VATTENUNDERSÖKNINGAR 2004

Transkript

1 Råån VATTENUNDERSÖKNINGAR 24 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND

2 Ekolog gruppen Konsult inom natur- och miljövård Råån Vattenundersökningar 24 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Ann Nilsson Landskrona Maj 25 Omslagsbild: Råån, Sireköpinge, pkt 22, oktober 24 Foto: Birgitta Bengtsson Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Innehållsförteckning Råån 24 sidan Sammanfattning...1 Uppdraget...2 Genomförandet...2 Undersökningens omfattning...2 Nederbörd, temperatur och vattenföring...3 Transporter av kväve, fosfor och kol...4 Metodik...4 Resultat...4 Kemiska analyser...7 Metodik...7 Resultat...7 Flödesviktade halter för kväve och fosfor...9 Bottenfauna...1 Resultatsammanställning...1 BILAGOR 1. Vattenföring vid Bröddebacken Resultat av vattenanalyser Metodik bottenfauna Resultat bottenfauna...25 Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

4 1 Råån 24 Sammanfattning Vattenkontrollen i Rååns vattensystem 24 har omfattat en provstation; Råån vid Görarpsdammens utlopp, där veckoprover tagits. Proverna har blandats flödesproportionellt till månadsprover och analyserats på nitratkväve, totalkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC). Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna. Väderåret 24 var ganska varmt och blött. Årsmedelvärdet för temperaturen i Helsingborg 24 var 8,3 C, vilket är,7 C över årsnormalen för , 7,6 C. Årsnederbörden var 812 mm, vilket kan jämföras med normalvärdet för samma period, 737 mm. Juli var den nederbördsrikaste månaden medan april var den nederbördsfattigaste. Vattenföringen under 24 vid SMHI s station i Bröddebacken var i medeltal 1,6 m 3 /s, vilket är något högre än normalt, 1,4 m 3 /s, för åren Februari, november och december var högflödesmånader, medan det lägsta flödet uppmättes i juni. Transporten av kväve, fosfor och TOC var som störst under högflödesmånaderna februari, november och december. Totalt visar undersökningen på en transport av 65 ton kväve, 6 ton fosfor och 254 ton kol (TOC) från Råån till Öresund under 24. Årstransporten 24 av kväve var något högre än medelvärdet för perioden Årstransporten av fosfor var något under medel och TOC var betydligt under medelvärdet för perioden Arealkoefficienterna (transporten fördelat på den yta som avvattnas) i avrinningsområdet 24 var 31 kg kväve och,31 kg fosfor/hektar och år. Halterna av kväve var högst under januari-mars samt i november-december. Fosforhalterna var som högst i februari, juni, augusti, september och december. Halterna av TOC var som högst under februari och juni. Årsmedianvärdena 24 för kväve-, fosfor- och TOC-halterna ligger under medelvärdet för perioden och en tendens till sjunkande halter kan anas. De flödesviktade halterna för perioden , visar på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor. Bottenfaunan undersöktes liksom åren 2-23 på elva lokaler, fem i huvudfåran och sex i biflöden. Totalt noterades 77 taxa, vilket var något under medel för åren Artrikaste lokal var Råån i Sireköpinge med 4 taxa, artfattigast var Borgenbäcken med endast 9 taxa. Lokalerna bedömdes som svagt (Råån, Vallåkra i ny meanderslingan) via måttligt till betydligt påverkade av organiska föroreningar, vilket indikerar att djurlivet är tydligt påverkat av näringsbelastningen i vattendragen. Naturvärdet var eller, ingen lokal uppnådde mycket naturvärde enligt tillämpat naturvärdesindex. Två rödlistade arter påträffades, kräftdjuret Proasellus coxalis samt nattsländan Tinodes pallidulus. Båda tillhör kategori DD, vilket innebär att man inte har tillräcklig kunskap om artens utbredning och populationsstatus. Tre arter som är ovanliga i ett regionalt perspektiv påträffades i årets undersökning; två snäckarter och en bäckslända. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

5 Råån 24 2 Uppdraget Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från 24 års vattenundersökningar i Råån, som utförts på uppdrag av Rååns vattendragsförbund. Undersökningsprogrammet har under 24, omfattat en provpunkt (Görarpsdammens utlopp) när det gäller vattenkemi. I enlighet med uppdraget har denna rapport inriktats på ren resultatredovisning och kommentarerna till resultaten är därför fåordiga. Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna, fem i huvudfåran och sex i biflödena. Genomförandet Personal vid Vattenverket i Helsingborgs kommun har svarat för veckoprovtagningen i Görarpsdammen. Kemianalyserna har utförts av LMI, Helsingborg. Ekologgruppen har stått för bearbetning och redovisning av resultatet. Ekologgruppen har även genomfört provtagning av bottenfaunan samt sortering, bestämning och analys av resultaten. Undersökningens omfattning Rååns vattendragsförbunds kontrollprogram för 24 har omfattat en provpunkt för vattenkemi; Görarpsdammens utlopp (stationsnummer 8). Denna är belägen i Helsingborgs kommun i Rååns huvudfåra omedelbart väster om väg E6, och har koordinaterna; x(norr) 6212, y(öster) Provtagningsfrekvensen är ett prov per vecka. Veckoproverna har efter årsslutet blandats flödesproportionellt till månadsprover och analyserats med avseende på: nitratkväve (NO 2+3 -N) totalkväve (tot-n) totalt organiskt kol (TOC) totalfosfor (tot-p) Bottenfaunan undersöktes på 11 provpunkter, enligt tabell 1. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Råån 24. Provpunkt Vattendrag Namn Koordinat X Koordinat Y Kommun Datum 21 Råån Halmstad Svalöv Råån Sireköpinge Svalöv Råån Vallåkra, i ny meanderslinga Helsingborg Råån Gantofta Helsingborg Råån uppströms Raus kyrka Helsingborg Tostarpsbäcken Arhill Helsingborg Tjutebäcken Bälteberga Helsingborg Borgenbäcken uppströms gångbron Helsingborg Härslövsbäcken Vallåkra Helsingborg Kövlebäcken Västregård Helsingborg Lussebäcken Nya Humlegården Helsingborg Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

6 3 Råån 24 Påarp 1 Helsingborg Bårslöv Gantofta Öresund Råån Vallåkra 3 23 Ekeby 21 Tågarp km Figur 1. kta provpunkter i Rååns avrinningsområde 24. Vid provpunkt 8 har kemiska parametrar analyserats. På övriga provpunkter har bottenfaunan undersökts. Undersö Nederbörd, temperatur och vattenföring Uppgifter om nederbörds- och temperaturförhållanden under 24 har inhämtats från SMHI's station Helsingborg. Uppgifter om vattenföring har erhållits från SMHI's vattenföringsstation (nr ) Bröddebacken, som är belägen i Råån nedströms Gantofta, se bilaga 1. Den totala nederbörden per månad, månadsmedeltemperaturen och månadsmedelvattenföring i förhållande till normalvärden redovisas i figur 2. I Helsingborg 24, var årsnederbörden 812 mm, vilket var mer än 23 (652 mm) och även mer än normalvärdet för perioden , 737 mm. Det föll mer nederbörd än normalt under januari, junijuli och oktober. Under april-maj och september föll mindre nederbörd än normalt, övriga månader hade normal nederbörd. Juli var den månad som hade störst nederbörd, 148 mm. Den torraste månaden var april, då regnade det endast 27 mm. 24 var ännu ett år i raden med varmare temperatur än normalt. Årsmedelvärdet var 8,3 C, vilket var något lägre än 23 (8,4 C) men ändå,7 C över årsnormalen för Tre månader hade temperaturer under det normala, januari och juni-juli, övriga månader hade temperaturer som var normala eller något över medel. Den varmaste månaden var augusti med en medeltemperatur på 18, C, medan januari var kallast med 2,2 C. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

7 Råån 24 4 Årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken var 1,6 m 3 /s, vilket var något högre än årsmedelvattenföringen för åren , 1,4 m 3 /s. Februari och december var de månader med högst flöden, medelvattenföringen var då ca 4,7 m 3 /s resp 3,4 m 3 /s. I februari, juli-augusti och november-december var det högre flöden än normalt. Övriga månader var flödena lägre än normalt. Den lägsta dygnsvattenföringen,,16 m 3 /s, registrerades den 1 juni. Det högsta dygnsflödet, 22,2 m 3 /s, inträffade den 4 februari och den 19 oktober. Figur 2. Månadsnederbörd och månadsmedeltemperatur i Helsingborg 24 i relation till normalvärden (1961-9) samt månadsmedelvattenföringen vid SMHI's station Bröddebacken i Råån 24 i relation till medelvärdet temperatur C JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 24 NORMAL , nederbörd mm JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 24 NORMAL vattenföring m³/s 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 24 MEDEL Transporter av kväve, fosfor och kol Metodik De transporter som beräknats gäller totalkväve, nitratkväve, totalfosfor och TOC för Rååns utlopp till Öresund. Beräkningarna är baserade på månadsmedelvärden för vattenföringen från Bröddebacken (arealvägd relation x 1,28). De halter som utnyttjats vid beräkningarna av kväve, nitratkväve, fosfor och TOC grundar sig på månadsprover från Görarpsdammen, sammansatta av flödesproportionellt blandade veckoprov (se vidare under Kemiska analyser). Resultat Transportberäkningarna redovisas i tabell 2, i figurerna 3 och 4 samt i bilaga 2. Transporterna av kväve, fosfor och kol (TOC) under 24 var störst under högflödesmånaderna februari, mars, november och december. Under dessa månader transporterades 7 % av årets TOCmängd ut till Öresund och 74 % av kväve- och fosformängden. Ämnestransporterna 24 var betydligt högre än lågflödesåret 23, ungefär dubbelt så höga. Årets transport av TOC var dock väl under medel för åren Transporten av fosfor var strax under medel medan kvävetransporten var högre än medel för åren Tabell 2. Ämnestransporter från Råån till Öresund 24. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

8 5 Råån 24 Månad Flöde TOC NO3-N Tot-N Tot-P milj. m 3 /mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån jan 4, ,32 feb 16,3 76, ,79 mar 7,5 23, ,48 apr 2,9 9,5 2,1 21,9,11 maj 1, ,9 jun 1,2 5,5 6,5 7,6,13 jul 5,7 22,8 38,7 43,7,45 aug 1,3 5, 4,8 5,7,14 sep 1,3 5, 4,7 5,4,14 okt 3,4 11,7 24,1 25,6,24 nov 9, ,86 dec 11, ,27 Totalt 24, ton , Arealspecifik förlust (transporten fördelat på den yta som avvattnas), i avrinningsområdet var under 24: 31 kg kväve,,31 kg fosfor och 13,2 kg TOC/hektar och år. Enligt SNV s bedömningsgrunder var förlusterna av kväve år 24 mycket höga och förlusterna av fosfor var höga. Samma bedömning gäller för medelförlusten för åren (se tabell 3). Tabell 3. Arealspecifik förlust av kväve och fosfor inom Rååns avrinningsområde (193 ha) 22-24, medelvärdet under de tre åren, samt SNV s klassning enligt rapport Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Råån, utloppet i Öresund 22 35, , ,31 Medel, 3 år 27 5 mycket,3 4- höga förluster höga förluster Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

9 Råån 24 6 Figur 3. Månadstransporten av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund 24. Tot-N ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot-P ton 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec TOC ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 4. Årstransporter av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund under perioden , samt medelvattenföringen från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken. Transportvärdena för perioden har hämtats från VBB VIAK:s årsrapport 199. Transportvärden från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 1986 och Att den höga transporten av TOC 1994 beror på analysfel, kan inte uteslutas Tot-N,ton vattenföring, m3/s ton m 3 /s ,4 2, 1,6 1,2,8,4, 14 Tot-P,ton vattenföring, m3/s ton m 3 /s 2,8 6 TOC,ton vattenföring, m3/s ton 211 m 3 /s 3, ,4 2, 1,6 1,2,8, ,5 2, 1,5 1,, , , Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

10 7 Råån 24 Kemiska analyser Metodik Vattenprover har tagits varje vecka och frysts direkt efter provtagningen. Efter årets slut och efter det att vattenföringsuppgifter erhållits från SMHI (stn Bröddebacken) har proverna tinats och, i proportion till vattenflödet under den vecka som proverna tagits, blandats till 12 st månadsprover. Samma dag som proverna tinats och blandats har dessa inlämnats till analyslaboratoriet LMI i Helsingborg. LMI är ett laboratorieföretag ackrediterat av Swedac (ackrediteringsnummer 1292). Analyserna har utförts enligt följande metoder: moment metod (Svensk Standard nr) KRUT-kod TOC IM CORG-TI NO 2+3 -N IM NO23N-NT Tot-N IM NTOT-NT Tot-P IM PTOT-NA Resultat Analysresultaten redovisas i tabell 4, i figurerna 5 och 6 samt i bilaga 2. Tabell 4. Halter av TOC, nitratkväve, totalkväve och totalfosfor i prover från Görarpsdammens utlopp i Råån 24. Vattenföringsuppgifter utgör månadsmedelvärden som räknats fram (arealvägd relation, x 1,7) från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken. Månad Vattenföring TOC NO3-N Tot-N Tot-P m 3 /s mg/l µg/l µg/l µg/l Metod, SS nr: Januari 1,3 3, Februari 5,1 4, Mars 2,3 3, April,9 3, Maj,4 4, Juni,4 4, Juli 1,8 4, Augusti,4 3, September,4 3, Oktober 1,1 3, November 2,9 3, December 3,6 3, Medianvärde 3, Medelvärde 1,7 3, Min-värde 3, Max-värde 4, Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

11 Råån 24 8 Kvävehalterna i de flödesproportionellt blandade månadsproverna var som högst i januari-mars samt i slutet av året november-december. Den högsta totalkvävehalten, 1 8 µg/l, uppmättes i december. Under lågflödesmånaderna, maj-juni och augusti-september, var kvävehalterna låga. Andelen nitratkväve var mycket hög, i medeltal under året utgjorde nitratkvävet nästan 9 % av totalkvävet. Fosforhalterna var som högst i februari, juni, augusti, september och december då halten låg på 11 µg/l. Halterna av TOC av var som högst under februari och juni. Årsmedianvärdena 24 för TOC-, kväve- och fosforhalterna ligger under medelvärdet (för medianvärdena) för perioden Figur 5. Halter av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) i Råån vid Görarpsdammens utlopp (stn 8) 24. Analyserna är utförda på månadsprover som beretts av flödesproportionellt blandade veckoprover µg/l Tot-N jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot-P µg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, mg/l jan feb mar apr maj jun TOC jul aug sep okt nov dec Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

12 9 Råån 24 Figur 6. Årsmedianvärden för totalkväve (N), 14 totalfosfor (P) och kol (TOC), under perioden , i Råån vid Görarpsdammen (stn 8) 12 samt årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken. 1 Medianvärdena för perioden har 8 hämtats från årsrapporten 199, VBB VIAK. 6 Medianvärdena från 1991 och framåt har hämtats 4 från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 1986 och Att den höga halten av TOC 1994 beror 2 på analysfel, kan inte uteslutas. Tot-N, ug/l vattenföring, m3/s µg/l m 3 /s 2, ,4 2, 1,6 1,2,8,4, Tot-P, ug/l vattenföring, m3/s µg/l m 3 /s 3, ,5 2, 1,5 1,,5, TOC, mg/l vattenföring, m3/s mg/l 23 m 3 /s 3, ,6 2,3 2, 1,7 1,3 1,,7,3, Flödesviktade halter för kväve och fosfor Vattenföringen under året påverkar halterna av kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom flödesviktade halter, där årstransporten divideras med årsmedelvattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. De flödesviktade halterna för Råån under perioden , visar på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor (se figur 7). Tendensen till sjunkande fosforhalter och i viss mån kväve kan även iakttas i andra västskånska vattendrag. Trendlinjen för kväve har en lite större lutning i Råån jämfört med andra västskånska vattendrag vilket förklaras med ovanligt höga flödesviktade halterna i början av perioden. Figur 7. Flödesviktade halter för kväve och fosfor i Råån Trend för totalkväve i Råån Trend för totalfosfor i Råån 2 flödesvägd halt trend,4 flödesvägd halt trend 15,3 tot-n, mg/l 1 tot-p, mg/l,2 5,1, Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

13 Råån 24 1 Bottenfauna Tillämpad undersökningsmetodik och resultatbehandling redovisas i bilaga 3. Provpunktsvis redovisning av resultat med artlistor redovisas i bilaga 4. Resultatsammanställning Allmänt Antalet undersökta bottenfaunalokaler har år 24 uppgått till elva stycken, samma lokaler som åren Fem lokaler har undersökts i huvudfåran, från Halmstad till Raus. Därtill har provtagning skett i sex biflöden: Tostarpsbäcken, Tjutebäcken, Borgenbäcken, Härslövsbäcken, Kövlebäcken och Lussebäcken. Provtagning har huvudsakligen skett i biflödenas nedre delar. En sammanställning av resultatet kan ses i tabell 5. Totalt noterades 77 taxa i årets undersökning, vilket var något under medeltalet för åren 2-24 och ett avbrott i den uppåtgående trenden; 72 taxa 2, 77 taxa 21, 81 taxa 22 och 99 taxa 23. Under femårsperioden har nu totalt 127 taxa påträffats i Råån. Bland djurgrupperna i vattensystemet var nattsländor artrikast med 18 taxa, därefter kom snäckor med 12 taxa och tvåvingar med 11 taxa. Huvuddelen av arterna påträffades som vanligt i huvudfåran (68 taxa), något färre i biflödena (5 taxa). Artantalet var vid två lokaler i huvudfåran, Raus samt vid Sireköpinge. Sireköpinge var den artrikaste lokalen i årets undersökning med 4 taxa. Huvudfårans lokaler vid Halmstad, Vallåkra och Gantofta i huvudfåran, samt biflödena Tostarpsbäcken, Tjutebäcken, Kövlebäcken och Lussebäcken hade ett måttligt antal taxa. Härslövsbäcken hade ett lågt antal och Borgenbäcken hade ett mycket lågt antal taxa. När det gäller antalet individer per grupp var dagsländor talrikast och utgjorde nästan 4 % av det totala individantalet, följt av tvåvingar (19 %) och kräftdjur (15 %). Totalt noterades drygt 27 5 individer i proverna. Djurtätheten varierade mellan 39 och 25 ind/m 2. Individfattigaste lokal var samtidigt den artfattigaste, nämligen Borgenbäcken. Sju av lokalerna uppnådde ett högre individantal 24 än 23. Tabell 5. Sammanställning av resultat från bottenfaunaundersökningen i Råån 24. Nr Lokal Antal taxa Individ antal/m2 Shindex ASPTindex Förorening Naturvärde Index Bedömning Index Bedömning 21 Råån, Halmstad ,9 5,4 5 måttlig 22 Råån, Sireköpinge ,4 5,3 5 måttlig 3 24 Råån, Vallåkra ,6 6,5 6 svag 3 7 Råån, Gantofta ,4 5,9 5 måttlig 26 Råån, Raus ,7 5,1 5 måttlig 6 23 Tostarpsbäcken ,9 5,2 5 måttlig 6 3 Tjutebäcken ,9 5,2 5 måttlig 25 Borgenbäcken ,3 4,1 3 5 Härslövsbäcken ,6 5,1 6 6 Kövlebäcken ,1 4,7 9 1 Lussebäcken ,6 5,3 6 Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

14 11 Råån 24 Föroreningspåverkan Betecknande för näringsbelastade vattendrag är frånvaro eller låg förekomst av renvattenkrävande arter i förhållande till smutsvattengynnade. I Råån märks detta genom frånvaro av bäcksländor samt förekomst av endast tåliga arter inom grupperna dag- och nattsländor. Speciellt i biflödena märks påverkan genom ett lägre artantal. I de mindre vattendragen ges inte samma förutsättningar som i ett större vattendrag. Miljön är inte lika stabil. Kraftiga regn och höga vattenflöden ger större påverkan i ett mindre vattendrag. Alla former av utsläpp ger en större påverkan i det lilla vattendraget, som ligger nära sin källa och där föroreningar inte späds ut lika mycket. Ett större vattendrag hyser också flera olika nischer som gör att flera taxa kan finna en miljö där de kan trivas och reproducera sig. Bäckvattenbaggar är en vanlig föroreningskänslig grupp som överlag varit dåligt representerad i Råån. I biflödena och Rååns övre del noterades de endast fåtaligt och på två lokaler i biflödena saknades de helt. Antalet individer av bäckvattenbaggar hade ökat sedan 23 vid Sireköpinge (pkt 22) och en liten ökning av antalet individer noterades i biflödena. År 2 saknades bäckvattenbaggar helt på fem lokaler. Sedan dess har bäckvattenbaggar etablerats vid tre nya lokaler. På lokaler med en bra och varierad botten, som många av lokalerna i Rååns avrinningsområde har, förväntar man sig ett större antal individer och arter av bäckvattenbaggar. Föroreningsgraden i huvudfåran bedömdes vid alla dess provpunkterna som måttlig enligt Danskt faunaindex, vilket beror på den höga näringsbelastningen i vattensystemet. Undantaget var den nya meanderslingan i Vallåkra som erhöll bedömningen svag påverkan. Föroreningsgraden i biflödena bedömdes vara måttlig till betydlig. Tostarpsbäcken och Tjutebäcken bedömdes vara måttligt påverkade. Borgenbäcken, Härslövsbäcken, Kövlebäcken och Lussebäcken bedömdes vara betydligt påverkade av förorening. Naturvärdet Naturvärdet i huvudfåran var vid alla lokaler förutom vid Raus som erhöll bedömningen naturvärde. Råån vid Halmstad och Gantofta saknade helt naturvärdespoäng. Naturvärdet i biflödena Borgenbäcken och Tjutebäcken bedömdes som. I Tostarpsbäcken, Härslövsbäcken, Kövlebäcken samt Lussebäcken var naturvärdet. Tjutebäcken saknade poäng i naturvärdesindex. I huvudfåran vid Raus noterades även i år det mycket ovanliga kräftdjuret Proasellus coxalis. De senaste åren har individantalet av arten varit något lägre än tidigare. En annan intressant art som noterades var bäcksländan Capnia bifrons. Arten noterades med tre individer, fördelat på två lokaler i årets undersökning, Antalet individer har varierat mellan undersökningarna. Capnia bifrons har noterats i skånska vattendrag norr om Råån; Vegeån, Rönneå och på Hallandsåsen samt i östra Skåne, men inte i något av de sydvästskånska vattendragen. Två rödlistade arter noterades, nattsländan Tinodes pallidulus samt kräftdjuret Proasellus coxalis. Båda tillhör enligt rödlistan 2 kategori DD, vilket innebär att man inte anser sig ha tillräcklig kunskap om artens utbredning och populationsstatus. Enligt den nya rödlistan 25 kommer Proasellus coxalis att klassas som starkt hotad (EN). Denna klassning grundar sig på att artens enda kända lokaler i Sverige är i Råån vid Raus samt i Stensåns utflöde vid Båstad. Tre arter som betraktas som ovanliga i ett regionalt perspektiv noterades, snäckorna Gyraulis crista och Valvata cristata samt bäcksländan Capnia bifrons. På åtta av de elva lokalerna noteras någon rödlistad eller ovanlig art. Snäckorna Gyraulis crista och Valvata cristata noterades på fyra respektive två lokaler. Kräftdjuret Proacellus coxalis påträffades liksom tidigare år vid Raus. Bäcksländan Capnia bifrons noterades vid Vallåkra och i Kövlebäcken. Nattsländan Tinodes pallidulus påträffades på tre lokaler (se tabell 6). Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

15 Råån Tabell 6. Förekomst av rödlistade och ovanliga arter på 8 provpunkter i Rååns vattensystem 24. I tabellen redovisas antalet påträffade individer av respektive art. Art 22 Råån, Sire 24 Råån, Vall 26 Råån, Raus 23 Tost 25 Borg 5 Härs 6 Kövl 1 Luss Summa individer Rödlistade, klass DD Kräftdjur Proasellus coxalis 5 5 Nattsländor Tinodes pallidulus Ovanliga arter Snäckor Gyraulus crista Valvata cristata 8 8 Bäcksländor Capnia bifrons Antal arter Jämförelse med tidigare undersökningar Alla lokaler i huvudfåran hade år 24 ett något lägre artantal än år 23, förutom i Råån vid Sireköpinge som hade samma artantal som förra året. Lokalen i Sireköpinge hade ett artantal som ligger över medelantalet för åren Lokalen i Gantofta hade ett lägre artantal än medel, övriga lokaler hade ungefär ett artantal i nivå med medel. Fyra av lokalerna i biflöden uppvisade år 24 ett lägre artantal än 23. Dock hade Tostarpsbäcken och Lussebäcken ett högre artantal. Båda lokalerna hade ett artantal som var högre än medelartantalet för åren 2-24 liksom Tjutebäcken. Borgenbäcken hade ett artantal under medel, Kövlebäcken och Härslövsbäcken hade ett artantal på nivå med medelantalet arter. Antal taxa Antal arter i huvudfåran Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Figur 8. Antal taxa i huvudfåran i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

16 13 Råån 24 Antal taxa Antal arter i biflödena Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 9. Antal taxa i biflödena i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna På flera lokaler har individantalet ökat mellan år 23 och 24 och då är det framför allt dagsländan Baetis rhodani som ökat i antal. Baetis rhodani är den dominerande arten på sex av de elva lokalerna. Huvudfåran De båda lokalerna i huvudfårans övre del, Halmstad och Sireköpinge har båda förbättrats från betydlig föroreningspåverkan till att nu ha bedömts ha en måttlig föroreningspåverkan två år i rad. Lokalen i Halmstad har ett ganska jämnt artantal år från år, förutom år 23 då artantalet var högre. Lokalen i Sireköpinge har en uppåtgående trend när det gäller artantalet och här noterades undersökningens högsta artantal år 24. Lokalen i Vallåkra, i de mellersta delarna av Råån, nådde inte riktigt upp till de resultat som visades här 23, men ungefär i nivå med åren Föroreningspåverkan bedömdes vara svag 24. Åsträckan grävdes om 1997 för att ansluta till en äldre meanderslinga. Lekgrus, sten och block har lagts i och förbättrat bosubstratet. Påverkan av de åtgärder som är gjorda är svåra att bedöma då inga provtagningar finns från tiden före åtgärderna gjorts. Lokalerna i Rååns nedre delar, Gantofta och Raus, bedömdes vara måttligt påverkade av förorening, liksom vid flertalet tidigare undersökningstillfällen. Artantalet i Råån vid Raus håller sig på en ganska jämn nivå mellan undersökningarna. Lokalen vid Gantofta visar en nedåtgående trend när det gäller artantalet, förutom toppåret 23. Biflödena i de övre delarna Tostarpsbäcken visade på en positiv utveckling. Artantalet har blivit högre för varje år. Tostarpsbäcken bedömdes för första gången vara måttligt föroreningspåverkad. Lokalen har vid samtliga tidigare undersökningar bedömts vara betydligt påverkad. Även Tjutebäcken bedömdes i år vara måttligt föroreningspåverkad. Vid de tidigare undersökningarna 2-22 bedömdes lokalen vara betydligt påverkad. Artantalet var strax under medel för åren Biflödena i de mellersta delarna Härlövsbäcken, håller en jämn nivå. Lokalen bedömdes vara betydligt påverkad av förorening. Härslövsbäcken har haft samma bedömning vid varje undersökning. Artantalet har varit i stort sett det samma varje år. Även Kövlebäcken bedömdes vara betydligt föroreningspåverkad. Lokalen har Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

17 Råån pendlat mellan måttlig och betydlig påverkan. Artantalet har också pendlat något. Borgenbäcken bedömdes 24 vara betydligt påverkad av förorening, liksom tidigare år, förutom vid undersökningen 23 då lokalen bedömdes vara starkt påverkad av förorening. Artantalet var mycket lågt 24, lägre än vid de tidigare undersökningarna. Det finns ingenting som tyder på någon förbättring på lokalen. Bottenfaunan är i stort sett utslagen, endast mycket tåliga arter återfinns här. Biflödet i de nedre delarna Lussebäcken bedömdes ha en betydlig påverkan av förorening. Det är samma bedömning som tidigare år, förutom 22 då lokalen bedömdes vara måttligt påverkad. Artantalet har varit ganska lika mellan de olika undersökningarna. Till skillnad från alla andra lokaler hade lokalen ett lägre artantal 23 än 24. Föroreningsindex Föroreningspåverkan År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 1 Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 1. Föroreningsindex/påverkan vid de olika provpunkterna för varje år. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

18 15 Råån 24 Bilagor

19 Råån Bilaga 1 Bilaga 1. Vattenföring vid Bröddebacken Dygnsflöden vid SMHI s vattenföringsstation Bröddebacken (Stn ) i Råån 24. m 3 /s 25, 2, 15, 1, 5,, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Övriga flödesuppgifter från Bröddebacken 24. m 3 /s Månadsmedelflöden Januari 1,25 Februari 4,75 Mars 2,18 April,84 Maj,39 Juni,34 Juli 1,66 Augusti,37 September,38 Oktober 1, November 2,71 December 3,36 Kommentar Årsmedelvärde 1,6 Minvärde,16 1 juni Maxvärde 22,2 4 februari Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

20 Bilaga 2 17 Råån 24 Bilaga 2. Resultat av vattenanalyser Ämneskoncentrationer (halter) vid Görarpsdammen (provpunkt 8) och beräknade ämnestransporter vid Rååns mynning 24. Halter av analyserade ämnen Medel Tot-N Tot-P TOC (µg/l) (µg/l) (mg/l) ,8 Ramlösaån Påarp Max ,7 Helsingborg Bårslöv Öresund 8 Gantofta Ekeby Råån Vallåkra Årstransport (ton) Tot-N 6 Tot-P 6, TOC 25 Tågarp 2 4 km Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

21 Råån Bilaga 3 Bilaga 3. Metodik - bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Birgitta Bengtsson stått för provtagningen. Susanne Malmgren och Marcus Malmborg utförde sorteringsarbetet. Jan Pröjts, Cecilia Holmström och Ann Nilsson har utfört de taxonomiska bestämningarna och Ann Nilsson har sammanställt resultaten. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 28191, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat 11 provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 6 och 12 oktober 24 med den s k sparkmetoden (efter SIS-metod SS-28191). Metodiken följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier ( ). Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om bredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, kantvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har 2 % av provet tagits ut för räkning av mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta). Endast djur som förekom med minst 5 individer räknades upp med den faktor som kvoten mellan total provvolym/delprovvolym utgjort. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom beräkningsmetoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt mycket antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

22 Bilaga 3 19 Råån 24 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

23 Råån 24 2 Bilaga 3 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

24 Bilaga 3 21 Råån 24 Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (2) Rödlistade arter i Sverige 2 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 115 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σn i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

25 Råån Bilaga 3 BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att phvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Danskt Fauna-index (DFI) Klass Benämning Shannons diversitetsindex ASPTindex Surhetsindex EPTindex 1 Mycket index >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

26 Bilaga 3 23 Råån 24 Bilaga 3. Litteratur Referenser Dahl, J Effects of stream fishes with different foraging strategies on benthic prey. Avdeln. för limnologi, ekologiska institutionen vid Lunds universitet. In prep. Dahl, J. & Greenberg, L Impact on stream benthic prey by benthic vs drift feeding predators: a meta-analysis. Oikos 77: Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Engblom E. & Lingdell P-E Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? SNV PM Engblom E. & Lingdell P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? En studie av försurnings- och föroreningsförhållanden. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 2. Rödlistade arter i Sverige 2. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Kirkegaard I., Wiberg-Larsen P., Jensen I, Iversen T.M. och Mortensen E Biologisk bedömmelse af vandlöbskvalitet. Metode til anvendelse på vandlöbsstationer i Vandmiljöplanens overvågningsprogram. Danmarks Miljöundersögelser. Teknisk anvisning fra DMU nr 5. Silkeborg. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

27 Råån Bilaga 3 Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 61. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund

28 Bilaga 4 25 Bottenfauna i Råån Provpunktsvis redovisning I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning version 1: Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Starkt hotad (EN) Sårbar (VU) Missgynnad (NT) Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 2. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 115 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

29 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Halmstad SKA-Råå21 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Svalöv Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 3 m SV Halmstads by, ca 2 m uppströms vägbro Lokal lämplig för provtagning: bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 22% Baetis rhodani, 19% Pisidium sp., 17% måttligt hög måttligt måttligt lågt mycket måttligt Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Ann Nilsson/C.Holmstr Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 1 dagsländefamilj 3 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: Erpobdella, Sialis, Psychodidae Snäckor: - B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur 6,3 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 1 Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D1 1 Sand: D2 2 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Träd: Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var måttligt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom snäckor. Sötvattensmärlan Gammarus pulex och dagsländan Baetis rhodani var de talrikaste arterna. Båda är typiska i små jordbrukspåverkade bäckar med näringsinnehåll. Även det höga individantalet tyder på detsamma. Ett fåtal syrgaskrävande individer noterades, bäcksländan Nemoura avicularis, bäckvattenbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari samt nattsländan Rhyacophila nubila. Bäcksländan Capnia som noterades i fjor, återfanns inte i år. Föroreningspåverkan bedömdes vara måttlig, liksom i fjor. Ovanliga arter saknades. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 4, obetydlig ,3 4, obetydlig ,9 4, obetydlig ,5 5, obetydlig 5 måttlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig Ekologgruppen i Landskrona AB

30 Bilaga 4 27 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 21. Råån, Halmstad Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,7 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata , Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex , Pacifastacus leniusculus 3 1 1, VATTENKVALSTER Hydracarina ,8 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr ,7 Baetis rhodani , Baetis vernus ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis , SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus , Elmis aenea , Limnius volckmari ,2 MEGALOPTERA Sialis lutaria , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,1 Hydropsyche angustipennis ,3 Hydropsyche siltalai ,2 Hydropsyche sp ,2 Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilidae ,2 Silo pallipes , TVÅVINGAR Diptera Tipulidae ,1 Neolimnomyia sp , Pilaria sp , Pericomini ,1 Simuliidae ,4 Chironomidae , Tabanidae ,1 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 31 INDIVIDANTAL Individantal/m

31 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Sireköpinge SKA-Råå22 Provdatum: Lokaltyp: Å Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt hög lågt lågt mycket måttligt Dominerande taxa: Hydropsyche siltalai, 27% Chironomidae, 18% Baetis sp., 1% Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Svalöv Läge: strax nedströms Sireköpinge kyrkogård Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Jan Pröjts Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer 4 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Snäckor: B/P index: 2p Erpobdella, Sphaerium, Radix, Psychodidae Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 4 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur 4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: D3 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: D1 1 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D1 alm Barrskog: Hed: Buskar: D3 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D2 1 Beskuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Ovanliga arter: Gyraulus crista, 3p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 3p Kommentarer: Artantalet var, 4 taxa liksom i fjor. Lokalen var den artrikaste i årets undersökning, men ändå tydligt näringspåverkad. Av de viktigare djurgrupperna saknades bäcksländor. Den filtrerande nattsländan Hydropsyche siltalai var dominerande i bottenfaunasamhället. Den relativt renvattenkrävande nattsländan Lepidostoma hirtum var också talrik. Av övriga renvattenkrävande djur noterades bäckvattenbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari, i år med något flera individer än vid de tidigare undersökningarna. Andra krävande arter som noterades var nattsländorna Rhyacophila nubila och ett ex av Goera pilosa. Även några smutsvattenindikerande arter noterades såsom igeln Erpobdella octoculta, musslan Sphaerium sp. m fl. Lokalen gavs bedömningen måttlig föroreningspåverkan. Bedömningen har pendlat mellan betydlig och måttlig påverkan sedan år 2. Den ovanliga snäckan Gyraulus crista återfanns även i år. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,3 4, obetydlig ,9 4, obetydlig 5 måttlig ,4 4, obetydlig ,2 4, obetydlig 5 måttlig ,4 5, obetydlig 5 måttlig 3 Ekologgruppen i Landskrona AB

32 Bilaga 4 29 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 22. Råån, Sireköpinge Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa ,1 VIRVELMASKAR obest Turbellaria Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,2 Glossiphonia sp , Helobdella stagnalis , Theromyzon tessulatum , Erpobdella octoculata ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 Sphaerium sp ,7 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica/labiata ,2 Bathyomphalus contortus ,1 Gyraulus albus ,1 Gyraulus crista ,1 Hippeutis complanatus ,1 Ancylus fluviatilis ,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,8 VATTENKVALSTER Hydracarina , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria ,1 Baetis gemellus-gr ,1 Baetis rhodani ,3 Baetis sp ,4 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus , Hydraena gracilis ,1 Hydraena riparia 5 1 1, Elmis aenea ,6 Limnius volckmari ,6 Oulimnius tuberculatus ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,3 Tinodes waeneri , Polycentropus flavomaculatus ,1 Hydropsyche angustipennis ,3 Hydropsyche siltalai ,1 Hydroptila sp ,2 Lepidostoma hirtum ,2 Apatania sp , Goera pilosa , TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Pericomini , Chironomidae ,5 Ceratopogonidae ,1 ANTAL TAXA 4 INDIVIDANTAL Individantal/m

33 Råån 24 3 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Vallåkra i ny meanderslinga SKA-Råå24 Provdatum: Lokaltyp: Å Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 19% Chironomidae, 16% Baetis sp., 13% Naturligt/grävt: naturligt måttligt hög måttligt mycket Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: ca 5 m nedströms landsvägsbron, slingans övre del Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: A Nilsson/C.Holmström Antal prov: 5 Tid/prov (s): Separerade prover: Ja Provsträcka (m) Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 5 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 3,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: D2 1 Grovdetritus: D1 2 Sand: D3 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 3 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: Mossor: Fina block: Makroalger: D1 2 Grova block: Veg utanför Bottentyp: Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Blandskog: Kalhygge: Våtmark: Åker: Hed: Hällmark: Blockmark: Artif mark: Beskuggning (-3): 1 Föroreningspåverkan: svag Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 2 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Musslor: Asellus aquaticus Snäckor: B/P index: 2p Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D2 al Buskar: D3 al Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: Dom. markanvändning: jordbruksbygd Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Ovanliga arter: Capnia bifrons, 3p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: Tätortsmiljö: Nej 3p Kommentarer: Artantalet var måttligt, strax över nivån för åren 99-2, men betydligt under fjorårets toppnotering. Alla viktiga djurgrupper noterades förutom iglar. Dagsländorna Baetis rhodani och Baetis sp. dominerade bottenfaunan tillsammans med fjädermygglarverna (Chironomidae). Några föroreningskänsliga arter noterades, bäckvattenbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Goera pilosa. I fjorårets undersökning tillkom några arter av både dag- och nattsländor och artantalet var relativt inom dessa grupper. Flera av dessa arter återfanns inte i årets undersökning, antalet dagsländearter minskade från 8 till 4 och antalet nattsländor minskade från 12 till 9 arter. Lokalen nådde inte upp till fjorårets goda resultat utan bedömdes vara svagt påverkad av förorening. En ovanlig bäckslända, Capnia bifrons, noterades. Den dök upp första gången 23. Naturvärdet bedömdes som. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 5, obetydlig 5 betydlig ,1 5, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 5 måttlig ,5 6, obetydlig 5 måttlig ,7 6, obetydlig 7 obetydlig ,6 6, obetydlig 6 svag 3 mycket Ekologgruppen i Landskrona AB

34 Bilaga 4 31 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 24. Råån, Vallåkra Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,4 Eiseniella tetraedra , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,9 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,3 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica 1 1, HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemerella ignita , Baetis gemellus-gr ,3 Baetis rhodani ,4 Baetis vernus , Baetis sp ,4 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis ,3 Hydraena riparia 5 1 1, Elmis aenea ,5 Limnius volckmari ,8 Oulimnius tuberculatus ,2 Oulimnius sp ,8 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,3 Rhyacophila sp ,2 Tinodes waeneri , Polycentropus flavomaculatus ,2 Hydropsyche angustipennis ,4 Hydropsyche pellucidula ,4 Hydropsyche siltalai ,5 Lepidostoma hirtum ,1 Goera pilosa ,1 Athripsodes sp ,1 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,2 Simuliidae ,5 Chironomidae , Empididae , Limnophora sp ,2 ANTAL TAXA 33 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 286

35 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Gantofta SKA-Råå7 Provdatum: Lokaltyp: Å Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt hög måttligt lågt mycket måttligt Dominerande taxa: Hydropsyche siltalai, 27% Caenis rivulorum, 17% Chironomidae, 9% Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: Ca 4 m nedströms landsvägsbro Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Cecilia Holmström Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p Indikatorgrupper, renvatten: 2 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Försurn.känslig sländart: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Nej Provsträcka (m) Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 8 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 6 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 8 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,3 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur 11,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: D2 1 Fina block: 1 Makroalger: D1 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: D2 1 Träd: D1 al Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Artantalet var måttligt, det lägsta som noterats på lokalen. Av viktigare djurgrupper saknades iglar och bäcksländor. De dominerande arterna var nattsländan Hydropsyche siltalai, dagsländan Caenis rivulorum och fjädermygglarverna Chironomidae, i nämnd ordning. Det är samma dominans som vid de senaste undersökningarna. Av renvattenkrävande arter noterades bäckvattenbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari samt nattsländan Rhyacophila nubila. Antalet arter av dagsländor var mindre än tidigare år, endast 3 arter mot normalt 5-7arter. Jämfört med tidigare år har lokalen inte förändrats nämnvärt, vad gäller påverkansgraden för organisk förorening. Lokalen bedömdes även i år att vara måttligt påverkad av förorening. Inga av de ovanliga arterna som noterades i fjor återfanns i årets undersökning. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 5, obetydlig 4 måttlig ,8 5, obetydlig 5 måttlig ,8 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 5 måttlig ,4 5, obetydlig 5 måttlig Ekologgruppen i Landskrona AB

36 Bilaga 4 33 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 7. Råån, Gantofta Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 Eiseniella tetraedra ,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,1 Theodoxus fluviatilis ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,7 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum ,7 Caenis sp , Baetis gemellus-gr ,2 Baetis rhodani ,5 Baetis sp ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Elmis aenea ,9 Limnius volckmari ,4 Oulimnius tuberculatus ,2 Oulimnius sp ,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,2 Rhyacophila sp , Tinodes waeneri , Polycentropus flavomaculatus , Hydropsyche angustipennis ,1 Hydropsyche pellucidula ,2 Hydropsyche siltalai ,6 Hydroptila sp , Lepidostoma hirtum ,4 Athripsodes cinereus , Athripsodes sp ,1 TVÅVINGAR Diptera Simuliidae , Chironomidae ,4 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA 27 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 313

37 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Raus kyrka SKA-Råå26 Provdatum: Lokaltyp: Å Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttlig mycket lågt lågt mycket måttligt Dominerande taxa: Hydropsyche siltalai, 18% Hydropsyche angustipennis, 17% Gammarus pulex, 15% Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Läge: ca 2 m uppströms landsvägsbro, S Raus kyrka Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Cecilia Holmström Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 3 dagsländefamiljer 3 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Elmis aenea, Limnius Gammarus: 3p volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Musslor: Sphaerium, Radix Snäckor: B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 8 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 12 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),4 m Vattentemperatur 11,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D3 1 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D3 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D1 avenbok Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 6p Rödlistade arter: Proasellus coxalis (DD), 6p Kommentarer: Artantalet var. Av viktiga djurgrupper saknades bäcksländor. De filtrerande nattsländorna Hydropsyche siltalai och Hydropsyche angustipennis samt sötvattensmärlan Gammarus pulex dominerade bottenfaunan, så som de senaste åren. Bland renvattenindikatorerna kan nämnas bäckvattenbaggarna som förekom relativt rikligt. Även smutsvattenindikerande arter noterades så som sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus samt igeln Erpobdella octoculata. Asellus aquaticus noterades i ett något högre antal än året tidigare. Asellus aquaticus är konkurrent till kräftdjuret Proasellus coxalis, som visar på en nedåtgående trend ( ). Proasellus coxalis gav 6 poäng i naturvärdesindex och därmed bedömdes lokalen ha ett naturvärde. Ingen stor förändring har skett på lokalen jämfört med tidigare provtagningar. Lokalen har en näringspåverkad prägel. Föroreningspåverkan bedömdes vara måttlig liksom i fjor. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 4, obetydlig 4 måttlig , 4, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 6 svag ,2 4, obetydlig 5 måttlig ,7 5, obetydlig 5 måttlig 6 Ekologgruppen i Landskrona AB

38 Bilaga 4 35 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 26. Råån, uppströms Raus kyrka Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 Erpobdella octoculata ,8 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,6 Sphaerium sp ,6 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,1 Radix balthica/labiata ,2 Planorbis planorbis ,1 Ancylus fluviatilis ,4 Acroloxus lacustris ,1 Theodoxus fluviatilis ,7 Bithynia tentaculata ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,4 Proasellus coxalis ,6 Gammarus pulex ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,2 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum , Heptagenia sulphurea ,1 Baetis gemellus-gr ,5 Baetis rhodani ,9 Baetis sp ,5 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena riparia 5 1 1,1 Elmis aenea ,8 Limnius volckmari ,7 Oulimnius tuberculatus , Oulimnius sp ,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Tinodes waeneri ,1 Hydropsyche angustipennis ,6 Hydropsyche siltalai ,3 Lepidostoma hirtum ,6 Limnephilidae ,2 Athripsodes aterrimus ,3 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Simuliidae ,3 Chironomidae ,3 Empididae ,1 Limnophora sp ,9 ANTAL TAXA 37 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 885

39 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tostarpsbäcken, Arhill SKA-Råå23 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 1 m uppströms landsvägen mellan Ottap och Härslöv Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt hög måttligt lågt lågt mycket måttligt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 44% Gammarus pulex, 16% Hydropsyche siltalai, 11% Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Cecilia Holmström Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj 2 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: 3p aenea, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Erpobdella, Radix, Psychodidae Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),3 m Vattentemperatur 5,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 1 Mossor: D1 1 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D1 avenbok bok Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 6p Rödlistade arter: Tinodes pallidulus (DD), 6p Kommentarer: Artantalet var måttligt, något högre än tidigare år. Dagsländan Baetis rhodani fanns i stort antal och dominerade bottenfaunasamhället. Även sötvattensmärlan Gammarus pulex var talrik. Baetis rhodani och Gammarus pulex är typiska i jordbrukspåverkade små skånska bäckar. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom bäcksländor. Av de renvattenkrävande bäckvattenbaggarna noterades Oulimnius tuberculatus för första gången och Elmis aenea var representerad med något flera individer än under åren Nattsländan Rhyacophila nubila noterades också för första gången på lokalen. Rhyacophila nubila är känslig för organisk förorening men klarar av att leva i näringspåverkad miljö. Lokalen bedöms vara måttligt föroreningspåverkad. Tidigare har lokalen bedömts vara betydligt påverkad. Den rödlistade nattsländan Tinodes pallidulus noterades även i årets undersökning. Lokalen kunde därmed ges bedömningen naturvärde. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,3 4, obetydlig ,5 4, obetydlig ,1 4, obetydlig ,4 5, obetydlig ,6 5, obetydlig 5 måttlig 6 Ekologgruppen i Landskrona AB

40 Bilaga 4 37 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 23. Tostarpsbäcken Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum ,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,8 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata , Erpobdella octoculata ,1 MUSSLOR Bivalvia Sphaeriidae , Pisidium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica/labiata ,1 Ancylus fluviatilis ,2 Bithynia tentaculata ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,4 VATTENKVALSTER Hydracarina , HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr ,1 Baetis rhodani ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp ,1 Elmis aenea ,4 Oulimnius tuberculatus , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,2 Rhyacophila sp , Tinodes pallidulus ,1 Plectrocnemia conspersa ,1 Hydropsyche angustipennis ,2 Hydropsyche siltalai ,7 Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilidae ,1 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,1 Pericomini ,1 Simuliidae ,5 Chironomidae ,6 Empididae ,1 ANTAL TAXA 29 INDIVIDANTAL Individantal/m

41 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tjutebäcken, Bälteberga SKA-Råå3 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 7 m N Bälteberga gods, ca 1 m nedströms landsvägen Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 33% Chironomidae, 17% Baetis sp., 13% måttligt hög måttligt lågt lågt mycket måttligt Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Marcus Malmborg Artbestämning: A Nilsson/C.Holmström Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 2 familjer husbyggare Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Försurn.känslig sländart: 3p aenea, Limnius volckmari Gammarus: 3p Bäckbaggar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Iglar: Asellus aquaticus, Erpobdella, Radix, Psychodidae Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 6 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),3 m Vattentemperatur 5,1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D3 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: D1 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D1 ask kastanj Barrskog: Hed: Buskar: D3 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 3 Beskuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Antalet arter var måttligt. Av viktigare djurgrupper saknades bäcksländor, iglar och snäckor noterades endast med en individ vardera. I undersökningen 23 noterades sex dagsländearter, år 24 fanns endast två arter av släktet Baetis. Dessa var dock talrika och dominerade bottenfaunasamhället. Av renvattenkrävande arter noterades nattsländan Rhyacophila samt bäckvattenbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari. Både Rhyacophila och Elmis förekom i större antal än tidigare år. De föroreningståliga fjädermygglarverna, Chironomidae, var också talrika. Resultatet visade på en tydlig näringspåverkan. Föroreningspåverkan bedömdes som måttlig. Ovanliga eller rödlistade arter saknades och naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde , 4, obetydlig , 4, obetydlig ,1 5, obetydlig ,1 5, obetydlig 5 måttlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig Ekologgruppen i Landskrona AB

42 Bilaga 4 39 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 3. Tjutebäcken Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,3 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata , MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,4 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica/labiata , KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr ,8 Baetis rhodani ,1 Baetis sp ,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis , Elodes sp , Elmis aenea ,7 Limnius volckmari , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,6 Rhyacophila sp ,2 Tinodes waeneri ,1 Tinodes sp ,1 Plectrocnemia conspersa ,2 Hydropsyche angustipennis , Hydropsyche siltalai ,9 Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilidae ,3 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,2 Pericomini , Simuliidae ,4 Chironomidae ,6 Ceratopogonidae , Empididae ,1 ANTAL TAXA 26 INDIVIDANTAL Individantal/m

43 Råån 24 4 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Borgenbäcken, gångbron SKA-Råå25 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 85 m NV Vallåkra station, nedströms gångbro i ravinen Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Hydracarina, 38% Oligochaeta övriga, 25% Chironomidae, 2% mycket lågt låg måttligt mycket lågt mycket lågt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Jan Pröjts Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 7p - Indikatorgrupper, renvatten: 1 familj husbyggare Gammarus Försurn.känslig sländart: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Gammarus: 3p Radix Bäckbaggar: - Iglar: - Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur 4,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D1 ask al Barrskog: Hed: Buskar: D2 hagtorn Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D3 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Ovanliga arter: Gyraulus crista, 3p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 3p Kommentarer: Artantalet var mycket lågt, ännu lägre än vid de tidigare undersökningarna. Flera viktiga djurgrupper saknades helt, iglar, bäcksländor, dagsländor och bäckvattenbaggar. De föroreningståliga vattenkvalstren (Hydracarina), glattmaskarna (Oligochaeta) samt fjädermygglarverna (Chironomidae) dominerade bottenfaunan till 83 %. Den dåliga diversiteten syns på ett mycket lågt ASPT-index. Shannon-index har uppnått poäng så att det klassas som måttligt. Detta beror på det låga individantalet. Renvattenkrävande djur saknades helt. Den ovanliga snäckan Gyraulus crista noterades dock även vid årets undersökning. Naturvärdet bedömdes som. Lokalen visade liksom tidigare år en till stor del utslagen bottenfauna. Det dåliga resultatet tyder på att lokalen påverkas kraftigt av upprepade störningar eller läckage av något slag, eller möjligen bristande sommarflöde. Lokalen har förutsättningar för en mera rik och varierad bottenfauna. Lokalen bedömdes vara betydligt påverkad av förorening. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,4 4, obetydlig ,5 4, obetydlig ,2 3, obetydlig ,6 4, obetydlig 3 stark ,3 4, obetydlig 3 Ekologgruppen i Landskrona AB

44 Bilaga 4 41 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 25. Borgenbäcken Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,6 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,9 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica/labiata ,2 Gyraulus crista ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex ,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,7 NATTSLÄNDOR Trichoptera Limnephilidae ,8 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,4 Chironomidae ,8 ANTAL TAXA 9 INDIVIDANTAL Individantal/m 2 252

45 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Härslövsbäcken, Vallåkra SKA-Råå5 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: uppstr landsvägsbro vid skolan i Vallåkra Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 36% Gammarus pulex, 22% Simuliidae, 14% lågt hög måttligt lågt mycket lågt mycket lågt Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Jan Pröjts Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 1 - Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 2 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Ancylus Försurn.känslig sländart: 3p fluviatilis Gammarus: 3p Bäckbaggar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Iglar: Asellus aquaticus, Erpobdella, Radix, Psychodidae Musslor: Snäckor: B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),1 m Vattentemperatur 4,1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 1 Mossor: D1 1 Fina block: Makroalger: D2 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D3 Våtmark: Artif mark: D1 3 Övrigt: Åker: D2 1 Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 6p Rödlistade arter: Tinodes pallidulus (DD), 6p Kommentarer: Artantalet var lågt, i nivå med de tidigare undersökningarna. Av de viktiga djurgrupperna saknades bäcksländor och bäckvattenbaggar. Dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärlan Gammarus pulex dominerade bottenfaunasamhället liksom de senaste åren. Dessa arter är typiska vid jordbrukspåverkade lokaler. Några exemplar av den känsliga nattsländan Rhyacophila noterades åter i årets undersökning. I övrigt saknades renvattenindikerande arter. Den rödlistade nattsländan Tinodes pallidulus noterades även i undersökningen 24. Den gav 6 poäng i naturvärdesindex och därmed kunde naturvärdet bedömas som. Lokalen har inte förändrats nämnvärt under fem år som provtagning har skett, artantalet har ungefär varit det samma och föroreningspåverkan bedömdes liksom tidigare år till betydlig. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,7 5, obetydlig ,9 5, obetydlig ,7 5, obetydlig ,5 4, obetydlig ,6 5, obetydlig 6 Ekologgruppen i Landskrona AB

46 Bilaga 4 43 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 5. Härslövsbäcken Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica/labiata ,1 Ancylus fluviatilis ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,6 VATTENKVALSTER Hydracarina , HOPPSTJÄRTAR Collembola ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr , Baetis rhodani , NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata ,1 Rhyacophila sp ,1 Tinodes pallidulus , Hydropsyche siltalai ,4 Lepidostoma hirtum ,8 Limnephilidae , Apatania sp ,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Pericomini , Simuliidae ,5 Chironomidae ,5 Ceratopogonidae , Empididae ,1 Limnophora sp , ANTAL TAXA 23 INDIVIDANTAL Individantal/m

47 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Kövlebäcken, Västregård SKA-Råå6 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 25 m V Västregård, vid domänreservat, nedströms damm Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 63% Gammarus pulex, 12% Chironomidae, 7% måttligt hög lågt lågt lågt mycket lågt Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Marcus Malmborg Artbestämning: Jan Pröjts Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p Indikatorgrupper, renvatten: 1 bäcksländesläkte 1 dagsländefamilj 1 familj husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: 3p aenea, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: Iglar: Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Musslor: Sphaerium, Radix, Psychodidae Snäckor: B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 1,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur 4,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D3 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 2 Mossor: D1 2 Fina block: 1 Makroalger: D2 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 3 Gräs/äng: Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 hassel Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D3 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D2 1 Beskuggning (-3): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Ovanliga arter: Gyraulus crista, 3p Valvata cristata, 3p Capnia bifrons, 3p Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 9p Kommentarer: Artantalet var måttligt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade, av bäcksländor fanns det dock endast en individ. Dagsländan Baetis rhodani dominerade bottenfaunan, med ett stort antal individer. Det förekom sju olika snäckarter, men däremot endast två dagsländearter. Flera smutsvattenindikerande arter/djurgrupper noterades t ex sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus, igeln Erpobdella octuculata, musslan Sphaerium, m fl. Av renvattenkvrävande arter noterades bäckvattenbaggen Elmis aenea, nattsländesläktet Rhyacophila samt bäcksländan Capnia bifrons, alla representerade med endast någon/några enstaka individer. Föroreningspåverkan bedömdes vara betydlig, liksom tidigare år. Tre ovanliga arter noterades, snäckorna Gyraulus crista och Valvata cristata samt bäcksländan Capnia bifrons. Naturvärdet kunde därmed bedömas som. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,5 4, obetydlig ,3 4, obetydlig 4 måttlig ,3 4, obetydlig ,8 4, obetydlig ,1 4, obetydlig 9 Ekologgruppen i Landskrona AB

48 Bilaga 4 45 Råån 24 ARTLISTA Provpunkt 6. Kövlebäcken Provt.datum Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,4 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,2 Sphaerium sp ,1 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica/labiata ,4 Bathyomphalus contortus ,1 Gyraulus albus ,6 Gyraulus crista ,1 Planorbis planorbis ,1 Ancylus fluviatilis ,1 Valvata cristata ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,9 Gammarus pulex ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr ,1 Baetis rhodani ,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons , SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis , Elodes sp ,2 Elmis aenea ,3 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata , Rhyacophila nubila , Rhyacophila sp , Hydropsyche angustipennis , Hydropsyche siltalai ,4 Limnephilidae , Micropterna sequax , TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,1 Limoniidae , Pericomini ,4 Simuliidae , Chironomidae ,1 Empididae ,8 Limnophora sp , ANTAL TAXA 32 INDIVIDANTAL Individantal/m

49 Råån Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Lussebäcken, Nya Humlegården SKA-Råå1 Provdatum: Koordinater x: y: Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 3 m NO Nya Humlegården, ca 3 m nedströms grusväg Lokal lämplig för provtagning: bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 3% Baetis sp., 24% Gammarus pulex, 22% måttligt hög måttligt lågt lågt mycket lågt Försurningspåverkan: obetydlig Provtagning: Birgitta Bengtsson Sortering: Susanne Malmgren Artbestämning: Cecilia Holmström Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 1 Indikatorgrupper, renvatten: 1 dagsländefamilj 2 familjer husbyggare Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Försurn.känslig sländart: 3p aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus Musslor: Snäckor: - B/P index: 2p Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Separerade prover: Ja Provsträcka (m) 1 Metod: Handbok för miljöövervakn Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur 12,3 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D1 2 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D2 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: D1 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substrat: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 1 Gräs/äng: Träd: D1 al Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D2 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 3 Beskuggning (-3): 3 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Påverkan B: Påverkan C: Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 6p Rödlistade arter: Tinodes pallidulus (DD), 6p Kommentarer: Antalet arter var måttligt. Av de viktigare djurgrupperna saknades bäcksländor och iglar. Dagsländan Baetis rhodani samt små Baetis dominerade bottenfaunasamhället tillsammans med sötvattenmärlan Gammarus pulx. Dessa arter är typiska i små vattendrag i jordbruksbygder. Renvattenkrävande arter representerades av några individer av bäckvattenbaggen Elmis aenea, skalbaggen Elodes sp., nattsländorna Rhyacophila sp. samt Lype phaeopa. Sju nattsländearter noterades, vilket är bra på en lokal med hög näringsbelastning. Föroreningsgraden bedömdes vara betydlig. Den rödlistade nattsländan Tinodes pallidulus noterades även i årets undersökning och gav lokalen 6 poäng i naturvärdesindex. Lokalens naturvärde kunde därmed bedömas som. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 4, obetydlig ,1 4, obetydlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig ,4 4, obetydlig ,6 5, obetydlig 6 Ekologgruppen i Landskrona AB