theromyzon tessulatum ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,3 Baetis niger ,5 Baetis rhodani ,3 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,1 Protonemura meyeri ,2 Nemoura flexuosa ,1 Leuctra hippopus ,6 Isoperla difformis ,6 Isoperla grammatica ,2 Isoperla sp ,4 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,9 Hydraena riparia ,2 Elmis aenea ,3 Limnius volckmari ,9 Oulimnius tuberculatus ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Rhyacophila sp ,2 Lype phaeopa X Plectrocnemia conspersa ,1 Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,2 Hydropsyche siltalai ,1 Hydropsyche sp ,1 Agapetus ochripes ,2 Limnephilidae ,1 Limnephilus sp ,1 Silo pallipes ,2 Sericostoma personatum ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Dicranota sp ,4 Simuliidae ,2 Chironomidae ,3 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 35 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 36 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

16 Biologiska unders. i 14 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: HELGEÅ Brönnestadsån, Björkeberga Ska-Br4 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 50 m nedstr bro Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Provtagning: Håkan Björklund Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,1 m Färg: färgat Lokalens maxdjup (provyta:) 0,15 m Vattentemperatur 9,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 0 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: 0 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D2 1 Grus: D3 2 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D1 3 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 2 Fina block: 1 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: Häll: 0 delprov: övervattensvegetation Kvalprov substrat: rötter, sand, sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 2 Gräs/äng: 0 Träd: D1 Al Barrskog: 0 Hed: 0 Buskar: Blandskog: 0 Hällmark: 0 Gräs/halvgräs: D2 Rörflen Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Annan veg: Våtmark: 0 Artif mark: D1 3 Övrigt: Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Allmänt Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Dominerande taxa: Baetis rhodani, 52% Gammarus pulex, 22% Elmis aenea, 5% måttligt hög måttligt högt måttligt mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 4 bäcksländesläkten 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: 3p aenea, Limnius volckmari, Ancylus Bäckbaggar: 1p fluviatilis Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Psychodidae Snäckor: 1p B/P index: 2p Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 3p Ovanliga arter: Hydropsyche saxonica, 3p Kommentarer: Lokalen var den individrikaste av de fem undersökta, medan artantalet var måttligt. Speciellt talrika var dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärla Gammarus pulex som tillsammans utgjorde ca 75 % av antalet djur. Enligt indexen kan lokalen betraktas som obetydligt påverkad både av försurning och organisk-eutrofierande föroreningar. Enda ovanliga art var nattsländan Hydropsyche saxonica. Naturvärdet var allmänt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 6, obetydlig 7 obetydlig 3 allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB

17 15 Biologiska undersökningar i ARTLISTA Provpunkt Br4. Brönnestadsån, Björkeberga Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,0 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,0 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,0 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Heptagenia sulphurea ,8 Baetis niger ,9 Baetis rhodani ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,2 Protonemura meyeri ,9 Leuctra hippopus ,0 Isoperla difformis X Isoperla grammatica ,0 Isoperla sp ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,0 Elodes sp X Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,4 Rhyacophila sp ,2 Hydropsyche saxonica ,6 Hydropsyche siltalai ,0 Agapetus ochripes ,2 Silo pallipes ,1 Sericostoma personatum ,1 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,0 Dicranota sp X Pericomini ,0 Simuliidae ,9 Chironomidae ,5 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 25 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 28 INDIVIDANTAL Individantal/m Ekologgruppen i Landskrona AB

18 Biologiska undersökningar i 16 Bilaga 2. Bottenfauna metodik Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Håkan Björklund och Ann Nilsson har stått för provtagningen. Susanne Malmgren utförde sorteringsarbetet. Jan Pröjts har utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt resultaten. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS , ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat fem provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs 11 oktober 2005 med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS028191). Metodiken följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier ( ). Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration på ca 70 %. En skiss över vattendraget och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, åkantsvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (40x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Bilaga 3. Bottenfauna resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprov. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer normalt med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4000

19 17 Biologiska undersökningar i Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5,0 ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 20 taxa, *** i sjölitoral > 30 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan

20 Biologiska undersökningar i 18 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt ofta utvecklas samhällen med många filtrerande organismer, vilka i hög grad kan påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, igeln Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan

21 19 Biologiska undersökningar i Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, ger 3 p, >50 ger 10 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 10 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Allmänt naturvärde Det kan påpekas att Ekologgruppen fr o m jan 2005 anpassat indexberäkningen till Nilsson, C. et al 2001 (Medins Biologi AB). Samtliga tidigare värden har dock beräknats om, och alla resultat i rapporten är alltså jämförbara. Värdena skiljer sig dock från dem som presenterats i tidigare tryckta rapporter. Fr o m 2005 grundar sig naturvärdexindex också på den nya rödlistan (Gärdenfors 2005, se nedan). Rödlistade arter Rödlistade arter har identifierats och klassificerats enligt Gärdenfors (2005) Rödlistade arter i Sverige 2005 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med 3021 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala

22 Biologiska undersökningar i 20 individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σn i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att phvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al Klass Benämning Shannons diversitets -index 1 Mycket högt index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >10 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4,

23 21 Biologiska undersökningar i Bilaga 4. Bottenfauna litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Kalkning av sjöar och vattendrag. 2002:1. Nilsson, C. et al Bottenfauna i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 40. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 20. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83:65-79.

24 Biologiska undersökningar i 22 Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 20. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 109: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 50. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 107: Svensson, B.S Akvatiska Diptera-larver i Sverige. Bestämningsnyckel för familjer, Tipulidae Cylindrotomidae & Limoniidae. Stencil. Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51.

25 23 Biologiska undersökningar i Bilaga 5. Fisk metodik och genomförande Fem stationer i anslutning till Finjasjön har elfiskats 2005 av Ekologgruppen (Birgitta Bengtsson och Håkan Björklund). Den tillämpades metoden är rekommenderad från fiskeriverket (Sers & Degerman 1999). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Efter varje fiskeomgång samlades och förvarades fiskarna i backar. De artbestämdes samt längd och vikt registrerades. MS 222 användes för att bedöva fisken och underlätta hanteringen. Fångsteffektivitet och täthet beräknades efter Bohlin (1984) uppdelat på årsungar (0+) respektive äldre öring/lax (>0+), täthet för övriga arter beräknades också. Lokalerna mättes och faktorer såsom djup, strömhastigheten, beskuggning samt typ av bottensubstrat registrerades. Bedömning av tillstånd och avvikelse Tillstånd (tabell 3) och avvikelse från jämförvärdet (tabell 4) har beräknats enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité (SNV rapport 4913). Ett lågt samlat index för tillstånd, klass 1, indikerar att vattendragets fiskfauna består av ett stort antal arter, mycket fisk med hög andel laxfisk och hög reproduktion. Om klassningen hamnar runt 3 betyder detta att vattendraget är nära medianen för svenska vattendrag. Höga index, klass 4-5, innebär art- och individfattiga system med avsaknad av laxfisk, vilket kan tyda på att en negativ påverkan har skett i vattendraget. Vid bedömning av avvikelse från jämförvärde tyder ett lågt samlat index, klass 1, på ingen eller obetydlig avvikelse medan höga index, klass 4-5, indikerar stor till mycket stor avvikelse från jämförvärdet. Tabell 3. Klassning av tillstånd för fisk i vattendrag. Klass 1 visar på mycket bra tillstånd, medan klass 5 indikerarsämst förhållanden. Klass Tillstånd Benämning Samlat index 1 Mycket lågt samlat index <2 2 Lågt samlat index 2,0-2,5 3 Måttligt högt samlat index 2,5-3,6 4 Högt samlat index 3,6-4,0 5 Mycket högt samlat index >4,0 Tabell 4. Klassning av avvikelse från jämförvärden för fisk i vattendrag. Avvikelse från jämförvärde Klass Benämning Samlat index 1 Ingen eller obetydlig avvikelse <2,8 2 Liten avvikelse 2,8-3,3 3 Tydlig avvikelse 3,3-4,5 4 Stor avvikelse 4,5-4,9 5 Mycket stor avvikelse >4,9

26 Biologiska undersökningar i 24 Resultat Nedanstående tabeller visar resultatet av elfiske i anslutning till Finjasjön Tabell 5. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet och biomassa från de elfiskade lokalerna i Brönnestadsån och den lilla bäcken från Filesjön Provpunkt antal arter andel Täthet Täthet Biomassa Biomassa totalt laxfisk totalt laxfisk totalt laxfisk Nr antal/tot antal/100m 2 antal/100m 2 g/100m 2 g/100m 2 Brönnestadsån Björkeberga 2 0, Brönnestad 2 0, Korsaröd 1 1, Hovdala slott 2 0, Bäck från Filesjön Tabell 6. Beräknad täthet (antal/100 m 2 ) av öring uppdelat på årsungar (0+) och äldre fisk (>0+) från de elfiskade lokalerna i Brönnestadsån och den lilla bäcken från Filesjön Provpunkt Öring Öring Nr 0+ >0+ Brönnestadsån Björkeberga Brönnestad Korsaröd Hovdala slott 26 2,9 Bäck från Filesjön - - En bedömning av tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913) baserat på genomfört provfiske redovisas i tabell 7. Olika parametrar har bedömts och tilldelats ett klassvärde. Därefter har det samlade indexvärdet beräknats. Klass 1 indikerar ett bra fisksamhälle och klass 5, ett dåligt eller obefintligt. Tabell 7. Tillståndsklassning baserat på provfisken i Brönnestadsån och den lilla bäcken från Filesjön 2005 (enligt Naturvårdsverket Rapport 4913). För kommentar till indexpoängen se metodik under Bedömning av tillstånd och avvikelse. Tillståndsklassning Provpkt nr Brönnestadsån antal arter biomassa antal andel laxfisk repr. laxfisk Indexpoäng samlat index Björkeberga ,6 3 Brönnestad ,0 2 Korsaröd ,2 2 Hovdala slott ,6 3 Bäck från Filesjön

27 25 Biologiska undersökningar i Jämförvärde enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). Jämförvärdet räknas ut enligt nedanstående parametrar. Artantalet delat med jämförvärdet används sen vid beräkning av avvikelsen. Tabell 8. Beräkning av s k jämförvärde enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder (rapport 4913) avseende lokaler som provfiskats i Brönnestadsån och den lilla bäcken från Filesjö Jämförvärde (J) Provpkt nr Brönnestadsån bredd (m) avromr. (km 2 ) andel sjö (%) H ö h (m) jämförvärde artantal/j Björkeberga 5 0, ,52 Brönnestad 2 0, ,26 Korsaröd 4,6 0, ,54 Hovdala slott 4,5 0, ,54 Bäck från Filesjön Avvikelse från jämförvärdet har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). Olika parametrar har bedömts och tilldelats ett klassvärde. Klassvärdena har sen vägts samman i ett samlat index. Klass 1 indikerar ingen avvikelse och klass 5, mycket stor avvikelse. Tabell 9. Beräkning av avvikelse från s k jämförvärde för fisk avseende provfiskade lokaler i Brönnestadsån och den lilla bäcken från Filesjö Avvikelse Provpkt nr Brönnestadsån artanta l/ J vikt/ 100m 2 antal/ 100m 2 andel laxfisk repr. laxfisk försurn Känsl andel främm. index poäng Björkeberga ,1 1 Brönnestad ,0 1 Korsaröd ,4 1 Hovdala slott ,4 1 samlat index Bäck från Filesjön

28 Biologiska undersökningar i 26 Vattensystem: Vattendrag/läge: Provpunktsbeteckning: Helge å Brönnestadsån, Björkeberga Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Platsbeskrivning: vid scoutstugan Provdatum: Provtagning: Birgitta Bengtsson, Håkan Björklund Aggregat: Lugab, bensin, voltstyrka: 300 V Provyta: 115 m 2 Lokalens längd: 23 m Avfiskad bredd: 5,0 m Medeldjup: 0,1 m Maxdjup: 0,4 m Vattenhastighet: strömt Vattennivå: låg l Bottentopografi: intermediär Substrat: sten1, sten2, block1 Närmiljö: lövskog, äng Beskuggning: 90% Ved i vattnet: 6,1 ant/100 m 2 Temperatur: 13,9 C Art Antal Medianlängd (mm) Öring Öring > Gädda Kommentar: Lokalen i Brönnestad vid scoutstugan är en grund ganska stenig bäck. När elfisket utfördes var det lågt flöde. Vattnet var mestadels strömmade, men det fanns också ett mer lugnflytande parti, där det var lite djupare. Två arter fångades, öring och gädda. Antalet fiskar som fångades klassas som måttligt högt, medan den totala biomassan klassas låg. Andelen laxfisk var hög. Lokalen har inte elfiskats tidigare. Tillstånd: måttligt högt samlat index Avvikelse: ingen eller obetydlig

29 27 Biologiska undersökningar i Vattensystem: Vattendrag/läge: Provpunktsbeteckning: Helge å Brönnestadsån, Brönnestad Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Platsbeskrivning: nedströms vägbron Provdatum: Foto saknas Provtagning: Birgitta Bengtsson, Håkan Björklund Aggregat: Lugab, bensin, voltstyrka: 200 V Provyta: 80 m 2 Lokalens längd: 40 m Avfiskad bredd: 2,0 m Medeldjup: 0,3 m Maxdjup: 0,7 m Vattenhastighet: strömt Vattennivå: låg l Bottentopografi: intermediär Substrat: sand, grus, sten1 Närmiljö: äng Beskuggning: 50% Ved i vattnet: 2,5 ant/100 m 2 Temperatur: 14,0 C Art Antal Medianlängd (mm) Öring Öring > Gädda Kommentar: Nedströms vägbron i Brönnestad är ån grävd och dikeskanterna är höga. Bottnen är grusig med småsten och vattnet strömt. När elfisket utfördes var det mycket undervattensväxter och lågt flöde. Två arter fångades, öring och gädda. Antalet fiskar som fångades klassas som måttligt högt, medan den totala biomassan klassas hög. Andelen laxfisk var hög. Lokalen har inte elfiskats tidigare. Tillstånd: lågt samlat index Avvikelse: ingen eller obetydlig

30 Biologiska undersökningar i 28 Vattensystem: Vattendrag/läge: Provpunktsbeteckning: Helge å Brönnestadsån, Korsaröd Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Platsbeskrivning: uppströms vägbron Provdatum: Provtagning: Birgitta Bengtsson, Håkan Björklund Aggregat: Lugab, bensin, voltstyrka: 200 V Provyta: 170 m 2 Lokalens längd: 37 m Avfiskad bredd: 4,6 m Medeldjup: 0,2 m Maxdjup: 0,6 m Vattenhastighet: strömt Vattennivå: låg l Bottentopografi: ojämn Substrat: sand, grus, sten1 Närmiljö: lövskog Beskuggning: 90 % Ved i vattnet: 17,6 ant/100 m 2 Temperatur: 14,3 C Art Antal Medianlängd (mm) Öring Öring > antal/100 m Öring - Brönnestadsån, Korsaröd anger årsungar, >0+ anger äldre fisk 0+ >0+ Kommentar: I Korsaröd rinner Brönnestadsån genom ett lövskogsklätt landskap. Omväxlande var det relativt jämn grusbotten med lite lugnare vatten och mer stömmande blockiga partier. När elfisket utfördes var flödet lägre än normalt. Endast en art, öring, fångades. Antalet fiskar var måttligt högt, medan den totala biomassan var hög. Andelen laxfisk var hög (100%). Lokalen har tidigare elfiskats Resultaten från 2005 är mycket lika dem från denna undersökning. Även då hittades endast öring och tätheten var ungefär lika hög. Tillstånd: lågt samlat index Avvikelse: ingen eller obetydlig

31 29 Biologiska undersökningar i Vattensystem: Vattendrag/läge: Provpunktsbeteckning: Helge å Brönnestadsån, Hovdala slott Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Platsbeskrivning: vid gångbron Provdatum: Provtagning: Birgitta Bengtsson, Håkan Björklund Aggregat: Lugab, bensin, voltstyrka: 300 V Provyta: 153 m 2 Lokalens längd: 34 m Avfiskad bredd: 4,5 m Medeldjup: 0,2 m Maxdjup: 1,0 m Vattenhastighet: strömt Vattennivå: låg l Bottentopografi: ojämn Substrat: grus, sten1, sten2 Närmiljö: äng Beskuggning: 60% Ved i vattnet: 1,3 ant/100 m 2 Temperatur: 16,8 C Art Antal Medianlängd (mm) Öring Öring > Grönling antal/100 m Öring - Brönnestadsån, Hovdala slott > anger årsungar, >0+ anger äldre fisk Kommentar: Lokalen vid Hovdala slott har en omväxlande botten med djupare hålor och grundare steniga strömpartier. När elfisket utfördes var flödet lågt, men efter två utfisken släpptes vatten från dämmet uppströms. Vattenståndet steg snabbt till en sådan nivå att det sista utfisket inte kunde genomföras så därför avbröts fisket efter två utfiskningar. Två arter fångades, öring och grönling. Antalet fiskar som fångades klassas som måttligt högt, medan den totala biomassan klassas låg. Andelen laxfisk var hög. Lokalen är elfiskad en gång tidigare, Samma arter fångades och öringtätheten var liknande den Fördelningen av årsungar (0+) gentemot äldre öringar (>0+) skiljde sig dock mellan de båda undersökningarna. Resultatet från 2005 visar på en större andel årsungar och en mindre andel äldre fisk än Tillstånd: måttligt högt samlat index Avvikelse: ingen eller obetydlig

32 Biologiska undersökningar i 30 Vattensystem: Vattendrag/läge: Provpunktsbeteckning: Helge å Bäck från Filesjön Koordinater x: y: Kommun: Hässleholm Platsbeskrivning: Provdatum: Provtagning: Birgitta Bengtsson, Håkan Björklund Aggregat: Lugab, bensin, voltstyrka: 200 V Provyta: 19 m 2 Lokalens längd: 25 m Avfiskad bredd: 0,8 m Medeldjup: 0,1 m Maxdjup: 0,25 m Vattenhastighet: strömt Vattennivå: låg l Bottentopografi: ojämn Substrat: sten2, block1, block2 Närmiljö: blandskog Beskuggning: 95% Ved i vattnet: 133 ant/100 m 2 Temperatur: 13,9 C Ingen fisk fångades Art Antal Medianlängd (mm) Kommentar: I den lilla bäcken från Filesjön var det mycket lågt flöde när elfisket utfördes. Stora block och mycket ved i vattnet gjorde att det var svårfiskat. Första utfisket resulterade i flera små flodkräftor, men ingen fisk, varför fisket avbröts härefter. Att ingen fisk fångades kan tex bero på det ringa vattenflödet (kanske torkar bäcken ut vid extrema lågflödesperioder), vattendragets fysikaliska egenskaper eller vattenkemi. Eftersom det finns vandringshinder både upp- och nedströms lokalen kan inte fisken återetableras efter en eventuell utslagning. Lokalen har inte elfiskats tidigare. Tillstånd: mycket högt samlat index Avvikelse: mycket stor