VATTENUNDERSÖKNINGAR 2003
|
|
- Kristina Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Råån VATTENUNDERSÖKNINGAR 23 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND April 24
2 Råån 23 Råån Vattenundersökningar 23 Innehåll sidan Sammanfattning...1 Uppdraget...2 Genomförandet...2 Undersökningens omfattning...2 Nederbörd, temperatur och vattenföring...3 Transporter av kväve, fosfor och kol...5 Metodik...5 Resultat...5 Kemiska analyser...7 Metodik...7 Resultat...7 Flödesviktade halter för kväve och fosfor...9 Bottenfauna...1 Resultatsammanställning...1 BILAGOR 1. Vattenföring vid Bröddebacken Resultat av vattenanalyser Metodik bottenfauna Resultat bottenfauna...23 Rapporten är författad av Ann Nilsson, Ekologgruppen Uppdragsgivare: Rååns vattendragsförbund Landskrona April 24 Omslag: Tostarpsbäcken, Arhill, pkt 23. Foto: Birgitta Bengtsson Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: mailbox@ekologgruppen.com Landskrona HEMSIDA: TELEFON: TELEFAX:
3 Sammanfattning 1 Råån 23 Vattenkontrollen i Rååns vattensystem 23 har omfattat en provstation; Råån vid Görarpsdammens utlopp, där veckoprover tagits. Proverna har blandats flödesproportionellt till månadsprover och analyserats på nitratkväve, totalkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC). Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna. Väderåret 23 var varmt och ganska torrt. Årsmedelvärdet för temperaturen i Helsingborg 23 var 8,4 C, vilket är,8 C över årsnormalen för , 7,6 C. Årsnederbörden var 652 mm, vilket kan jämföras med normalvärdet för samma period, 737 mm. Maj var den nederbördsrikaste månaden medan februari var den nederbördsfattigaste. Vattenföringen under 23 vid SMHI s station i Bröddebacken var i medeltal,9 m 3 /s, vilket är lägre än normalt, 1,4 m 3 /s, för åren Januari och december var högflödesmånader, medan det lägsta flödet uppmättes i augusti. Transporten av kväve, fosfor och TOC var som störst under januari, maj, november och december. Totalt visar undersökningen på en transport av 29 ton kväve, 2 ton fosfor och 12 ton kol (TOC) från Råån till Öresund under 23. Årstransporten 23 av kväve, fosfor och TOC var betydligt lägre än medelvärdet för perioden Arealkoefficienterna (transporten fördelat på antalet ytenheter) i avrinningsområdet 23 var 15 kg kväve och,12 kg fosfor/hektar och år. Halterna av kväve var högst under januari, maj samt i november-december. Fosforhalterna var som högst i juli. Halterna av TOC av var som högst under juni-juli. Årsmedianvärdena 23 för kväve- och fosforhalterna ligger under medelvärdet för perioden och TOC-halten ligger strax över medelvärdet. Bottenfaunan undersöktes liksom 2, 21 och 22 på elva lokaler, fem i huvudfåran och sex i biflöden. Totalt noterades 99 taxa, vilket är det högsta under de fyra undersökningsåren. Artrikaste lokal var Råån i Vallåkra i den nya meanderslingan med 42 taxa, artfattigast var Borgenbäcken med endast 12 taxa. Lokalerna bedömdes som obetydligt (Råån, Vallåkra i ny meanderslingan) via måttligt, betydligt till starkt påverkade av organiska föroreningar, vilket indikerar att djurlivet är tydligt påverkat av näringsbelastningen i vattendragen. Situationen var tydligast i biflödena men här kan bottenfaunan även vara påverkad av uttorkning under vissa perioder under året. Naturvärdet var eller, ingen lokal uppnådde mycket naturvärde enligt tillämpat naturvärdesindex. Tio ovanliga arter påträffades i årets undersökning; fem snäckarter, två nattsländor, en dagslända och en bäckslända samt kräftdjuret Proasellus coxalis. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
4 Råån 23 Uppdraget 2 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från 23 års vattenundersökningar i Råån, som utförts på uppdrag av Rååns vattendragsförbund. Undersökningsprogrammet har under 23, när det gäller vattenkemi, omfattat en provpunkt (Görarpsdammens utlopp). I enlighet med uppdraget har denna rapport inriktats på ren resultatredovisning och kommentarerna till resultaten är därför fåordiga. Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna, fem i huvudfåran och sex i biflödena. Genomförandet Personal vid Vattenverket i Helsingborgs kommun, har svarat för veckoprovtagningen i Görarpsdammen. Kemianalyserna har utförts av LMI, Helsingborg. Ekologgruppen har stått för bearbetning och redovisning av resultatet. Ekologgruppen har även genomfört provtagning av bottenfaunan samt sortering, bestämning och analys av resultaten. Undersökningens omfattning Rååns vattendragsförbunds kontrollprogram för 23 har omfattat en provpunkt för vattenkemi; Görarpsdammens utlopp (stationsnummer 8). Denna är belägen i Helsingborgs kommun i Rååns huvudfåra omedelbart väster om väg E6, och har koordinaterna; x(norr) 6212, y(öster) Provtagningsfrekvensen är ett prov per vecka. Veckoproverna har efter årsslutet blandats flödesproportionellt till månadsprover och analyserats med avseende på: nitratkväve (NO 2+3 -N) totalkväve (tot-n) totalt organiskt kol (TOC) totalfosfor (tot-p) Bottenfaunan undersöktes på 11 provpunkter, enligt tabell 1. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Råån 23. Provpunkt Vattendrag Namn Koordinat X Koordinat Y Kommun Datum 21 Råån Halmstad Svalöv Råån Sireköpinge Svalöv Råån Vallåkra I ny meanderslinga Helsingborg Råån Gantofta Helsingborg Råån uppströms Raus kyrka Helsingborg Tostarpsbäcken Arhill Helsingborg Tjutebäcken Bälteberga Helsingborg Borgenbäcken uppströms gångbron Helsingborg Härslövsbäcken Vallåkra Helsingborg Kövlebäcken Västregård Helsingborg Lussebäcken Nya Humlegården Helsingborg Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
5 3 Råån 23 Påarp 1 Helsingborg Bårslöv Gantofta Öresund Råån Vallåkra 3 23 Ekeby 21 Tågarp km Figur 1. kta provpunkter i Rååns avrinningsområde 23. Vid provpunkt 8 har kemiska parametrar analyserats. På övriga provpunkter har bottenfaunan undersökts. Undersö Nederbörd, temperatur och vattenföring Uppgifter om nederbörds- och temperaturförhållanden under 23 har inhämtats från SMHI's station Helsingborg. Uppgifter om vattenföring har erhållits från SMHI's vattenföringsstation (nr ) Bröddebacken, som är belägen i Råån nedströms Gantofta, se bilaga 1. Den totala nederbörden per månad, månadsmedeltemperaturen och månadsmedelvattenföring i förhållande till normalvärden redovisas i figur 2. I Helsingborg 23, var årsnederbörden 652 mm, vilket var mindre än 22 (849 mm) och även mindre än normalvärdet för perioden , 737 mm. Det föll mer nederbörd än normalt under april-maj och juli-augusti, övriga månader fick mindre nederbördsmängd än normalt. Maj var den månad som hade störst nederbördsmängd, 95 mm. Den torraste månaden var februari, då regnade det endast 1 mm. 23 var ännu ett år i raden med varmare temperatur än normalt. Årsmedelvärdet var 8,4 C, vilket var mindre än 22 (8,9 C) men ändå,8 C över årsnormalen för Två månader hade temperaturer under det normala, februari och oktober. Den varmaste månaden var juli med en medeltemperatur på 18,6 C, medan februari var kallast med 2,4 C. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
6 Råån 23 4 Årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken var,9 m 3 /s, vilket var mindre än årsmedelvattenföringen för åren , 1,4 m 3 /s. Januari och december var de månader med högst flöden, medelvattenföringen var då ca 2,1 m 3 /s. Det högsta dygnsflödet, 8,8 m 3 /s inträffade den 25 maj. Det var lägre flöden än normalt alla månader förutom i maj. (I juni var flödet ungefär det samma som medelvärdet). Den lägsta dygnsvattenföringen,7 m 3 /s, registrerades den och den 26 augusti. Figur 2. Månadsnederbörd och månadsmedeltemperatur i Helsingborg 23 i relation till normalvärden samt månadsmedelvattenföringen 23 och medelvärden för perioden vid SMHI's station Bröddebacken i Råån. temperatur C JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 23 NORMAL , 2,5 nederbörd mm vattenföring m³/s 2, 1,5 1, 2 1,5 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 23 NORMAL , JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 23 MEDEL Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
7 5 Råån 23 Transporter av kväve, fosfor och kol Metodik De transportberäkningar som utförts gäller kväve, fosfor och TOC i huvudfåran för Rååns utlopp till Öresund. Beräkningarna är baserade på månadsmedelvärden för vattenföringen från Bröddebacken (arealvägd relation x 1,28). De halter som utnyttjats vid beräkningarna av kväve och fosfor har erhållits av månadsprover från Görarpsdammen, sammansatta av flödesproportionellt blandade veckoprov (se vidare nedan under Kemiska analyser). Resultat Transportberäkningarna redovisas i tabell 2, bilaga 2 samt i figurerna 3 och 4. Tabell 2. Ämnestransporter från Råån till Öresund 23. Månad Flöde TOC NO3-N Tot-N Tot-P milj. m 3 /mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån jan 7, ,34 feb 2, 6, ,15 mar 2,2 5, ,5 apr 1,3 5,9 7,4 8,7,9 maj 4, ,35 jun 1,1 5,4 4,9 5,9,1 jul,7 3,9 1,8 2,3,1 aug,3 1,3,4,5,2 sep,9 4, 3,9 4,5,1 okt,9 3,7 3,5 4,,9 nov 3, ,46 dec 6, ,43 Totalt 23, ton ,3 Transporterna av kväve, fosfor och kol (TOC) under 23 var störst under högflödesmånaderna januari, maj, november och december. Under dessa månader transporterades 7 % av årets TOCmängd och fosfor ut till Öresund och 8 % av kvävemängden. Ämnestransporterna 23 var betydligt lägre än 22. För TOC motsvarar årets transport ungefär den låga mängd som transporterades år 21. För kväve och fosfor får man gå tillbaka till 1996 för att hitta en lägre transport. Arealkoefficienterna (transporten fördelat på antalet ytenheter, hektar), i avrinningsområdet var under 23: 15 kg kväve,,12 kg fosfor och 6 kg TOC/hektar och år. Enligt SNV s bedömningsgrunder var förlusterna av kväve år 23 höga och förlusterna av fosfor var måttligt höga. I medeltal för åren var kväveförlusterna mycket höga och fosforförlusterna höga.(se tabell 3). Tabell 3. Arealspecifik förlust av kväve och fosfor inom Rååns avrinningsområde (193 ha) 21-23, medelvärdet under de tre åren, samt SNV s klassning enligt rapport Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Råån, utloppet i Öresund 21 21, , ,12 Medel, 3 år 25 5 mycket,27 4- höga förluster höga förluster Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
8 Råån 23 6 Figur 3. Månadstransporten av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund 23. Tot-N ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot-P ton,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec TOC ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 4. Årstransporter av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund under perioden , samt medelvattenföringen från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken. Transportvärdena för perioden har hämtats från årsrapporterna 199, VBB VIAK, samt 1991 och framåt från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 1986 och Att den höga transporten av TOC 1994 beror på analysfel, kan inte uteslutas Tot-N,ton vattenföring, m3/s ton m 3 /s ,4 2, 1,6 1,2,8,4, 14 Tot-P,ton vattenföring, m3/s ton m 3 /s 2,8 6 TOC,ton vattenföring, m3/s ton 211 m 3 /s 3, ,4 2, 1,6 1,2,8, ,5 2, 1,5 1,, , , Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
9 Kemiska analyser 7 Råån 23 Metodik Proverna har tagits varje vecka och frysts direkt efter provtagningen. Efter årets slut och efter det att vattenföringsuppgifter erhållits från SMHI (stn Bröddebacken) har proverna tinats och, i proportion till vattenflödet under den vecka som proverna tagits, blandats till 12 st månadsprover. Samma dag som proverna tinats och blandats har dessa inlämnats till analyslaboratoriet LMI i Helsingborg. LMI är ett laboratorieföretag ackrediterat av Swedac (ackrediteringsnummer 1292). Analyserna har utförts enligt följande metoder: moment metod (Svensk Standard nr) KRUT-kod TOC IM CORG-TI NO 2+3 -N IM NO23N-NT Tot-N IM NTOT-NT Tot-P IM PTOT-NA Resultat Analysresultaten redovisas i tabell 4, bilaga 2 samt i figurerna 5 och 6. Tabell 4. Ämneskoncentrationer i prover från Görarpsdammens utlopp i Råån 23. Vattenföringsuppgifter utgör månadsmedelvärden som räknats fram (arealvägd relation, x 1,7) från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken. Månad Vattenföring TOC NO3-N Tot-N Tot-P m 3 /s mg/l µg/l µg/l µg/l Metod, SS nr: Januari 2,2 3, Februari,6 3, Mars,9 2, April,5 4, Maj 1,8 4, Juni,4 5, Juli,3 5, Augusti,1 4, September,4 4, Oktober,4 4, November 1,6 4, December 2,4 4, Medianvärde 4, Medelvärde 1, 4, Min-värde 2, Max-värde 5, Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
10 Råån 23 8 Kvävehalterna i de flödesproportionellt blandade månadsproverna var som högst i januari, maj samt i slutet av året november-december. Den högsta totalkvävehalten, 12 1 µg/l, uppmättes i november. Under lågflödesmånaderna, juni-oktober, var kvävehalterna låga. Andelen nitratkväve var mycket hög, i medeltal under året utgjorde nitratkvävet nästan 9 % av totalkvävet. Under lågflödesmånaderna juli och augusti var andelen nitratkväve lägre. Fosforhalterna var som högst i juli då halten låg på 14 µg/l, men halterna var höga (mer än 1 µg/l) även i september och november. Halterna av TOC av var som högst under juni-juli. Årsmedianvärdena 23 för kväve- och fosforhalterna ligger under medelvärdet (för medianvärdena) för perioden och TOC-halten ligger strax över medelvärdet Figur 5. Totalkväve- (N), totalfosfor- (P) och totalt organiskt kol (TOC) halter i Görarpsdammen (stn 8) i Råån 23. Analyserna är utförda på månadsprover som beretts av flödesproportionellt blandade veckoprover µg/l Tot-N jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot-P µg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec TOC mg/l 6, 5, 4, 3, 2, 1,, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
11 9 Råån 23 Figur 6. Årsmedianvärden för totalkväve (N), 14 totalfosfor (P) och kol (TOC), under perioden , i Råån vid Görarpsdammen (stn 8) 12 samt årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken. 1 Medianvärdena för perioden har 8 hämtats från årsrapporterna 199, VBB VIAK, 6 samt 1991 och framåt från Ekologgruppen. TOC 4 har ej analyserats 1986 och Att den höga halten av TOC 1994 beror på analysfel, kan inte 2 uteslutas. Tot-N, ug/l vattenföring, m3/s µg/l m 3 /s 2, ,4 2, 1,6 1,2,8,4, Tot-P, ug/l vattenföring, m3/s µg/l m 3 /s 3, ,5 2, 1,5 1,,5, TOC, mg/l vattenföring, m3/s mg/l 23 m 3 /s 3, ,6 2,3 2, 1,7 1,3 1,,7,3, Flödesviktade halter för kväve och fosfor Vattenföringen under året påverkar halterna av kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom flödesviktade halter, där årstransporten divideras med årsmedelvattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. De flödesviktade halterna för Råån under perioden , visar på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor (se figur 7). Tendensen till sjunkande fosforhalter kan även iakttas i andra västskånska vattendrag, men när det gäller kväve är trendlinjen för dessa tämligen vågrät. Att Råån skiljer sig med en nedåtlutande trendlinje för kväve förklaras av de jämfört med de andra ovanligt höga flödesviktade halterna i början av perioden. Figur 7. Flödesviktade halter för kväve och fosfor i Råån Trend för totalkväve i Råån tot-n, mg/l flödesvägd halt trend tot-p, mg/l Trend för totalfosfor i Råån,4,3,2,1, flödesvägd halt trend Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
12 Råån 23 Bottenfauna 1 Tillämpad undersökningsmetodik och resultatbehandling redovisas i bilaga 3. Provpunktsvis redovisning av resultat med artlistor redovisas i bilaga 4. Resultatsammanställning Allmänt Antalet undersökta bottenfaunalokaler har år 23 uppgått till elva stycken, samma som 2, 21 och 22. Fem lokaler har undersökts i huvudfåran, från Halmstad till Raus. Därtill har provtagning skett i sex biflöden: Tostarpsbäcken, Tjutebäcken, Borgenbäcken, Härslövsbäcken, Kövlebäcken och Lussebäcken. Provtagning har huvudsakligen skett i biflödenas nedre delar. En sammanställning av resultatet kan ses i tabell 5. Totalt noterades 99 taxa i årets undersökning, vilket var något högre än tidigare år; 81 taxa 22, 77 taxa 21 och 72 taxa 2. Under fyraårsperioden har nu totalt 114 taxa påträffats i Råån. Bland djurgrupperna 23 var snäckor artrikast i vattensystemet med 19 taxa, därefter kom nattsländor med 18 taxa och dagsländor med 14 taxa. Huvuddelen av arterna påträffades som vanligt i huvudfåran (86 taxa), något färre i biflödena (64 taxa). Artantalet var vid de 5 lokalerna i huvudfåran, samt i Kövlebäcke. Artrikaste lokalen var i år Rååns huvudfåra vid nya meanderslingan i Vallåkra med 42 taxa. Tostarpsbäcken och Tjutebäcken hade ett måttligt antal taxa medan Härslövsbäcken och Lussebäcken hade ett lågt antal. Borgenbäcken uppvisade liksom tidigare år ett mycket lågt antal taxa i undersökningen (endast 12 taxa). När det gäller antalet individer per grupp var tvåvingar talrikast och utgjorde 26 % av det totala individantalet, följt av nattsländor och kräftdjur. Totalt noterades drygt 24 individer i proverna. Djurtätheten varierade mellan 66 och 45 ind/m 2. Individfattigaste lokal var samtidigt den artfattigaste, nämligen Borgenbäcken. Sju av lokalerna uppnådde ett högre individantal 23 än 22. Tabell 5. Sammanställning av resultat från bottenfaunaundersökningen i Råån 23. Nr Lokal Antal taxa Individ antal/m2 Shindex ASPTindex Förorening Naturvärde Index Bedömning Index Bedömning 21 Råån, Halmstad ,5 5,3 5 måttlig 9 22 Råån, Sireköpinge ,2 4,7 5 måttlig 6 24 Råån, Vallåkra ,7 6,6 7 obetydlig 16 7 Råån, Gantofta ,3 5,3 5 måttlig 9 26 Råån, Raus ,2 4,7 5 måttlig Tostarpsbäcken ,4 5,1 6 3 Tjutebäcken ,1 5,4 5 måttlig 6 25 Borgenbäcken ,5 4,3 3 stark 3 5 Härslövsbäcken ,5 4,7 3 6 Kövlebäcken ,8 4, Lussebäcken ,4 4,7 3 Föroreningspåverkan Betecknande för näringsbelastade vattendrag är frånvaro eller låg förekomst av renvattenkrävande arter i förhållande till smutsvattengynnade. I Råån märks detta genom frånvaro av bäcksländor samt förekomst av endast tåliga arter inom grupperna dag- och nattsländor. Speciellt i biflödena märks Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
13 11 Råån 23 näringspåverkan genom ett lägre artantal. I de mindre vattendragen ges inte samma förutsättningar som i ett större vattendrag. Miljön är inte lika stabil. Kraftiga regn och höga vattenflöden ger större påverkan i ett mindre vattendrag. Ett vattendrag med liten tillrinning kan också riskera att torka ut under en sommar med låg nederbörd. Alla former av utsläpp ger en större påverkan i det lilla vattendraget, som ligger nära sin källa och där föroreningar inte späds ut lika mycket. Ett större vattendrag hyser också flera olika nischer som gör att flera taxa kan finna en miljö där de kan trivas och reproducera sig. Bäckvattenbaggar är en grupp som överlag varit dåligt representerade. I biflödena och Rååns övre del noterades de endast fåtaligt och på två lokaler saknades de helt. Antalet arter av bäckvattenbaggar har varit ungefär det samma under de fyra år som lokalerna har provtagits. År 2 saknades bäckvattenbaggar helt på 5 lokaler. Sedan dess har bäckvattenbaggar etablerats vid tre nya lokaler. På lokaler med en bra och varierad botten, som många av lokalerna i Rååns avrinningsområde har, förväntar man sig ett större antal individer och arter av bäckvattenbaggar. Föroreningsgraden i huvudfåran bedömdes vara måttlig, enligt Danskt faunaindex, förutom i den nya meanderslingan i Vallåkra som bedömdes som obetydligt påverkad. Meanderslingan i Vallåkra har tidigare år bedömts som måttligt påverkad, men visade på en positiv utveckling med ett betydligt bättre resultat år 23. Lokalen i Gantofta visade på samma resultat som tidigare år. De båda lokalerna i Rååns övre del, Halmstad och Sireköpinge visade på ett något bättre resultat än i fjor då de bedömdes som betydligt påverkade. Endast en lokal i huvudfåran visade på ett sämre resultat, lokal 26, vid Raus kyrka. År 22 bedömdes lokalen vara svagt föroreningspåverkan. I årets undersökning nådde resultaten inte upp till denna bedömning, utan återgick till bedömningen måttlig. Detta kan rymmas inom måttet för en naturlig årsvariation, för en lokal som ligger på gränsen mellan olika bedömningar. Föroreningsgraden i biflödena bedömdes vara måttlig till stark. Tjutebäcken gavs bedömningen måttligt påverkad, en liten förbättring jämfört med tidigare år. I Borgenbäcken bedömdes föroreningspåverkan vara stark, en liten försämring jämfört med tidigare år. Övriga lokaler i biflödena bedömdes vara betydligt påverkade av förorening. Härslövsbäcken, Tostarpsbäcken och Kövlebäcken visade på samma föroreningsgrad som i fjor. Lussebäcken nådde inte upp till det lite bättre resultatet som redovisades år 22, utan bedömdes åter som betydligt påverkad. Naturvärdet Naturvärdet i huvudfåran var vid alla lokaler. Ingen lokal erhöll bedömningen mycket naturvärde (> 16 naturvärdespoäng). Nya meanderslingan i Vallåkra som visade ett positivt resultat i årets undersökning, har tidigare haft 3 naturvärdespoäng, nu fick lokalen 16 poäng. Det höga värdet beror främst på tillkomsten av flera ovanliga arter samt ett diversitetsindex. Naturvärdet i biflödena Borgenbäcken, Härslövsbäcken samt Lussebäcken bedömdes som. Övriga biflöden; Tostarpsbäcken, Tjutebäcken och Kövlebäcken bedömdes ha ett naturvärde. Alla lokaler fick någon poäng i naturvärdesindex. I huvudfåran vid Raus noterades även i år det mycket ovanliga kräftdjuret Proasellus coxalis. De senaste åren har individantalet av arten varit något lägre än tidigare. En annan intressant art som noterades var bäcksländan Capnia bifrons. Arten noterades inte i undersökningen 22, men fanns väl representerade 23 med 54 individer spridda på tre lokaler, 21 och 2 noterades endast 4 individer vardera. Capnia bifrons har noterats i skånska vattendrag norr om Råån; Vegeån, Rönneå och på Hallandsåsen samt i östra Skåne, men inte i någon av de sydvästskånska vattendragen. Hela 1 ovanliga arter noterades, det var tydligt fler än i de tidigare undersökningarna. Alla lokaler kunde notera någon ovanlig art. Till exempel nattsländan Tinodes pallidulus, som enbart noterats i Tostarpsbäcken tidigare, noterades även i huvudfåran vid Vallåkra och Gantofta samt i biflödena Härslövsbäcken och Lussebäcken. I år noterades tre ovanliga arter som inte tidigare påträffats i Rååns avrinningsområde; snäckorna Physella sp. och Valvata piscinalis samt dagsländan Baetis macani. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
14 Råån Snäckan Bithynia leachii har noterats i avrinningsområdet tidigare, men inte på någon av de lokaler som finns med i det aktuella provtagningsprogrammet. Nattsländan Apatania muliebris noterades på flera lokaler i år. Arten noterades i Tjutebäcken år 2 och i Tirupsbäcken år 1999 (ej med i aktuellt provtagningsprogram), då bestämningen av dessa var osäker räknades de ej med bland de ovanliga arterna. Inga rödlistade arter noterades. Tabell 6. Förekomst av ovanliga arter i 11 provpunkter i Rååns vattensystem 23. I tabellen redovisas antalet påträffade individer av respektive art. Alla tillhör hotkategorin ovanliga arter. Art 21 Råån, Halm 22 Råån, Sire 24 Råån, Vall 7 Råån, Gant 26 Råån, Raus 23 Tost 3 Tjut 25 Borg 5 Härs 6 Kövl 1 Luss Summa individer Snäckor Bithynia leachii Gyraulus crista Physella sp. 1 1 Valvata cristata Valvata piscinalis Kräftdjur Proasellus coxalis Dagsländor Baetis macani 1 1 Bäcksländor Capnia bifrons Capnia sp. 2 2 Nattsländor Apatania muliebris Tinodes pallidulus Antal ovanliga arter Jämförelse med tidigare undersökningar Alla lokaler i huvudfåran hade år 23 det högsta artantalet, som uppnåtts på respektive lokal under åren 2-23, se figur 8. De båda lokalerna i Rååns övre del, Halmstad och Sireköpinge, visade en tydligt uppåtgående trend med högre och högre artantal för varje år. På de nedre lokalerna, Gantofta och Raus, har artantalet varit mera likartat mellan åren och trendlinjen är mestadels vågrät. Även flera biflöden uppvisade år 23 det högsta artantalet under fyraårsperioden. Två lokaler avviker från denna trend, det är de två biflöden med generellt sämre resultat, Borgenbäcken och Lussebäcken. I dessa bäckar syns inte någon ökning av antalet arter. Borgenbäcken uppvisar ungefär samma artantal genom åren, medan Lussebäcken uppvisar en negativ trend med det lägsta artantalet år 23. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
15 13 Råån Antal taxa Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus 4 35 Antal taxa Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 8. Antal taxa i bottenfaunaundersökningarna 2-23 i Rååns vattensystem. Övre diagrammet visar lokaler i huvudfåran, och undre diagrammet biflödena. På flera lokaler har individantalet ökat mellan år 22 och 23 och då är det framför allt sötvattensmärlan Gammarus pulex, musslor och dagsländor som har ökat något. Det har inte skett några stora förändringar vad det gäller föroreningspåverkan mellan åren, förutom vid nya meanderslingan i Vallåkra. Tidigare år har påverkan av förorening här bedömts vara måttlig och år 23 bedömdes påverkan vara obetydlig. Vid en jämförelse mellan resultaten år 23 och år 2 har de båda lokalerna i övre Råån, Halmstad och Sireköpinge, förbättrats från betydligt påverkad till måttligt. De båda lokalerna i nedre Råån, Raus kyrka och Gantofta, har samma bedömning. I biflödena har Härslövsbäcken, Lussebäcken och Kövlebäcken samma bedömning år 23 som år 2. Tjutebäcken har ett något bättre resultat år 23 jämfört med tidigare år, från betydligt påverkad till måttligt. Borgenbäcken som tidigare bedömts som betydligt påverkad, fick i år bedömningen starkt påverkad av förorening. Små skillnader i påverkansgrad som inte entydigt visar på en trend mot sämre eller bättre resultat, liksom skillnader i antal djur mellan olika år, beror i många fall på naturliga mellanårsvariationer, beroende på temperatur, väder och vattenföring. Den gångna sensommaren var varm, vilket i det stora hela varit gynnsamt för djurlivet i ån. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
16 Råån Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
17 Bilaga 1 15 Råån 23 Bilaga 1. Vattenföring vid Bröddebacken Dygnsflöden vid SMHI s vattenföringsstation Bröddebacken (Stn ) i Råån 23. m 3 /s 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Övriga flödesuppgifter från Bröddebacken 23. m 3 /s Månadsmedelflöden Januari 2,4 Februari,6 Mars,83 April,51 Maj 1,64 Juni,4 Juli,26 Augusti,11 September,33 Oktober,33 November 1,48 December 2,26 Kommentar Årsmedelvärde,91 Minvärde, , 26 augusti Maxvärde 8,84 25 maj Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
18 Råån Bilaga 2 Bilaga 2. Resultat av vattenanalyser Ämneskoncentrationer (halter) vid Görarpsdammen (provpunkt 8) och beräknade ämnestransporter vid Rååns mynning 23. Resultat av vattenanalyser, Råån 23 Halter av analyserade ämnen Medel Tot-N Tot-P TOC (µg/l) (µg/l) (mg/l) ,2 Ramlösaån Påarp Max ,6 Helsingborg Bårslöv Öresund 8 Gantofta Ekeby Råån Vallåkra Årstransport (ton) Tot-N 29 Tot-P 2,3 TOC 12 Tågarp 2 4 km Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
19 Bilaga 3 17 Råån 23 Bilaga 3. Metodik - bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Birgitta Bengtsson stått för provtagningen. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna. Ann Nilsson har sammanställt resultaten. Marcus Malmborg, Susanne Malmgren och Maja Holmström utförde sorteringsarbetet. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS och SS EN 27828, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat elva punkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 23 oktober samt 4 november 23 med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS28191). Metodiken följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier ( ). Vid varje provpunkt togs 5 sparkprov à,2 m 2 över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. De olika delproverna har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de övriga miljöer som fanns på lokalen, t ex kantvegetation, block, grenar, ren sand. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration på ca 7 %. En skiss över vattendraget och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, åkantsvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter en noggrann sortering av hela provet har 2 % av materialet sökts igenom under mikroskop (4x förstoring) för räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta). Endast djur som förekom med minst 5 individer räknades upp med den faktor som kvoten mellan total provvolym/delprovvolym utgjort. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprov. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom beräkningsmetoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer normalt med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt mycket antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
20 Råån Bilaga 3 Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa ger 1 poäng och mer än 4 taxa ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Vi har i denna undersökning ändrat beteckningen ingen eller obetydlig påverkan till obetydlig påverkan samt modifierat klassindelningen något, och benämner provpunkter med 6-7 indexpoäng måttligt påverkade, samt justerat upp gränsen för obetydlig påverkan från > 6 till > 7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan > 7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt ofta utvecklas samhällen med många filtrerande organismer, vilka i hög grad kan påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. I sjöar görs ofta ingen bedömning av organisk påverkan eftersom den interna produktionen av organiskt material är stor och det är svårt att bedöma eventuell yttre påverkan av organisk förorening. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
21 Bilaga 3 19 Råån 23 Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, igeln Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M. 1996) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR och EN ger 16 poäng/art, kategori VU och NT ger 6 p/art Antal taxa: ger 1 poäng, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon): 2,9-3, ger 1 p, >3, ger 3 p Raritet (ej rödlistade arter): varje ovanlig art (se nedan) ger 3 p* * 3 p har valts, vilket är ett avsteg från Sundberg, I. m fl 1996 där 6 p/art ges. Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket naturvärde Högt naturvärde - <6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har identifierats och klassificerats enligt Gärdenfors (2) Rödlistade arter i Sverige 2 Artdatabanken, SLU. Rödlistans olika kategorier anges nedan: RE CR EN VU NT Den svenska rödlistans kategorier Regionally Extinct (Försvunnen) Critically Endangered (Akut Hotad) Endangered (Starkt Hotad) Vulnerable (Sårbar) Near Threatened (Missgynnad) Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
22 Råån 23 2 Bilaga 3 Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med drygt 14 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. Diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = Σn i /N x log n i /N, där n i = antalet individer av arten S i och N = totala antalet individer av alla arter S1+S2+S3+S4. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Indexpoängen för Shannon-index och ASPT-index har bedömts enligt följande (efter Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. SNV rapport 4913): Vattendrag Benämning Mycket index Shannonindex ASPT-index >3,71 >6,9 Högt index 2,97-3,71 6,1-6,9 Måttligt index 2,22-2,97 5,3-6,1 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5,3 Mycket lågt index 1,48 4,5 Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
23 Bilaga 3 21 Råån 23 Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Ehnström, B. Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å Rödlistade evertebrater i Sverige Databanken för hotade arter. Statens lantbruksuniversitet. Uppsala. Engblom E. & Lingdell P-E Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? SNV PM Engblom E. & Lingdell P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden?. En studie av försurnings- och föroreningsförhållanden. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 2. Rödlistade arter i Sverige 2. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Kirkegaard I., Wiberg-Larsen P., Jensen I, Iversen T.M. och Mortensen E Biologisk bedömmelse af vandlöbskvalitet. Metode til anvendelse på vandlöbsstationer i Vandmiljöplanens overvågningsprogram. Danmarks Miljöundersögelser. Teknisk anvisning fra DMU nr 5. Silkeborg. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. SNV rapport Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
24 Råån Bilaga 3 Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Svensson, B.S Akvatiska Dipter-larver i Sverige. Bestämningsnyckel för familjer, Tipulidae Cylindrotomidae & Limoniidae. Stencil. Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
25 Bilaga 4 23 Råån 23 Bilaga 4. Resultat - bottenfauna Provpunktsvis redovisning av bottenfaunaresultat, provpunktsbeskrivning, resultatkommentarer och artlista I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. Provpunktsbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat till vänster och den kompletta artlistan till höger. Totala antalet individer av förekommande taxa samt andelen i % av provets totala individantal redovisas i artlistan. Vattenhastighet redovisas som en siffra - 3, där = stilla ( m/s), 1 = lugnt (<,2 m/s), 2 = ström (,2 -,7 m/s) och 3 = fors (>,7 m/s). Omgivande vegetation, vattendragets bottensubstrat och bottenvegetation anges i en skala - 3, där = saknas, 1 = <5 %, 2 = 5-5 % och 3 > 5 %. Provtagningslämplighet anges också. Med bra lokal menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär (t ex mjuk och dyig eller bara består av större block) och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. I det senare fallet anses provet inte vara representativt för ån. Kolumn med beteckningen A anger taxats försurningskänslighet enligt följande: 1 = taxat tål ph <4,5 2 = taxat tål ph 4,5-4,9 3 = taxat tål ph 5,-5,4 4 = taxat tål ph 5,5-5,9 5 = taxat tar skada av ph-värden lägre än 6, Kolumn med beteckningen B anger taxats funktion enligt följande: 1 = filtrerare 2 = detritusätare 3 = predator 4 = skrapare 5 = sönderdelare Kolumn C anger taxats känslighet för organisk/ eutrofierande belastning enligt följande: 1 = taxat har påträffats i höggradig förorenat vatten 2 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4 = taxat är typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5 = taxat har huvudsakligen påträffats i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kolumn D anger taxats hotkategori enligt Gärdenfors U. (ed) 2. Rödlistade arter i Sverige 2, Databanken för hotade arter, Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala. Hotkategorierna är: = försvunnen (RE) 1= akut hotad (CR) 2= starkt hotad (EN) 3= sårbar (VU) 4= missgynnad (NT) Till kategori 5 har de arter förts som är ovanliga ur ett mera regionalt perspektiv. Som underlag till bedömningen har Ekologgruppens databas med för närvarande 134 lokaler använts. Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Ekologgruppen på uppdrag av Rååns vattendragsförbund
Metodik och genomförande - bottenfauna
och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med
Läs merMetodik och genomförande -bottenfauna
Metodik och genomförande -bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat företag. Metodiken följer följande
Läs merProvtagningsprogram 2015
Provtagningsprogram 215 Vattenkemi 1 provpunkt Bottenfaunan 14 provpunkter Kiselalgsfloran 8 provpunkter. Lokal Vattendrag Namn Undersökning Koord X Koord Y Kommun 8 Råån Görarpsdammen vattenkemi 212 131125
Läs merVATTENUNDERSÖKNINGAR 2004
Råån VATTENUNDERSÖKNINGAR 24 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND Ekolog gruppen Konsult inom natur- och miljövård Råån Vattenundersökningar 24 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Ann Nilsson
Läs merBottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014
Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014 20150130 på uppdrag av Helsingborgs stad Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014 Rapporten är upprättad av: Cecilia Holmström Granskning:
Läs merEkologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund
Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Ekologgruppen april 24 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån 23 Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts Foto på framsidan:
Läs merUndersökning av 10 lokaler
Undersökning av 1 lokaler 21-1-19 på uppdrag av Vegeåns Vattendragsförbund Tom sida 1 Bottenfauna i Vegeån 21 Undersökning av 1 lokaler Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson och Ann Nilsson. Granskning:
Läs merInventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
Läs merUndersökning av 10 lokaler
Undersökning av 1 lokaler 21-1-8 på uppdrag av Vegeåns Vattendragsförbund Tom sida Bottenfauna i Vegeån 212 Undersökning av 1 lokaler Bottenfauna i Vegeån 212 Undersökning av 1 lokaler Rapporten är upprättad
Läs merVATTENUNDERSÖKNINGAR 2008
VATTENUNDERSÖKNINGAR 28 Reviderad version 29-6- RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND Råån 28 Rapporten är upprättad av: Ann Nilsson Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merVATTENUNDERSÖKNINGAR 2007
VATTENUNDERSÖKNINGAR 27 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND Råån Vattenundersökningar 27 Rapporten är sammanställd av Ann Nilsson Landskrona Mars 28 Uppdragsgivare: Rååns Vattendragsförbund Omslagsbild: Tostarpsbäcken,
Läs merVATTENUNDERSÖKNINGAR 2010
Råån VATTENUNDERSÖKNINGAR 21 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND Råån 21 Rapporten är upprättad av: Ann Nilsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattendragsförbund Omslagsbild: Råån uppströms
Läs merVATTENUNDERSÖKNINGAR 2009
VATTENUNDERSÖKNINGAR 29 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND Råån 29 Rapporten är upprättad av: Ann Nilsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattendragsförbund Omslagsbild: Tostarpsbäcken (Råå2).
Läs merEkologgruppen. april 2008. på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund
Segeån Recipientkontroll 27 Årsrapport Ekologgruppen april 28 på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund Segeån Recipientkontroll 27 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns vattendragsförbund Ekologgruppen i
Läs merRåån VATTENUNDERSÖKNINGAR 2011 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND
Råån VATTENUNDERSÖKNINGAR 211 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND Råån 211 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattendragsförbund Omslagsbild: Rååån
Läs merÖsterlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar
Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar KLAMMERSBÄCK Klammersbäck vid Lödahus Utsikt från väg 9 söderut mot Klammersbäck Klammersbäck uppströms Torup Faunistiska fakta: Klammersbäck har en renvattenfauna
Läs merRåån VATTENUNDERSÖKNINGAR 2012 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND
Råån VATTENUNDERSÖKNINGAR 212 RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND Råån Vattenundersökningar 212 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar, Birgitta Bengtsson och Cecilia Holmström Granskning: Johan Krook Uppdragsgivare:
Läs merLYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 25 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...
Läs merRåån. Vattenundersökningar Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson. Granskning: Cecilia Holmström. Uppdragsgivare: Rååns vattenråd
RÅÅNS VATTENRÅD Råån Vattenundersökningar 214 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattenråd Omslagsbild: Rååns utlopp i Råå, mars 215. Foto,
Läs merRåån. Vattenundersökningar Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson. Granskning: Cecilia Holmström. Uppdragsgivare: Rååns vattenråd
Rååns Vattenråd Råån Vattenundersökningar 217 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattenråd Omslagsbild: Lussebäcken i Råå (bottenfauna- och
Läs merInventering av källmiljö vid Vällsjön 2014
Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014 2014-04-24 Syfte och uppdrag Syftet har varit att göra noggrannare inventering av den källmiljö som påverkas av detaljplan för Kullbäckstorp 2:2 m fl, Vällkullevägen
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 27 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har
Läs merBiologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015
Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015 Bottenfauna och Vegetation 2015-11-20 på uppdrag av Eslövs kommun Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merBottenfaunaresultat för En sammanfattande redovisning
Bottenfaunaresultat för 2014 En sammanfattande redovisning 2015-04-28 Segesholmsån Julebodaån Lokaler för undersökning av bottendjur Verkaån Klammersbäck Mölleån Rörums norra å Rörums södra å Jättebäckslända
Läs merBottenfaunan i Västra Ringsjön
Bottenfaunan i Västra Ringsjön September 213 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med äldre undersökningar... 4 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning... 7 Bilaga 2.
Läs merNybroån Recipientkontroll 2011
Nybroån Recipientkontroll 211 212-5-2 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån Nybroån Recipientkontroll 211 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström Granskning:
Läs merEkologgruppen. april på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund
Segeån Recipientkontroll 28 Årsrapport Ekologgruppen april 29 på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund Segeån Recipientkontroll 28 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns vattendragsförbund Ekologgruppen i
Läs merÖsterlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar
Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS SÖDRA Å Rörums södra å uppströms Forse Rörums södra å ned Sträntemölla Faunistiska fakta: Rörums södra å har en renvattenfauna som är art- och individrik
Läs merBottenfauna i Malmö stad 2009
Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler 2010-01-22 på uppdrag av Miljöförvaltningen Malmö stad 1 Bottenfauna i Malmö stad 2009 Undersökning av åtta lokaler Rapporten är upprättad av:
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merSegeån. Recipientkontroll 2009 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund
Segeån Recipientkontroll 29 Årsrapport Ekologgruppen april 21 på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund Segeån Recipientkontroll 29 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns vattendragsförbund Ekologgruppen i
Läs merBottenfauna i Ivösjön
Bottenfauna i Ivösjön Undersökning på tio lokaler hösten 2008 Bottenfaunalokal 10 på Ivö. Foto: Jan Pröjts Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström Landskrona 20081120 EKOLOGGRUPPEN
Läs merBottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan
Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merpå uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén
på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merÖsterlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar
Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS NORRA Å Rörums norra å nedströms Skogsdala Faunistiska fakta: Rörums norra å med biflöden har en renvattenfauna som är artrik och mycket individrik
Läs merBudgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs mer0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005
bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön September 211 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Resultat... 2 Jämförelse med äldre undersökningar... 4 Bilaga
Läs merSegeån. Recipientkontroll 2014 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 214 Årsrapport Ekologgruppen april 215 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 214 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund
Läs merKÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Läs merRapport 2010:24. Rapport 2001:01
Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen
Läs merKävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009
Kävlingeån Vattenkontroll 28 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 29 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Björkaån vid Björka (pkt
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merSegeån Recipientkontroll 2017 Årsrapport Ekologgruppen april 2018 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 217 Årsrapport Ekologgruppen april 218 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 217 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund
Läs merSegeån Recipientkontroll 2016 Årsrapport Ekologgruppen april 2017 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 216 Årsrapport Ekologgruppen april 217 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 216 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund
Läs merSegeån. Recipientkontroll 2010 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 21 Årsrapport Ekologgruppen april 211 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 21 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund och
Läs merMedins Havs och Vattenkonsulter AB
Medins Havs och Vattenkonsulter AB Utredningar, fältstudier, biologiska analyser Sötvatten och marina miljöer Verksamhetsansvarig sötvatten Carin Nilsson carin.nilsson@medinsab.se 031-338 35 43 Östra Nedsjön
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merKävlingeån Vattenkontroll 2005
Kävlingeån Vattenkontroll 25 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 26 Omslagsbild: Vy från Vombsjöns nordvästra strand april 25. Foto: Birgitta Bengtsson
Läs merSegeån. Recipientkontroll 2011 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 211 Årsrapport Ekologgruppen april 212 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 211 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund
Läs merKävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008
Kävlingeån Vattenkontroll 27 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 28 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Braån vid Örtofta
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merBottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN 1401-243X
Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad
Läs merSegeån. Recipientkontroll 2012 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 212 Årsrapport Ekologgruppen april 213 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 212 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merSegeån. Recipientkontroll 2013 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 213 Årsrapport Ekologgruppen april 214 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 213 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merBottenfauna och fisk 2014
215-4-3 på uppdrag av Höje å vattenråd Tom sida Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Höje å vattenråd Omslagsbild: En av de undersökta lokalerna (Ny
Läs merVåtmarkers påverkan på rinnande vatten bottenfauna
Våtmarkers påverkan på rinnande vatten bottenfauna - en studie inom Segeåprojektet 25 december 25 på uppdrag av Segeåprojektet Våtmarkers påverkan på rinnande vatten bottenfauna Rapporten är författad
Läs merHÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 2008
HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 28 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Landskrona april 29 Omslag: Höje å vid Nymölle, Maj 28. Foto: Jan Pröjts Ekologgruppen i Landskrona
Läs merBottenfauna i Stockholms län 2004
Medins Sjö- och Åbiologi AB Bottenfauna i Stockholms län 2004 En undersökning av bottenfaunan i 6 sjöar och 17 vattendrag i Stockholms län Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-10-11 Anna Henricsson
Läs merSegeån. Recipientkontroll 2018 Årsrapport. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd
Segeån Recipientkontroll 218 Årsrapport Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Segeån Recipientkontroll 218 Årsrapport Framställt av: www.ekologigruppen.se Slutversion:219-4-29 Uppdragsgivare: Segeåns
Läs merSammanställning av Lagans recipientkontrollprogram
Lagan 2000 22 Bilaga 1 Sammanställning av Lagans recipientkontrollprogram Nr Läge Koordinat RN Kommun Moment (frekvens, ggr/år) - förklaring se nedan 2 Lagan nedstr Laholm 626850-132705 Laholm L1 (12)
Läs merBOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923
rapport 8909666-1612680: 10-01-14 Bottenfauna i Brommasjöarnas sublittoral hösten 2004 sid 1(10) BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923 Råcksta träsk Kyrksjön Bromma kyrka Judarn Lillsjön
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs merIvösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version
Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21 Version 211-11-18 på uppdrag av Ivösjökommittén Tom sida Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund
Tom sida Vattenkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån vid Välingetorp (pkt 9A), oktober
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merTIDAN 1997. Tidans vattenförbund
TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merUlf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter
Bottenfauna Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter Vad är bottenfauna Kan definieras som: Vattenlevande evertebrater (ryggradslösa djur) som kvarhålls i ett såll med masktätheten,5 mm Enligt denna
Läs merBedömningsgrunder för bottenfauna
Bedömningsgrunder för bottenfauna Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2002-03 - 27 Mats Medin Ulf Ericsson Carin Nilsson Iréne Sundberg Per-Anders Nilsson Medins Sjö- och Åbiologi AB Telefon Telefax
Läs merResultat bottenfauna
Vattenkontroll 28 28 - bottenfauna Tabell 1. av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 28, avseende antal taxa (inklusive kvalitativt sökprov), individantal, Shannons diversitetsindex, ASPT-index,
Läs merResultat 2011 bottenfauna
Rönne å - vattenkontroll 211 Resultat 211 bottenfauna Tabell 1. Resultat av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 211. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 491, samt expertbedömning.
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merBiologiska undersökningar i Brönnestadsån
Biologiska undersökningar i Brönnestadsån Resultat från ett NIP-projekt 2005 På uppdrag av Hässleholms kommun Biologiska undersökningar i Brönnestadsån Resultat från ett NIP-projekt 2005 Rapporten är upprättad
Läs merVänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB
Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna
Läs merBottenfauna och fisk 2012
2012-11-30 på uppdrag av Höje å vattenråd Tom sida Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Höje å vattenråd Omslagsbild: En av de undersökta lokalerna
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merBottenfauna i Kalmar län Undersökning av elva vattendrag och fyra sjölitoraler
Bottenfauna i Kalmar län 216 Undersökning av elva vattendrag och fyra sjölitoraler Bottenfauna i Kalmar län 216 Meddelande 217:11 ISSN 3488748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Granskning: Omslagsbild:
Läs merBottenfauna i Gullspångsälven
En inventering utförd i september 2004 av Tina Kyrkander Bottenfauna i Gullspångsälven 2p projekt HT 2004 Vattnet och Miljön Göteborgs Universitet Handledare: Stefan Bydén, Inst. f tillämpad Miljövetenskap
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr
Läs merRapport - Bottenfaunaundersökningar 1999
Rapport - Bottenfaunaundersökningar 1999 Sammanfattning 1999 års bottenfaunaundersökning i Emåns vattensystem har omfattat totalt 54 lokaler, 29 i rinnande vatten och 25 i sjölitoraler. Prover har tagits
Läs merResultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merBottenfauna i Blekinge län 2006
2007:4 Bottenfauna i Blekinge län 2006 Uppföljning av försurnings- och kalkningseffekter i tio vattendrag Rapport, år och nr: 2007/4 Rapportnamn: Bottenfauna i Blekinge län 2006 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs mer