Segeån. Recipientkontroll 2011 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Transkript

1 Segeån Recipientkontroll 211 Årsrapport Ekologgruppen april 212 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

2 Segeån Recipientkontroll 211 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström. Foto på framsidan: Spångholmsbäckens övre delar vid Torup, februari 212. Foto: Jan Pröjts. Landskrona April 212 Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Segeån 211 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Klassning av vattenkvalitet... 3 Inledning... 4 Väderlek och vattenföring... 5 Vattenkemi - vattendragen... 6 Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt... 6 Ljusförhållanden och absorbans... 7 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 7 Näringstillstånd... 8 Vattenkemi - sjöarna... 1 Syretillstånd och organiskt halt... 1 Ljusförhållanden och absorbans... 1 Näringstillstånd Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Fosfor Kväve Arealförlust Trender fosfor och kväve Bottenfauna Klassning av Ekologisk status Vattendrag Sjöar BILAGOR Bilaga 1. Segeåns recipientkontrollprogram Bilaga 2. Metodik vattenföring, transportberäkning, kemiska och biologiska undersökningar... 2 Bilaga 3. Resultat vattenföring Bilaga 4. Resultat kemiska analyser... 3 Bilaga 5. Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Bilaga 6. Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR Bilaga 7. Resultat bottenfauna Bilaga 8. Bedömningsgrunder

4 Segeån 211 Sammanfattning Väder och vattenföring Året var i genomsnitt varmare och blötare än normalt. Vintern medförde tidvis istäckta provpunkter och sjöar. Nederbördsmängderna var ojämnt fördelade under året, med överskott framförallt under juli och augusti. Hösten var ovanligt torr med låga flöden ända in i december. Medelvattenföringen vid Segeåns mynning var 211 ca 3,9 m 3 /s, vilket var något mer än medelflödet. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var tillfredställande vid de flesta provpunkterna under året. Dock noterades en låg syrgashalt i Torrebergabäcken i samband med högflödet i augusti. I sjöarna uppmättes syrgasövermättnad under sommarens planktonblom framförallt i Börringesjön. I Eksholmssjön var syrgashalten tillfredställande vid det enda besöket i augusti. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) uppvisade inga större skillnader upp- och nedströms Svedala reningsverk. Ljusförhållanden Hög grumlighet uppmättes som vanligt vid en del tillfällen i Segeån, som mest i de övre delarna av huvudfåran. Baserat på årmedelvärdet kunde grumligheten betecknas som stark enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder på de flesta provpunkter. Av sjöarna uppvisade Börringesjön lägst siktdjup även 211. I Havgårdssjön var vattnet klarast, som mest var siktdjupet 1,8 m. I jämförelse med perioden 2-21 noterades ganska normalt siktdjup i de flesta av sjöarna, förutom Eksholmssjön, som hade litet siktdjup i augusti. Näringstillstånd I jämförelse med medelvärdet för de elva senaste åren var fosforhalterna i vattendragen 211 ganska låga i de flesta fall. Högst halter noterades under lågflödet i juni. Vad gäller totalkvävehalterna var dessa i medeltal ganska normala-låga. I sjöarna var halterna av fosfor och kväve högst i Börringesjön. I jämförelse med perioden 2-21 var årsmedelhalterna högre än normalt framförallt i Börringesjön, men i övrigt ganska normala. Ämnestransport Transporten av TOC (totalt organiskt kol), fosfor och kväve var måttliga under 211. De största mängderna transporterades ut i Öresund under högflödena i jan-feb och augusti. Totalt beräknas 12 ton fosfor, 47 ton kväve och 15 ton TOC ha förts ut till Öresund via Segeån. Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 211 var,36 kg fosfor och 14 kg kväve per hektar. Bottenfauna Bottenfaunan har liksom tidigare undersökts på två provpunkter upp- och nedströms Svedala reningsverk. Resultatet visade 211 på måttligt artantal på båda lokalerna. Tätheten av djur var samtidigt hög. Enligt Danskt Faunaindex var djurlivet måttligt påverkat av organiska föroreningar på uppströmspunkten och betydligt påverkat på nedströmspunkten. Renvattenkrävande djur, t ex dagsländor var fåtaliga, framförallt på uppströmspunkten. Försurningstillstånd Försurningspåverkan inom området bedöms som obefintlig, då ph under alla årets mätningar legat över neutralpunkten. I Eksholmssjön noterades ett lägre ph-värde (5,8), vilket beror på dess naturligt surare vatten. 2

5 Segeån 211 Klassning av vattenkvalitet Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvaliteten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. För förklaring av klasser, se bilaga 8. Vattendrag Syretillstånd Ljusför- Organiskt Näringstillstånd Bottenfauna hållanden material arealkoefficient Provpunkt min medel 211 medel 211 medel nr läge Syrgashalt Grumlighet TOC fosfor kväve Danskt Fauna- ASPTmg/l FNU mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år index index 1 Segeån, upp AR 4, ,1 2 Segeån, ned AR 5, ,24 8,8 4 5,1 9 Segeån, L. Mölleberga 6, Segeån, Valdemarsro 4, , Spångholmsbäcken, utlopp 3,9 7, b Spångholmsbäcken, Torupsvägen 6,5 7, Spångholmsbäcken, upp damm 7,1 8, Torrebergabäcken,7 8, Risebergabäcken 6,9 6,3 6,8 Sjöar Syretillstånd Ljusförhållanden Organiskt Näringstillstånd material Provpunkt min medel 211 medel 211 medel 211 medel 211 nr läge Syrgashalt Siktdjup Grumlighet TOC fosfor kväve N/P-kvot mg/l m FNU mg/l µg/l µg/l Börringesjön 8,2, Fjällfotasjön 7,7, Yddingen 8,5, Havgårdssjön 6,3 1, Eksholmssjön 7,,4 1,

6 Segeån 211 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Segeån 211 som utförts i enlighet med det kontrollprogram som upprättats av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samråd med länsstyrelsen. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet 211 har varit Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare har varit Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, som består av representanter för de berörda kommunerna (Svedala, Malmö, Burlöv, Vellinge, Trelleborg, Staffanstorp och Lund), Luftfartsverket, vissa dikningsföretag, samt vissa företag. Provtagning, vissa analyser, undersökning av bottenfauna, månadsredovisning samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Analyser av kväve, fosfor, totalt organiskt kol, klorofyll samt absorbans har analyserats av Alcontrol, Malmö. Kontrollen av Segeåns vattensystem har under det gångna året omfattat totalt 14 provpunkter, varav nio i rinnande vatten samt fem sjöar. Data från vattenkontrollen kommer att finnas tillgänglig på Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds hemsida: Provpunkt 1 i Torrebergabäcken under översvämning i augusti 211. Foto: Jan Pröjts. 4

7 m3/s m3/s Segeån 211 Väderlek och vattenföring Vid väderstationen i Malmö uppmättes årsmedeltemperaturen under 211 till 9,1 o C, vilket var tydligt högre än medelvärdet för perioden (7,8 o C). Året var således varmt, med högre medeltemperaturer än normalt under alla månader utom i februari. Speciellt april hade stort temperaturöverskott, med i medeltal ca 4 grader över normalt. I motsats till vintern före var vintertemperaturerna inte onormalt låga under 211, i december noterades istället ett tydligt temperaturöverskott. Provpunkterna var delvis istäckta under februari, men inte i december. Vid Segeåns mynning var årsmedelvattenföringen 211 enligt S-hype-modellen 3,9 m 3 /s, vilket är mer än medelvattenföringen enligt samma modell för åren : 2,7 m 3 /s (data från Tidigare har vattenföringen redovisats enligt PULS-modellen. Beräkningsmodellerna är inte helt överenstämmande. 5 4 Årsmedelvattenföring mynning o C Temperatur i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 211 Normal Den högsta beräknade veckomedelvattenföringen, hela 28 m 3 /s, noterades i vecka 6 i början av februari. Årets lägsta vattenföring i vecka 48 med,57 m 3 /s. Nederbörden 211 mättes till totalt 739 mm, vilket är tydligt mer än normalt för perioden (64 mm). Nederbörden var ojämnt fördelad under året, med högre nederbörd än normalt under sommarmånaderna, men lägre under vår och höst. Månader med ovanligt låg nederbörd var framförallt april och november, under den senare uppmättes endast 11 mm. Månader med hög nederbörd var framförallt juli och augusti med 153 resp. 131 mm. 15 mm Nederbörd i Malmö Som figuren nedan visar var månadsmedelvattenföringen högre än normalt under årets tre första månader och under sommaren. I övrigt var vattenföringen lägre än normalt Månadsmedelvattenföring mynning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec flöde 211 medel Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 211 Normal

8 mg/l Segeån 211 Vattenkemi - vattendragen Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredställande under de flesta av provtagningstillfällena under året och underskred för det mesta inte 5 mg/l (se figur nedan). Lägst syrgashalter uppmättes framförallt under sommaren. I Torrebergabäcken uppmättes endast 3,6 mg/l i samband med högflödet i augusti. Eftersom provtagning endast sker varannan månad är det svårt att veta hur länge de låga syrgashalterna varat i vattendraget. I huvudfåran var syrgashalten som lägst vid mynningen under vecka 31 (5,3 mg/l) i samband med veckoprovtagning. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD), mäts upp- och nedströms Svedala reningsverk. Skillnaderna mellan provpunkterna var små även under 211. Högst förbrukning uppmättes på uppströmspunkten i april (9,8 mg/l). Jämfört med 21 var medelvärdet i stort sett på samma nivå. Den organiska halten (i form av TOC) var för det mesta hög eller mycket hög i vattendragen. Halterna var högst uppströms Svedala (pkt 1) och lägst i Risebergabäcken (pkt 15), baserat på årsmedelvärdet. De höga halterna av organiskt material uppströms Svedala beror på tydlig påverkan från Börringesjön. 15 Syrgashalt 211 Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den organiska halten baserat på årsmedelvärdet av TOC: b huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet 211: mycket hög (>16 mg/l) i huvudfårans övre delar (pkt 1, 2) samt i Spångholmsbäckens mellersta och övre delar (pkt 22b och 23) hög (12-16 mg/l) i huvudfårans mellersta delar och nedre delar (pkt 9 och 18), Spångholmsbäckens nedre delar (pkt 21) samt i Torrebergabäcken (pkt 1) låg (4-8 mg/l) i Risebergabäcken (pkt 15) syrerikt (>7 mg/l) på provpunkterna 1, 22b, 23 och 15 måttligt syrerikt (5-7 mg/l) på provpunkterna 2, 9, 18 och 21 svagt (3-5 mg/l) på provpunkt 1 6

9 ms/m FNU Segeån 211 Ljusförhållanden och absorbans Förhöjd grumlighet (turbiditet) uppmättes under 211 på flertalet av provpunkterna. Årets högsta värde (44 FNU) uppmättes nedströms Svedala (pkt 2) i oktober. Som figuren nedan visar är grumligheten markant högre i huvudfåran än i biflödena, liksom även variationerna under året. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var vattnet baserat på årsmedelvärdet 211: Absorbans mäts fr o m 21 inom recipientkontrollen. Värdena har under 211 i de flesta fall varit som högst under högflödesperioderna. Som figuren nedan visar var medelvärdet högst i Spångholmsbäckens övre delar (pkt 23) samt i Torrebergabäcken (pkt 1). I Risebergabäcken (pkt 15) var absorbansvärdena markant lägre än på övriga provpunkter. Absorbans 211 starkt grumlat (>7, FNU) på alla provpunkter utom en betydligt grumlat (2,5-7, FNU) i Risebergabäcken,3,2,1 Grumlighet 211, b huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE b huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena varierade mellan 7,4 8,7 under året, en bit över neutralpunkten (ph 7). Som konstaterats tidigare föreligger inga stora skillnader mellan olika delar av avrinningsområdet vad gäller ph-värdet och det finns heller inga tendenser till försurningsproblem p g a vattendragets välbuffrade karaktär. Vad gäller ledningsförmågan (konduktiviteten, mått av antalet lösta joner i vattnet) noteras oftast högst värden i de delar av avrinningsområdet som är mest påverkade av avlopp och jordbruk, d v s i vattendragets nedre delar. Som figuren till höger visar var variationen ganska låg under året, även på de dagvattenpåverkade provpunkterna nedströms Svedala (pkt 2) och vid mynningen (pkt 18). I Risebergabäcken (pkt 15) var halterna och variationerna större än på övriga provpunkter. Påverkan från Börringesjön med lägre ledningsförmåga kan även ses i figuren på uppströmspunkten i Segeå (pkt 1) Ledningsförmåga b huvudfåran biflöden MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE 7

10 ug/l ug/l Segeån 211 Näringstillstånd Fosfor Under året uppmättes förhöjda halter av totalfosfor på några provpunkter under sommarens lågflöden i juni. Årets högsta halt uppmättes den månaden nedströms Svedala (pkt 2, 19 µg/l). En viss haltökning brukar även ske under vinterhalvårets högflöden, vilket dock inte märktes speciellt tydlig under 211. Årsmedelhalterna 211 var relativt låga i de flesta fall jämfört med perioden Speciellt kunde detta märkas på nedströmspunkten i Spångholmsbäcken (pkt 21). Som figuren till höger visar var variationerna under året större i de övre delarna av huvudfåran, jämfört med de nedre Årsmedelhalt totalfosfor b huvudfåra biflöden MEDEL2-21 MIN-VÄRDE 211 MEDEL-VÄRDE 211 MAX-VÄRDE 211 Kväve Kvävehalterna brukar vara som högst under vinterns högflöden och lägst under sommarens lågflöden. Under 211 uppmättes de högsta halterna i februari och december, med som högst halt under sistnämnda månad i Torrebergabäcken (pkt 1) med 63 µg/l. Lägst halt noterades under lågflödet i juni på samma provpunkt (13 µg/l). Vad gäller årsmedelvärdet för kväve under 211 visar en jämförelse med perioden 2-21 på ganska normala-låga värden. Som figuren nedan visar var variationerna i halt under året större i de nedre delarna av huvudfåran än i de övre. Lägst medelhalt under året noterades som vanligt på uppströmspunkten i Spångholmsbäcken (pkt 23) Årsmedelhalt totalkväve b huvudfåran biflöden MEDEL2-21 MIN-VÄRDE 211 MEDEL-VÄRDE 211 MAX-VÄRDE 211 Andelen nitrat+nitritkväve (NO 3 +NO 2 -N) uppgick i medeltal till % av det totala kvävet, baserat på halter. I huvudfåran ökade andelen successivt nedåt på de fyra provpunkterna ( %). Uppströmspunktens relativt låga andel beror på påverkan från Börringesjön, framförallt under sommaren, då halten av nitratkväve i sjön är obefintlig. I Spångholmsbäckens uppströmspunkt (pkt 23) brukar andelen nitratkväve vara lägst p g a låg andel omgivande jordbruksmark. Generellt är andelen nitratkväve högst under vinterns högflöden då utsköljningen av den lättlösliga nitraten är som störst. Ammoniumkväve (NH 4 -N) brukar förekomma med högst halter under vintern, då även nitrathalten är som högst. Förhöjda halter noterades framförallt i februari och december på flera provpunkter. Årets högsta halt uppmättes uppströms Svedala (pkt 1) i december (77 µg/l). Utgående ammoniumkvävehalter från reningsverket vid Svedala en bit uppströms pkt 2 uppmättes till över 1 µg/l vid sex tillfällen i januari, februari, april och december. Som högst var halten 12 µg/l under första halvan av februari. Under samma månad uppmättes 47 µg/l på pkt 2, vilket visar på utspädningen under det pågående högflödet. Förhöjningar av ammoniumkvävehalten kan vara negativt för djurlivet i ån. 8

11 totalfosfor µg/l Segeån 211 Fosfor och kväve - jämförelse mellan olika provpunkter I diagrammet nedan redovisas en jämförelse I Torrebergabäcken (pkt 1) och Risebergabäcken (pkt 15) var halterna ungefär desamma mellan totalfosfor- och totalkvävehalterna i de olika grenarna i Segeåns vattensystem baserat under 211. På dessa provpunkter var på årsmedelvärdet för 211. Figuren visar samtidigt fosforhalten tydligt lägre än i alltså grafiskt näringsbelastningen i stora drag. huvudfåran. En viss skillnad förelåg framförallt i kvävehalten mellan de övre och nedre delarna av huvudfåran, med högst medelhalt nedströms Svedala (pkt 2). I Spångholmsbäcken konstaterades generellt lägre fosfor- och kvävehalter än i huvudfåran. Sammanfattningsvis medför alltså lägre halter av näringsämnen framförallt i Spångholmsbäcken att halterna sjunker något i de nedre delarna av huvudfåran genom viss utspädning. Denna effekt kan dock variera något mellan olika år Huvudfåran Spångholmsbäcken b 15 Risebergabäcken 1 Torrebergabäcken totalkväve µg/l 9

12 m Segeån 211 Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organiskt halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredsställande i sjöarna vid de flesta provtagningstillfällena under året (mätperiod maj-september). Syrgasövermättnad (>1 % mättnad) noterades framförallt i Börringesjön, högst i augusti (111 %). Vattentemperaturerna översteg inte 2 C någon gång under säsongen, och var således något lägre än normalt under högsommaren. De stora regnmängderna och svalt väder under juli och augusti är säkert förklaringen. Enda mätningen i Eksholmssjön i augusti gav en syrgashalt på 7, mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet baserat på minimihalten under tre år (29-211): syrerikt (>7 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön och Yddingen måttligt syrerikt (5-7 mg/l) i Havgårdssjön och Eksholmssjön Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var halten av organiskt material (TOC): mycket hög (>16 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön måttligt hög (8-12 mg/l) i Havgårdssjön Ljusförhållanden och absorbans Siktdjupet i sjöarna är beroende dels av mängden plankton i vattnet, dels mängden uppvirvlat bottensediment från grundare partier. Eftersom samtliga undersökta sjöar är näringsrika, var siktdjupet lågt även under 211. Börringesjön hade lägst siktdjup med,29 m i medeltal vid fem provtagningar, medan Fjällfotasjön hade något högre siktdjup. Dessa sjöar är något olika, med mer dominans av lergrumlat och gulbrunt vatten i Börringesjön. I Yddingen var siktdjupet något högre än i Fjällfotasjön, men är även den utsatt för grumling i samband med vind. I den djupare Havgårdssjön var siktdjupet större, i medeltal 1,2 m. Vid första provtagningen i maj brukar den sjön uppvisa klart, fint vatten. I år var siktdjupet utan vattenkikare 1,5 m vid denna tidpunkt. I medeltal var siktdjupet i sjöarna ungefär samma som tidigare som figuren till höger visar, med undantag av Eksholmssjön. Variationerna i siktdjup var som vanligt mycket små i Börringesjön under säsongen. Eksholmssjön avviker från övriga sjöar i sin vattenkemi och allmänna utseende genom mer humöst vatten, eftersom den är påverkad av tillrinning från omgivande myrmarker. ph- och ledningsförmågan är lägre än i de andra sjöarna, vilket också var tydligt 211. Den är dock ganska näringspåverkad. I år var siktdjupet lågt (,4 m) vid det enda besöket i augusti, vilket kan ha berott på humöst vatten i samband med hög nederbörd. Samtliga sjöar utom Havgårdssjön hade 211 lågt siktdjup (<1 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (mätning med vattenkikare). 1,5 1,,5, Siktdjup 211 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-21 MIN-VÄRDE 211 MEDEL-VÄRDE 211 MAX-VÄRDE 211 Lågt siktdjup är i de flesta fall korrelerat med låga värdena för grumlighet. Detsamma gäller för halten av klorofyll a, vilken ger ett grovt mått på växtplanktonbiomassan i vattnet. Högst klorofyllhalt uppmättes i Fjällfotasjön i september (1 mg/m 3 ). Av sjöarna hade Fjällfotasjön högst medelhalt 211, följt av Börringesjön, Yddingen och Havgårdssjön. 1

13 ug/l Segeån 211 Jämfört med 21 var medelhalten av klorofyll under 211 ungefär densamma i Börringesjön och Fjällfotasjön, men något högre i Yddingen och Havgårdssjön. Det enda värdet från Eksholmssjön var lågt jämfört med 21. Absorbans är analyserad även i sjöarna under säsongen. Lägst värden uppvisade Havgårdssjön. I Eksholmssjön var värdet naturligt mångdubbelt högre än i de andra sjöarna, beroende på humöst vatten. Värdena var generellt något högre 211 än 21.,3,3,2,2,1,1, Absorbans 211 1,2 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MIN-VÄRDE MEDEL-VÄRDE MAX-VÄRDE Näringstillstånd Fosfor Eftersom samtliga sjöar kan betraktas som näringsrika är också halterna av totalfosfor höga. Halterna brukar vara som högst under den intensivaste planktonblomningen. Högst halt uppmättes 211 i Börringesjön, i juni och augusti (22 µg/l). Liksom tidigare var fosforhalterna i Yddingen och Havgårdssjön relativt sett lägre. Högst uppmätta halt i dessa sjöar var under respektive 63 µg/l. Den enda provtagningen i Eksholmssjön i augusti resulterade i en totalfosforhalt på 68 µg/l, vilket var ungefär samma som 21. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av totalfosfor under 211: extremt hög (>1 µg/l) i Börringesjön och Fjällfotasjön mycket hög i Yddingen och Eksholmssjön (51-1 µg/l) hög (25-5 µg/l) i Havgårdssjön Vid jämförelse med perioden 2-21 noterades högre medelhalter i framförallt Börringesjön under 211. I Eksholmssjön var medelhalten lägre, medan den var ungefär normal i övriga tre sjöar. Figuren nedan visar också att haltvariationerna under säsongen är störst i de mest näringsrika sjöarna Totalfosfor i sjöarna Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-21 MIN-VÄRDE 211 MEDEL-VÄRDE 211 MAX-VÄRDE

14 ug/l Segeån 211 Kväve Totalkvävehalterna under året följde det förväntade mönstret med högst halter i de mest näringsrika Börringe- och Fjällfotasjön. Maxhalten uppnåddes i juli i Börringesjön (43 µg/l). I de tre andra sjöarna var halterna lägre och höll sig mest i intervallet 1-2 µg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten 211 (baserat på årsmedelvärdet) på: mycket höga totalkvävehalter ( µg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön höga totalkvävehalter i Havgårdssjön ( µg/l) kväve-fosforbalans i Börringesjön, Fjällfotasjön, Havgårdssjön och Eksholmssjön (N/P-kvot 15-3). I Yddingen noterades kväveöverskott (N/P-kvot 3) Även halterna av ammoniumkväve brukar ligga under detektionsgränsen i sjöarna. 211 noterades mätbara halter framförallt i Havgårdssjön. Vad gäller årsmedelvärdet för kväve 211 visar en jämförelse med perioden 2-21 på låga eller normala halter utom i Börringesjön, där medelhalten var något högre än normalt Årsmedelhalt totalkväve Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen HavgårdssjönEksholmssjön MEDEL2-21 MIN-VÄRDE 211 MEDEL-VÄRDE 211 MAX-VÄRDE 211 Större delen av kvävet är bundet i organisk form under sommarmånaderna, då proverna tas. Halten av nitrat+nitritkväve är då mycket låg, oftast under detektionsgränsen, eftersom upptaget av lättillgängligt kväve är stor genom den kraftiga planktontillväxten. 211 uppmättes halter över detektionsgränsen efter de stora regnen i juli. 12

15 ton m3/s ton m3/s ton m3/s ton m3/s Segeån 211 Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Den största transporten av TOC skedde under högflödena i februari (45 ton) och augusti (22 ton). Transporten var som lägst i november, då vattenföringen också var som lägst (2 ton). Månadstransport TOC Den sammanlagda transporten av totalt organiskt kol till Öresund uppgick 211 till 1512 ton, vilket är betydligt mer än medeltransporten under perioden (977 ton). Skillnaderna beror i hög grad på variationer i vattenföringen, som nedanstående figur visar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årstransport TOC TOC medelflöde TOC-transport ton medelflöde m3/s Fosfor Transporten var som högst under högflödesperioderna, med som mest 3,2 ton under februari (hela 27 % av årets hela mängd under månaden). Under vårens och höstens lågflöden var transporten mycket låg (som minst,14 ton i oktober). En tydlig ökning skedde under augusti i samband med hög nederbörd. Månadstransport fosfor Sammanlagt uppgick transporten av fosfor till Öresund till 11,9 ton 211, vilket är ungefär lika mycket som transporten 21 (11,2 ton). Transporten följer flödena ganska väl, som nedanstående figur visar. Årets fosfortransport var något högre än medeltransporten för åren (9,6 ton). Årstransport fosfor 4, 3, 2, 1,, Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fosfor medelflöde Fosfortransport ton medelflöde m3/s 13

16 ton m3/s ton m3/s Segeån 211 Kväve Transporten av kväve under 211 följer flödet väl som nedanstående figur visar. Transporterna var högst under högflödet i februari, med 158 ton (34 % av årets kvävemängd). Från april till november var däremot transporterna av kväve låga, med ett visst avbrott under augusti. Som lägst var transporten i november, då endast 3,8 ton nådde havet Månadstransport kväve Nitratkväve utgjorde i medeltal 68 % av det totala kväveutflödet. Baserat per månad var andelen som lägst i maj (57 %) och som högst i januari (81 %). Transporten av totalkväve till mynningen 211 uppgick till 466 ton, vilket är tydligt mindre än 21 (69 ton). Enligt figuren nedan framgår att transporten av kväve i stora drag följer årsmedelvattenföringen, med stora skillnader mellan olika år. Svedala reningsverks andel av den totala belastningen på Öresund redovisas närmare i bilaga 6. År 211 har reningsverkets andel varit 1,3 % för fosfor och 2,4 % för kväve. 5 4 Årstransport kväve Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 5 Kväve medelflöde kvävetransport ton medelflöde m3/s Arealförlust Arealförlusten för totalfosfor 211 var,36 kg/ha inom hela Segeåns avrinningsområde, vilket är ungefär samma som 21 (,34 kg/ha). I medeltal åren var den specifika förlusten,27 kg/ha och år. Arealförlusten för totalkväve uppgick samtidigt under 211 till 14 kg/ha, något mindre än 21 (18 kg/ha). I medeltal under åren var förlusten 13 kg/ha och år. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den arealspecifika förlusten för Segeån som helhet under treårsperioden: Vid provpunkt 2 nedströms Svedala reningsverk var arealförlusten för fosfor 211,35 kg/ha, vilket är något mer än 21. För kväve var arealförlusten 11 kg/ha, vilket var något mer än 21. I förhållande till förlusten vid mynningen var årets värden nedströms Svedala ungefär desamma, speciellt vad gäller fosfor. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var arealförlusten vid provpunkt 2: hög för totalfosfor hög för totalkväve hög för totalfosfor hög för totalkväve 14

17 µg/l µg/l µg/l ug/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Segeån 211 Trender fosfor och kväve Vattenföringen under året påverkar halterna av både kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med den totala vattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid utvärdering av eventuella trender. Nedanstående figurer visar resultaten från fyra sjöar gällande halten totalfosfor och totalkväve med trendlinjer inlagda (5 prov/år). Tendensen till minskande halter av kväve och fosfor under perioden kan ses för alla sjöarna, mest tydligt i Havgårdssjön. I Börringesjön har det de senaste åren dock åter skett en tydlig ökning av halterna, speciellt gällande fosfor. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. Trend sjöar totalfosfor Börringesjön Yddingen Trendlinjen i figurerna visar att både fosfor och kväve tenderar att minska under perioden inom Segeåns vattensystem, även om trenden för kväve är tydligare än för fosfor. Tendensen finns också inom andra sydvästskånska vattendrag. Sedan 2 har dock inga större förändringar skett Fjällfotasjön Havgårdssjön Trend sjöar totalkväve Trend fosfor mynningen Börringesjön Yddingen Fjällfotasjön Havgårdssjön 5 2 flödesviktad halt fosfor trend fosfor Trend kväve mynningen flödesviktad halt kväve trend kväve 15

18 Segeån 211 Bottenfauna I Segeån vid Brännemölla uppströms Svedala reningsverk (provpunkt 1) var bottenfaunasamhället under 211 måttligt påverkat av näringsämnen enligt Danskt Faunaindex, som ger ett mått på organiskeutrofierande föroreningar. Artantalet var i år måttligt och ungefär samma som 21. Som vanligt var mer föroreningståliga grupper dominerande i antal, t ex glattmaskar och fjädermygglarver. Även filtrerande nattsländor inom gruppen Hydropsyche var talrika, vilket är vanligt nedströms sjöar då den organiska halten är hög. Renvattenkrävande djur var däremot fåtaliga, och av dagsländor hittades i år endast två arter i 19 individer. Bristen på dagsländor kan bero på lokalens näringsbelastade karaktär i kombination med grumligt vatten. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades i proverna. Lokalen nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 2) uppvisade i år betydlig förorenings-grad enligt Danskt Faunaindex, vilket var likartad bedömning jämfört med tidigare år. Smutsvattengynnade djur var även här dominerande i antal framför renvattenkrävande. En typisk art för denna näringspåverkade miljö är sötvattenmärla (Gammarus pulex) som hittades i större antal. Den relativt stora mängden bäckvattenbaggar indikerar dock goda syrgasförhållanden på lokalen under säsongen. Antalet dagsländor var som tidigare år större än på uppströmslokalen, trots sämre föroreningsindex. Avgörande skillnad kan vara mindre påverkan från Börringesjön. Sammanfattningsvis var påverkansgraden enligt föroreningsindexet måttlig på lokal 1 uppströms Svedala och betydlig på lokal 2 nedströms Svedala. Inga större förändringar har skett på lokalerna jämfört med tidigare, trots förbättringen på uppströmslokalen med en poäng i föroreningsindexet. Antal arter av dag-, bäck- och nattsländor (EPT-index) har dock varierat en del, framförallt på uppströmslokalen, vilket torde indikera instabila förhållanden för dessa grupper där. obetydlig 7 svag 6 måttlig 5 betydlig 4 stark 3 stark-mkt stark 2 mkt stark 1 Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex (DFI) Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR EPT-index Artantal av dagsländor, bäcksländor och nattsländor Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades på lokalen. Provpunkt nr läge Antal taxa Antal ind/m2 Shannons div.index ASPTindex Danskt Föroreningsindex Naturvärdesindex poäng bedömning poäng bedömning 1. Segeå, Brännemölla (upp AR) ,9 5,1 5 måttlig allmänt 2. Segeå, L. Svedala (ned AR) ,3 5,1 4 betydlig allmänt 16

19 Segeån 211 Klassning av Ekologisk status Inom vattenförvaltningen tillämpas statusklassning enligt Naturvårdsverket rapport 27:4. Statusklassning görs i en fallande femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredställande och Dålig. För Segeån 211 har klassning gjorts för fosfor och bottenfauna i vattendrag samt för fosfor och siktdjup i sjöar. Vattendrag Näringsämnen Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten= referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Vattenförekomst (provpunkt) Segeå: Spångholmsbäcken-Börringesjön (2) Segeå: Torrebergabäcken-Spångholmsbäcken (9) Segeå: Havet-Torrebergabäcken (18) Spångholmsbäcken (21) Torrebergabäcken (1) Fosfor status Otillfredställande Otillfredställande Måttlig Måttlig Måttlig Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) varierade mellan,22 och,34. I de tre vattenförekomsterna i huvudfåran steg kvoten nedåt i vattensystemet från,22 till,33. Beräknad status är densamma som vattenmyndigheten redovisar för två sträckor i Segeå 29: Torrebergabäcken-Spångholmsbäcken och Torrebergabäcken. För övriga vattendragssträckor var resultatet för 29 ett steg sämre. Bottenfauna Klassningen räknas ut genom en sammanvägning av indexen ASPT (ekologisk kvalitet), DJ (näringspåverkan) samt MISA (surhet). Index med sämst klassning avgör den sammanvägda klassningen. För klassningen av bottenfauna vid provpunkterna 1 och 2 erhölls 211 den högsta klassningen för alla tre indexen (Hög/Hög/Nära neutralt). Resultat gällande näringspåverkan överensstämmer inte med resultatet från Danskt Faunaindex i föregående avsnitt. Detta index ger troligen en mer rättvis bild av näringspåverkan i vattendraget, något som även de vattenkemiska resultaten visar på. En expertbedömning av resultaten visar på status sämre än hög. Sjöar Nedanstående tre sjöar utgör vattenförekomster inom vattenförvaltningen och statusen kan således bedömas. Näringsämnen - Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten=referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärde har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Fosfor status Dålig Dålig Otillfredställande Resultatet överensstämmer ganska väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3. Beräknad status är densamma som vattenmyndigheten redovisat för sjöarna

20 Segeån 211 Ljusförhållanden - Siktdjup Klassningen har räknats ut genom kvoten=medelvärde siktdjup 211/referensvärde. Referensvärde har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Siktdjup status Dålig Dålig Dålig Som resultat har erhållits en kvot <,25, vilket ger en dålig status för de tre sjöarna. Resultatet överensstämmer väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3. Beräknad status är densamma som vattenmyndigheten redovisat för sjöarna

21 Segeån 211 Bilaga 1 Segeåns recipientkontrollprogram Nr Provpunkt Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens/år Vattendrag 1 Sege å, uppstr. Svedala AR Brännemölla Svedala 6 2 Sege å, nedstr. Svedala AR söder Krågeholm Svedala 6 9 Sege å Lilla Mölleberga Malmö 6 18 Sege å NV Valdemarsro Burlöv 6 18i Sege å NV Valdemarsro Burlöv Spångholmsbäcken vid utlopp till Sege å Svedala 6 22b Spångholmsbäcken bron vid Torupsvägen Svedala 6 23 Spångholmsbäcken uppstr. Torupsdammen Svedala 6 1 Torrebergabäcken vägbron NO Mölleberga Staffanstorp 6 15 Risebergabäcken bro 25 m upp utflödet Malmö 6 Sjöar Börringesjön centrala delarna Svedala 5 Fjällfotasjön centrala delarna Svedala 5 Yddingen centrala delarna Svedala 5 Havgårdssjön centrala delarna Svedala 5 Eksholmssjön centrala delarna Svedala 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 6 ggr/år -februari, april, juni, augusti, oktober, december 5 ggr/år -maj-september, 1 ggr/år-augusti 52 ggr/år-veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) Förklaringar program Vattendrag Sjöar Veckoprovtagning 18i Temperatur Temperatur Temperatur ph ph Konduktivitet Konduktivitet Konduktivitet Syrgas Grumlighet Grumlighet Syrgasmättnad Syrgas Syrgas Syrgasmättnad Syrgasmättnad TOC TOC TOC Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Totalkväve Ammoniumkväve Ammoniumkväve Totalkväve Totalkväve Absorbans Siktdjup Klorofyll a Absorbans BOD 7 : Biologisk syrgasförbrukning, endast provpunkt 1 och 2. Bf: Bottenfauna, 1 gång/år (höst) vid provpunkt 1 och 2. 19

22 Segeån 211 Bilaga 2 Metodik Vattenföring och transportberäkning Vattenföringsuppgifter har inhämtats från SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala. Värden har erhållits från SMHI för varje provtagningsdag och redovisats på nedströms liggande provpunkt (provpunkt 2). Även årssammanställning av vattenföringsvärden har erhållits från SMHI. Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen vid mynningen av Segeån (provpunkt 18) har erhållits från SMHI:s S-Hype-modell, som sedan 21 ersatt den tidigare PULS-modellen. Tidigare transportberäkningar fram till 29 är beräknade enligt PULS-modellen. Transportberäkningarna av totalkväve, nitrat+nitritkväve, totalfosfor och TOC har grundats på halterna i månadsprov som blandats flödesproportionellt av veckoprov från provpunkten 18 (intensivstationen). Vid beräkningar för transporter och arealförluster vid provpunkt 2 har årsmedelflöde och årsmedelhalt använts. Kemiska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Proverna i vattendragen togs i mitten av åfåran eller från strandkanten med hjälp av en käpphämtare alternativt från bro med en ruttnerhämtare. I sjöarna har proven tagits från båt i mitten av sjön med ruttnerhämtare (ytprov). Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Proverna förvarades mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Veckoprovtagning har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid punkt 18. Vattenproven har sedan frysts för att vid årets slut blandas flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Parameterlista Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige och laboratorium (EG = Ekologgruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod Laboratorium Provtagning SS 28185, SS28194, SS-EN ISO EG Temperatur SS 28185, instr. WTW, Oxi 33 EG ph SS , utg 2 EG Konduktivitet SS-EN 27888, utg. 1, mod EG Grumlighet (turbiditet) SS-EN ISO 727, utg. 1 EG Syrehalt SS-EN 25814, utg 1 EG Syremättnad SS-EN 25814, utg 1 EG BOD 7 SS-EN , utg 1 EG Siktdjup Handledn f miljöövervakn, hav, mod. EG TOC SS-EN 1484 Alcontrol AB Totalfosfor SS-EN ISO 6878:25 Alcontrol AB Nitrit+nitratkväve SS-EN ISO mod Alcontrol AB Ammoniumkväve SS-EN ISO mod Alcontrol AB Totalkväve SS-EN ISO 1195 mod Alcontrol AB Klorofyll a SS mod Alcontrol AB Absorbans SS-EN ISO 7887:1, del 3, mod Alcontrol AB 2

23 Segeån 211 Bilaga 2 Bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Jan Pröjts har stått för provtagningen, utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt resultaten. Maj Holmström utförde sorteringsarbetet. Undersökningen har omfattat två provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 31 oktober 211. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 21

24 Segeån 211 Bilaga 2 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 22

25 Segeån 211 Bilaga 2 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 4913). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 23

26 Segeån 211 Bilaga 2 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. 24

27 Segeån 211 Bilaga 2 ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index 1 Mycket högt index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 25

28 Segeån 211 Bilaga 2 Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4 Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

29 Segeån 211 Bilaga 2 Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

30 Resultat vattenföring Segeån 211 Bilaga 3 Medelvattenföring vid Segeåns mynning (m 3 /s) Pulsvärden 2-29, S-Hype Månad Vecka Jan 3,12 3,59 6,18 3,31 3,53 4,87 2,23 9,18 3,95 1,85 2,65 7,7 1 4,62 6,61 1,74 2,83 3,42 7,53 3,34 7,8 1,42 1,68 3,64 2,33 Feb 4,1 3,71 1,1 1,61 6,9 3,26 4,7 4,4 2,35 3,5 2,42 13,3 2 2,41 4,8 3,52 1,7 2,67 4,96 3,7 8,76 4,4 1,41 2,34 7,21 Mar 5,79 1,7 5,3 1,43 4,7 6,35 2,93 5,17 5,51 2,86 9,2 6,25 3 1,83 1,83 2,52 4,47 6,51 4,95 1,75 12,3 4,43 1,38 1,61 16,3 Apr 2,96 2,65 1,6,89 1,7 1,31 4,95 1,34 3,49 1,54 2,8 2,33 4 2,49 2,41 11,1 2,97 3,1 2,43 1,23 9,3 4,97 2,87 1,35 7,1 Maj 1,8 1,43 2,51 1,98 1, 1,6 1,62 1,6 1,27,97 1,13 1,21 5 6,19 2,5 15,3 4,8 3,72 1,72 1,7 7,65 4,87 1,87 1,26 11,9 Jun 1,,82 1,7 1,3,77 1,3 1,49 1,91,75 1,42,81 1, 6 4,98 4,74 9,64 3,89 15,5 2,32 5,99 4,21 3,15 2,9 1,13 27,51 Jul,79,42 1,35 1,72 3,88,73,51 1,2,53,76,48 3,2 7 3,9 6,22 6,71 2,5 4,39 3,9 6,12 2,81 1,82 3,63 1,99 9,76 Aug,51,5 1,2,74 1,39 1,2 3,67 2,74,94,76 3,45 5,87 8 2,39 2,7 7,77 1,46 2,7 4,96 2,85 2,14 1,48 1,95 5,31 4,4 Sep 1,6 2,5,34,6 1,32,47 2,17 2,13 1,2,49 1,48 2,1 9 4,15 1,55 14,2 1,12 1,52 2,19 1,75 9,83 2,24 4,74 1,86 3,4 Okt 1,26 2,8 1,36,77 2,48,52 1,93 1,8 1,61,54 2,6, ,3 1,3 7,83,92 1,77 4,71 1,39 7,62 4,59 2,48 6,25 6,11 Nov 2,61 1,87 2,95 1,84 3,28 1,41 6,7 2,18 2,62 2,37 1,8, ,39 2,3 5,29 1,17 1,7 14,72 1,8 3,45 5,36 3,2 9,41 1,9 Dec 3,4 1,75 1,85 3,55 4,69 1,35 5,4 4,3 4,82 3,1 4,29 2, ,32 1,84 3,56 1,3 5,65 5,51 1,77 4,49 7,54 3,35 9,99 6, 13 3,93 1,75 2,16,81 7,57 2,27 1,63 2,8 5,41 2,41 6,3 3,79 Medel 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3, ,74 1,61 1,63,84 2,51 1,65 9,25 1,51 4,34 2,14 4,65 2,75 Min,51,42,34,6,77,47,51 1,6,53,49,48, ,2 1,74 1,27,98 2,18 1,35 4,8 1,59 5,63 2,1 2,6 2,39 Max 5,79 3,71 1,1 3,55 6,9 6,35 6,7 1,2 5,51 3,5 1,8 13,3 16 3,38 2,47 1,42 1,14 1,64 1,4 2,78 1,28 3,6 1,56 1,53 1, ,78 4,73 1,67,91 1,28,84 2,1 1,1 1,79 1,13 1,25 1, ,29 2,66 3,95 3,27 1,37 1,5 1,71,75 1,61,86 1,7 1,29 19,94 1,52 3,89 2,32 1,24 1,26 1,26,9 1,57,95 1,56 1,18 2,87 1,21 1,85 1,56 1,12 1,8 1,14 1,18 1,13,92 1,6 1, ,14 1,3 1,44 2,26,87,94 1,7 1,25,9,97,85 1, ,23,95 1,18 2,8,74 1,1 3,8 1,27 1,19 1,13,79 1,2 23 1,24 1,5,95 1,3,6 1,39 1,81 1,1,96,95 1,24 1,2 24,99,83 1, 1,45,49 1,47 1,25,79,71 1,7,7,88 25,77,71 1,12 1,3,58 1,21,96 1,8,65 1,88,63 1,15 26,84,54 1,2 1,25 1,11 1,7,92 4,77,65 1,25,56 1,5 27,8,48 1,59 1,81 1,84,85,72 18,58,53,91,51 1,1 28,86,44 1,29 1,82 3,48,7,54 8,9,55,74,48,93 29,77,43 1,3 1,82 4,66,62,4 4,5,57,74,45 6,5 3,72,34 1,49 1,66 5,47,62,32 11,3,55,78,42 5,59 31,62,25 1,46 1,28 2,56 1,4,45 5,94,41,66,56 3,9 32,54,35 1,57 1, 1,58 1,27,97 2,32,64,86 4,79 1,2 33,45,57 1,32,72 1,27 1,4 6,43 2,67,86,85 6,67 7,11 34,46,57,96,56 1,29,84 5,32 2,27,92,78 2,8 3,86 35,68,8,67,51 1,37,74 5,55 1,89 1,55,61 1,14 2, ,69 1,8,49,62 1,57,56 3,31 1,79 1,39,55,95 2,7 37 2,22 1,92,35,64 1,28,47 1,61 2,17 1,22,59 1,79 2, ,48 5,2,26,65,98,37 1,17 2,12,9,51 2,19 1, ,23 2,29,24,53 1,39,34,94 2,54,68,39 1,12 1,25 4 1,14 3,9,28,48 1,41,49 1,59 2,76,83,36,92 1,8 41 1,41 2,27,37,62 1,21,4 1,69 1,64 1,22,57,84 1,2 42 1,29 1,45,66,73 1,32,32 1,24 1,44 1,21,55 1,85, ,18 1,8 2,32 1,2 4,78,85 2,55 1,2 1,56,44 5,8, ,36 1,25 3,34,98 3,11 1,26 4,16 2,2 3,33,73 6,68, ,67 2,21 1,5 1,11 1,87 1,43 5,69 3,5 1,76 1,12 9,8, ,38 1,69 1,94,87 1,78 1,67 7,2 2,1 2,66 2,6 11,29, ,59 1,49 4,91 1,85 1,89 1,31 8,2 1,45 3,61 3,16 15,, ,56 2,56 3,73 3,76 6,82 1,13 3,56 2,23 2,36 3,2 8,97, ,81 2,7 2,2 1,91 5, 1,25 5, 8,22 8,62 2,43 4,77 1,8 5 5,44 1,49 1,5 2,12 2,23 1,36 8,95 4,92 5,68 2,15 4,96 3, ,95 1,19 1,16 4,72 1,81 1,48 5,15 1,94 3,16 1,45 2,36 3, ,28 2,6 1,97 5,8 8,25 1,47 3,73 1,5 3,9 3,6 4,31 2, ,63 5,64 Min,45,25,24,48,49,32,32,75,41,36,42,57 Max 1,3 6,61 15,3 5,8 15,5 14,72 1,63 18,58 8,62 5,64 15, 27,51 28

31 l/s Segeån 211 Bilaga 3 Vattenföring 211 vid SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala (l/s) Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Min Max Årsmedel 446 Årsmin 118 Årsmax 271 Vattenföring vid Svedala

32 Segeån 211 Bilaga 4 Resultat kemiska analyser Veckoprov provpunkt 18 Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syrem nr datum C ms/m mg/l % ,6 77,1 12, ,1 75,5 12, ,2 58,8 12, ,6 58,6 12, ,6 67,6 12, ,5 58,3 12, ,5 62,6 13, ,4 68,3 13, ,9 68,8 13, ,1 76,9 12, ,4 69, 12, ,7 71,8 13, , 74,4 1, , 65,9 11, ,3 68,7 11, ,4 67,2 12, , 67,9 1, ,7 68,2 12, ,7 7,9 7, ,5 62,7 7, ,7 6,5 1, ,9 7,5 7, ,6 41,6 6, , 75,2 9, ,1 69,9 7, ,9 69,7 6, ,6 57,1 7, ,5 69,6 6, ,1 63,8 6, ,1 51,5 7, ,8 63,3 5, ,8 56,1 6, ,8 64,1 6, ,9 64, 7, ,9 64,1 7, ,8 66,4 6, ,3 67,9 7, , 72,3 9, ,2 72,9 8, ,6 71,3 8, ,2 65,9 9, ,2 72,1 1, ,1 72, 1, ,1 74,6 9, ,6 74,7 1, ,7 76, 11, ,5 74,8 11, ,6 42,9 1, ,9 69,1 12, ,1 7,2 12, ,7 67,6 12, , 74,7 1,9 88 Medel 1,4 67, 9,9 86 Min,4 41,6 5,3 57 Max 2,6 77,1 13,

33 Segeån 211 Bilaga 4 Vattendrag och sjöar Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid Anmärkning datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 1 Sege å, vid Brännemölla, uppströms Svedala AR ,3 1,6 75 7,4 8,8 39,8 5, , ,5 11,6 14 8, ,8 9, , ,5 1, , ,5 7, <1 37, ,4 7,6 78 7,4 25 4, 5, <1 4, , 8,8 8 7, ,1 6, , ,6 11,9 87 7, ,4 6, , MEDELVÄRDE 1,1 1,2 9 7,8 24 4,4 7, ,117 MINVÄRDE 1,3 7,6 75 7,4 8,8 32,5 5, <1 31,6 MAXVÄRDE 18,5 11, , ,4 9, ,168 2 Sege å, söder Krågeholm, nedströms Svedala AR ,5 1,3 12, 85 7, ,3 6, , ,3 1,6 11,6 15 8, 15 61,4 9, , ,1 16,7 9, 93 7, ,2 7, <1 35, ,7 16,1 6,1 62 7, ,6 4, <1 42, ,3 11,5 8, 74 7, ,2 6, , ,6 2,6 11,4 84 7, ,8 5, ,9 132 MEDELVÄRDE 9,8 9,7 84 7, ,9 6, ,16 MINVÄRDE 1,3 6,1 62 7, ,6 4, <1 35,58 MAXVÄRDE 16,7 12, 15 8, 44 61,4 9, ,138 9 Sege å, vid Lilla Mölleberga ,7 14,1 98 7, , , ,3 1,8 97 8,2 7,8 61, , ,1 8,1 82 7, , , ,4 6,9 71 7, , , ,1 9,4 86 7,8 17 6, , ,2 12,1 9 7,9 24 6, , MEDELVÄRDE 9,6 1,2 87 7,9 16 6, ,9 MINVÄRDE,7 6,9 71 7,7 7,8 55, ,67 MAXVÄRDE 16,4 14,1 98 8, , , Sege å, nordväst Valdemarsro, järnvägsbron ,4 13,3 92 7, , , ,3 12, ,2 8, 68, <1 32, ,1 7,5 76 7,8 6, 69, , ,8 6,6 68 7,7 9,1 64, , ,2 9, 82 7,7 1 65, <1 24, ,7 12, 91 7, , , MEDELVÄRDE 9,9 1,1 87 7, , ,85 MINVÄRDE,4 6,6 68 7,7 6, 64, <1 19,6 MAXVÄRDE 16,8 13, , , , Spångholmsbäcken, vid utlopp till Sege å , 12,7 89 7,8 1 59, , ,7 11, 99 8, 7, 56, , ,1 7,4 74 7,8 6,9 69,7 7, , ,7 6,1 63 7,5 7,5 51, <1 2, ,1 7,8 71 7,6 5,1 59, , , 11,9 88 7,8 1 57, ,92 12 MEDELVÄRDE 9,6 9,5 81 7,7 7,8 58, ,97 MINVÄRDE 1, 6,1 63 7,5 5,1 51, <1 15,44 MAXVÄRDE 16,7 12,7 99 8, 1 69, ,121 22b Spångholmsbäcken, bron vid Torupsvägen ,2 12,6 89 7,7 7, 53, , ,8 1,9 99 8, 8,1 51, , ,8 7,8 77 7,9 5,2 66, , ,1 7,7 8 7,6 1 47, <1 22, ,1 9,2 84 7,6 7, 55, , ,8 12,2 9 7,7 9,9 53, , MEDELVÄRDE 9,6 1,1 87 7,7 7,9 54, ,12 MINVÄRDE 1,2 7,7 77 7,6 5,2 47, <1 21,71 MAXVÄRDE 17,1 12,6 99 8, 1 66, ,142 31

34 Segeån 211 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid Anmärkning datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 23 Spångholmsbäcken, uppströms Torupsdammen ,3 13,7 94 7, , , ,4 1,8 99 8,1 5,6 49, , ,6 7,4 71 7,7 5,3 59, , ,3 8,1 84 7, , <1 <1 18, ,9 9,6 87 7,7 7,5 49, , ,8 13, 96 8, 8,9 49, , MEDELVÄRDE 9,4 1,4 89 7,8 8,9 5, ,126 MINVÄRDE,3 7,4 71 7,7 5,3 43, <1 <1 16,98 MAXVÄRDE 17,3 13,7 99 8, , ,142 1 Torrebergabäcken, vägbron nordost Mölleberga ,5 11,9 82 7, , , ,7 1,3 91 7,9 6,1 61, , ,5 1, , 4, 58,4 9, , ,8 3,6 38 7,6 1,1 62, , ,5 8,1 75 7,6 7,8 64, , ,7 11,2 85 7, , , MEDELVÄRDE 1, 9,3 8 7,7 8,2 62, ,125 MINVÄRDE,5 3,6 38 7,6 1,1 58,4 9, ,89 MAXVÄRDE 17,8 11, , 18 66, , Risebergabäcken, Valdemarsro ,1 14,2 1 8, 9,2 15 6, , ,3 11,6 16 8,2 3,6 12 6, , ,5 9,4 91 7,9 4,9 95,8 7, , ,3 8,8 94 7,9 5,3 88,6 7, , ,3 1, 94 7,9 8,3 77, 6, , ,1 11,9 94 8, 6,7 89,7 6, , MEDELVÄRDE 1,3 11, 96 8, 6,3 93,1 6, ,35 MINVÄRDE 1,1 8,8 91 7,9 3,6 77, 6, ,1 MAXVÄRDE 18,3 14,2 16 8,2 9,2 15 7, ,47 Börringesjön ,8 1,1 14 9, , <1 <1 28,71 41,35, ,7 1,2 17 9, , <1 <1 32,61 7,7,3, ,1 9,2 94 8, , <1 43,66 87,2, ,2 1, ,7 47 3, <1 <1 36,67 64,3, ,4 9,8 1 8, , <1 <1 3,83 69,3,3 95 MEDELVÄRDE 16,8 1, 13 8,7 48 3, ,7 54,29,28 MINVÄRDE 16,1 9,2 94 8, , <1 <1 28,61 7,7,2,2 MAXVÄRDE 17,7 1, , , <1 43,83 87,35,3 Fjällfotasjön ,9 9,7 1 8, , <1 <1 22,24 33,5, ,5 9, 96 8, , <1 <1 25,144 61,45, ,5 9,1 93 8,1 33 3, ,124 55,3, ,3 8,9 93 7, , <1 1 27,159 35,33, ,7 8,7 9 7, , < ,23 1,5,4 91 MEDELVÄRDE 17,2 9,1 94 8,1 3 3, ,167 57,42,36 MINVÄRDE 16,5 8,7 9 7, , <1 <1 22,124 33,3,3 MAXVÄRDE 18,5 9,7 1 8, , ,24 1,5,42 Yddingen , 9,8 12 8, ,2 2 3 <1 <1 19,89 52,5, , 9, 95 8, , <1 <1 18,71 48,55, ,6 9,1 94 8, , ,73 68,6, ,5 9, 94 8, , <1 <1 19,8 7,4,6, ,8 9, 93 8, , <1 <1 17,94 74,6,5 83 MEDELVÄRDE 17,2 9,2 96 8, , ,81 5,57,51 MINVÄRDE 16,6 9, 93 8, ,4 2 3 <1 <1 17,71 7,4,5,4 MAXVÄRDE 18, 9,8 12 8, , ,94 74,6,6 Havgårdssjön ,8 9,3 96 8,2 4,9 28,8 9,4 34 <1 48 9,29 8,6 1,8 1, ,8 8,5 91 8, , < ,17 3,9, ,6 8, 84 8, ,8 9, ,34 4 1, 1, ,9 9,1 96 8, , ,25 5 1,1 1, ,4 9, 92 8,3 9, 26,7 9,1 44 <1 1 1,3 54 1,2 1,1 13 MEDELVÄRDE 17,5 8,8 92 8,2 1 27, , ,2 1,8 MINVÄRDE 16,4 8, 84 8,1 4,9 25,9 9,1 34 <1 1 9,17 8,6,9,8 MAXVÄRDE 18,8 9,3 96 8, , , ,8 1,5 Eksholmssjön ,5 7, 73 5,8 1,8 87, < ,2 66,4,4 9 32

35 Segeån 211 Bilaga 5 Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Halter i flödesproportionella blandprov (provpunkt 18) Transport till Öresund 211 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Dgr TOC Tot-P NO3+ Tot-N Månad TOC Tot-P NO3+ Tot-N mynning NO2-N NO2-N m3/s mg/l µg/ µg/ µg/ ton ton ton ton Jan 7, Jan 26 2, Feb 13, Feb 45 3, Mar 6, Mar 184 1, Apr 2, Apr 72, Maj 1, Maj 39, Jun 1, Jun 26, Jul 3, Jul 94, Aug 5, Aug 22 1, Sep 2, Sep 87, Okt, Okt 37, Nov, Nov 2, Dec 2, Dec 76, Medel 3, Totalt , Arealspecifik förlust 45,36 1,3 13,9 Transporter till Öresund Flöde m3/s 2,21 2,6 2,47 2,97 4,29 3,18 1,57 1,61 3,4 3,33 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,5 11,8 9,7 9, ,6 6,3 12,5 7,6 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 7,2 4,1 11,2 11,9 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Halter i prov (provpunkt 2) Årsmedelflöde och årsmedelhalt Transport vid provpunkt 2 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Tot-P Tot-N Månad Tot-P Tot-N m3/s µg/ µg/ ton ton Medel, Totalt 1,8 59 Arealspecifik förlust,35 11,4 Arealspecifika förluster Provpunkt 2 (52 km2) År Flöde Fosfor Provpunkt 18 (334 km2) År Flöde Fosfor Kväve Kväve m3/s tonkg/ha år tonkg/ha år m3/s ton kg/haår ton kg/haår 29,17,6, ,5 29 1,64 4,1, ,8 21,33 1,4, ,4 21 3,45 11, ,45 1,8, , ,91 12, Medel,32 1,3, ,8 Medel 3, 9,, Årstransporter och arealkoefficienter på provpunkt 2 är beräknat på årsmedelflöde och årsmedelhalt, på provpunkt 18 beräknat utifrån summan av månadstransporterna. 33

36 Segeån 211 Bilaga 6 Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR 211 Halter i utgående avloppsvatten till Segeå Syrgasmättnaden i utgående vatten Datum BOD 7 COD tot-p tot-n NH 4 -N Datum Syre utg. vatten mg/l C mg 2 /l 2- mätt % Januari 6,3 35,5 3,2 1,9 Jan 1,5 7, ,1 36, ,3 Feb 1,5 7,97 71 Februari 5,5 38, Mar 1,7 7, ,8 34,8 9,5 4,3 Apr 11,6 7,7 65 Mars <3 38,15 18,76 Maj 13,8 6, ,15 11,61 Jun 16,1 6,55 67 April <3 3,31 1,33 Jul 16,8 6, ,2 31,1 9 1,4 Aug 17, 6,55 68 Maj 3,4 3,12 8,1,23 Sep 17,4 6,7 64 4,1 3,12 7,8,62 Okt 16,8 6,46 67 Juni 3,2 31,7 7,9,38 Nov 15,6 6, ,6 37,14 9,4,24 Dec 13,5 6,69 63 <3 3,13 12,44 Juli <3 3,17 8,8,11 <3 4,11 6,8,12 Augusti 3 3,16 7,2 <3 3,1 7,1,12 September <3 3,1 8,98 <3 3,9 8,5,14 Oktober 14 42,16 8.9,21 3 3,12 9,4,14 November 3,1 37,14 9,26 3,9 3,1 9,5,15 4,6 31,12 9,5,36 December 4 3,13 8,4 1,9 MEDEL 4,1 39,13 9,3 1,4 Föroreningsmängder från Svedala avloppsreningsverk Totala mängder samt relativ andel (%) av transporten vid mynningen Enhet Avlopps- Km mängd % 1,6 1,6 1,3 1, 1,2 1,8 1,7 1,1 1, 1,3 1,6 1,1 1,6 1,1 1,5 1,1 1, 1,4 1,9 1, 1, BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 3, 3,2 2,7 2,7 1,1-3,1 <3,1 <3,6 <3,92 <4,14 <9,1 <4,1 <5, Tot-P ton/år,8,47,17,38,36,34,18,18,25,14,15,2,1,11,13,14,2,17,15,17,15 % 6,8 4,9 1,8 1,7 3,3 5,1 2,9 1,4 3,3 1,6 3,6 1,6 2,1 1, 2,2 1,6 1,3 2,4 3,7 1,5 1,3 Tot-N ton/år ,3 19,8 18,7 9, 8,2 11,4 6,6 7,4 7,7 6,9 7,4 7,3 9,2 1,6 11,6 8,6 8,8 11,3 % 4,8 3, 2,3 2,4 3,9 7,9 3,1 1,2 1,9 1,4 2,4 1,3 3,4 1, 2,8 1,7 2,2 3,8 4,5 1,4 2,4 34

37 Resultat bottenfauna Segeån 211 Bilaga 7 I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1642 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 35

38 Bedömning av prov från Segeå 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Brännemölla SKA-Segeå1 Provdatum: Lokaltyp: Å Allmänt Dominerande taxa: Hydropsyche angustipennis, 21% Simuliidae, 19% Oligochaeta övriga, 18% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt hög måttligt lågt lågt mycket högt måttligt Försurningspåverkan: obetydlig y: Kommun: Svedala Brännemölla m nedströms stenbro Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: medel Grumlighet: mkt grumli Färg: klart Vattentemperatur 1,2 ºC Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 2 Finsediment: Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 3 Långskottsveg: Grov död ved: 1 Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: D2 1 Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantvegetation Övrigt utanför delprov: Föroreningspåverkan: måttlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 3 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1 m 1 m 2 m,5 m,7 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D3 2 Åker: D2 2 Beskuggning (-3): 1 1p - 1p 1p 2p Dom. markanvändning: Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Asellus aquaticus, Radix Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Dom.art gräs Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 alm Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Börringesjön styrka: 2 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var även 211 måttligt och tätheten av djur hög. Smutsvattengynnade djur dominerade framför renvattenkrävande, t ex glattmaskar och fjädermygglarver. Filtrerande nattsländor var också dominerande i antal. Dagsländor var däremot sparsamt förekommande. Enligt DFIindexet kunde lokalen i år betecknas som måttligt föroreningspåverkad, vilket var en förbättring jämfört med förra året. Inga tydliga tecken kan dock skönjas i bottenfaunasamhället, som visar på en förbättring. Påverkan genom grumling beror delvis på uppströms liggande Börringesjön. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex EPTindex BpHImax Surhetsindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,4 5, obetydlig 5 måttlig ,6 5, obetydlig 5 måttlig ,1 4, obetydlig 5 måttlig ,7 5, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,9 4, obetydlig 4 betydlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 36

39 Segeån 211 Bilaga 7 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Segeå 1 Provt.datum Provtagningskvalitet 88 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % RUNDMASKAR Nematoda , VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,1 Polycelis sp , GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,5 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,5 SNÄCKOR Gastropoda Radix balthica , Gyraulus albus , Acroloxus lacustris , Bithynia tentaculata ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus , Gammarus pulex ,8 Trichoniscus sp? 1 1, VATTENKVALSTER Hydracarina , DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis horaria ,1 Baetis rhodani ,5 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens X SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,1 Hydraena riparia 5 2 2,1 Elmis aenea ,7 Oulimnius sp ,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche angustipennis ,4 Hydropsyche pellucidula , Hydropsyche siltalai ,4 Lepidostoma hirtum , Limnephilidae , Limnephilus fuscicornis? , Athripsodes cinereus ,1 TVÅVINGAR Diptera Pilaria sp ,1 Dicranota sp ,1 Simuliidae ,5 Chironomidae ,7 Ceratopogonidae ,2 Empididae ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 31 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 32 INDIVIDANTAL Individantal/m

40 Bedömning av prov från Segeå 211 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Lilla Svedala SKA-Segeå2 Provdatum: Lokaltyp: Å Allmänt Dominerande taxa: Baetis rhodani, 16% Hydropsyche siltalai, 16% Simuliidae, 15% Koordinater x: Läge Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Naturligt/grävt: naturligt måttligt hög högt lågt lågt mycket högt lågt Försurningspåverkan: obetydlig y: Kommun: Svedala Lilla Svedala m nedströms bro Provtagning: Sortering: Artbestämning: Lokalens längd (normalt 1 m): Lokalens bredd (provyta, uppsk): Vattendragsbredd (våtyta): Lokalens medeldjup (provyta): Lokalens maxdjup (provyta:) Dom Täck Findetritus: D1 2 Grovdetritus: D2 2 Fin död ved: Grov död ved: Utfällningar: Bottentyp: hård Kvalprov substr.: Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 11p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 1 dagsländefamilj Försurn.känslig sländart: 2p 3 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 1 m 2 m 3 m,5 m,7 m Bottensubstrat och vegetation på provytan Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D3 1 Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: 1 Beskuggning (-3): 1 1p 1p 1p - 2p Föroreningspåverkan: betydlig Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella Vattenhastighet (-3): 2 Vattennivå: medel Grumlighet: mkt grumli Färg: klart Vattentemperatur 1,1 ºC Dom Täck Dom Täck Finsediment: Överv.veg: D2 1 Sand: Flytbladsveg: Grus: 1 Långskottsveg: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Grov sten: D1 2 Mossor: Fina block: D2 2 Makroalger: D1 2 Grova block: 1 Veg utanför Häll: delprov: Övrigt utanför delprov: Dom. markanvändning: Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 Gräs/halvgräs: D1 Annan veg: Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Påverkan A: Reningsverk styrka: 2 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Kommentarer: Artantalet var i år måttligt, och individantalet högt. Lokalen kännetecknades av dominans av smutsvattenarter framför renvattenkrävande. Antalet dagsländor var dock tydligt högre än tidigare. Att syrgashalten är tillfredställande indikerades av ett relativt stort antal bäckvattenbaggar (Elmis aenea). Enligt DFI-indexet var föroreningspåverkan betydlig. Årets resultat skiljer därmed sig inte mycket från tidigare års, vad gäller artantal och föroreningspåverkan. Det återstår att se om ökningen av antalet dagsländor är bestående eller tillfällig. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,9 5, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,5 5, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,3 5, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 38