Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser"

Transkript

1 Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29 Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för Mark och miljö Enheten för Biogeofysik och Vattenvård

2 2

3 Sammanfattning Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks ett antal små, jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet (främst kväve och fosfor) i ytvatten och grundvatten. Vattenföringsmätningar i typområdenas bäckar mäts kontinuerligt och vattenprov har tagits varannan vecka sedan undersökningarna startade (mellan 1988 och 1996). I en regional del av programmet undersöks 15 typområden och i en nationell del, s.k. Intensivtypområden, undersöks åtta typområden mer omfattande med bl.a. årlig odlingsinventering. För att öka kännedomen om olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget utfördes som ett specialprojekt en s.k. synoptisk vattenprovtagning i två intensivtypområden. Vattenprover togs då i ett flertal provpunkter i vattendragen och under olika flödessituationer. Resultaten visade att för typområde N34 i Halland med lättare jordarter på åkermarken var halterna av kväve högre från delavrinningsområden med stor andel åkermark. För halterna av fosfor som normalt är låga för området var skillnaden liten mellan delavrinningsområdena. I typområde C6 i Uppland med mellanlera som dominerande jordart var det liten skillnad i halter av kväve mellan provpunkterna. Däremot varierade halterna av kväve mellan provtagningstillfällena. Halter av fosfor varierade både mellan provtagningstillfällen och mellan provpunkter. Högst var halterna i de nedre och centrala delarna av avrinningsområdet. Generellt var det också högre halter vid högflöde. Vid dessa tillfällen var andelen partikulärt bunden fosfor stor och halterna av suspenderat material förhöjda. Trots det begränsade antalet provtagningstillfällen (tre i N34 och sex i C6) gav resultaten en god bild av de olika delavrinningsområdenas inverkan på vattenkvaliteten i vattendragen. Vid källfördelningsberäkning med modell är dessa data värdefulla. Fortsättningsvis bör ett urval av de synoptiska provpunkterna provtas varje år i samband med förändringar i flödet, såsom under höst och vid vårflod. Inledning Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark (Naturvårdsverket, 28) undersöks ett antal små jordbruksdominerade avrinningsområden för sambandet mellan odling och vattenkvalitet i ytvatten i bäck och i grundvatten. Åtta typområden undersöks inom en nationell del av programmet (Intensivtypområden) med SLU som utförare. Resterande typområden (13 st) undersöks regionalt med länsstyrelserna som ansvariga för undersökningarna förutom två typområden som drivs i kommunal regi. I intensivtypområden är undersökningarna mer omfattande med bl.a. årlig odlingsinventering och undersökning av grundvatten. Vattenprovtagning sker varannan vecka i respektive typområdes utloppspunkt. Vattenproverna har tagits manuellt sedan undersökningarna startade och även som flödesproportionella samlingsprov i intensivtypområden sedan 24 (25 i tre områden). De beräknade transporterna av kväve och fosfor i utloppspunkten gäller för hela avrinningsområdet. Förutom åkermark ingår här betesmark, skog och annan mark samt punktkällor som enskilda avloppsanläggningar. Genom att göra en källfördelning kan de olika källorna till växtnäringsförluster från ett område skattas. Ett sätt att försöka särskilja åkermarkens bidrag, som är den största källan för både kväve och fosfor, från övriga källor är att skatta bidraget från de andra källorna. Bidraget från annan markanvändning än åker baseras då på omfattning i areal och uppgift om arealspecifik förlust antingen från litteratur eller från mätning i området om sådan förekommit. För punktkällor skattas bidraget med kännedom om antal avloppsanläggningar av olika typ, antal personer som belastar dem samt uppgifter från litteratur om olika anläggningars reningsförmåga och genomsnittligt utsläpp till vatten av kväve och fosfor per person. Mellan avloppsanläggning och utlopp i bäck antas även retention förekomma. Med denna typ av skattning har nettobidraget från åkermark vid utloppspunkten i bäcken för de åtta intensivtypområdena skattats till mellan 88 och 98 % för kväve och mellan 74 och 95 % för fosfor. Ett annat sätt att utföra källfördelning är att använda modell och då även beräkna förlusterna från åkermarken baserat på generella koefficienter för utlakning av växtnäring från åkermark med en viss 3

4 typ av klimat, jordart och odling. Utlakning från åkermark har beräknats med koefficienter som underlag för nio typområden i Skåne, Halland och Blekinge (Kyllmar, 25). Ett sätt att ytterligare förbättra beräkningarna av källfördelning är att vid samma provtagningstillfälle ta vattenprover på ett flertal platser i vattendraget (s.k synoptisk vattenprovtagning) och också under olika flödessituationer för att öka förståelsen för olika delavrinningsområdens inverkan på vattenkvaliteten i vattendraget. Syftet med detta projekt (uppdrag Naturvårdsverket ) är att undersöka hur halter av främst kväve och fosfor varierar i vattendragen i två intensivtypområden under några provtagningstillfällen vid olika årstider och flödessituationer. Material och metoder Typområden på jordbruksmark Två typområden valdes för de synoptiska studierna, N34 i Halland och C6 i Uppland (Tabell 1). Provpunkter för synoptisk provtagning valdes genom att först studera kartor över områdenas vattendrag och därefter vid fältbesök bestämma läge för provtagning. Kriterier för val av provpunkt var att de skall avvattna delavrinningsområden och inte enskilda fält, vara lätt åtkomliga för provtagningspersonal och att provtagningen i möjligaste mån inte innebär intrång på tomtmark och tramp i växande gröda. För de provpunkter som inte kan nås från väg eller annan allmän plats har markägaren/brukaren kontaktats innan provtagning. Tabell 1. Karakteristik för typområde N34 och C6 Typområde Avrinningsområde Produktionsområde 1 Area (ha) Åkermark (%) Jordart 2 Start 3 N34 Lagan Gss sand, mo 1996 C6 Örsundaån Ss mellanlera Produktionsområden (PO8): Gss: Götalands södra slättbygder; Ss: Svealands slättbygder 2 Dominerande jordart på åkermark Synoptisk vattenprovtagning I typområde N34 togs vattenprover i 14 provpunkter vid tre tillfällen (juni 28 till mars 29). I C6 togs vattenproverna i 9 provpunkter vid sex tillfällen (mars 27 till april 29). Vattenprover togs både vid högflöde under olika årstider och under lågflöde. Vid lågflöde kunde det i några provpunkter vara för lågt flöde eller obefintligt flöde för att provtagning skulle kunna ske. Vattenprover togs först i områdets övre delar och sedan i ordning nedströms. Varje provtagningsomgång avslutades med ett prov i områdets utloppspunkt. Provtagning utfördes med vattenhämtare, d.v.s. en flaska monterad på en stång med teleskopförlängning. Flaskan sköljdes med vatten från provpunkten innan provtagning. Vid provtagning i utlopp från kulvert provtogs vattnet innan det blandats med annat vatten. I öppen bäck utfördes provtagning mitt i bäckfåran strax under vattenytan. Provtagningen utfördes av ordinarie provtagningspersonal i typområde N34 och av SLU i C6. Sammanlagt togs 97 synoptiska vattenprov i de två typområdena. Vattenproverna skickades till laboratorium för analys samma dag eller påföljande dag efter förvaring i kylskåp. Synoptisk vattenprovtagning har förekommit tidigare i de båda områdena. I de fall provpunkterna är desamma som i detta projekt redovisas analysresultaten från tidigare provtagning. 4

5 Vattenanalyser Analyser av ph, konduktivitet, totalkväve, nitrat+nitritkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, fosfatfosfor, partikulärt bunden fosfor, suspenderat material och totalt organiskt kol har utförts enligt Handboken för miljöövervakning (Naturvårdsverket, 28) vid ackrediterat laboratorium på SLU (Institutionen för Mark och miljö). Delavrinningsområden Delavrinningsområdenas avgränsning och storlek bestämdes för de olika provpunkterna med underlag i form av topografisk karta (höjdkurvor och öppna vattendrag) och historiska kartor över vattendragens sträckning före eventuell dränering och kulvertering. Avgränsningarna gjordes i GIS varmed höjdkurvor (5 m) konverterades till raster med 1 m upplösning. Vattendragen sänktes i GIS för att en hydrologisk modellering av flödesvägarna skulle kunna göras och därmed indelning i delavrinningsoråden. De totala arealer som beräknades för typområdena med denna metod överensstämmer inte helt med tidigare karterade arealer. Dessa får dock kvarstå tillsvidare. Arbetet utfördes av Faruk Djodjic på Institutionen för Vatten och miljö, SLU. Odlad åker Synoptiska provpunkter Barrskog Delavrinningsområden Lövskog Vattendrag Öppen mark Sankmark Vattenyta DA 24 1 DA 25 DA DA 27 DA 1 8 DA DA 28 DA 29 5 DA 3 6 DA DA 31 9 DA 32 DA 33 DA ,5 1 Kilometer Figur 1. Synoptiska provpunkter och delavrinningsområden i typområde N34. 5

6 Q1 V7 V V8 V3 3 3 V4 V5 6 7 V1 8 V Kilometer Odlad åker Barrskog Hygge Lövskog Öppen mark Sankmark Öppen sankmark Blöt sankmark Vattenyta Vattendrag Synoptiska provpunkter Delavrinningsområden Figur 2. Synoptiska provpunkter och delavrinningsområden i typområde C6. 6

7 Resultat Provpunkter och delavrinningsområden I typområde N34 är större delen av vattendraget kulverterat vilket begränsade möjligheterna att välja de mest önskvärda provtagningsplatserna. Mest kulverterade är de södra och nordvästra delarna av området vilket återspeglas i färre provpunkter där än i områdets nordöstra del (Figur 1). I de kulverterade delarna av avrinningsområdet är också andelen åkermark störst (Tabell 2). Längs med områdets norra huvudfåra av vattendraget är andelen åkermark i delavrinningsområden i de södra tillflödena störst (ca 9 %) och minst i de norra. För hela typområdet beräknades andelen åkermark till 88 %. Det något lägre än tidigare skattning men då skiljer också den totala arealen för området. I typområde C6 är vattendraget öppet främst i de nedre delarna av området. Övriga delar av vattendraget är mestadels kulverterat vilket har begränsat antalet möjliga provpunkter. Störst andel åkermark (ca 7 %) har nedre och centrala delavrinningsområden. Andelen åkermark och total areal stämmer väl med tidigare kartering. Vattenföring före och vid provtagning Provtagningarna i typområde N34 utfördes i mars (år 21, 22 och 29), november (år 2 och 28) och i juni (år 29). Vattenföringen var måttlig vid samtliga provtagningar utom vid den i juni då vattenföringen var låg (Figur 3). Ingen provtagning gjordes vid riktigt höga flöden. I typområde C6 gjordes en provtagning vid mycket låg vattenföring i oktober 23. Provtagning i vårfloden gjordes både år 27 och 29. Vid provtagningen i mars 27 var vattenföringen hög men i avtagande. I samband med vårflöden 29 togs vattenprover vid tre tillfällen. Först i den begynnande snösmältningen när marken fortfarande var tjälad och då ytavrinning från åkermark förekom. Därefter när tjälen i åkermarken hade släppt och flöde genom markprofil och dräneringssystem dominerade. Det tredje provet togs när vattenflödena från skogen ökade. Vid de två första provtagningarna var det fortfarande snö och fruset i skogen. Under år 28 togs vattenprover i maj vid lågflöde och i november vid hög vattenföring. Halter i vattendragen I typområde N34 var halter av totalkväve och nitratkväve högst i provpunkter som avvattnar delavrinningsområden med hög andel åkermark (Figur 4a och 6). De allra högsta halterna i dessa delavrinningsområden förekom vid lågflöde i juni 28. Vid områdets utloppspunkt var däremot halterna i samma nivå, ca 7 mg/l (Tabell 3), vid de tre provtagningstillfällena i perioden I jämförelse med proverna som togs under åren 2-22 i utloppspunkt och från den norra huvudfåran var halterna lägre under de senare åren. Halter av totalfosfor visade liten skillnad mellan provpunkterna (Figur 4a). Förhöjda halter av totalfosfor, och då främst partikulärt fosfor, förekom i några provpunkter i juni 28. Samtidigt var halterna av suspenderat material förhöjda i samma provpunkter (Figur 4b). Alkaliniteten var i samtliga provpunkter högre när flödet var större. I typområde C6 var det för samma provtagningstillfällen liten skillnad i halter av totalkväve och nitratkväve mellan provpunkter längs med huvudfåran (Figur 5a och Tabell 4) om man bortser från den översta provpunkten (V2) som avvattnar ett skogsområde. Höga halter i denna provpunkt vid några tillfällen beror på att det finns en bergtäkt utanför avrinningsområdet varifrån det i perioder pumpas nitratkväverikt vatten (från sprängning med nitroglycerin) till skogsbäcken. I provpunkter från biflöden var halterna i genomsnitt lägst i provpunkt V6 vars delavrinningsområde innehåller endast 35 % åkermark. Vid jämförelse av halter av totalkväve mellan de olika provtagningstillfällena skilde de både i huvudfåra och i biflöden. Lägst var halterna av totalkväve vid högflöde i den begynnande snösmältningen i mars 29 och vid lågflöde i oktober 23. 7

8 Halter av totalfosfor varierade både mellan provpunkter och mellan provtagningstillfällen. Högst var halterna i utloppspunkt och i biflöden i de nedre och centrala delarna av avrinningsområdet. Halterna av totalfosfor var generellt högst vid höga flöden. Andelen partikulärt fosfor var då ofta stor. Vid höga flöden var också halter av suspenderat material högst (Figur 5b). Ett samband mellan höga flöden och hög halt av totalfosfor kan skönjas i figur 7. Provpunkterna V1 och V2 med liten andel åkermark respektive ingen alls avviker från detta mönster. Förhöjda halter av fosfor vid provtagningen i oktober 23 då flödet var mycket lågt kan vara en följd av att dikesrensning nyligen hade gjorts. I den begynnande vårfloden i mars 29 togs förutom de synoptiska proverna även vattenprover i tre extra provpunkter. Ett prov togs från dräneringsröret från ett fält och två prov togs i ytavrinnande vatten från två fält. I vattnet från provtagningen i dräneringsröret (V5_pip) var halterna av både kväve och fosfor högre än i de ordinarie synoptiska provpunkterna. I provpunkt V1_yt där yterosion (i plöjda fåror längs med vattendraget) förekom vid provtagningen var halterna av både totalfosfor och suspenderat material höga. I provpunkt V8_yt var det däremot smältvatten som rann på mestadels tjälad mark. Halterna av fosfor och suspenderat material var i denna provpunkt låga jämfört med de synoptiska provpunkterna i delavrinningsområden med åkermark. Alkalinitet och konduktivitet var högre vid provtagningstillfället i maj 28 då det var lågflöde jämfört med vid provtagningar under vinterhalvåret. Diskussion Resultat från synoptisk vattenprovtagning ger värdefull information om de stora variationer i vattenkvalitet som förekommer i både rum och tid inom ett avrinningsområde. Delavrinningsområden med avvikande vattenkvalitet kan därmed närmare studeras vilket kan ge ökad kunskap om orsaker till växtnäringsförluster till vatten. Även ett relativt litet antal provtagningstillfällen ger en god bild av variationen i vattenkvalitet. För beräkning av förluster som kan relateras till de som beräknas för utloppspunkten kan de däremot vara för få. Dessutom är det inte alls säkert att den arealspecifika avrinningen är densamma i de synoptiska provpunkterna som i utloppspunkten. Möjligen skulle flödet i provpunkterna kunna beräknas med en hydrologisk modell som tar hänsyn till grundvattenflöden. I ett utvecklingsprojekt inom SMED-konsortiet där källfördelningsmodellen FyrisNP skall användas för att beräkna tillförsel av kväve och fosfor från några olika typområdens delavrinningsområden, valdes för studien de typområden där synoptisk vattenprovtagning har förekommit eller är planerade att genomföras. Resultat från synoptiska vattenprovtagningar förbättrar betydligt möjligheterna att kunna testa och därmed förbättra modellen. Fortsättningsvis bör ett urval av de synoptiska provpunkterna i varje typområde provtas varje år när det sker en förändring i flödet, som under hösten och i vårfloden. Det skulle innebära en extra analyskostnad för ca 5 till 1 prov per år. 8

9 Tabell 2. Markanvändning för mark uppströms provpunkter och i delavrinningsområden* Areal (ha) Åkermark (%) Skog (%) Annan mark (%) Typområde Vattendrag Provpunkt Delavrinningsområde Vattensamling (%) N34 Huvudfåra N Q1 1-5, <1 DA22 1-5, 7, <1 DA23 1-5, <1 DA24 1, 2, 4, 5, <1 DA27 4, 5, <1 DA28 5, <1 DA <1 Biflöde N DA DA <1 Huvudfåra S DA3 9, 1, 12, <1 DA31 9, 1, <1 DA <1 Biflöde SO DA <1 DA < < < < < < < < <1 C6 Huvudfåra Q V4 3, 4, V3 4, V1 8, V Biflöde SV V Biflöde SO V Biflöde NO V Biflöde NV V < < *Indelning i delavrinningsområden beräknade genom hydrologisk modellering. Total areal för området skiljer något jämfört med tidigare karterad areal för området. 9

10 3 25 Typområde N34 Provtagning 2 Flöde (l/s) Typområde C6 Provtagning 4 Flöde (l/s) Figur 3. Dygnsmedelflöde (l/s) vid mätstation för vattenföring i utloppspunkt och tidpunkter för synoptisk vattenprovtagning i typområde N34 (överst) och C6 (nederst). 1

11 Typområde N34 P part (mg/l) P PO4 (mg/l) P tot (mg/l) N NH4 (mg/l) N NO3 (mg/l) N tot (mg/l) Huvudfåra N Biflöde NO Huvudfåra S Biflöde SO Figur 4a. Halter av kväve och fosfor (mg/l) vid synoptiska provpunkter i typområde N34. 11

12 Typområde N34 Alk (mg/l) Kond (mg/l) ph (mg/l) TOC (mg/l) Susp (mg/l) Huvudfåra N Biflöde NO Huvudfåra S Biflöde SO Figur 4b. Halter av suspenderat material och TOC (mg/l), ph, konduktivitet (ms/m) och alkalinitet (mmol/l) vid synoptiska provpunkter i typområde N34. 12

13 Typområde C6 8 Huvudfåra Biflöden N tot (mg/l) N NO3 (mg/l) N NH4 (mg/l) P tot (mg/l) P PO4 (mg/l) P part (mg/l) Figur 5a. Halter av kväve och fosfor (mg/l) vid synoptiska provpunkter i typområde C6. 13

14 Typområde C6 Susp (mg/l) Huvudfåra Biflöden TOC (mg/l) ph (mg/l) Kond (mg/l) Alk (mg/l) Figur 5b. Halter av suspenderat material och TOC (mg/l), ph, konduktivitet (ms/m) och alkalinitet (mmol/l) vid synoptiska provpunkter i typområde C6. 14

15 N NO3 (mg(l) Andel åkermark (%) Expon. (28 6 3) Expon. ( ) Expon. () Figur 6. Halt av nitratkväve i synoptiska provpunkter och andel åkermark i mark uppströms respektive provpunkt i typområde N34. P to (mg/l) Flöde (l/s) Q1 V4 V3 V1 V2 V8 V5 V6 V7 Figur 7. Halt av totalfosfor i synoptiska provpunkter och flöde vid station för vattenföringsmätning i typområde C6. V5_pip V1_yt V8_yt Figur 8. Extra provtagningspunkter i typområde C6 vid provtagningen 18 mars

16 Tabell 3. Analysresultat från synoptisk vattenprovtagning i typområde N34 Provpunkt Datum Tid ph Kond Alk Tot_N NO3_N NH4_N Tot_P PO4_Pf Part_P Susp TOC (ms/m) (mmol/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Q : DA : DA : Q : DA : DA : Q : DA : DA : Q : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : Q : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : Q : DA : DA DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA : DA :

17 Tabell 4. Analysresultat från synoptisk vattenprovtagning i typområde C6 Provpunkt Datum Tid ph Kond Alk Tot_N NO3_N NH4_N Tot_P PO4_Pf Part_P Susp TOC (ms/m) (mmol/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Q V V5_pip V V4_uppstr V Q : V : V : V : V : V : V : V : Q V : V : V V : V : V : Q : V : V : V : V : V : V : V : Q V : V1_yt : V : V : V : V5_pip : V : V : V : V8_yt : Q : V : V : V : V : V : V : V : V : Q : V : V : V : V : V : V : V : V :

18 18

19 Referenser Kyllmar, K. 25. Model-based coefficient method for calculation of N leaching from agricultural fields applied to small catchments and the effects of leaching reducing measures. Journal of Hydrology 34, Naturvårdsverket, 28. Handbok för miljöövervakning. Programområde Jordbruksmark. Undersökningstyper för Typområden. 19

Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning

Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning Katarina Kyllmar Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning Jämförelse av vattenanalyser från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning i åtta

Läs mer

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Pilotprojektet Greppa Fosforn Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 27/28 Typområde E23 i juni 28. Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 125 Uppsala 29 Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007

Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007 Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 26/27. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Författare Kynkäänniemi P.,

Läs mer

Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge

Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges lantbruksuniversitet Miljöenheten Skåne

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006 Katarina Kyllmar och Kristina Grill Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 25/26 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Typområde M2 i Skåne

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

Typområden på jordbruksmark i Örebro län

Typområden på jordbruksmark i Örebro län Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar och Stefan Andersson Typområden på jordbruksmark i Örebro län Utvärdering av undersökningar utförda 1993-28 Område T9, september 29, Foto: Stefan Andersson Område

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Projektet Greppa Fosforn - underlag för val av pilotområden

Projektet Greppa Fosforn - underlag för val av pilotområden 26-11-14 Projektet Greppa Fosforn - underlag för val av pilotområden Katarina Kyllmar, Avdelningen för Vattenvårdslära, SLU Bakgrund Miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark syftar till

Läs mer

Ytvattenkemi, typområden Version 1:1 2002-10-21

Ytvattenkemi, typområden Version 1:1 2002-10-21 1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén och att följa dess långsiktiga

Läs mer

Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2009

Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 27/2 Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Ekohydrologi

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Växtnäringsförluster till vatten

Växtnäringsförluster till vatten Växtnäringsförluster till vatten i Averstadåns avrinningsområde Redovisning av mätresultat för perioden 1988 till 2000, Averstadån, Värmlands län Carina Carlsson Ekohydrologi 61 Uppsala 2001 Avdelningen

Läs mer

Undersökningstypen ingår i delprogrammet Typområden på jordbruksmark. I dokumentet för delprogrammet beskrivs övriga ingående undersökningstyper.

Undersökningstypen ingår i delprogrammet Typområden på jordbruksmark. I dokumentet för delprogrammet beskrivs övriga ingående undersökningstyper. Ytvattenkemi, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen

Läs mer

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004 Carina Carlsson, Katarina Kyllmar & Holger Johnsson Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 23/2 Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark Ekohydrologi

Läs mer

Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:

Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1: Dräneringsvatten på observationsfält 1 Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Mål och syfte med undersökningstypen att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan

Läs mer

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Typområden på jorbruksmark i Östergötland. Utvärdering av undersökningar utförda

Bibliografiska uppgifter för Typområden på jorbruksmark i Östergötland. Utvärdering av undersökningar utförda Bibliografiska uppgifter för Typområden på jorbruksmark i Östergötland. Utvärdering av undersökningar utförda 1988-27 Författare Kyllmar K., Andersson S., Kynkäänniemi P. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Typområden på jordbruksmark i Skåne

Typområden på jordbruksmark i Skåne Katarina Kyllmar, Carina Carlsson och Holger Johnsson Typområden på jordbruksmark i Skåne Utvärdering av undersökningar utförda 1984-24 Foto: Katarina Kyllmar Ekohydrologi 89 Uppsala 25 Avdelningen för

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland Pia Kynkäänniemi och Katarina Kyllmar Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland Utvärdering av undersökningar utförda 1988-26 Typområde O14 i oktober 27. Foto: Pia Kynkäänniemi Ekohydrologi 1 Uppsala

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003 Carina Carlsson, Katarina Kyllmar & Holger Johnsson Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 22/23 Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark Ekohydrologi

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013 ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde 1 Modelluppsättning 1.1 HYPE-modellen HYPE (Lindström m.fl., 2010) är en hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning

Läs mer

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND 1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Provtagningar i Bällstaån 2009

Provtagningar i Bällstaån 2009 Provtagningar i Bällstaån 9-8- Dnr SV78 Provtagningar i Bällstaån 9 Christer Lännergren / LU Provtagningar i Bällstaån 9 Sammanfattning Provtagningen 9 var en upprepning av de utvidgade provtagningar längs

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Vellingebäckarna 2011

Vellingebäckarna 2011 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Kagghamraån. Rapport 2006:3. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat

Kagghamraån. Rapport 2006:3. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat Rapport 26:3 Norrgaån nedströms Norrgalund. Foto: Sten Modén Kagghamraån Sammanställning av vattenkemiska provtagningar 24 25 och jämförelser med tidigare resultat Miljöförvaltningen Utredningsenheten

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden

Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Förfrågningsunderlag 2008-10-28 Sida 1(10) Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Målsättning med recipientkontrollprogrammet

Läs mer

Växtnäringsförluster till vatten

Växtnäringsförluster till vatten Växtnäringsförluster till vatten i Averstadåns avrinningsområde Redovisning av mätresultat för perioden 1988 till 2000, Averstadån, Värmlands län Carina Carlsson Ekohydrologi 61 Uppsala 2001 Avdelningen

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund

~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund ~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002 V egeåns vattendragsförbund VEGEAN 2002 ALeontroi Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALeontroi AB recipientkontrollen i Vegeån.

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

PROJEKTRAPPORT NR 2. Stefan Löfgren & Lars Lundin. En rapport framtagen av Institutionen för miljöanalys, SLU med stöd av TorvForsk

PROJEKTRAPPORT NR 2. Stefan Löfgren & Lars Lundin. En rapport framtagen av Institutionen för miljöanalys, SLU med stöd av TorvForsk PROJEKTRAPPORT NR 2 Redovisning av pilotprojekt och förslag till projektplan för utvärdering av utsläpps- och recipientkontroll vid torvtäkter samt lämpliga nivåer på riktvärden för olika ämnen i täkternas

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion

Läs mer

Dammen vid Vrams Gunnarstorp (Foto: Lars-Göran Karlsson) VEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund

Dammen vid Vrams Gunnarstorp (Foto: Lars-Göran Karlsson) VEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund Dammen vid Vrams Gunnarstorp (Foto: Lars-Göran Karlsson) VEGEÅN 2005 Vegeåns vattendragsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 5 AVRINNINGSOMRÅDET... 6 Orientering... 6 Geologi... 6 Markanvändning...

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN DATUM 2016-02-24 UPPDRAGSNUMMER 1522243 TILL KOPIA Trafikverket FRÅN Golder Associates AB E-POST maria_florberger@golder.se E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN 1.0 INLEDNING Trafikverket har för

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

Rapport Vellingebäckarna 2012

Rapport Vellingebäckarna 2012 Rapport Vellingebäckarna 2012 2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken,

Läs mer

Våtmark, närsalter, kväve, nitrat, kol, fosfor, fälla, transport, restaurering, Huseby

Våtmark, närsalter, kväve, nitrat, kol, fosfor, fälla, transport, restaurering, Huseby 7UDQVSRUWDYQlUVDOWHUJHQRP+XVHE\PDGHQ - HQnWHUVNDSDGYnWPDUN Per-Erik Larsson B1456 Aneboda, mars 22 Organisation/Organization RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary,9/6YHQVNDLOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG

Läs mer

Projekt Greppa Fosforn

Projekt Greppa Fosforn Projekt Greppa Fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken. Projektets huvudsyfte Att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska

Läs mer

observationsfält Bakgrund och syfte Samordning Strategi Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:4:

observationsfält Bakgrund och syfte Samordning Strategi Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:4: Dräneringsvatten på observationsfält Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte att inom valda

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

PM Hydrogeologi. Steninge Slott AB. Steninge Slottspark. Stockholm

PM Hydrogeologi. Steninge Slott AB. Steninge Slottspark. Stockholm Steninge Slott AB Steninge Slottspark Stockholm 2012-11-27 Steninge Slottspark Datum 2012-11-28 Uppdragsnummer 61381039840 Utgåva/Status Granskningshandling Michael Eriksson Mattias von Brömssen Bo Granlund

Läs mer

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011 EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Reviderad 2015-01-04 med tillägg av bilaga med tabell över miljötillståndet Kontaktpersoner Jonas Hagström

Läs mer

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån INLEDANDE RESONEMANG OM KONTROLLPROGRAMMETS UTFORMNING Bakgrundsinformation om kvicksilverproblematiken

Läs mer

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Nyhetsbrev nr 2 25 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Hej! I årets andra brev kommer nu de första bearbetade resultaten från växtnäringsprovtagningen i projektets demonstrationsvåtmark i Södra Stene.

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer