Segeån. Recipientkontroll 2014 Årsrapport. Ekologgruppen. april på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Transkript

1 Segeån Recipientkontroll 214 Årsrapport Ekologgruppen april 215 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

2 Segeån Recipientkontroll 214 Årsrapport Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström. Foto på framsidan: Segeå, vid Törringe. Foto: Jan Pröjts. Landskrona 9 april 215 Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Segeån 214 Innehåll Sammanfattning... 2 Klassning av vattenkvalitet... 3 Inledning... 4 Väderlek och vattenföring... 5 Vattenkemi - vattendragen... 6 Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt... 6 Ljusförhållanden och absorbans... 7 Försurningstillstånd och ledningsförmåga... 7 Näringstillstånd... 8 Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organisk halt Ljusförhållanden och absorbans Näringstillstånd Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Fosfor Kväve Arealförlust Trender fosfor och kväve Trend vattendrag Trend sjöar Bottenfauna Klassning av Ekologisk status Vattendrag Sjöar BILAGOR Bilaga 1. Segeåns recipientkontrollprogram Bilaga 2. Metodik vattenföring, transportberäkning, kemiska och biologiska undersökningar Bilaga 3. Resultat vattenföring... 3 Bilaga 4. Resultat kemiska analyser Bilaga 5. Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Bilaga 6. Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR Bilaga 7. Resultat bottenfauna Bilaga 8. Bedömningsgrunder

4 Segeån 214 Sammanfattning Väder och vattenföring Året var i genomsnitt betydligt varmare än normalt och hade även högre nederbörd än normalt. Nederbördsmängderna var ojämnt fördelade med mycket nederbörd några månader. Medelvattenföringen vid Segeåns mynning var 214 ca 2,2 m 3 /s, vilket är något under medelflödet. Höga flöden noterades framförallt under hösten, vilket påverkade vattenkemin avsevärt. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var tillfredsställande vid de flesta tillfällena under året, men underskred 5 mg/l vid några av mätningarna under sommaren. Detta gäller även mätningar i samband med veckoprovtagningen i huvudfåran. I sjöarna uppmättes syrgasövermättnad under sommarens planktonblom, vilket är normalt. I Eksholmssjön var syrgashalten tillfredställande vid det enda besöket i augusti. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) uppvisade inga större skillnader upp- och nedströms Svedala reningsverk. Ljusförhållanden Hög grumlighet uppmättes som vanligt vid en del tillfällen i Segeån, som mest i de övre delarna av huvudfåran. Mycket hög grumlighet förekom under högflödena i oktober och december. Baserat på årsmedelvärdet kunde grumligheten betecknas som stark enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder på de alla provpunkterna under 214. Av sjöarna uppvisade Börringesjön lägst siktdjup även 214. I Havgårdssjön var vattnet klarast, som mest var siktdjupet 1,5 m. I jämförelse med perioden uppmättes normala siktdjup utom i Havgårdssjön där siktdjupet i medeltal var något högre. (6,9), vilket beror på dess naturligt surare vatten. Näringstillstånd I jämförelse med medelvärdet för de 14 senaste åren var fosforhalterna i vattendragen 214 normala, utom i övre delen av Segeån, där de var mycket högre än normalt. Mycket höga halter noterades under hösten högflöde. Vad gäller totalkvävehalterna var dessa att betrakta som normala under året i de flesta fall. I sjöarna var halterna av fosfor och kväve högst i Börringe- och Fjällfotasjön. Jämförelse med perioden uppvisade endast små avvikelser gällande medelhalt av fosfor, utom i Eksholmssjön, där halten var lägre än normalt. För kväve var medelhalterna inte speciellt avvikande från det normala. Ämnestransport Transporten av TOC (totalt organiskt kol), fosfor och kväve var lägre än normalt under 214, dock något högre än 213. De största mängderna transporterades ut i Öresund under högflödena i december. Totalt beräknas ca 7 ton fosfor, 32 ton kväve och 7 ton TOC ha förts ut till Öresund via Segeån. Arealförlusten för hela avrinningsområdet under 214 var,2 kg fosfor och 9,6 kg kväve per hektar. Bottenfauna Bottenfaunan har liksom tidigare undersökts på två provpunkter upp- och nedströms Svedala reningsverk. Resultatet visade 214 på måttligt artantal på lokalerna. Enligt Danskt Faunaindex var djurlivet betydligt påverkat av organiska föroreningar på båda lokalerna. Renvattenkrävande djur, t ex dagsländor, var som vanligt fåtaliga i denna delen av Segeå. Inga stora förändringar kunde ses jämfört med tidigare år. Försurningstillstånd Försurningspåverkan inom området bedöms som obefintlig, då ph under alla årets mätningar legat över neutralpunkten. I Eksholmssjön uppmättes ett lägre ph-värde 2

5 Segeån 214 Klassning av vattenkvalitet Tillståndsklass enligt Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverkets klasser anger vattenkvaliteten, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd. För förklaring av klasser, se bilaga 8. Vattendrag Syretillstånd Ljusför- Organiskt Näringstillstånd Bottenfauna hållanden material arealkoefficient Provpunkt min medel 214 medel 214 medel nr läge Syrgashalt Grumlighet TOC fosfor kväve Danskt Fauna- ASPTmg/l FNU mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år index index 1 Segeån, upp AR 4, ,8 2 Segeån, ned AR 5, ,34 9,1 4 5,2 9 Segeån, L. Mölleberga 6, Segeån, Valdemarsro 6,3 28 1,17 8,3 21 Spångholmsbäcken, utlopp 4, b Spångholmsbäcken, Torupsvägen 5, Spångholmsbäcken, upp damm 4, Torrebergabäcken 5, Risebergabäcken 8,1 25 8,2 Sjöar Syretillstånd Ljusförhållanden Organiskt Näringstillstånd material Provpunkt min medel 214 medel 214 medel 214 medel 214 nr läge Syrgashalt Siktdjup Grumlighet TOC fosfor kväve N/P-kvot mg/l m FNU mg/l µg/l µg/l Börringesjön 9,, Fjällfotasjön 9,4, Yddingen 8,9, Havgårdssjön 8, 1,32 8, Eksholmssjön 7,9,65 3,

6 Segeån 214 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Segeån 214 som utförts i enlighet med det kontrollprogram som upprättats av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samråd med länsstyrelsen. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet 214 har varit Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare har varit Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, som består av representanter för de berörda kommunerna (Svedala, Malmö, Burlöv, Vellinge, Trelleborg, Staffanstorp och Lund), Swedavia, vissa dikningsföretag, samt vissa företag. föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Analyser av kväve, fosfor, totalt organiskt kol, klorofyll samt absorbans har analyserats av Alcontrol, Malmö. Kontrollen av Segeåns vattensystem har under det gångna året omfattat totalt 14 provpunkter, varav nio i rinnande vatten samt fem sjöar. Data från vattenkontrollen kommer att finnas tillgängliga på Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds hemsida: Provtagning, vissa analyser, undersökning av bottenfauna, månadsredovisning samt Provpunkt 1 i Torrebergabäcken under högflöde i oktober 214. Foto: Jan Pröjts. 4

7 m3/s m3/s Segeån 214 Väderlek och vattenföring Vid väderstationen i Malmö uppmättes årsmedeltemperaturen under 214 till 1,3 o C, vilket var betydligt högre än medelvärdet för perioden (7,8 o C). Året var således anmärkningsvärt varmt, med högre medeltemperaturer än normalt under alla 12 månader. Speciellt februari och juli hade stora temperaturöverskott. Fem av årets månader hade mer än tre graders överskott mot det normala. Nederbörden 214 mättes till totalt 883 mm, tydligt över normalvärdet för perioden (64 mm). Nederbörden var mycket ojämnt fördelad under året, med över halva årsnederbörden under tre månader (augusti, oktober och december). Enbart 3-31 augusti föll över 1 mm i Malmö, vilket orsakade översvämningar där. Av förklarliga skäl påverkade nederbördsmönstret medelvattenföring och övriga resultat under aktuella månader. Under resterande månader var nederbörden ganska nära eller under den normala. Minst nederbörd föll i mars och april. Vid Segeåns mynning var årsmedelvattenföringen 214 enligt S-hype-modellen 2,2 m 3 /s, vilket var under medelvattenföringen för åren : 2,6 m 3 /s. Den högsta beräknade veckomedelvattenföringen (17 m 3 /s) noterades i vecka 52. Årets lägsta vattenföring uppmättes i vecka 3 med endast,25 m 3 /s o C Temperatur i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec mm 214 Normal Nederbörd i Malmö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 214 Normal Årsmedelvattenföring mynning Som figuren nedan visar var månadsmedelvattenföringen lägre än normalt under större delen av året. Endast i oktober och december var vattenföringen högre än normalt. Ytterligare vattenföringsuppgifter redovisas i bilaga Månadsmedelvattenföring mynning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec flöde 214 medel

8 mg/l Segeån 214 Vattenkemi - vattendragen Syretillstånd, syreförbrukning och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredställande under de flesta av provtagningstillfällena under året och underskred 5 mg/l vid tre tillfällen under lågflöde i juni eller augusti (se figur nere till höger). Eftersom provtagning endast sker varannan månad är det svårt att veta mer exakt hur låga syrgashalterna varit i vattendraget. I huvudfåran vid mynningen var syrgashalten i samband med veckoprovtagning som lägst under vecka 31 (4,6 mg/l). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet 214 (baserat på minvärden): Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den organiska halten baserat på årsmedelvärdet av TOC: mycket hög (>16 mg/l) i huvudfårans och Spångholmsbäckens övre delar (pkt 1 och 23) hög (12-16 mg/l) nedströms Svedala (pkt 2) och i Spångholmsbäckens mellersta delar (pkt 22b) måttligt hög (8-12 mg/l) i nedre delarna av huvudfåran (pkt 9 och 18), Spångholmsbäckens nedre delar (pkt 21), Torrebergabäcken (pkt 1) samt i Risebergabäcken (pkt 15) syrerikt (>7 mg/l) på provpunkt 18 och 15 måttligt syrerikt (5-7 mg/l) på provpunkterna 2, 22b och 1 svagt (3-5 mg/l) på provpunkterna 1, 21 och 23 Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD), mäts upp- och nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 1 och 2). Skillnaderna mellan provpunkterna var små även under 214. Högst förbrukning uppmättes på uppströmspunkten i augusti (7,7 mg/l). Jämfört med 213 var medelvärdet ungefär samma. Den organiska halten (i form av TOC) var vid ett flertal tillfällen hög eller mycket hög, framförallt i de övre delarna av Segeå. Halterna var högst uppströms Svedala (pkt 1) och lägst i Risebergabäcken (pkt 15), baserat på årsmedelvärdet. De höga halterna av organiskt material uppströms Svedala beror på tydlig påverkan från Börringesjön Syrgashalt b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 6

9 ms/m FNU Segeån 214 Ljusförhållanden och absorbans En kraftigt förhöjning av grumligheten (turbiditeten) uppmättes under höstens högflöden. Under flödestoppen i oktober noterades ett mycket högt värde nedströms Svedala (38 FNU), men även på flera andra provpunkter var grumligheten kraftigt förhöjd samtidigt. Årets högsta värde (52 FNU) uppmättes uppströms Svedala (pkt 1) i december, då vattnet var markant lergrumlat (se bild sid 2). De höga värdena för grumlighet var samtidigt korrelerade med höga fosforhalter. Som figuren till höger visar var grumligheten som lägst i Spångholmsbäckens övre delar under 214 (pkt 22b och 23). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var vattnet baserat på årsmedelvärdet 214: starkt grumlat (>7, FNU) på alla provpunkter Absorbans mäts fr o m 21 inom recipientkontrollen. Medelvärdet var högst i Spångholmsbäckens övre delar (pkt 23), där variationerna under året också var som störst ,3,2,1, Grumlighet b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE Absorbans b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE Försurningstillstånd och ledningsförmåga ph-värdena varierade mellan 7,1 8,2 under året, en bit över neutralpunkten (ph 7). Som konstaterats tidigare föreligger inga stora skillnader mellan olika delar av avrinningsområdet vad gäller ph-värdet och det finns heller inga tendenser till försurningsproblem p g a vattendragets välbuffrade karaktär. Provpunkten uppströms Svedala (pkt 1) är till stor del påverkad av vatten från Börringesjön, varför variationerna är ovanligt låga där under året. 12 Ledningsförmåga 214 Vad gäller ledningsförmågan (konduktiviteten, mått av antalet lösta joner i vattnet) noteras oftast högst värden i de delar av avrinningsområdet som är mest påverkade av avlopp och jordbruk, d v s i vattendragets nedre delar. Förhöjda värden uppmättes 214 i Risebergabäcken (pkt 15) i februari och juni. Förhöjningar på provpunkten kan ofta sättas i samband med utflöde av dagvatten från uppströms liggande kulvert, inkl vägsalt under vintern b huvudfåran biflöden MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE 7

10 ug/l ug/l Segeån 214 Näringstillstånd Fosfor Under året uppmättes kraftigt förhöjda halter av totalfosfor på några provpunkter under höstens högflöden. Årets högsta halt uppmättes nedströms Svedala i oktober i samband med kraftig grumling av vattnet (pkt 2, 58 µg/l). Samma situation rådde i december, då uppströmspunkten (pkt 1) uppvisade en mycket hög halt (44 µg/l) under samma förhållanden. En viss haltökning kan även ske under sommarhalvårets lågflöden. Som figuren till höger visar var haltvariationerna under året högre i huvudfårans övre delar än i de nedre. Årsmedelhalterna 214 var normala i de flesta fall, jämfört med perioden Undantaget var dock huvudfårans övre delar, med medelhalt tydligt över det normala Totalfosfor (Tot-P) b huvudfåra biflöden MEDEL2-213 MIN-VÄRDE 214 MEDEL-VÄRDE 214 MAX-VÄRDE 214 Kväve Kvävehalterna brukar normalt vara som högst under vinterns högflöden och lägst under sommarens lågflöden. Under 214 uppmättes de högsta halterna i februari, oktober och december, med som högst halt i Torrebergabäcken (pkt 1) med 84 µg/l. Variationerna i halt under året var stor på mer jordbrukspåverkade provpunkter. Lägst halt noterades under lågflödet i augusti i Spångholmsbäcken (pkt 21), med endast 88 µg/l. Vad gäller årsmedelvärdet för kväve under 214 visar en jämförelse med perioden på ganska normala värden, utom i Spångholmsbäckens övre delar (pkt 23) och Torrebergabäcken (pkt 1), där medelhalten var högre än normalt. Lägst medelhalt under året noterades på nedströmspunkten i Spångholmsbäcken (pkt 21). Andelen nitrat+nitritkväve (NO 3 +NO 2 -N) uppgick i medeltal till % av det totala kvävet, baserat på halter. I huvudfåran ökade andelen successivt nedåt på de fyra provpunkterna ( %). Uppströmspunktens lägre andel beror på påverkan från Börringesjön, framförallt under sommaren, då halten av nitratkväve i sjön är obefintlig. I Spångholmsbäckens uppströmspunkt (pkt 23) brukar andelen nitratkväve vara låg p g a liten andel omgivande jordbruksmark. Generellt är andelen nitratkväve högst under vinterns högflöden då utsköljningen av den lättlösliga nitraten är som störst. Detta märktes tydligt under högflödet i oktober, då nitrathalterna var kraftigt förhöjda i förhållanden till augusti Totalkväve (Tot-N) b huvudfåran biflöden MEDEL2-213 MIN-VÄRDE 214 MEDEL-VÄRDE 214 MAX-VÄRDE 214 Ammoniumkväve (NH 4 -N) brukar normalt förekomma med högst halter under vintern, då även nitrathalten är som högst. Förhöjningar av ammoniumkvävehalten kan vara negativt för djurlivet i ån. En kraftigt förhöjd halt uppmättes på uppströmspunkten i Spångholmsbäcken (pkt 23) under lågflödet i juni (21 µg/l). Halten är så pass hög att man misstänker någon form av förorening, även om vattnet var klart och luktfritt vid tillfället. Syrehalten var samtidigt låg (4,7 mg/l). 8

11 totalfosfor µg/l Segeån 214 Högst uppmätta ammoniumkvävehalt i utgående vatten från reningsverket i Svedala var 49 µg/l (november). Påverkan från reningsverket på Segeån torde vara högst under lågflödesperioderna. Fosfor och kväve - jämförelse mellan olika provpunkter I diagrammet nedan redovisas en jämförelse En viss skillnad förelåg i kvävehalten mellan mellan totalfosfor- och totalkvävehalterna i de de övre och nedre delarna av huvudfåran, med olika grenarna i Segeåns vattensystem baserat högst medelhalt uppströms Svedala (pkt 1). på årsmedelvärdet för 214. Figuren visar alltså grafiskt näringsbelastningen i stora drag. Spångholmsbäcken avviker från övriga delar genom framförallt lägre kvävehalter Spångholmsbäcken b 9 18 Huvudfåran 15 Risebergabäcken 1 1 Torrebergabäcken totalkväve µg/l 9

12 Segeån 214 Yddingesjön, september 214. Foto: Jan Pröjts. 1

13 m Segeån 214 Vattenkemi - sjöarna Syretillstånd och organisk halt Syrgashalterna och syrgasmättnaden var tillfredsställande i sjöarna vid alla provtagningstillfällena under året (mätperiod majseptember). Syrgasövermättnad (>1 % mättnad) uppmättes vid de flesta tillfällena (Eksholmssjön undantaget), som högst 135 %. Enda mätningen i Eksholmssjön i augusti gav en syrgashalt på 7,9 mg/l. Vattentemperaturerna var relativt höga tidigt på säsongen och översteg 2 C både i juni och juli. Gällande organiskt material (TOC) så uppmättes högst halt i Eksholmssjön, följt av Fjällfotasjön. I det första fallet beror det på hög halt av humöst material i vattnet. Halten av TOC var som vanligt lägst i Havgårdssjön. Ljusförhållanden och absorbans Siktdjupet i sjöarna är beroende dels av mängden plankton i vattnet, dels mängden uppvirvlat bottensediment från grundare partier. Eftersom samtliga undersökta sjöar är näringsrika, var siktdjupet lågt även under 214. Börringesjön hade lägst siktdjup med,28 m i medeltal vid fem provtagningar, medan Fjällfotasjön hade något högre siktdjup. Dessa sjöar är något olika, med mer dominans av lergrumlat och gulbrunt vatten i Börringesjön. I motsats till 213 hade vattennivån i Börringesjön återställts till mer normalt tillstånd. I Yddingen var siktdjupet något högre än i Fjällfotasjön, men är även den utsatt för grumling i samband med vind. I den djupare Havgårdssjön var siktdjupet större, i medeltal 1,2 m. Vid första provtagningen i maj brukar sjön uppvisa klart, fint vatten. I år var siktdjupet utan vattenkikare 1,5 m vid denna tidpunkt. Variationerna i siktdjup var som vanligt små i de mest grumliga sjöarna under säsongen. Eksholmssjön avviker från övriga sjöar i sin vattenkemi och allmänna utseende genom mer humöst vatten, eftersom den är påverkad av Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var syretillståndet baserat på minimihalten under tre år ( ): syrerikt (>7 mg/l) i alla sjöarna Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var halten av organiskt material (TOC): mycket hög (>16 mg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Eksholmssjön måttligt hög (8-12 mg/l) i Havgårdssjön tillrinning från omgivande myrmarker. ph- och ledningsförmågan är lägre än i de andra sjöarna, vilket också var tydligt 214 (ph 6,9). Den är dock ganska näringspåverkad. I år var siktdjupet lågt (,6 m) vid det enda besöket i augusti. Samtliga sjöar utom Havgårdssjön hade 214 lågt siktdjup (<1 m) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (mätning med vattenkikare). 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Siktdjup Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-213 MIN-VÄRDE 214 MEDEL-VÄRDE 214 MAX-VÄRDE 214 Lågt siktdjup är i de flesta fall korrelerat med höga värden för grumlighet. Detsamma gäller för halten av klorofyll a, vilken ger ett grovt mått på växtplanktonbiomassan i vattnet. 11

14 ug/l mg/m3 Segeån 214 Högst klorofyllhalt uppmättes i Fjällfotasjön i augusti (12 mg/m 3 ). Av sjöarna hade Fjällfotasjön högst medelhalt 214, följt av Börringesjön, Yddingen och Havgårdssjön. Inga större skillnader kunde konstateras jämfört med 213. Absorbans är analyserad i sjöarna under säsongen. Lägst värden uppvisade Havgårdssjön. I Eksholmssjön är värdet alltid naturligt mångdubbelt högre än i de andra sjöarna, beroende på humöst vatten ,4 Klorofyll a 214 Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE Absorbans 214,62,3,2,1, Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL-VÄRDE MIN-VÄRDE MAX-VÄRDE Näringstillstånd Fosfor Eftersom samtliga sjöar kan betraktas som näringsrika är också halterna av totalfosfor höga. Halterna brukar vara som högst under den intensivaste planktonblomningen. Högst halt uppmättes 214 i Fjällfotasjön i augusti (21 µg/l). Medelhalten var också högst i Fjällfotasjön. Vid jämförelse med perioden noterades ungefär samma medelhalter i fyra sjöar. I Eksholmssjön var halten lägre. Figuren nedan visar också att haltvariationerna under säsongen är störst i de mest näringsrika sjöarna. Liksom tidigare år var fosforhalterna i Yddingen och Havgårdssjön tydligt lägre än i ovanstående sjöar. Högst uppmätta halt i dessa sjöar var under respektive 73 µg/l. Den enda provtagningen i Eksholmssjön i augusti resulterade i en totalfosforhalt på 74 µg/l, vilket var högre än 213. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var medelhalten av totalfosfor under 214: extremt hög (>1 µg/l) i Börringesjön och Fjällfotasjön mycket hög i Eksholmssjön (51-1 µg/l) hög i Yddingen och Havgårdssjön (25-5 µg/l) Totalfosfor (Tot-P) Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Havgårdssjön Eksholmssjön MEDEL2-213 MIN-VÄRDE 214 MEDEL-VÄRDE 214 MAX-VÄRDE

15 ug/l Segeån 214 Kväve Totalkvävehalterna under året följde det förväntade mönstret med högst halter i de mest näringsrika Börringe- och Fjällfotasjön. Maxhalten uppnåddes i augusti i Börringesjön och Fjällfotasjön (39 µg/l). I de tre andra sjöarna var halterna lägre och höll sig under 2 µg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten 214 (baserat på årsmedelvärdet) på: mycket höga totalkvävehalter ( µg/l) i Börringesjön, Fjällfotasjön, Yddingen och Havgårdssjön höga totalkvävehalter i och Eksholmssjön ( µg/l) kväve-fosforbalans i fyra sjöar (N/P-kvot 15-3) kväve-överskott i Yddingen (N/P-kvot >3) Även halterna av ammoniumkväve brukar ligga under detektionsgränsen i sjöarna. 214 noterades mätbara halter i Fjällfotasjön, Havgårdssjön och Eksholmssjön. Vad gäller årsmedelvärdet för kväve 214 visar en jämförelse med perioden på ganska normala halter, förutom i Yddingen och Eksholmssjön där halten var relativt låg Totalkväve (Tot-N) Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen HavgårdssjönEksholmssjön MEDEL2-213 MIN-VÄRDE 214 MEDEL-VÄRDE 214 MAX-VÄRDE 214 Större delen av kvävet är bundet i organisk form under sommarmånaderna, då proverna tas. Halten av nitrat+nitritkväve är då mycket låg, oftast under detektionsgränsen, eftersom upptaget av lättillgängligt kväve är stor genom den kraftiga planktontillväxten. 13

16 ton m3/s ton m3/s ton m3/s ton m3/s Segeån 214 Ämnestransporter Totalt organiskt kol (TOC) Den största transporten av TOC skedde under högflödet i december (177 ton), och i viss mån även i januari och februari. Transporten var som lägst i juli, med endast 5 ton. Den sammanlagda transporten av totalt organiskt kol till Öresund uppgick 214 till endast 72 ton, vilket är mindre än medeltransporten under perioden (954 ton). Skillnaderna beror i hög grad på variationer i vattenföringen, som figuren till höger visar Månadstransport TOC Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec TOC ton medelflöde m3/s Årstransport TOC TOC ton medelflöde m3/s Fosfor Fosfortransporten var som högst under högflödesperioderna, med som mest 2,1 ton under december (31 % av årets hela mängd under månaden). Under stora delar av årets lågflöden var transporten mycket låg (som minst,9 ton i juli). En tydlig ökning skedde åter i samband med ökande nederbörd i oktober. 2, 1,5 1,,5 Månadstransport fosfor Sammanlagt uppgick transporten av fosfor till Öresund till 6,7 ton 214, vilket var mer än transporten 213 (3,7 ton) men samtidigt lägre än medeltransporten för perioden Transporten följer flödena ganska väl, som figurerna till höger visar., 25 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot-P ton medelflöde m3/s Årstransport fosfor Tot-P ton medelflöde m3/s 14

17 ton m3/s ton m3/s Segeån 214 Kväve Transporten av kväve under 214 följde flödet väl som figuren till höger visar. Transporterna var högst under högflödet i december, med 9 ton (28 % av årets kvävemängd). Från april till september var däremot transporterna av kväve låga. Som lägst var transporten i juli, då endast,6 ton kväve nådde Öresund. Nitratkväve utgjorde i medeltal 71 % av det totala kväveutflödet. Baserat per månad var andelen som lägst i augusti (44 %) och som högst i februari (86 %). Transporten av totalkväve till mynningen 214 uppgick till 32 ton. Enligt figuren till höger framgår att transporten av kväve i stora drag följer årsmedelvattenföringen, med stora skillnader mellan olika år. Månadstransport kväve Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot-N ton medelflöde m3/s Årstransport kväve Svedala reningsverks andel av den totala belastningen på Öresund redovisas närmare i bilaga 6. År 214 har reningsverkets andel varit 3,3 % för fosfor och 2,7 % för kväve. 2 Tot-N ton medelflöde m3/s 1 Arealförlust Arealförlusten för totalfosfor 214 var,2 kg/ha inom hela Segeåns avrinningsområde. I medeltal åren var den specifika förlusten,17 kg/ha och år. Arealförlusten för totalkväve uppgick samtidigt under 214 9,6 kg/ha. I medeltal under åren var förlusten 8,3 kg/ha och år. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var den arealspecifika förlusten för Segeån som helhet under treårsperioden: Vid provpunkt 2 nedströms Svedala reningsverk var arealförlusten för fosfor 214 mycket hög (,63 kg/ha), p g a tidvis höga halter. För kväve var arealförlusten 12 kg/ha, vilket var mer än 213. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var arealförlusten vid provpunkt 2: extremt hög för totalfosfor hög för totalkväve hög för totalfosfor hög för totalkväve 15

18 µg/l ug/l Segeån 214 Trender fosfor och kväve Trend vattendrag Vattenföringen under året påverkar halterna av både kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom att dividera årstransporten av kväve och fosfor med den totala vattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan vid utvärdering av eventuella trender. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. Trendlinjen i figurerna visar att både fosfor och kväve tenderar att minska under perioden inom Segeåns vattensystem, även om trenden för kväve är tydligare än för fosfor. Tendensen finns också inom andra sydvästskånska vattendrag. Sedan 2 har dock inga större förändringar skett Trend fosfor mynningen flödesviktad halt fosfor Trend kväve mynningen flödesviktad halt kväve trend kväve 16

19 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Segeån 214 Trend sjöar Figurerna visar resultaten från fyra sjöar gällande halten totalfosfor (Tot-P) och totalkväve (Tot-N) med trendlinjer inlagda (5 prov/år). Yddingen Ingen trend kan ses gällande fosfor, dock tydlig nedåtgående för kväve. Liksom i Börringesjön kan några säsonger med lägre halter ses i mitten av perioden. Börringesjön Trenden under perioden är svagt nedåtgående för både fosfor och kväve, även om halterna fortfarande är höga var en period med relativt låga halter Yddingen Tot-P Börringesjön Tot-P Yddingen Tot-N Börringesjön Tot-N Havgårdssjön Trenden är tydligt nedåtgående, framförallt för kväve. 1 Fjällfotasjön En svagt nedåtgående trend för både fosfor och kväve, dock inte lika tydlig som i Börringesjön Havgårdssjön Tot-P Fjällfotasjön Tot-P Havgårdssjön Tot-N Fjällfotasjön Tot-N

20 Segeån 214 Bottenfauna I Segeån vid Brännemölla uppströms Svedala reningsverk (provpunkt 1) var bottenfaunasamhället under 214 betydligt påverkat av näringsämnen enligt Danskt Faunaindex, som ger ett mått på organiskeutrofierande föroreningar. Således var bedömningen en försämring gentemot 213. Artantalet kunde betecknas som måttligt men samtidigt det högsta för hela perioden Liksom tidigare var mer föroreningståliga grupper dominerande i antal framför renvattenkrävande. Musslor och filtrerande nattsländor inom gruppen Hydropsyche var talrika, vilket är vanligt nedströms sjöar då den organiska halten är hög. Renvattenkrävande djur var fåtaliga, och dagsländor hittades endast i relativt få exemplar. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades i proverna. Lokalen nedströms Svedala reningsverk (provpunkt 2) uppvisade i år betydlig föroreningsgrad enligt Danskt Faunaindex, således samma bedömning som 213. Liksom på uppströmslokalen var föroreningståliga djur dominerande i antal framför renvattenkrävande. Den relativt stora mängden bäckvattenbaggar indikerar dock relativt goda syrgasförhållanden på lokalen under säsongen, trots näringsbelastningen. Antalet individer av dagsländor var ungefär detsamma som på uppströmslokalen. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades på lokalen. Sammanfattningsvis var påverkansgraden enligt föroreningsindexet betydlig på lokal 1 uppströms Svedala och betydlig på lokal 2 nedströms Svedala. Antal arter av dag-, bäck- och nattsländor (EPT-index) har varierat en del under åren, framförallt på uppströmslokalen, vilket torde indikera instabila förhållanden för dessa grupper där. På nedströmslokalen har en viss försämring av EPT-indexet skett sedan 21. obetydlig 7 svag 6 måttlig 5 betydlig 4 stark 3 stark-mkt stark 2 mkt stark Föroreningspåverkan enligt Danskt Faunaindex (DFI) Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR EPT-index Artantal av dagsländor, bäcksländor och nattsländor Segeå, uppströms AR Segeå, nedströms AR Provpunkt nr läge Antal taxa Antal ind/m2 Shannons div.index ASPTindex Danskt Föroreningsindex Naturvärdesindex poäng bedömning poäng bedömning 1. Segeå, Brännemölla (upp AR) ,1 4,8 4 betydlig allmänt 2. Segeå, L. Svedala (ned AR) ,4 5,2 4 betydlig allmänt 18

21 Segeån 214 Klassning av Ekologisk status Inom vattenförvaltningen tillämpas statusklassning enligt Naturvårdsverket rapport 27:4. Statusklassning görs i en fallande femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredställande och Dålig. För Segeån 214 har klassning gjorts för fosfor och bottenfauna i vattendrag samt för fosfor och siktdjup i sjöar. Vattendrag Näringsämnen Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten= referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige och gäller perioden Vattenförekomst (provpunkt) Segeå: Spångholmsbäcken-Börringesjön (2) Segeå: Torrebergabäcken-Spångholmsbäcken (9) Segeå: Havet-Torrebergabäcken (18) Spångholmsbäcken (21) Torrebergabäcken (1) Fosfor status Dålig Dålig Dålig Otillfredställande Måttlig Erhållen EK (Ekologisk kvalitetskvot) 214 varierade mellan,14 och,49. I de tre vattenförekomsterna i huvudfåran varierade kvoten mellan,14 till,144. Jämfört med 213 får huvudfåran och Spångholmsbäcken samma status, men Torrebergabäcken sämre bedömning, med måttlig status 214. Bottenfauna Klassningen räknas ut genom en sammanvägning av indexen ASPT (ekologisk kvalitet), DJ (näringspåverkan) samt MISA (surhet). Index med sämst klassning avgör den sammanvägda klassningen. För klassningen av bottenfauna vid provpunkterna 1 och 2 erhölls 214 god status för provpunkt 1 och hög för provpunkt 2. I det första fallet berodde resultatet på en ekologisk kvot på,89 gällande ASPT-indexet, dvs något under hög status. Resultat gällande näringspåverkan (DJ) överensstämmer inte med resultatet från Danskt Faunaindex i föregående avsnitt. Detta index ger troligen en mer rättvis bild av näringspåverkan i vattendraget, något som även de vattenkemiska resultaten visar på. En expertbedömning av resultaten visar på status sämre än hög på båda provpunkterna. Sjöar Nedanstående tre sjöar utgör vattenförekomster inom vattenförvaltningen och statusen kan således bedömas. Näringsämnen - Fosfor Klassningen har räknats ut genom kvoten=referensvärde/medelvärde totalfosforhalt Referensvärden har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige och gäller perioden Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Fosfor status Dålig Dålig Otillfredställande 19

22 Segeån 214 Resultatet överensstämmer ganska väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3, och statusen är densamma som 213. Ljusförhållanden - Siktdjup Klassningen har räknats ut genom kvoten=medelvärde siktdjup 214/referensvärde. Referensvärde har inhämtats från Viss, VattenInformationsSystem Sverige. Provpunkt Börringesjön Fjällfotasjön Yddingen Siktdjup status Dålig Dålig Dålig Som resultat har erhållits en kvot <,25, vilket ger en dålig status för de tre sjöarna. Resultatet överensstämmer väl med klassningen enligt bedömningsgrunderna på sidan 3. Beräknad status är densamma som vattenmyndigheten redovisat för sjöarna 213. Segeån vid Brännemölla uppströms Svedala, under högflöde i december 214. Vattnet var mycket lergrumlat vid tillfället. Foto: Jan Pröjts. 2

23 Segeån 214 Bilaga 1 Segeåns recipientkontrollprogram Nr Provpunkt Provtagningsplats Koordinat RN Kommun Frekvens/år Vattendrag 1 Sege å, uppstr. Svedala AR Brännemölla Svedala 6 2 Sege å, nedstr. Svedala AR söder Krågeholm Svedala 6 9 Sege å Lilla Mölleberga Malmö 6 18 Sege å NV Valdemarsro Burlöv 6 18i Sege å NV Valdemarsro Burlöv Spångholmsbäcken vid utlopp till Sege å Svedala 6 22b Spångholmsbäcken bron vid Torupsvägen Svedala 6 23 Spångholmsbäcken uppstr. Torupsdammen Svedala 6 1 Torrebergabäcken vägbron NO Mölleberga Staffanstorp 6 15 Risebergabäcken bro 25 m upp utflödet Malmö 6 Sjöar Börringesjön centrala delarna Svedala 5 Fjällfotasjön centrala delarna Svedala 5 Yddingen centrala delarna Svedala 5 Havgårdssjön centrala delarna Svedala 5 Eksholmssjön centrala delarna Svedala 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 6 ggr/år -februari, april, juni, augusti, oktober, december 5 ggr/år -maj-september, 1 ggr/år-augusti 52 ggr/år-veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) Förklaringar program Vattendrag Sjöar Veckoprovtagning 18i Temperatur Temperatur Temperatur ph ph Konduktivitet Konduktivitet Konduktivitet Syrgas Grumlighet Grumlighet Syrgasmättnad Syrgas Syrgas Syrgasmättnad Syrgasmättnad TOC TOC TOC Totalfosfor Totalfosfor Totalfosfor Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Nitrat+nitritkväve Totalkväve Ammoniumkväve Ammoniumkväve Totalkväve Totalkväve Absorbans Siktdjup Klorofyll a Absorbans BOD 7 : Biologisk syrgasförbrukning, endast provpunkt 1 och 2. Bf: Bottenfauna, 1 gång/år (höst) vid provpunkt 1 och 2. 21

24 Segeån 214 Bilaga 2 Metodik Vattenföring och transportberäkning Vattenföringsuppgifter har inhämtats från SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala. Värden har erhållits från SMHI för varje provtagningsdag och redovisats på nedströms liggande provpunkt (provpunkt 2). Även årssammanställning av vattenföringsvärden har erhållits från SMHI. Vattenföringsuppgifter för transportberäkningen vid mynningen av Segeån (provpunkt 18) har erhållits från SMHI:s S-Hype-modell, som sedan 21 ersatt den tidigare PULS-modellen. Tidigare transportberäkningar fram till 29 är beräknade enligt PULS-modellen. Transportberäkningarna av totalkväve, nitrat+nitritkväve, totalfosfor och TOC har grundats på halterna i månadsprov som blandats flödesproportionellt av veckoprov från provpunkten 18 (intensivstationen). Vid beräkningar för transporter och arealförluster vid provpunkt 2 har årsmedelflöde och årsmedelhalt använts. Kemiska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS Proverna i vattendragen togs i mitten av åfåran eller från strandkanten med hjälp av en käpphämtare alternativt från bro med en ruttnerhämtare. I sjöarna har proven tagits från båt i mitten av sjön med ruttnerhämtare (ytprov). Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Proverna förvarades mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Veckoprovtagning har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid punkt 18. Vattenproven har sedan frysts för att vid årets slut blandas flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Parameterlista Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige och laboratorium (EG = Ekologgruppen, Landskrona, ackred. nr och ALcontrol AB, ackred. nr. 16). Parameter Metod Mätosäkerhet* Laboratorium Provtagning SS 28185, SS28194, SS-EN ISO EG Temperatur SS 28185, instr. WTW, Oxi EG ph SS-EN ISO 1523:212 4% EG Konduktivitet SS-EN 27888, utg. 1, mod 1% EG Grumlighet (turbiditet) SS-EN ISO 727, utg. 1 25% EG Syrehalt SS-EN ISO 5814: % EG Syremättnad SS-EN ISO 5814: % EG Biokemisk syreförbrukning, BOD7** SS-EN , utg 1 35% EG Siktdjup Handledn f miljöövervakn, hav, mod. 15% EG Totalt organiskt kol, TOC SS-EN % Alcontrol AB Totalfosfor, Tot-P SS-EN ISO : % Alcontrol AB Nitrit+nitrat-kväve, NO2+3-N SS-EN ISO % Alcontrol AB Ammoniumkväve, NH4-N SS-EN ISO mod 15-3% Alcontrol AB Totalkväve, Tot-N SS-EN ISO mod 15-2% Alcontrol AB Klorofyll a SS mod 15-3% Alcontrol AB Absorbans, 42 nm, filt SS-EN ISO 7887:1, del 3, mod 15% Alcontrol AB *angivna mätosäkerheter är haltberoende och beräknade med täckningsfaktor 2. Närmare uppgifter kan erhållas från respektive laboratorium. **beträffande BOD7 redovisas, på kundens begäran, även värden utanför ackrediterat mätområde (,5-6 mg/l). 22

25 Segeån 214 Bilaga 2 Bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN ISO 187:212 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Jan Pröjts har stått för provtagningen, utfört de taxonomiska bestämningarna och sammanställt resultaten. Maja Holmström utförde sorteringsarbetet. Undersökningen har omfattat två provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs den 15 oktober 214. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 3 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > 3 % svag (orange cell, värde under 7). Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >4 23

26 Segeån 214 Bilaga 2 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 2 taxa, *** i sjölitoral > 3 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 24

27 Segeån 214 Bilaga 2 Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 4913). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En expertbedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 25

28 Segeån 214 Bilaga 2 Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,8-4, ger 1 p, >4, ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = - n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. 26

29 Segeån 214 Bilaga 2 ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitets -index 1 Mycket högt index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, Bedömning av ekologisk status MISA/MILA, DJ-index En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 27

30 Segeån 214 Bilaga 2 Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) 21. Rödlistade arter i Sverige 21. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Naturvårdsverket. 26. Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4 Naturvårdsverket. 21. Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Svensk standard Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder och utrustning för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SS-EN ISO 187:212. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. 28

31 Segeån 214 Bilaga 2 Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 23. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

32 Resultat vattenföring Segeån 214 Bilaga 3 Medelvattenföring vid Segeåns mynning (m 3 /s) Puls-värden 2-29, S-Hype Månad Jan 3,12 3,59 6,18 3,31 3,53 4,87 2,23 9,18 3,95 1,85 2,65 7,7 9,13 4,7 4,12 Feb 4,1 3,71 1,1 1,61 6,9 3,26 4,7 4,4 2,35 3,5 2,42 13,3 4,41 4,92 4,62 Mar 5,79 1,7 5,3 1,43 4,7 6,35 2,93 5,17 5,51 2,86 9,2 6,25 2,43 1,63 2,12 Apr 2,96 2,65 1,6,89 1,7 1,31 4,95 1,34 3,49 1,54 2,8 2,33 1,8 1,33,97 Maj 1,8 1,43 2,51 1,98 1, 1,6 1,62 1,6 1,27,97 1,13 1,21,78,58,61 Jun 1,,82 1,7 1,3,77 1,3 1,49 1,91,75 1,42,81 1,,56,45,36 Jul,79,42 1,35 1,72 3,88,73,51 1,2,53,76,48 3,2,49,29,27 Aug,51,5 1,2,74 1,39 1,2 3,67 2,74,94,76 3,45 5,87,33,21,41 Sep 1,6 2,5,34,6 1,32,47 2,17 2,13 1,2,49 1,48 2,1,25,21 1,4 Okt 1,26 2,8 1,36,77 2,48,52 1,93 1,8 1,61,54 2,6,977,37,29 3,21 Nov 2,61 1,87 2,95 1,84 3,28 1,41 6,7 2,18 2,62 2,37 1,8,645 1,2,93 1,17 Dec 3,4 1,75 1,85 3,55 4,69 1,35 5,4 4,3 4,82 3,1 4,29 2,37 4,65 2,71 7,12 Medel 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 1,52 2,17 Min,51,42,34,6,77,47,51 1,6,53,49,48,65,25,21,27 Max 5,79 3,71 1,1 3,55 6,9 6,35 6,7 1,2 5,51 3,5 1,8 13,3 9,13 4,92 7,12 Vecka ,62 6,61 1,74 2,83 3,42 7,53 3,34 7,8 1,42 1,68 3,64 2,33 15,47 5,67 3,23 2 2,41 4,8 3,52 1,7 2,67 4,96 3,7 8,76 4,4 1,41 2,34 7,21 8,73 5,88 5,45 3 1,83 1,83 2,52 4,47 6,51 4,95 1,75 12,3 4,43 1,38 1,61 16,32 7,52 3,15 5,8 4 2,49 2,41 11,1 2,97 3,1 2,43 1,23 9,3 4,97 2,87 1,35 7,1 7,32 2,6 3,29 5 6,19 2,5 15,3 4,8 3,72 1,72 1,7 7,65 4,87 1,87 1,26 11,9 3,9 7,95 2,43 6 4,98 4,74 9,64 3,89 15,5 2,32 5,99 4,21 3,15 2,9 1,13 27,51 2,18 5,72 4,48 7 3,9 6,22 6,71 2,5 4,39 3,9 6,12 2,81 1,82 3,63 1,99 9,76 3,51 3,27 6,65 8 2,39 2,7 7,77 1,46 2,7 4,96 2,85 2,14 1,48 1,95 5,31 4,4 8,6 5,5 4,26 9 4,15 1,55 14,2 1,12 1,52 2,19 1,75 9,83 2,24 4,74 1,86 3,4 4,12 3,22 3,56 1 1,3 1,3 7,83,92 1,77 4,71 1,39 7,62 4,59 2,48 6,25 6,11 3,21 2,3 2, ,39 2,3 5,29 1,17 1,7 14,72 1,8 3,45 5,36 3,2 9,41 1,87 2,49 1,59 1, ,32 1,84 3,56 1,3 5,65 5,51 1,77 4,49 7,54 3,35 9,99 6, 1,69 1,31 1, ,93 1,75 2,16,81 7,57 2,27 1,63 2,8 5,41 2,41 6,3 3,79 1,38 1,15 1, ,74 1,61 1,63,84 2,51 1,65 9,25 1,51 4,34 2,14 4,65 2,75 1,23 2,4 1, ,2 1,74 1,27,98 2,18 1,35 4,8 1,59 5,63 2,1 2,6 2,39 1,12 1,53 1, 16 3,38 2,47 1,42 1,14 1,64 1,4 2,78 1,28 3,6 1,56 1,53 1,85 1,1 1,6, ,78 4,73 1,67,91 1,28,84 2,1 1,1 1,79 1,13 1,25 1,47,95,86, ,29 2,66 3,95 3,27 1,37 1,5 1,71,75 1,61,86 1,7 1,29,86,74,69 19,94 1,52 3,89 2,32 1,24 1,26 1,26,9 1,57,95 1,56 1,18,85,65,62 2,87 1,21 1,85 1,56 1,12 1,8 1,14 1,18 1,13,92 1,6 1,19,79,57, ,14 1,3 1,44 2,26,87,94 1,7 1,25,9,97,85 1,17,7,51, ,23,95 1,18 2,8,74 1,1 3,8 1,27 1,19 1,13,79 1,2,62,46, ,24 1,5,95 1,3,6 1,39 1,81 1,1,96,95 1,24 1,2,57,4,43 24,99,83 1, 1,45,49 1,47 1,25,79,71 1,7,7,88,52,52,37 25,77,71 1,12 1,3,58 1,21,96 1,8,65 1,88,63 1,15,51,47,33 26,84,54 1,2 1,25 1,11 1,7,92 4,77,65 1,25,56 1,5,63,4,31 27,8,48 1,59 1,81 1,84,85,72 18,58,53,91,51 1,1,55,36,28 28,86,44 1,29 1,82 3,48,7,54 8,9,55,74,48,93,5,31,25 29,77,43 1,3 1,82 4,66,62,4 4,5,57,74,45 6,5,49,26,34 3,72,34 1,49 1,66 5,47,62,32 11,3,55,78,42 5,59,44,23,25 31,62,25 1,46 1,28 2,56 1,4,45 5,94,41,66,56 3,9,4,26,25 32,54,35 1,57 1, 1,58 1,27,97 2,32,64,86 4,79 1,16,36,21,31 33,45,57 1,32,72 1,27 1,4 6,43 2,67,86,85 6,67 7,11,32,24,25 34,46,57,96,56 1,29,84 5,32 2,27,92,78 2,8 3,86,3,19,29 35,68,8,67,51 1,37,74 5,55 1,89 1,55,61 1,14 2,96,29,16, ,69 1,8,49,62 1,57,56 3,31 1,79 1,39,55,95 2,7,26,14 2,7 37 2,22 1,92,35,64 1,28,47 1,61 2,17 1,22,59 1,79 2,25,24,31, ,48 5,2,26,65,98,37 1,17 2,12,9,51 2,19 1,61,23,22, ,23 2,29,24,53 1,39,34,94 2,54,68,39 1,12 1,25,26,19,41 4 1,14 3,9,28,48 1,41,49 1,59 2,76,83,36,92 1,8,3,17, ,41 2,27,37,62 1,21,4 1,69 1,64 1,22,57,84 1,2,39,19, ,29 1,45,66,73 1,32,32 1,24 1,44 1,21,55 1,85,94,54,27 2, ,18 1,8 2,32 1,2 4,78,85 2,55 1,2 1,56,44 5,8,85,28,53 9, ,36 1,25 3,34,98 3,11 1,26 4,16 2,2 3,33,73 6,68,76,39,37 2, ,67 2,21 1,5 1,11 1,87 1,43 5,69 3,5 1,76 1,12 9,8,68 1,48,68 1, ,38 1,69 1,94,87 1,78 1,67 7,2 2,1 2,66 2,6 11,29,62,66 1,83 1, ,59 1,49 4,91 1,85 1,89 1,31 8,2 1,45 3,61 3,16 15,,58,52,67, ,56 2,56 3,73 3,76 6,82 1,13 3,56 2,23 2,36 3,2 8,97,57 1,8,77, ,81 2,7 2,2 1,91 5, 1,25 5, 8,22 8,62 2,43 4,77 1,8,96 1,36,74 5 5,44 1,49 1,5 2,12 2,23 1,36 8,95 4,92 5,68 2,15 4,96 3,73,97 3,36 3, ,95 1,19 1,16 4,72 1,81 1,48 5,15 1,94 3,16 1,45 2,36 3,29 6,81 2,51 7, ,28 2,6 1,97 5,8 8,25 1,47 3,73 1,5 3,9 3,6 4,31 2,42 9,91 3,47 16,6 53 6,63 5,64 Min,45,25,24,48,49,32,32,75,41,36,42,57,23,14,25 Max 1,3 6,61 15,3 5,8 15,5 14,72 1,63 18,58 8,62 5,64 15, 27,51 15,47 7,95 16,6 3

33 l/s Segeån 214 Bilaga 3 Vattenföring 214 vid SMHI:s vattenföringsstation vid Svedala (l/s) Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Min Max Årsmedel 54 Årsmin 34 Årsmax 256 Vattenföring vid Svedala

34 Segeån 214 Bilaga 4 Resultat kemiska analyser Veckoprov provpunkt 18 Vecka Provtagn. Temp Syreh Syrem Kond nr datum C mg/l % ms/m ,4 11, , ,2 12, 97 68, ,6 12, , ,7 13, , ,5 13, , ,6 12, , ,7 12, , ,7 12, , ,2 11, , ,7 11, , ,7 12, , ,6 11, , ,6 12, , ,9 11, , , 1, , ,9 1, , ,1 1, 93 64, ,2 8,4 8 68, ,7 8, , ,5 11, , ,7 6, , ,5 6,7 7 69, ,2 6, , , 7, , ,2 7, , ,7 6, , ,3 6,8 7 64, ,3 5, , ,9 7, , ,6 5, , ,8 4, , ,4 6, , , 6,8 7 62, ,4 7, , ,1 7, , ,6 7, , ,4 8, , ,1 1, , , 8,4 8 58, ,5 7, , ,9 8, , ,4 9, , ,1 7, , , 9, 82 65, ,8 9,2 83 7, , 9, , ,7 1, , ,4 11,6 92 7, ,6 12, , , 11, , , 11,8 93 7, ,9 11, 91 51, Medel 11,1 9, , Min,5 4, ,9 Max 21,4 13, ,8 32

35 Segeån 214 Bilaga 4 Vattendrag och sjöar Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 1 Sege å, vid Brännemölla, uppströms Svedala AR ,9 12,2 9 7,8 2 42,1 4, , ,7 11, 95 8, ,9 7, <1 3, ,1 4,7 5 7, ,7 7, , ,1 7,3 73 7,5 17 4,4 7, , , 6,3 6 7, ,9 4, , ,1 1,9 83 7,6 52 4,2 6, , MEDELVÄRDE 1,3 8,7 75 7, ,5 6, ,118 MINVÄRDE 2,9 4,7 5 7,1 17 4,2 4, ,74 MAXVÄRDE 18,1 12,2 95 8, ,9 7, ,179 2 Sege å, söder Krågeholm, nedströms Svedala AR ,3 3,1 11,9 89 7, ,9 5, , ,48 9, 1,2 89 7, ,5 6, , ,5 17,1 6,6 69 7, ,7 7, , ,9 15,8 5,9 6 7,5 1 38,7 5, 8, , ,8 13,2 7,4 71 7, ,2 3, , ,66 5,5 1,2 81 7,6 3 54,6 5, ,8 135 MEDELVÄRDE 1,6 8,7 76 7, ,6 5, ,12 MINVÄRDE 3,1 5,9 6 7,3 1 33,2 3,9 8, ,48 MAXVÄRDE 17,1 11,9 89 7, ,7 7, ,167 9 Sege å, vid Lilla Mölleberga ,4 12,4 93 7, , , ,9 1,5 91 8, 12 58, , ,9 7,2 77 7,7 5,8 64, , ,1 7, 7 7,6 5,5 58,7 8, , ,3 8,1 78 7, , , ,6 11,4 88 7, , , MEDELVÄRDE 1,7 9,4 83 7,8 3 57, ,118 MINVÄRDE 3,4 7, 7 7,6 5,5 43,7 8, ,76 MAXVÄRDE 18,9 12,4 93 8, 17 64, , Sege å, nordväst Valdemarsro, järnvägsbron ,7 12,2 92 7, ,3 9, , ,9 1,6 92 7, ,9 9, , , 7,5 81 7,8 4,4 76,7 9, , ,4 7,2 72 7,6 4,2 51,9 7, , ,1 7,7 74 7, , , , 11,6 93 7, , , MEDELVÄRDE 11, 9,5 84 7, , ,73 MINVÄRDE 3,7 7,2 72 7,6 4,2 49,9 7, ,48 MAXVÄRDE 19, 12,2 93 7, , ,18 21 Spångholmsbäcken, vid utlopp till Sege å ,7 12,3 93 7,9 1 51, , ,6 11, 95 7,9 8,6 52, , ,2 6,4 65 7,6 7,7 7,7 7, , ,1 4,7 46 7,5 3,6 59,8 6, , , 7,4 7 7, , , ,5 11,2 87 7, , , MEDELVÄRDE 1, 8,8 76 7, , ,94 MINVÄRDE 3,7 4,7 46 7,5 3,6 51,8 6, ,58 MAXVÄRDE 16,2 12,3 95 7,9 43 7, ,157 22b Spångholmsbäcken, bron vid Torupsvägen ,4 12,5 94 7,9 8, 47, , ,8 1,8 93 7, , <1 23, ,1 5,4 55 7,6 5,7 66,2 9, , ,1 7,5 73 7,6 6,5 48,1 7, , ,8 7,2 68 7,3 17 5, , , 11,4 87 7, , , MEDELVÄRDE 9,9 9,1 78 7, , ,137 MINVÄRDE 3,4 5,4 55 7,3 5,7 47,9 7, ,84 MAXVÄRDE 16,1 12,5 94 7, , ,229 33

36 Segeån 214 Bilaga 4 Provtagn. Vattenf Temp Syreh Syrem ph Gruml Kond BOD 7 TOC Tot-P NO 3+2 -N NH4-N Tot-N Absorbans Klor a Siktdj VK Siktdj Tid datum m 3 /s C mg/l % FNU ms/m mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m 3 m m 23 Spångholmsbäcken, uppströms Torupsdammen ,1 13,3 99 8, 8,2 46, , ,2 11, 96 8, 17 47, <1 2, ,1 4,7 47 7,6 6,3 65, , ,9 7,4 72 7,6 7, 52, , ,9 8,1 77 7, , , ,5 12,3 93 7,9 8, 47, ,11 13 MEDELVÄRDE 9,6 9,5 81 7,8 1 5, ,14 MINVÄRDE 3,1 4,7 47 7,6 6,3 41, ,11 MAXVÄRDE 15,1 13,3 99 8, 17 65, ,247 1 Torrebergabäcken, vägbron nordost Mölleberga ,8 11,7 89 7,7 7,8 62, , ,3 1,5 9 7,9 6,4 63, , ,9 5,7 61 7,7 6,2 65,1 9, , , 6,1 61 7,5 3,1 64,5 8, , ,1 7,6 73 7, , , ,9 11, 86 7, , ,12 12 MEDELVÄRDE 1,7 8,8 77 7, , ,132 MINVÄRDE 3,8 5,7 61 7,5 3,1 58,9 8, ,89 MAXVÄRDE 18,9 11,7 9 7, , , Risebergabäcken, Valdemarsro ,8 12,5 98 8, 3,3 12 5, , ,8 11, 95 7, ,6 6, , ,7 9,5 96 8, 3, 11 6, , ,3 9,1 93 7,6 2 21, , ,4 9,3 89 7,8 5 61, 9, , ,1 11,8 95 8, ,9 6, , MEDELVÄRDE 1,9 1,5 94 7, ,7 8, ,83 MINVÄRDE 4,8 9,1 89 7,6 3, 21,4 5, ,31 MAXVÄRDE 16,3 12,5 98 8, ,161 Börringesjön , 11, 15 8, , <1 <1 19,167 71,3, ,1 11, , , <1 <1 3,59 55,3, ,5 1, , , <1 <1 27,56 68,25, ,7 1,4 15 8, , <1 <1 39,242 88,25, ,2 1,7 19 8, , <1 <1 3,12 1,3,3 115 MEDELVÄRDE 17,3 1, , , ,129 76,28,28 MINVÄRDE 13, 1,4 15 8, , <1 <1 19,56 55,25,25 MAXVÄRDE 21,5 11, , , <1 <1 39,242 1,3,3 Fjällfotasjön ,1 1,6 11 8, , <1 24,183 49,5, ,6 9,4 14 8, , <1 <1 32,158 65,45, , 11, , , <1 <1 33,11 11,3, , 9,7 99 8,9 5 35, < ,99 12,3, ,4 1,5 18 9, , < ,11 1,4,4 915 MEDELVÄRDE 17,8 1,4 19 8, , ,132 89,39,37 MINVÄRDE 13,1 9,4 99 8, , <1 <1 24,99 49,3,25 MAXVÄRDE 23, 11, ,1 5 35, ,183 12,5,5 Yddingen , 1, 95 8, , <1 <1 19,84 67,6, ,6 9,3 13 8, , <1 <1 17,95 46,55, ,3 9, , , <1 <1 18,76 61,6, ,5 9,8 11 8, , <1 <1 19,76 52,45, ,9 9,6 99 8, , <1 <1 7,67 4,5,5 83 MEDELVÄRDE 17,7 9,7 12 8, , ,8 53,54,48 MINVÄRDE 13, 9,3 95 8, , <1 <1 7,67 4,45,4 MAXVÄRDE 21,3 1, 111 8, , <1 <1 19,95 67,6,5 Havgårdssjön ,5 8,7 84 8,1 8,9 3,6 9, ,32 5 1,5 1, ,3 11,8 13 8,7 7,9 29,4 8, , ,3 1, ,8 9,1 13 8,2 5,7 29,5 9,6 42 <1 <1 96,3 23 1,3 1, ,5 9, 94 8, , < , ,, ,7 9,5 98 8,2 5,8 28, , ,5 1,3 11 MEDELVÄRDE 18, 9,6 12 8,3 8,7 29, , ,32 1,2 MINVÄRDE 13,5 8,7 84 8,1 5,7 28,9 8,2 35 <1 <1 96,3 22 1,,9 MAXVÄRDE 21,8 11,8 13 8,7 15 3, ,38 5 1,5 1,5 Eksholmssjön ,1 7,9 82 6,9 3,2 1, < ,62 23,65,

37 Segeån 214 Bilaga 5 Resultat halter i flödesproportionella prover, transporter samt arealspecifik förlust Halter i flödesproportionella blandprov (provpunkt 18) Transport till Öresund 214 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Dgr TOC Tot-P NO3+ Tot-N Månad TOC Tot-P NO3+ Tot-N mynning NO2-N NO2-N m3/s mg/l µg/ µg/ µg/ ton ton ton ton Jan 4, Jan 132, Feb 4, Feb 123, Mar 2, Mar 62, Apr, Apr 28, Maj, Maj 18, Jun, , Jun 8,9,9 2 Jul, , Jul 5,9,6 1 Aug, , Aug 9,1,6 1 Sep 1,4 3 7, Sep 2,3 5 7 Okt 3, , Okt 77 1, Nov 1, Nov 42, Dec 7, , Dec 177 2, Medel 2, Totalt 72 6, Arealspecifik förlust 21,2 8, 9,6 Transporter till Öresund Flöde m3/s 2,21 2,6 2,47 2,97 4,29 3,18 1,57 1,61 3,4 3,33 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,5 11,8 9,7 9, ,6 6,3 12,5 7,6 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Flöde m3/s 2,32 1,92 2,98 1,64 2,85 1,97 3,9 3,84 2,4 1,64 3,45 3,91 2,12 1,52 2,17 Transport TOC (ton) Transport Tot-P (ton) 8,9 4,2 12,2 4,7 11,5 5,9 9, 15,5 7,2 4,1 11,2 11,9 7,1 3,7 6,7 Transport NO3+NO2-N (ton) Transport Tot-N (ton) Halter i prov (provpunkt 2) Årsmedelflöde och årsmedelhalt Transport vid provpunkt 2 (ton) Arealspecifik förlust (kg/ha år) Månad Flöde Tot-P Tot-N Månad Tot-P Tot-N m3/s µg/ µg/ ton ton Medel, Totalt 3,3 62 Arealspecifik förlust,63 11,9 Arealspecifika förluster Provpunkt 2 (52 km2) Provpunkt 18 (334 km2) År Flöde Fosfor Kväve År Flöde Fosfor Kväve m3/s ton kg/ha år ton kg/ha år m3/s ton kg/haår ton kg/haår 212,39 1,1,2 38 7, ,12 7,1, ,5 213,32 1,, , 213 1,52 3,7, ,8 214,54 3,3, , ,17 6,7,2 32 9,6 Medel,42 1,8, ,1 Medel 1,94 5,8, ,3 Årstransporter och arealkoefficienter på provpunkt 2 är beräknat på årsmedelflöde och årsmedelhalt, på provpunkt 18 beräknat utifrån summan av månadstransporterna. 35

38 Segeån 214 Bilaga 6 Resultat föroreningsmängder vid Svedala AR 214 Halter i utgående avloppsvatten till Segeå Syrgasmättnaden i utgående vatten Datum BOD 7 COD tot-p tot-nnh 4 -N Datum Syre utg. vatten mg/l C mg 2 /l 2- mätt % Jan <3 32, ,3 Jan 11,3 7,4 66 <3 <3,21 9,9,83 Feb 1,2 7,28 66 Feb 4 <3,17 1 1,4 Mar 1,7 6,91 64 <3 4, Apr 11,5 6,61 63 Mar <3 <3,17 7,8,87 Maj 13, 6,55 65 <3 36,12 7,4,98 Jun 14,8 6,11 63 Apr <3 38,17 6,2,73 Jul 16,2 5,94 63 <3 38,23 3,7,63 Aug 17,5 5,96 64 Maj <3 <3,1 7,6 1,9 Sep 17,2 5,98 65 <3 34,16 5,5,26 Okt 16, 6,16 64 <3 36,2 8,2 2,3 Nov 15,2 6,37 65 Jun <3 34,18 7,4 1,4 Dec 12,7 7,25 7 <3 4,25 7,2,87 Jul <3 42,22 8 2,3 <3 36,15 7,6 2 Aug 4 46,26 5,5 2,3 <3 34,12 6,1,58 Sep <3 34,13 5,7,74 <3 34,13 6,4,72 Okt <3 36,26 6,8 1,2 <3 38,28 7,5 2,1 Nov <3 34,14 6,7,66 <3 4,12 7 1,6 5 44,24 1 4,9 Dec 4 42,18 7 2,1 1 38,21 8,5 4,5 MEDEL <3,5 <36,19 7,6 1,6 Föroreningsmängder från Svedala avloppsreningsverk Totala mängder samt relativ andel (%) av transporten vid mynningen Enhet BOD7 ton/år 3,8 6,3 4,1 7,2 5,1 6,6 3,1 3,3 4,1 Tot-P ton/år,8,47,17,38,36,34,18,18,25 % 6,8 4,9 1,8 1,7 3,3 5,1 2,9 1,4 3,3 Tot-N ton/år ,3 19,8 18,7 9, 8,2 11,4 % 4,8 3, 2,3 2,4 3,9 7,9 3,1 1,2 1,9 Enhet BOD7 ton/år 3, 3,2 2,7 2,7 1,1-3,1 <3,1 <3,6 <3,92 <4,14 <9,1 <4,1 <5, <3,6 <3,7 <3,9 Tot-P ton/år,14,15,2,1,11,13,14,2,17,15,17,15,15,16,22 % 1,6 3,6 1,6 2,1 1, 2,2 1,6 1,3 2,4 3,7 1,5 1,3 2,1 4,3 3,3 Tot-N ton/år 6,6 7,4 7,7 6,9 7,4 7,3 9,2 1,6 11,6 8,6 8,8 11,3 1,5 9,6 8,6 % 1,4 2,4 1,3 3,4 1, 2,8 1,7 2,2 3,8 4,5 1,4 2,4 3,7 4,2 2,7 36

39 Resultat bottenfauna Segeån 214 Bilaga 7 I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 3 8 % god (värde 7 92) och under 3 % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd Nära hotad (NT) är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 21. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 189 lokaler har vägts in vid bedömningen. 37

40 Segeån 214 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Brännemölla SKA-Segeå1 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Svedala Brännemölla Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: D1 2 Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D3 1 Mossor: D2 1 Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg, sten Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: Gräs/äng: D1 3 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D2 2 Åker: D3 1 Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art gräs Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D3 Buskar: D2 alm Gräs/halvgräs: Annan veg: D1 Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: Börringesjön styrka: 2 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt lågt lågt mycket högt lågt Dominerande taxa: Pisidium sp., 28% Hydropsyche angustipennis, 21% Oligochaeta övriga, 14% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 2 dagsländefamiljer 2 familjer husbyggare Försurn.känslig sländart: 3p Gammarus, Elodes, Elmis aenea, Limnius volckmari Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p 1p 1p 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalen uppvisade ett måttligt art- och individantal, artantalet var det hittills högsta (34 taxa). Liksom tidigare år var smutsvattentåliga djur dominerande framför renvattenkrävande. Dominerande i antal var filtrerande arter, t ex musslor och vissa nattsländor, vilket antyder organisk påverkan i vattenmiljön. Dagsländor var däremot sparsamt förekommande, vilket brukar vara fallet i denna del av Segeå. Enligt DFI bedömdes den organisk-eutrofierande påverkan vara betydlig, således en försämring jämfört med 213. Organisk påverkan från Börringsjön och tidvis kraftig grumling i vattendraget är faktorer som påverkar resultatet. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,1 4, obetydlig 5 måttlig ,7 5, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 4 betydlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,9 4, obetydlig 4 betydlig ,9 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 5 måttlig ,1 4, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 38

41 Segeån 214 Bilaga 7 ARTLISTA Provpunkt: SKA-Segeå 1 Provt.datum Provtagningskvalitet 79 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,4 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,2 Helobdella stagnalis ,3 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,7 SNÄCKOR Gastropoda Physa fontinalis ,1 Lymnaea stagnalis ,1 Anisus vortex ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,3 Gammarus pulex ,3 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis luctuosa ,1 Caenis rivulorum ,1 Baetis rhodani ,8 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx splendens ,3 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,3 Hydraena riparia 5 1 1,1 Elodes sp ,1 Elmis aenea ,7 Limnius volckmari ,1 Oulimnius tuberculatus ,3 Oulimnius sp ,4 NATTSLÄNDOR Trichoptera Neureclipsis bimaculata ,1 Polycentropus flavomaculatus ,1 Hydropsyche angustipennis ,4 Hydropsyche pellucidula , Hydropsyche siltalai ,9 Lepidostoma hirtum ,5 Limnephilidae ,1 Glyphotaelius pellucidus X TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,1 Simuliidae X Chironomidae ,7 Ceratopogonidae ,3 Empididae ,1 Limnophora sp ,1 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 33 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 34 INDIVIDANTAL Individantal/m

42 Segeån 214 Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: SEGE Å Sege å, Lilla Svedala SKA-Segeå2 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Svedala Lilla Svedala Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 23) Provtagning: Jan Pröjts Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Jan Pröjts Metod: Handledning för miljöövervakning 21 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 3 m Grumlighet: mkt grumli Lokalens medeldjup (provyta):,5 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),7 m Vattentemperatur 12 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 2 Finsediment: Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D3 1 Grus: D1 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D3 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: D2 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov: Närmiljö -3m bredd, 5m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 2 Barrskog: Hed: Blandskog: Hällmark: Kalhygge: Blockmark: Våtmark: Artif mark: D3 2 Åker: Beskuggning (-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ask Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: helåkersbygd Tätortsmiljö: Nej Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: reningsverk styrka: 2 Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Pisidium sp., 18% Elmis aenea, 16% Simuliidae, 14% måttligt hög högt lågt mycket lågt mycket högt lågt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: betydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p 1p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 2p 2 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea Gammarus: 3p Bäckbaggar: Iglar: Musslor: Snäckor: B/P index: 1p 1p 1p 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Indikatorgrupper, smutsvatten: >1 Oligochaeta Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: p Kommentarer: Lokalen uppvisade måttligt artantal och högt individantal. Liksom tidigare var vattenmiljön tydligt näringspåverkad, med dominans av smutsvattentåliga djur framför renvattenkrävande. Musslor och tvåvingar dominerande i antal, även filtrerande nattsländor var vanliga. Dagsländor var däremot fåtliga. Det relativt stora antalet av bäckvattenbaggar tyder trots allt på tillfredställande syrgasförhållanden. Enligt DFIindex kunde lokalen bedömas som betydligt påverkad av organisk-eutrofierende föroreningar. Jämfört med tidigare har lokalen inte förändrats nämnvärt, utan varit betydligt föroreningspåverkad vid de flesta besök. Ett positivt tecken är dock ökningen av nattsländan Lepidostoma hirtum under perioden Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 Shannonindex ASPTindex EPTindex BpHImax Surhetsindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 5 måttlig ,3 5, obetydlig 4 betydlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,5 5, obetydlig 4 betydlig ,1 5, obetydlig 4 betydlig ,3 5, obetydlig 4 betydlig ,8 4, obetydlig 5 måttlig ,2 5, obetydlig 4 betydlig ,4 5, obetydlig 4 betydlig allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt allmänt Ekologgruppen i Landskrona AB 4