Vellingebäckarna 2011
|
|
- Inga Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012
2 Vellingebäckarna Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys... 3 Beräkningar... 4 Parametrar och analysresultat... 4 Syrgas (O 2 )... 4 Totalorganiskt kol (TOC)... 4 Turbiditet... 4 Konduktivitet... 5 ph... 5 Alkalinitet... 5 Totalkväve (N-tot)... 5 Nitratkväve (NO-N)... 5 Ammoniumkväve (NH 4 -N)... 6 Totalfosfor (P-tot)... 6 Fosfatfosfor (PO 4 -P)... 6 Bedömning... 6 Tillståndet i bäckarna... 6 Belastning på havet... 8 Arealspecifik förlust... 9 Statusklassning och miljökvalitetsnormer Referenser Bilaga 1: Karta över provtagningsstationer och avrinningsområden Bilaga 2: Analysresultat Bilaga 3: Årssammanställning Annelie Persson, Tillväxt och samhällsbyggnad, Vellinge kommun 2012 Foto: Karin Gullberg, Tillväxt och samhällsbyggnad, Vellinge kommun 2012 Gessiebäcken
3 Vellingebäckarna Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken, Vellingebäcken och Bredvägsbäcken. I fält mäts temperatur och syrgas, medan tio parametrar, bland annat fosfor och kväve, analyseras hos ALcontrol AB. Precis som tidigare år ligger ph-värdet bra i Vellinges bäckar under De är således inte försurade och de har en mycket god buffertkapacitet. Vattnet i bäckarna har varit syrerikt, men syreövermättnad har uppmätts i fyra av dem. Samtliga bäckar har mycket höga till extremt höga kväve- och fosforhalter och är således mycket eller extremt näringsrika. För att beräkna belastning och transporter krävs uppgifter om vattenflödets variation under året. Under tidigare år har flödesdata i form av PULS-data använts, men från och 2010 har dessa ersatts av modellberäknade S-Hype-data. Under 2011 minskade transporterna av kväve, medan transporterna av fosfor ökade jämfört med förra året. Totalt 240 ton kväve och 4,44 ton fosfor beräknas ha förts ut till Öresund under Trenden visar dock att transporten av närsalter till Öresund totalt sett sjunker, vilket är positivt. Bakgrund Undersökning av vattenkvalitén i kommunens större vattendrag påbörjades Sedan 1990 har provtagningarna samordnats med liknande undersökningar i Malmö, Trelleborg och Ystad i enlighet med Länsstyrelsens rekommendationer. Ett gemensamt basprogram för provtagningen följs i samtliga kommuner, däremot kan provtagningsparametrar därutöver variera. Samordningen syftar till att ge en bättre helhetsbild och ett större bedömningsunderlag av de små rinnande vattendragen i kommunerna på sydkusten och längs södra Öresund. Beskrivning och provtagning Beskrivning Vellinge kommun avvattnas till största delen mot Öresund, bara en mycket liten del av avvattningen sker till Östersjön. Det finns ett antal vattendrag som har sitt utlopp i Foteviken, Höllviken och Öresund. Provtagning sker i en provpunkt vardera i Gessiebäcken (G1), Bernstorpsbäcken (B1), Hammarbäcken (H1), Vellingebäcken (V1) och Bredvägsbäcken (Br2) (karta, se bilaga 1). Dessa bäckar och provpunkter har valts för att ge en så representativ bild som möjligt av vattendragen och deras vattenkvalitet. Utöver dessa finns ytterligare ett antal småbäckar som mynnar ut i Öresund och även några som mynnar ut på Östersjösidan. Dessutom finns ett par vattendrag som börjar i Vellinge kommun med utlopp i Trelleborgs kommun på Östersjökusten. Provtagning och analys Provtagning sker i mitten av varje jämn månad, det vill säga sex gånger per år. Provpunkterna är placerade nära vattendragens utlopp till havet. Strävan har varit att undvika saltvatteninträngning, vilket inte alltid varit möjligt. I fält mäts temperatur, syrgashalt och syrgasmättnad med syrgasmätare, Hach HQ 30d Flexi. En halvliters plastflaska fylls vid varje provpunkt. Hos ALcontrol AB i Malmö analyseras följande parametrar: ph, alkalinitet, konduktivitet, turbiditet, totalkväve, nitratkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, fosfatfosfor och totalorganiskt kol (TOC). Provpunkter och parametrar har i stort sett varit de samma sedan 1990, bortsett från TOC som från och med 1994 har analyserats för de fyra mynningspunkterna G1, B1, H1 och V1 samt för Br2 från och med Parametern biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ) har tagits bort och ersatts av TOC, eftersom den analysmetoden rekommenderas vid kustnära vatten och är säkrare än BOD 7 vid låga koncentrationer. Från och med 2007 års provtagningar togs de tre provpunkterna uppströms, B2, G2 och H2, bort,
4 Vellingebäckarna eftersom det är analysresultaten från mynningspunkterna som används vid de beräkningar som görs. Analysresultaten för 2011 års provtagning återfinns i bilaga 2. Beräkningar För att beräkna belastning på havet (ton/år) och arealspecifik förlust (kg/ha) krävs uppgifter om vattenflödets variation under året. Under tidigare år har flödesdata (PULS-data) från SMHI:s station i Skivarpsån använts och omräknats som medelflöden under sex tvåmånadersperioder omkring de sex provtagningstillfällena. Efter antagande att flödet i bäckarna står i proportion till Skivarpsåns och respektive avrinningsområdes areal har beräkningarna genomförts. Länsstyrelsen har tidigare köpt in dessa PULS-data, men från och med 2010 köps de inte in längre, eftersom vattenföringar modellberäknade S-Hype för olika delavrinningsområden kan hämtas på SMHI:s hemsida. Indelningen av avrinningsområden är den som finns i Svenskt vattenarkiv. För Vellinge kommun finns endast S-Hype-data för två avrinningsområden ett för Gessiebäcken och ett för de övriga fyra bäckarna, inklusive områden däremellan. Eftersom detta är olika hydrologiska modeller, och att avrinningsområdena är annorlunda, måste alla gamla uträkningar räknas om för att kunna följa trender. Exakt hur detta ska göras är inte bestämt än. För 2010 och 2011 har därför beräkningarna gjorts som tidigare med den enda skillnaden att S-Hypedata för Skivarpsån har använts istället för PULS-data. Parametrar och analysresultat Syrgas (O 2 ) Syrgashalten (mg/l) anger den mängd syrgas som finns löst i vattnet. Lösligheten varierar med temperatur och salthalt. Ett varmt och salthaltigt vatten har sämre förmåga att lösa syre än ett kallt och saltfattigt. Brist på syre uppkommer framförallt genom nedbrytning av organiskt material (syretärande ämnen). I näringsrika vatten med stor produktion av alger och annan växtlighet är därför risken för syrebrist störst. Syrebrist utgör ett hot för faunan i vattendrag, även om den är kortvarig. Vid halter över 7 mg/l är tillståndet syrerikt, under 5 mg/l är det svagt och vid halter under 3 mg/l är tillståndet syrefattigt. Syrgashalten varierade under 2011 mellan 3,5 och 16,52 mg/l. Tillståndet har varit syrerikt i alla bäckar under året, förutom i Hammarbäcken vid två provtagningstillfällen. Syrgasmättnaden anger syrgashalten i procent (%) av den maximala lösligheten vid den aktuella temperaturen och salthalten. Detta ger möjlighet att jämföra syrehalten vid olika salthalter och temperaturer. Ju högre syrgasmättnad desto syrerikare är tillståndet, vilket inte alltid indikerar att vattendraget är välmående. Vid kraftig fotosyntes, exempelvis i samband med algblomning, kan syrgasmättnaden i vattnet överstiga 100 %, så kallad övermättnad. Detta kan tyda på övergödning. Syrgasmättnaden varierade under 2011 mellan 29 och 156 %. Syreövermättnad uppmättes vid tre tillfällen i Vellingebäcken och vid två tillfällen i Gessiebäcken samt vid ett tillfälle vardera i Bernstorpsbäcken och Bredvägsbäcken. Totalorganiskt kol (TOC) TOC (mg/l) anger halten av organiskt material. Förekomsten av organiskt material ger information om risken för låga syrgashalter mellan provtagningarna, framför allt i rinnande vatten. Halter under 4 mg/l visar på en mycket låg halt, medan halter över 16 mg/l visar på en mycket hög halt av organiskt material. Under 2011 varierade TOC-halten mellan 3,7 och 14 mg/l, bortsett från de höga halterna i Bredvägsbäcken som varierade mellan 26 och 29 mg/l vid samtliga provtagningstillfällen. Turbiditet Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets grumlighet, det vill säga ett mått på mängden partiklar i vattnet. Ett högre värde anger ett grumligare vatten. Orsakerna till ökad grumlighet i rinnande vatten
5 Vellingebäckarna orsakas främst av att oorganiska partiklar frigörs genom erosion. En annan orsak kan vara utsläpp eller algblomning. Värden över 7 FNU visar på starkt grumligt vatten. Under 2011 varierade turbiditeten mellan 0,35 och 13 FNU, förutom ett extremt högt värde i Gessiebäcken i augusti på 86 FNU. Konduktivitet Konduktiviteten (ms/m) eller ledningsförmågan är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. Eftersom jordarna i regionen är kalkhaltiga får vattendragen hög konduktivitet på grund av tillförsel av kalciumsalter från omgivande marker. Hög konduktivitet kan också vara orsakad av föroreningsbelastning eller saltvatteninträngning. I näringsrika vatten är konduktiviteten större än 15 ms/m. Kraftigt förorenade vatten har en konduktivitet som ligger över 50 ms/m. I jordbrukslandskapets åar ligger konduktiviteten upp emot 100 ms/m. Konduktiviteten ligger högt i samtliga bäckar och har under 2011 varierat mellan 72,9 och 104 ms/m. ph ph-värdet är en indikator på försurningsläget. ph 7 är ett neutralvärde. 0 anger ett mycket surt vatten och 14 ett mycket basiskt. Normalt ligger ph-värdet i vattendragen i sydvästra Skåne, med näringsrik och kalkhaltig jord, mellan 6 och 8. Vid snösmältning och kraftiga regn kan ph-värdet sjunka på grund av nederbördens låga ph på 4-5. Det biologiska livet i vattendraget påverkas av ph-förhållandena. Vid låga ph-värden kan störningar uppstå. Det kan också innebära utlakning av metaller så att förgiftning kan uppkomma. Höga ph-värden kan temporärt uppstå till följd av kraftig algtillväxt på grund av fotosyntes. Värdena för ph har under 2011 legat mellan 7,3 och 8,4. Bäckarna är således inte försurade. Alkalinitet Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattendragets buffrande förmåga, det vill säga motståndskraft mot försurning. Den är främst ett mått på försurningskänsligheten, medan ph-värdet anger den faktiska surhetsgraden. Alkaliniteten är framför allt beroende av kalkberggrunden. Om alkaliniteten understiger 0,02 mekv/l är buffertkapaciteten obetydlig och överstiger den 0,20 mekv/l är den mycket god. Alkaliniteten har legat mellan 2,3 och 6,9 mekv/l under Buffertkapaciteten är mycket god i samtliga bäckar. Totalkväve (N-tot) Totalkväve (µg/l) anger vattnets totala innehåll av kväve. Summan av nitratkväve, nitritkväve, ammoniumkväve och organiskt bundet kväve utgör vattnets totalkvävehalt. Kväve är ett närsalt som bidrar till övergödningen av vattendrag. Det tillförs naturligt genom nedbrytning av organiskt material. Till stor del härrör dock kvävehalterna i vattendrag från mänsklig aktivitet bland annat i form av utsläpp av avloppsvatten, läckage från jord- och skogsbruk samt deponering av luftföroreningar. Totalkvävehalter över µg/l bedöms som mycket höga och överstiger de µg/l bedöms de som extremt höga. Totalkvävehalterna under 2011 var som lägst µg/l och som högst µg/l. Samtliga bäckar har mycket höga till extremt höga kvävehalter. Nitratkväve (NO-N) Nitratkväve (µg/l) är den dominerande formen av kvävefraktionerna i vattendrag. Det är lättrörligt i marken och tillförs vattendragen genom markläckage. Det är också nitratkvävet som växterna i huvudsak tar upp. Därför har det en säsongsvariation med högre vintervärden än sommarvärden. Nitratkvävehalter under 500 µg/l indikerar opåverkade, näringsfattiga vatten och µg/l är gränsen för näringsrika eller förorenade vatten. Åar i Skåne kan ofta ha koncentrationer runt µg/l. Under 2011 har nitratkvävehalterna legat mellan µg/l och µg/l, förutom i Bredvägsbäcken i oktober då halten var 480 µg/l. Samtliga bäckar är näringsrika eller förorenade om man ser till ovanstående ungefärliga gränser.
6 Vellingebäckarna Ammoniumkväve (NH 4 -N) Ammoniumkväve (µg/l) kan vid höga halter indikera direktutsläpp av avloppsvatten eller stallgödsel. Höga koncentrationer förekommer annars endast vid anaeroba (syrgasfria) förhållanden. Halter överstigande 200 µg/l kan påverka känsliga fiskarter och värden över µg/l anses som olämpliga för fisk. Ammoniumkvävehalterna varierade under 2011 mellan <10 och 92 µg/l, förutom i Bredvägsbäcken där halterna varierade mellan µg/l. Dessutom uppmättes ett extremvärde i Hammarbäcken i oktober på 930 µg/l. Totalfosfor (P-tot) Totalfosfor (µg/l) anger hur mycket fosfor som totalt finns i vattnet. Alla fosforfraktioner inkluderas; organiskt bunden fosfor, partikulär fosfor samt löst fosfat. I allmänhet är fosfor den begränsande faktorn för växtproduktion i sötvatten. Vid hög algproduktion eller vid avloppsutsläpp kan fosforhalterna vara höga. Vattendrag med fosforhalter över 50 µg/l bedöms som mycket näringsrika och med halter över 100 µg/l som extremt näringsrika. Totalfosforhalter på upp till ca 300 µg/l är vanliga för vattendrag i jordbruksbygd. Under 2011 var totalfosforhalten som lägst 23 µg/l och som högst 290 µg/l, undantaget Bredvägsbäcken där extremt höga halter på 910 till µg/l uppmättes. Samtliga bäckar är mycket eller extremt näringsrika. Fosfatfosfor (PO 4 -P) Fosfatfosfor (µg/l) är den mest betydelsefulla formen av fosfor för organismer, då den är direkt tillgänglig och snabbt kan tas upp av växter. Höga halter kan tyda på förorening från avloppsvatten eller gödsel, men kan också ha ett naturligt geologiskt ursprung. I slättlandsåar kan koncentrationerna uppgå till µg/l. Under 2011 varierade fosfatfosforhalterna mellan 13 och 140 µg/l, utom i Bredvägsbäcken där halterna varierade mellan 850 och µg/l. Bedömning Tillståndet i bäckarna Precis som tidigare år ligger ph-värdet bra i Vellinges bäckar under Även buffertkapaciteten är fortsatt mycket god. Halterna av TOC är oftast låga till måttliga förutom i Bredvägsbäcken där halterna är mycket höga. Totalkväve- och totalfosforhalterna är mycket till extremt höga. Under 2011 har tillståndet i samtliga bäckar varit syrerikt, förutom i Hammarbäcken vid två tillfällen. Bernstorpsbäcken (B1) Bernstorpsbäcken har ett avrinningsområde på ha. Den största delen av marken är jordbruksmark. Inom området finns en golfbana och en stor djurhållare med >100 djurenheter. Dessutom leds ett ganska stort antal enskilda avlopp till bäcken. Syrgashalten ligger oftast bra, med några undantag då den legat lågt vid ett till två provtillfällen per år. Syreövermättnad och algblomning brukar förekomma vid något provtillfälle varje år. Under 2011 uppmättes syreövermättnad vid ett tillfälle. Syrgashalten var bra med lägsta uppmätta halt på 8,37 mg/l. Turbiditeten var hög vid ett tillfälle. Halterna totalkväve var mycket till extremt höga och halterna totalfosfor var mycket höga. Bredvägsbäcken (Br2) Bredvägsbäckens avrinningsområde har uppskattats till cirka 500 ha, vilket troligen är i överkant. Området består av Skanörs stadskärna och betesmarkerna upp mot Knösen. Bäcken är saltvattenpåverkad, vilket missgynnar de flesta faunaarter. Bredvägsbäckens provpunkt flyttades nedströms gångbron Sedan dess har syretillståndet förbättrats betydligt, från syrefattigt till syrerikt, troligen på grund av att provpunkten flyttades. Uppströms provpunkten går bäcken genom en smal hästhage. Det naturliga loppet under gångbron är avsnört och vattnet pumpas via ett pumphus.
7 Vellingebäckarna Ammoniumkvävehalterna ligger högt i bäcken, vilket förmodligen beror på urin och gödsel från hästarna i kombination med dåligt flöde. Vissa somrar sedan 2008 betar får i hagen där provpunkten är belägen, dock inte under De totala kvävehalterna är mycket höga och fosforhalterna extremt höga. Sedan 2001 har konduktiviteten minskat betydligt. Lägst uppmätta syrgashalt under 2011 var 7,87 mg/l, dvs syrerikt. Syreövermättnad uppmättes vid ett tillfälle. Totalkvävehalterna var fortsatt höga och låg ungefär på samma nivå hela året. Höga halter ammoniumkväve uppmättes vid samtliga provtagningar. De totala fosforhalterna var extremt höga med ett lägsta värde på 910 µg/l och fosfatfosforhalterna var nästan lika höga. Även halterna av TOC var betydligt högre än i övriga bäckar. Gessiebäcken (G1) Gessiebäcken har det största avrinningsområdet av bäckarna, ha. Omlandet är till största delen jordbruksmark, men byarna Hököpinge, Västra Ingelstad, Gessie och Arrie avvattnas också till bäcken. En golfbana är belägen i området och ett stort antal enskilda avlopp leds till bäcken. Syrgashalterna och konduktiviteten ligger bra. Syreövermättnad och algblomning har förekommit vid något provtillfälle varje år med några undantag. De totala kvävehalterna är ofta extremt höga och fosforhalterna mycket höga. Under 2011 har syrgashalten har legat väldigt bra, som lägst 8,92 mg/l, medan syreövermättnad uppmättes vid två tillfällen. Totalkvävehalterna var fortsatt extremt höga. De totala fosforhalterna var höga, förutom i augusti då halten var extremt hög. Turbiditeten var också väldigt hög i augusti. Hammarbäcken (H1) Hammarbäcken har ett avrinningsområde på ha. Området består till största delen av jordbruksmark. Dessutom avvattnas byarna Stora Hammar, Räng och Södra Håslöv till bäcken. Saltvatten har möjlighet att tränga in vid provpunkten. Syrehalten är ofta låg. Syreövermättnad och algblomning har endast förekommit vid några tillfällen. Ammoniumkvävehalterna är ofta höga, men har minskat något sedan år De totala kväve- och fosforhalterna är extremt höga. Konduktiviteten har under de senaste åren haft färre extremvärden. Ingen syreövermättnad uppmättes under Syrgashalterna var bra med en lägsta halt på 6,22 mg/l förutom i december då halten var 3,5 mg/l. Halterna totalkväve var extremt höga och totalfosforhalterna mycket till extremt höga. Ammoniumkvävehalten var extremt hög i oktober, 930 µg/l. Vellingebäcken (V1) Vellingebäckens avrinningsområde är ha. Det utgörs av jordbruksmark, men såväl Vellinge som Eskilstorps samhällen avvattnas till bäcken, liksom delar av Hököpinge. Bäcken är starkt påverkad av dagvatten. Syrgashalterna är ofta höga. Syreövermättnad och algblomning förekommer ofta. Konduktiviteten varierar ganska mycket, dock inga extremt höga värden. Totalkväve- och totalfosforhalterna är mycket höga. Syrgashalten har under 2011 varit bra med en lägsta halt på 8,66 mg/l, medan syreövermättnad uppmättes vid tre tillfällen. De totala kvävehalterna var mycket till extremt höga. De totala fosforhalterna var mycket höga.
8 Ton/år Ton/år Vellingebäckarna Belastning på havet Vellingebäckarnas beräknade transporter av närsalter, dvs totalkväve och totalfosfor, till Öresund redovisas i diagram 1 och 2 samt i bilaga 3. Variationerna mellan åren beror till stor del på att nederbördsmängderna varierar. Stora flöden i bäckarna medför högre närsalttransporter. Under 2011 minskade kvävetransporten jämfört med 2010, däremot ökade transporterna av fosfor Totalt 240 ton kväve och 4,44 ton fosfor beräknas ha förts ut till Öresund under Trendlinjerna (de röda) visar att transporterna av närsalter totalt sett sjunker, vilket är positivt. Diagram 1 Total belastning, kväve Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och Diagram 2 Total belastning, fosfor Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997.
9 Kg/ha Kg/ha Vellingebäckarna Arealspecifik förlust Transporten av näringsämnen fördelat på den yta som avvattnas (kg/ha), dvs arealspecifik förlust, redovisas i diagram 3 och 4 samt i bilaga 3. Förlusterna var totalt 26 kg kväve och 0,48 kg fosfor per hektar under 2011, vilket innebär mycket höga respektive extremt höga förluster. Kväveförlusten minskade jämfört med 2010, medan fosforförlusten ökade något. Trendlinjerna (de röda) visar att transporterna av närsalter totalt sett sjunker, vilket är positivt. Diagram 3 Arealspecifik förlust, kväve Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och Diagram 4 Arealspecifik förlust, fosfor 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997.
10 Vellingebäckarna Statusklassning och miljökvalitetsnormer EU:s ramdirektiv för vatten innebär en ny vattenförvaltning som ska bevara och förbättra vattenkvaliteten i Europas grund- och ytvatten. Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag, kustoch grundvatten, men av praktiska skäl har en nedre storleksgräns satts för vilka vatten som beskrivs och får fastställda miljökvalitetsnormer. Det är dessa vatten som benämns vattenförekomster. I Vellinge kommun är två vattendrag klassade som vattenförekomster Gessiebäcken och Albäcksån (provtas av Trelleborgs kommun och omnämns därför inte i denna rapport). Vattenmyndigheterna har statusklassat och beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster år Statusklassning är i vattenförvaltningen ett sätt att beskriva vattnets kvalitet, medan miljökvalitetsnormerna anger vilken status som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Utgångspunkten är god status år 2015, men i vissa vattenförekomster har tidpunkten för när god status ska uppnås skjutits fram. Däremot får vattnets status inte försämras. Ytvatten klassas utifrån ekologisk och kemisk status. Ekologisk status kan vara dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Den grundas bland annat på faktorer som förekomst av växt- och djurarter, näringsämnen samt fysiska förändringar i eller i närheten av vattenförekomsten. Kemisk status för ytvatten är god eller uppnår ej god. Statusklassningen baseras i huvudsak på en expertbedömning från Länsstyrelsen och gäller prioriterade ämnen exempelvis kvicksilver, kadmium, bly och nonylfenol. För kvicksilver gäller ett generellt undantag från att uppnå god status för samtliga vattenförekomster i Sverige, men nuvarande halter får inte öka. Gessiebäcken Gessiebäcken har fått klassningen måttlig ekologisk status och god kemisk status (exkl kvicksilver). Den ska uppnå miljökvalitetsnormerna god ekologisk status år 2027 samt god kemisk status år Övergödning är det stora problemet i Gessiebäcken. Trots en tydlig, allmän förbättring över tiden, bedöms att en dålig näringsstatus föreligger för bäcken. Fysiska förändringar har dessutom konstaterats som en orsak till att försämra den ekologiska statusen, eftersom övergödningsproblemen kan förstärkas av de fysiska förändringarna av vattenmiljön. Påverkansbedömningen av den kemiska statusen visar på en förhöjd risk att Gessiebäcken påverkas av kemiska ämnen och att den riskerar att vara negativt påverkad av miljögifter. Referenser Bydén, Larsson, Olsson Mäta vatten. Undersökningar av sött och salt vatten. Göteborg: Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. Johansson, Per-Arne Trelleborgs åar. Vattenundersökningar Rapport 4/2005. Trelleborg: Miljöförvaltningen. Länsstyrelsen i Skåne län. Vattendirektivet och den nya vattenförvaltningen. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport Stockholm: Naturvårdsverket. Strömsholm, Christel Vellingebäckarna Vellinge: Miljönämnden. Strömsholm Trulsson, Christel Vellingebäckarna Vellinge: Miljö- och Byggnadsnämnden.
11 Vellingebäckarna Bilaga 1: Karta över provtagningsstationer och avrinningsområden
12 Vellingebäckarna Bilaga 2: Analysresultat Vellingebäckarna 2011 P-tot PO4-P N-tot NO-N NH4-N Turb Alk ph Kond TOC O2-halt O2-mättn [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [FNU] [mekv/l] [ms/m] [mg/l] [mg/l] [%] Bernstorpsbäcken 1 15-feb ,2 5,5 8,0 82,2 4,9 13,88 96,17 19-apr ,6 5,4 8,3 82,9 5 14,35 118,9 16-jun ,9 5,8 8,2 82,5 5,9 10,32 98,4 23-aug ,6 6,9 7,8 86 6,9 8,37 81,3 18-okt ,6 8,2 88,8 6,1 10,22 90,7 13-dec ,5 6,8 8,1 90 5,1 11,39 92 Medelv ,8 6,2 8,1 85,4 5,7 11,4 96 Bredvägsbäcken 15-feb ,9 2,5 7, ,49 91,2 19-apr ,2 2,3 7,8 87, ,08 90,8 16-jun ,4 2,3 7,9 87, ,37 101,8 23-aug ,2 2,4 7, , okt ,4 2,5 7,7 81,2 28 9,28 89,6 13-dec ,2 2,4 7,7 79, ,44 93,5 Medelv ,1 2,4 7,7 83,2 27,0 9,9 91 Gessiebäcken 1 15-feb ,8 5,5 8,1 77,9 5,9 14,34 98,5 19-apr ,3 5,6 8,4 78 8,5 12,19 106,1 16-jun ,6 5,2 8,3 72,9 7,4 10,38 106,8 23-aug ,9 7,9 81,9 14 8,92 89,1 18-okt ,6 6,7 8,2 86,2 7 10,32 90,7 13-dec ,8 8,2 85,9 5,9 11,58 93 Medelv ,6 6,1 8,2 80,5 8,1 11,3 97 Hammarbäcken 1 15-feb ,3 5,9 7,9 94,3 5,1 12,44 88,8 19-apr ,81 5,7 7,9 97,7 4,6 10,26 87,9 16-jun ,35 5,7 7,8 93,6 3,7 9, aug ,3 7,4 7,5 95,6 8 6,22 60,2 18-okt ,7 7, ,4 7,03 63,1 13-dec ,1 6,8 7, ,4 3,5 29 Medelv ,48 6,4 7,8 98,2 5,4 8,2 70 Vellingebäcken 1 15-feb ,2 6,1 8,0 99,0 7,3 12, apr ,2 5,8 8,1 94,8 4,7 16,52 148,5 16-jun <10 1,4 5,0 8,1 91,9 5,3 15, aug ,79 7,4 7,9 96,3 6,1 10,59 105,6 18-okt ,64 6,5 8, ,4 8,66 78,1 13-dec ,6 6,6 8,1 97 4,7 10,66 88,4 Medelv ,1 6,2 8,1 96,5 5,6 12,5 112 Årsmedelvärde, totalt ,4 5,5 8,0 88,8 10,3 10,7 93
13 Vellingebäckarna Bilaga 3: Årssammanställning Vellingebäckarna Belastning till havet ton/år Arealspecifik förlust kg/ha År Kväve Fosfor Kväve Fosfor 1988' 750 5,9 75,4 0, * 114 2,9 11,5 0, ,4 3,3 23,1 0, ,9 6,2 23,7 0, ,8 7,1 29,1 0, , ,1 2, ,23 8,63 55,9 1,8 1995* 318,4 4,61 37,3 0, * 73,4 3 7,45 0, * 78,6 6,2 7,58 0, ,1 8,6 42,6 1, ,7 8,2 37,7 1, ,3 5,4 25,6 1, ,98 29,89 0, ,09 32,62 2, ,6 3,3 12,59 0, ,2 5,26 30,24 0, ,9 2,3 22,38 0, ,89 5,45 41,29 0, ,55 6,91 42,89 0, ,19 3,78 21,98 0, ,33 3,48 14,82 0, ,15 3,24 29,15 0, ,98 4,44 26,08 0,48 *Bredeväg ej inräknad
Vellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs merRapport Vellingebäckarna 2012
Rapport Vellingebäckarna 2012 2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken,
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2014
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2013
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merVELLINGEBÄCKARNA 2004
Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 5 /2010 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 9/2011 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merVELLINGEBÄCKARNA 2003
Vellingebäckarna 2002 1 VELLINGEBÄCKARNA 2003 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2003 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2004 På uppdrag av Miljönämnden Vellinge kommun C. Strömsholm Trulsson,
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2006 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 4 /2007 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Metodik
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merTemperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTemperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merVid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merKÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs merVattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merNedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Läs merReferenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14
Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...
Läs merNedingen analyser 2011
Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merFörklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merAnalys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merBILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd
BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter
VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merSynoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser
Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2017 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merVallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merMOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Läs merVegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund
Tom sida Vattenkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån vid Välingetorp (pkt 9A), oktober
Läs merVegeån vattenkontroll 2016
Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeåns Vattendragsförbund OM RAPPORTEN: Titel: Vegeån vattenkontroll 2016 Version/datum: 2016-03-31 Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Vegeån vattenkontroll 2016.
Läs merVattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Edsån 2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Figur 1. Provtagningspunkter i Edsån 2005-2006. 2 Innehåll Sammanfattning...4
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merPM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten
Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merKÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund
KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merYOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Läs merVegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund
Vattenkontroll 213 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån i Utvälinge, nära utloppet februari 214 Landskrona
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2016 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merDAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT
Kontroll Dokumenttyp 1 av 22 BILAGA 1 DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT E-post: info@ 2 av 22 SAMMANFATTNING I denna bilaga redovisas 2017 års analysresultat från genomförda provtagningar
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merRastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merVegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund
Vattenkontroll 214 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Hasslarpsån (pkt 19). December 214. Landskrona mars 215 EKOLOGGRUPPEN
Läs merBudgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
Läs mer