Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge"

Transkript

1 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges lantbruksuniversitet Miljöenheten Skåne i utveckling 22:8 ISSN

2 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges Lantbruksuniversitet

3 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Copyright: Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges Lantbruksuniversitet Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Miljöenheten Malmö Tfn: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa. ISSN: Upplaga: Tryckeri: Papper: Omslagsbild: 2 ex Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö Miljömärkt Teckning: Linda Nyman

4 Årsredovisning för Typområden på jordbruksmark (JRK) Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp, Snogeröd, Förslöv, Vemmenhög och Heaby Skåne och Blekinge län 1999/2 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET JRK- sammanställningar Institutionen för markvetenskap Avdelningen för vattenvårdslära JRK-gruppen Uppsala 2

5 Innehåll INNEHÅLL... 1 INLEDNING... 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 3 MATERIAL OCH METODER... 4 NEDERBÖRD OCH AVRINNING... 5 HALTER AV KVÄVE OCH FOSFOR... 7 ÅRS- OCH MÅNADSTRANSPORTER SAMMANFATTNING APPENDIX

6 Inledning Det regionala miljöövervakningsprogrammet "Typområden på jordbruksmark" gick tidigare under namnet Jordbrukets recipientkontroll, JRK. Det övergripande målet med programmet är att kartlägga och kvantifiera jordbrukets påverkan på yt- och grundvattenkvalitén. Områdena som ingår i programmet är små jordbruksdominerade avrinningsområden vilka representerar olika regioner, klimat, jordar och grödor i landet. Flertalet län i landet finns representerade vad gäller områden. Länsstyrelserna är ansvariga för undersökningarna och för att underlätta jämförelser av resultat från de olika länen utförs undersökningarna enligt en handbok upprättad av Naturvårdsverket. I denna årsredovisning sammanställs data för sex typområden i Skåne län samt ett i Blekinge län för det agrohydrologiska året 1999/2. Länsstyrelserna i respektive län ansvarar för undersökningarna och avdelningen för vattenvårdslära vid SLU har anlitats för sammanställning och redovisning av insamlade data. Redovisningen innefattar bl a årets nederbörd, avrinning, halter i avrinnande vatten och ämnestransporter. Totaltransporten av näringsämnen redovisas även kalenderårsvis och resultaten kommenteras översiktligt. För sammanställningen svarar Carina Carlsson och Katarina Kyllmar vid avdelningen för vattenvårdslära, SLU, Box 772, 75 7 Uppsala. Tel (vxl). 2

7 Områdesbeskrivning De skånska typområdena karaktäriseras av en hög andel åkermark med värden från ca 7 % till drygt 95 %. Jordbruket bedrivs ofta intensivt och vissa områden har även en hög djurtäthet. Den höga jordbruksandelen, och låga andelen skog, är däremot inte utmärkande för Blekinges typområde Heaby. Området, som är beläget strax sydost om Ronneby, har istället en betydligt mindre jordbruksandel jämfört med områdena i Skåne (tabell 1) och området har även en hög andel skog, ca 65 %. De dominerande jordarterna i området är lättare jordar så som mo, sand och morän. I Förslöv, ett område med styv lera i nordvästra Skåne (figur 1), odlas bl a färskpotatis med efterföljande fånggröda. Det finns en hel del djur i området och även relativt många hushåll med enskilda avlopp. Typområdet Gärds Köpinge är beläget strax söder om Kristianstad och är ett djurtätt område med odling inriktad främst mot potatis och sockerbetor. Eftersom jordarten till största delen består av sand finns risk för vinderosion och för att binda sanden sprids organiska gödselmedel under vårbruket. Vid Östra Ringsjön i mellersta Skåne är Snogerödsbäckens typområde beläget. För detta moränleraområde finns den längsta mätserien med vattenkemimätningar som startade redan i slutet av Även i Asmundtorps typområde nära Landskrona består jordarten av moränlera. Typområdet för Vemmenhögsån är beläget i södra Skånes jordbruksbygd. Jordbruket är inriktat mot intensiv växtodling med bl a sockerbetor, höstvete och höstraps, men djurtätheten är låg. Den dominerande jordarten i området är moränlera. Det finns ca 6 hushåll med enskilda avlopp inom området och av dessa har (1998) ca 85 % endast slamavskiljare för rening av avloppsvattnet. Typområdet är uppdelat i tre delområden varav det mellersta området påverkas av avloppsutsläpp från Önnarps by. I Smedstorps typområde, beläget på Österlen, ingår de norra delarna av Örupsån. Området har jordarter som består främst av sand (tabell 1) och har den lägsta andelen åkermark av de skånska typområdena. Tabell 1. Karakteristik för typområdena i Skåne och Blekinge län Typområde Bäck Start 1 Areal (ha) 2 Andel åker (%) Andel bete (%) Andel skog (%) Övrig mark (%) Dominerande jordart Gärds Köpinge Bredakärrsdiket sand Smedstorp Örupsån sand Asmundtorp Örstorpsbäcken moränlera Snogeröd Snogerödsbäcken moränlera Förslöv Karstorpsbäcken styv lera Vemmenhög Vemmenhögsån summa bete, skog, övrigt: 5 moränlera Heaby Heabybäcken mo, morän 1 För Vemmenhög togs prover i punkten VV15 (153 ha) under 1988/89 till 1991/92 och punkten log (92 ha) fr.o.m. 1992/93. I den övre kulverterade provtagningspunkten, STE, har prov tagits sedan 1988, medan prov i den mellersta punkten vid kulvertens utlopp (UT 1) har tagits sedan Samtliga typområden med undantag av Heaby har omkarterats sedan mätningarnas start. Areal för Vemmehögs övre område är 563 ha (STE) och för det mellersta området 828 ha (UT 1). 3

8 Figur 1. Typområden med tillhörande SMHI nederbördsstationer i Skåne län 1999/2. I redovisningen ingår även Heaby i Blekinge med SMHI nederbördsstation Bredåkra nära Ronneby. Material och metoder Bäckarnas vattennivåer registreras kontinuerligt med hjälp av mekanisk flottörskrivarpegel. Den bestämmande sektionen utgörs av ett triangulärt överfall eller som i ett område av en vägtrumma med uppmätt avbördningskurva. Vattenföringsberäkningarna utförs av SMHI för sex av bäckarna och för Vemmenhög av avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Avrinningen beräknas genom att vattenföringen fördelas jämnt över avrinningsområdets areal. 4

9 Vattenprover togs varannan vecka och skickades med post samma dag som provtagningen utfördes. Proverna från samtliga områden har analyserats av avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Analyserna innefattar total-, nitrat- och ammoniumkväve, total-, partikulär- och fosfatfosfor, totalt organiskt kol (TOC), suspenderat material, konduktivitet, alkalinitet samt ph. Transportberäkningar av ämnena har utförts genom att multiplicera dygnsvattenföring med respektive dygnskoncentration som erhållits genom linjär interpolering mellan uppmätta halter vid provtagningstillfällena. Transporterna redovisas som arealkoefficienter (kg/km 2 ) för områdets hela areal, vilket innebär att även belastningen från punktkällor, skog och övrig mark ingår. Årsmedelhalterna är flödesvägda för parametrar där transportberäkningar utförts. Detta innebär att den totala årstransporten av ämnet dividerats med årets vattenföring. För parametrar som inte har transportberäknats redovisas aritmetiska medelvärden. Flödesnormaliserade transporter av kväve och fosfor redovisas i appendix. De har beräknats genom att årstransportvärdet har multiplicerats med kvoten mellan årsmedelavrinning och respektive års uppmätta avrinning. I appendix redovisas även totaltransporterna av kväve och fosfor kalenderårsvis. Nederbörd och avrinning Vid SMHI s nederbördsstationer uppmättes för samtliga typområden en högre årsnederbörden för det agrohydrologiska året 1999/2 än normalnederbörden (tabell 5 och 6). Nederbörden var bland de övre i mätserierna med endast mellan två till fyra år med en högre uppmätt nederbörd med undantag för Förslöv. Där var nederbörden den näst högsta sedan mätningarna startade. Under året hade de flesta områdena relativt jämna nederbördsmängder med de högsta nederbörderna främst i december (Smedstorp, Snogeröd, Heaby) och i augusti (Gärds Köpinge, Asmundtorp, Förslöv). Även juni hade en nederbörd som i samtliga områden var något över till mycket över normalnederbörden (figur 2 och 3). Oktober var regnigt på många platser i landet, men för samtliga typområden uppmättes en lägre nederbörd jämfört med normalnederbörden. Årsavrinningen blev även den bland de övre i respektive mätserie. För fyra av områdena var årsavrinningen den tredje högsta sedan mätningarna startade och för övriga områden (Smedstorp, Vemmenhög och Heaby) fanns fler än två år i mätserien med högre avrinning jämfört med årets. Snogeröd hade den högsta årsavrinningen med ca 5 mm och Heaby i Blekinge den lägsta med knappt 18 mm. Hösten inleddes med en låg avrinning i alla områden och det dröjde till december innan avrinningen kom igång, men då var avrinningen också den högsta för året i samtliga typområden. I de skånska typområdena höll den förhöjda avrinningen i sig från december till april för att sedan åter sjunka till låga värden i maj och juni då bl a växtupptag och avdunstning förbrukade nederbörden. I Heaby, Blekinge, gjorde den måttliga nederbörden under senvintern att avrinningen blev låg redan från januari (figur 2 och 3). 5

10 Gärds Köpinge Smedstorp (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Nederbörd Nederbörd Avrinning 12 Avrinning (mm/mån) (mm/mån) Asmundtorp Snogeröd (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Nederbörd Nederbörd Avrinning 12 Avrinning (mm/mån) (mm/mån) Figur 2. Månadsnederbörd (mm) vid SMHI s nederbördsstationer i Kristianstad (Gärds Köpinge), Bollerup (Smedstorp), Svalöv (Asmundtorp) och Stehag (Snogeröd) och 1999/2 samt månadsavrinning (mm) 1999/2 i Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp och Snogeröd. 6

11 Förslöv Vemmenhög (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Avrinning (mm/mån) Avrinning Heaby (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Avrinning Figur 3. Månadsnederbörd (mm) vid SMHI s nedersbördsstationer Barkåkra (Förslöv), Skurup (Vemmenhög) och Bredåkra (Heaby) och 1999/2 samt månadsavrinning (mm) 1999/2 i Förslöv, Vemmenhög och Heaby. Halter av kväve och fosfor För samtliga områden uppmättes måttliga årsmedelhalter av totalkväve. För typområdena Asmundtorp, Förslöv och Vemmenhögs provpunkt STE var kvävehalterna de näst lägsta i respektive mätserie. Årsmedelhalterna varierade från 3,9 mg/l i Heaby till 1, mg/l i Vemmenhögs provpunkt UT 1. Även för totalfosfor var årsmedelhalterna låga och för Förslöv och Vemmenhögs provpunkter STE och UT 1 var halterna de lägsta sedan mätningarnas start. För områdena Heaby, Snogeröd och Vemmenhögs provpunkt Log var halterna de näst lägsta i 7

12 mätserien. En variation mellan,22 mg/l till,121 mg/l förekom för totalfosforhalterna (tabell 2 till 4). För samtliga områden i Skåne följer kvävehalterna i princip samma inomårsmönster med stigande halter under hösten, en högsta halt i december till januari och avtagande halter under våren. För Heaby är mönstret inte lika tydligt och halterna har inte heller lika stora variationer under året som de skånska typområdena. Den milda hösten skapade gynnsamma förhållanden för kvävemineralisering och i december, i samband med ökande flöden, utlakades det upplagrade kvävet. Jämfört med övriga områden uppmättes i Gärds Köpinge de högsta årsmedelhalterna av totalkväve och nitratkväve. Detta kan bero på att en mineralisering av organiskt kväve från stallgödsel sker under vintern och att jordarten främst består av sand vilket skapar en hög utlakningsrisk för främst kväve. I motsatts till kvävehalterna är halten av samtliga fosforfraktioner lägre i Gärds Köpinge jämfört med övriga områden vilket kan bero på att området domineras av sandjordar. Att man däremot ser toppar av främst partikulärt fosfor i t ex Smedstorp kan bero på uppströms belägna lerjordsområden som har en högre risk för erosionsförluster av fosfor bundet till lerpartiklar jämfört med sandjordsområden. Förhöjda fosforhalter i Smedstorp ses främst i september/oktober och i januari/februari i samband med intensiva flöden. I Vemmenhögs provpunkt Log förekommer en hög fosforhalt i slutet av februari och i Asmundtorp i månadsskiftet januari till februari och i mitten av mars. Även i dessa områden ses en snabb ökning i flödet i samband med en förhöjd halt av främst partikulärt fosfor. I Vemmenhögs uppströms liggande provpunkt, UT 1, och i Snogeröd sker troligtvis en påverkan från punktkällor vilket märks främst under höstens låga flöde (figur 4 till 8). Tabell 2. Flödesvägda årsmedelhalter i Heaby sedan mätningarnas start i området t o m 1999/2. Kursiva värden avser aritmetiska medelvärden Flödesvägda medelhalter (mg/l) Aritmetiska medelvärden Tot-N NO 3 -N NH 4 -N Tot-P PO 4 -P Part-P Susp mtrl TOC Alkalinitet (mmol/l) I appendix redovisas ph, alkalinitet, konduktivitet, TOC och suspenderat material i diagramform. Konduktivitet (ms/m) ph Heaby 1993/1994 2,98 2,11,85,53,11, ,7 21 7, 1994/1995 3,65 2,68,45,67,19, ,7 2 7, 1995/1996 4,65 3,46,248,15,31, ,9 25 7, 1996/1997 3,41 2,87,57,95,33, ,3 1997/1998 4,73 4,17,32,42,2, ,4 1998/1999 4,1 3,35,45,77,41, ,2 1999/2 3,91 2,87,21,43,11, ,9 24 7,1 8

13 Tabell 3. Flödesvägda årsmedelhalter i Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp och Snogeröd från mätningarnas start i respektive område t o m 1999/2. Kursiva värden avser aritmetiska medelvärden Flödesvägda medelhalter (mg/l) Aritmetiska medelvärden Tot-N NO 3 -N NH 4 -N Tot-P PO 4 -P Part-P Susp mtrl TOC Alkalinitet (mmol/l) Konduktivitet (ms/m) ph Gärds Köpinge 1988/1989 9,46 8,64,3,24,11-2, ,7 1989/199 12,8 11,3,4,29,15-3, ,6 199/ ,3 11,5,32,19,1-5, ,6 1991/ ,6 12,7,22,24,12-4, ,5 1992/ ,5 16,,22,4,22-3, ,5 1993/ ,2 12,,5,4,22-3, ,6 1994/ ,1 1,4,3,45,25, ,7-72 7,4 1995/1996 8,42 7,42,38,24,18,6 5, ,6 1996/1997 9,27 8,92,35,38,18,23 8, ,6 1997/ ,2 1,3,18,19,14,9 6,3 9,7-72 7,6 1998/ ,3 14,,18,24,14,1 6,3 8,2-65 7,6 1999/2 11,3 9,69,2,22,5,12 4,4 1,5 5,1 74 7,4 Smedstorp 1993/1994 7,7 6,37,61,94,54-1 6,3-48 7,8 1994/1995 9,19 8,8,34,81,55, ,6-5 7,8 1995/1996 8,29 7,25,75,51,38,11 6, , 1996/1997 8,52 8,18,64,94,37, , 1997/ ,1 11,6,35,51,3,25 8,6 7,9-59 8, 1998/1999 8,37 8,9,37,62,27, ,5-47 8, 1999/2 9,9 8,11,33,57,23,25 13,1 6,5 3,6 56 7,9 Asmundtorp 1994/1995 8,96 7,69,29,145,84, ,7-59 7,9 1995/1996 8,4 7,25,44,95,75, ,1 1996/1997 1,8 1,,32,77,36, , 1997/1998 9,32 8,83,28,93,38, ,2-64 8, 1998/1999 5,97 5,7,23,84,44, ,1-56 8, 1999/2 6,36 5,49,15,92,26, ,5 4,9 64 7,9 Snogeröd 1984/1985 1, 8,24 -,36, /1986 1,6 9,27 -,284, /1987 9,57 8,15 -,216, ,7 1987/ ,2 11,2 -,15, ,7 1988/ ,2 1,4 -,16, , 1989/199 13,2 12,2 -,12, ,9 199/ ,5 1,2 -,139, ,8 1991/ ,2 9,85 -,98, ,8 1992/ ,3 11,2 -,18, ,9 1993/1994 8,34 7,45 -,121, , 1994/1995 9,25 7,94,85,17,115, ,5-51 7,9 1995/ ,9 1,7,93,145,126, ,1 1996/ ,1 1,5,195,195,126, , 1997/ ,1 14,3,128,143,1,5 12 7, - 6 8, 1998/1999 9,29 9,2,114,122,83, ,3-5 8, 1999/2 9,47 8,2,37,12,55, ,8 4,1 59 7,8 9

14 Tabell 4. Flödesvägda årsmedelhalter i Vemmenhög och Förslöv sedan mätningarnas start i respektive område t o m 1999/2. Kursiva värden avser aritmetiska medelvärden. För Vemmenhög redovisas samtliga tre provpunkter, STE, UT 1 och Log Flödesvägda medelhalter (mg/l) Aritmetiska medelvärden Tot-N NO 3 -N NH 4 -N Tot-P PO 4 -P Part-P Susp mtrl TOC Alkalinitet (mmol/l) Konduktivitet (ms/m) ph Förslöv 1989/199 9,35 8,37,17,178, ,8 199/1991 9,27 7,87,166,195, ,6 1991/1992 8,14 6,94,96,169, ,6 1992/ ,7 1,4,126,187, ,7 1993/1994 9, 7,5,129,272, ,7 1994/1995 9,59 8,8,145,294,186, ,9-39 7,7 1995/ ,8 1,6,219,273,169, ,9 1996/ ,6 1,9,163,176,13, , 1997/ ,7 11,5,13,154,81, ,8-5 7,9 1998/1999 6,72 5,98,94,198,92, ,7 1999/2 7,38 6,27,56,18,4, ,9 2,5 45 7,7 Vemmenhög, övre punkt i kulvert (STE) 1988/1989 8,6 7,6,86,134,68-14, ,7 1989/199 13,3 11,1,111,173,111-7, ,7 199/ ,1 1,6,111,88,65-8, ,5 1991/ ,4 1,2,85,92,71-6, ,6 1992/ ,6 13,1,51,89,58-1, ,6 1993/1994 9,8 8,4,81,125,75-16, ,7 1994/1995 9,7 8,8,61,111,62-11, ,6 1995/1996 1,6 8,8,21,118,69-12,8 12,8 5, 74 7,5 1996/ ,6 11,7,66,134,51,57 7,6 14,6 5,3 82 7,5 1997/ , 12,1,45,74,3,3 7,3 15,4 5,1 81 7,3 1998/1999 1,4 8,6,72,19,55, ,3 7 7,4 1999/2 9,56 8,29,69,7,36,23 5,2 12,2 5,8 75 7,5 Vemmenhög, utlopp från kulvert (UT 1) 1992/ ,9 12,8,317,269, ,7 1993/1994 9,4 8,2,211,22, ,7 1994/1995 9,7 8,4,21,275, ,8 1995/ ,6 8,1 1,297,617, ,6 8 7,6 1996/ ,7 11,1,814,59,436, ,4 83 7,7 1997/ ,3 12,3,283,27,12, ,1 81 7,6 1998/1999 1,9 9,1,131,218,122, ,4 74 7,6 1999/2 9,99 8,57,156,121,83,28 1,5 1,8 5,6 74 7,6 Vemmenhög, nedre provpunkten (Log) 1988/1989 6,8 5,7,137,169,59-15,7-7,8 5, /199 7,7 6,5,158,119,5-7, - 7,8 5, /1991 8,9 7,8,116,94,46-5,9-7,7 5, /1992 8,3 7,6,91,91,42-7,1-7,8 5, / ,2 1,9,149,125,57-5, ,8 1993/1994 8, 6,9,14,139,74-14, ,8 1994/1995 7,3 6,2,111,112,56-13, ,8 1995/1996 4,9 3,2,451,25,36-32, 7,5 5,7 7 7,5 1996/1997 7,7 6,3,158,149,2,11 15,8 9,4 5,6 7 7,7 1997/1998 1,8 9,5,62,78,24,43 7,1 8,9 5,5 72 7,6 1998/1999 8,9 7,4,79,128,45, ,3 67 7,6 1999/2 7,86 6,74,93,81,2,5 6,4 9,3 5,6 7 7,7 1

15 Gärds Köpinge Smedstorp Vattenföring Vattenföring Kväve Kväve Fosfor Fosfor Figur 4. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Gärds Köpinge och Smedstorp 1999/2. 11

16 Asmundtorp Snogeröd Vattenföring Vattenföring Kväve Kväve Fosfor Fosfor Figur 5. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Asmundtorp och Snogeröd 1999/2. 12

17 Förslöv Vemmenhög (Log) Vattenföring Vattenföring Kväve Kväve Fosfor Fosfor Figur 6. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Förslöv och Vemmenhögs nedre provpunkt (Log) 1999/2. 13

18 Vemmenhög (UT 1) Vemmenhög (STE) Vattenföring Vattenföring Kväve Kväve Fosfor Fosfor Figur 7. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Vemmenhögs provtagningspunkter UT 1 och STE 1999/2. 14

19 Heaby Vattenföring Kväve Fosfor Figur 8. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Heaby 1999/2. För maj har ett mätvärde tagits bort både för total- och partikulärfosfor eftersom värdet tydligt avvek från övriga. Års- och månadstransporter Med undantag för Heaby, där transporten av både totalkväve och totalfosfor var de näst lägsta i mätserien, ledde låga halter och en måttlig avrinning till måttliga transporter av både totalkväve och totalfosfor. Årstransporten av totalkväve (tabell 5 och 6) varierade från 7 kg/km 2 i Heaby till ca 5 kg/km 2 i Snogeröd och totalfosfor mellan 6,6 kg/km 2 i Gärds Köpinge till 51 kg/km 2 i Snogeröd. Det agrohydrologiska året 1999/2 hade generellt låga kvävetransporter under hösten med de högsta transporterna i december för samtliga områden. Drygt 16 kg/km 2 utlakades i Snogeröd i december vilket var den högsta förlusten (figur 9 och 1). Under våren avtog transporterna och i maj och juni var transporten av kväve åter låg p g a en avtagande avrinning och ett allt större växtupptag. För fosfor ses i Förslöv, Vemmenhög (Log), Gärds Köpinge och 15

20 Smedstorp en transport som är högre under december till mars då även en högre avrinning förekom jämfört med övriga månader. Inget tydligt årsmönster urskiljas för Snogeröd där en fosfortransport förekom under hela året, dock med lägre värden i april till juni vilket även övriga områden hade. Tabell 5. Årsnederbörd och årsavrinning (mm), årstransporter fördelade över avrinningsområdenas totala areal (1*kg/km 2 ) för Förslöv, Vemmenhög och Heaby (arealer se tabell 1). Nederbörd från närliggande SMHI stationer (se figur 1-3). För Vemmenhög redovisas den nedre provpunkten, Log Ned (mm) Avr (mm) Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Part-P Susp mtrl TOC Förslöv (694) 1989/ ,8 13,3,171,283, / ,7 19,2,45,477, / ,1 22,3,39,541, / ,6 27,3,328,489, / ,8 24,8,427,898, / ,9 29,5,528 1,7,679, / ,4 13,,268,333,26, / ,2 19,,285,38,18, / ,5 26,7,239,358,188, / ,7 32,7,513 1,83,54, / ,8 21,1,187,361,135, Vemmenhög (662) 1988/ ,6 12,2,292,36, / ,7 14,1,341,257, / ,4 18,6,278,225, / ,2 19,4,233,231, / ,8 31,2,425,356, / ,1 29,5,445,595, / ,4 25,,446,449, / , 5,9,826,376, / ,6 11,2,279,263,35, / ,8 19,9,131,165,51, / ,8 27,3,291,473,167, / ,3 23,4,324,28,71, Heaby (615) 1993/ ,3 5,9,237,148,3, / ,1 8,1,137,24,57, / , 3,,213,91,27, / ,8 6,6,131,218,76, / ,7 6,8,52,68,33, / ,9 8,2,111,19,11, / , 5,1,38,78,2,

21 Tabell 6. Årsnederbörd och årsavrinning (mm), årstransporter fördelade över avrinningsområdenas totala areal (1*kg/km 2 ) för Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp och Snogeröd (arealer se tabell 1). Nederbörd från närliggande SMHI stationer (se figur 1-3) Ned (mm) Avr (mm) Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Part-P Susp mtrl TOC Gärds Köpinge (562) 1988/ ,1 1,1,36,28, / ,1 8,9,32,23, / ,3 12,5,35,2, / ,1 12,2,21,23, / ,4 16,8,23,42, / ,8 48,9,24,161, / ,1 3,,85,131,72, / ,3 1,,51,33,24, / ,3 13,8,54,58,27, / ,1 1,2,18,19,14, / , 42,2,53,72,41, / , 28,3,59,66,14, Smedstorp (654) 1993/ ,9 38,6,368,572, / , 38,7,164,389,265, / ,3 15,1,156,16,79, / ,1 23,1,18,265,16, / ,5 26,4,79,117,69, / ,7 39,3,18,32,133, / ,9 33,8,138,239,97, Asmundtorp (683) 1994/ ,7 26,3,1,496,287, / ,5 8,5,51,112,89, / ,7 23,,74,178,83, / ,7 18,6,59,197,81, / ,2 26,9,17,397,26, / ,6 17,,47,283,81, Snogeröd (777) 1984/ ,4 29,2-1,83, / ,5 31,9 -,978, / ,6 16,7 -,442, / ,7 4,4 -,54, / ,3 2,7 -,211, / ,5 22,7 -,223, / ,9 28,3 -,385, / ,2 15,1 -,15, / , 21, -,23, / ,5 33,5 -,546, / , 42,,447,9,68, / , 25,2,217,341,295, / ,1 35,1,651,65,421, / , 65,6,588,654,457, / ,6 65,6,827,889,6, / ,1 41,6,186,518,281,

22 Gärds Köpinge Smedstorp (kg/km 2 ) Kväve N-org NH4-N NO3-N (kg/km 2 ) Kväve N-org NH4-N NO3-N Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P 6 4 Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P (kg/km 2 ) 1 (kg/km 2 ) Asmundtorp Snogeröd (kg/km 2 ) Kväve 525 Kväve N-org N-org NH4-N 6 NH4-N NO3-N 5 NO3-N (kg/km 2 ) Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P 1 8 Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P (kg/km 2 ) 6 4 (kg/km 2 ) Figur 9. Månadstransporter av kväve och fosfor (kg/km 2 ) i Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp och Snogeröd 1999/2. 18

23 Förslöv Vemmenhög (Log) (kg/km 2 ) Kväve N-org NH4-N NO3-N (kg/km 2 ) Kväve 826 N-org NH4-N NO3-N Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P 8 6 Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P (kg/km 2 ) 4 (kg/km 2 ) Heaby (kg/km 2 ) Kväve N-org NH4-N NO3-N (kg/km 2 ) Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P Figur 1. Månadstransporter av kväve och fosfor (kg/km 2 ) i Förslöv, Vemmenhög och Heaby 1999/2. Sammanfattning I denna årsredovisning redovisas data för sex typområden i Skåne län och ett i Blekinge län för det agrohydrologiska året 1999/2. Årsnederbörden blev för samtliga områden högre än normalnederbörden, men en måttlig avrinning och låga halter gjorde att även transporterna blev måttliga. Ett undantag utgjordes av Heaby där de näst lägsta transporterna av både totalkväve och totalfosfor förekom. 19

24 Appendix Gärds Köpinge Smedstorp ph och alkalinitet ph och alkalinitet Konduktivitet Konduktivitet TOC TOC Suspenderat materi- Suspenderat material Suspenderat material Figur 11. ph, alkalinitet (mmol/l), konduktivitet (ms/m) och halter av TOC och suspenderat material (mg/l) i Gärds Köpinge och Smedstorp 1999/2. 2

25 Asmundtorp Snogeröd ph och alkalinitet ph och alkalinitet Konduktivitet Konduktivitet TOC TOC Suspenderat material 28 Suspenderat material Figur 12. ph, alkalinitet (mmol/l), konduktivitet (ms/m) och halter av TOC och suspenderat material (mg/l) i Asmundtorp och Snogeröd 1999/2. 21

26 Förslöv Vemmenhög (Log) ph och alkalinitet ph och alkalinitet Konduktivitet Konduktivitet TOC TOC Suspenderat material Suspenderat material Figur 13. ph, alkalinitet (mmol/l), konduktivitet (ms/m) och halter av TOC och suspenderat material (mg/l) i Förslöv och Vemmenhögs nedre provpunkt 1999/2. 22

27 Heaby ph och alkalinitet Konduktivitet TOC Suspenderat material Figur 14. ph, alkalinitet (mmol/l), konduktivitet (ms/m) och halter av TOC och suspenderat material (mg/l) i Heaby 1999/2. 23

28 Tabell 7. Flödesnormaliserade transporter (1*kg/km 2 ) Gärds Köpinge År N-tot P-tot 1988/ ,,4 1989/199 21,7,48 199/1991 2,8, / ,, / ,5, / ,3, /1995 2,5, / ,2, / ,7, / ,8, / ,1,4 1999/2 2,5,41 Smedstorp 1993/ ,, / ,1, / ,7, / ,5, / ,1, / ,, /2 35,2,222 Asmundtorp 1994/ ,6, / ,1, / ,5, / ,6, / ,4, /2 17,8,257 Snogeröd 1984/ ,4 1, / ,4, / ,9, /1988 4,5, / ,2, /199 44,,4 199/ ,4, / ,4, /1993 4,9, / ,8, /1995 3,8, / ,7, / ,, /1998 5,2, / ,, /2 32,6,351 24

29 Tabell 8. Flödesnormaliserade transporter (1*kg/km 2 ) Förslöv År N-tot P-tot 1989/199 25,8, / ,5, / ,4, / ,3, / ,8, / ,4, / ,4, / ,9, / ,, / ,5, /2 2,7,33 Vemmenhög / ,5, /199 2,9, / ,1, / ,5, / ,, / ,6, / ,8, / ,4, /1997 2,7, / ,3, / ,, /2 21,9,224 Heaby 1993/1994 6,5, /1995 7,9, /1996 1,1, /1997 7,4, /1998 1,3, /1999 8,8, /2 8,3,92 1 Vemmenhögs nedre provpunkt, Log. 25

30 Tabell 9. Transporter av kväve, fosfor, suspenderat material och TOC redovisade kalenderårsvis (1*kg/km 2 ) Avr (mm) Tot- N NO3- N NH4- N Tot- P PO4- P Part- P Susp mtrl TOC Gärds Köpinge ,2 5,6,18,18, ,3 1,,34,22, , 13,1,37,25, ,1 13,3,17,32, ,3 35,8,45,7, ,3 32,6,194,163, ,5 24,9,7,9,5, ,7 13,,62,49,31, ,5 8,,36,32,12, ,9 26,,34,36,25, ,9 37,9,52,8,37, Smedstorp ,3 37,3,357,567,314, ,2 24,3,17,232,163, ,3 23,7,22,173,14, ,9 13,,114,18,61, ,6 41,9,139,276,123, ,1 37,,178,217,117, Asmundtorp ,1 16,7,77,238,165, ,4 12,9,64,19,8, ,2 21,4,71,179,7, , 28,3,95,441,23, ,5 21,,7,21,112, Snogeröd ,8 36,2, 1,136, ,4 31,9, 1,11, ,9 2,5,,523, ,3 25,1,,55, ,3 35,6,,5, ,9 16,7,,194, ,4 27,4,,246, ,4 23,8,,337, ,9 18,6,,153, ,1 28,,,369, , 36,,127,738,418, ,8 29,1,392,635,48, , 33,4,641,458,349, ,9 36,6,381,571,367, ,9 8,8,999,99,73, ,8 54,1,331,65,366,

31 Tabell 1. Transporter av kväve, fosfor, suspenderat material och TOC redovisade kalenderårsvis (1*kg/km 2 ) Avr (mm) Tot- N NO3- N NH4- N Tot- P PO4- P Part- P Susp mtrl TOC Förslöv ,8 17,5,187,393, , 2,6,52,556, , 27,7,36,499, ,1 22,4,332,472, ,2 26,7,395 1,32, , 21,3,476,627,392, ,4 14,8,26,27,154, , 18,3,313,292,172, ,6 38,6,52 1,26,513, ,5 24,4,224,476,194, Vemmenhög ,1 12,8,37,279, ,1 13,7,242,27, ,4 19,2,284,238, ,4 26,4,399,287, ,1 39,3,46,539, ,9 19,7,469,519, , 14,5,38,253, ,6 9,2,855,412, ,3 8,5,168,194,32, ,8 28,1,27,34,15, ,1 26,9,355,389,143, Heaby , 7,1,245,159,37, ,9 5,2,11,129,33, ,2 5,9,255,195,69, ,9 4,,91,114,37, ,2 9,1,8,162,97, , 7,6,91,134,47, Vemmehögs nedre provpunkt, Log. 27

32 Rapportserien Skåne i utveckling ISSN :1 Skog och trädmiljöer längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 22:2 Öppen vård i utveckling, stadsbidrag fördelade under år 21. Samhällsbyggnadsenheten 22:3 Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län en sammanställning och utvärdering Miljöenheten 22:4 Översyn av Hallandsås nordsluttningar biologiskt värdefulla områden. Miljöenheten 22:5 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och debatt. Miljöenheten 22:6 Årsrapport 21 Socialtjänsten i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 22:7 Övervakning av fladdermöss i Skåne rapport för 21. Miljöenheten 22:8 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 1999/2. Miljöenheten

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Pilotprojektet Greppa Fosforn Katarina Kyllmar Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 27/28 Typområde E23 i juni 28. Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 125 Uppsala 29 Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2009

Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 27/2 Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Ekohydrologi

Läs mer

Typområden på jordbruksmark i Örebro län

Typområden på jordbruksmark i Örebro län Lovisa Stjernman Forsberg, Katarina Kyllmar och Stefan Andersson Typområden på jordbruksmark i Örebro län Utvärdering av undersökningar utförda 1993-28 Område T9, september 29, Foto: Stefan Andersson Område

Läs mer

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006 Katarina Kyllmar och Kristina Grill Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 25/26 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Typområde M2 i Skåne

Läs mer

Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007

Författare Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2007 Bibliografiska uppgifter för Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 26/27. Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark Författare Kynkäänniemi P.,

Läs mer

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2003/2004 Carina Carlsson, Katarina Kyllmar & Holger Johnsson Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 23/2 Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark Ekohydrologi

Läs mer

Projektet Greppa Fosforn - underlag för val av pilotområden

Projektet Greppa Fosforn - underlag för val av pilotområden 26-11-14 Projektet Greppa Fosforn - underlag för val av pilotområden Katarina Kyllmar, Avdelningen för Vattenvårdslära, SLU Bakgrund Miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark syftar till

Läs mer

Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning

Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning Katarina Kyllmar Transporter av kväve och fosfor i vattendrag - inverkan av metodik vid vattenprovtagning Jämförelse av vattenanalyser från manuell respektive flödesproportionell vattenprovtagning i åtta

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Växtnäringsförluster till vatten

Växtnäringsförluster till vatten Växtnäringsförluster till vatten i Averstadåns avrinningsområde Redovisning av mätresultat för perioden 1988 till 2000, Averstadån, Värmlands län Carina Carlsson Ekohydrologi 61 Uppsala 2001 Avdelningen

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003 Carina Carlsson, Katarina Kyllmar & Holger Johnsson Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 22/23 Årsrapport för miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark Ekohydrologi

Läs mer

Typområden på jordbruksmark i Skåne

Typområden på jordbruksmark i Skåne Katarina Kyllmar, Carina Carlsson och Holger Johnsson Typområden på jordbruksmark i Skåne Utvärdering av undersökningar utförda 1984-24 Foto: Katarina Kyllmar Ekohydrologi 89 Uppsala 25 Avdelningen för

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Växtnäringsförluster till vatten

Växtnäringsförluster till vatten Växtnäringsförluster till vatten i Averstadåns avrinningsområde Redovisning av mätresultat för perioden 1988 till 2000, Averstadån, Värmlands län Carina Carlsson Ekohydrologi 61 Uppsala 2001 Avdelningen

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Typområden på jorbruksmark i Östergötland. Utvärdering av undersökningar utförda

Bibliografiska uppgifter för Typområden på jorbruksmark i Östergötland. Utvärdering av undersökningar utförda Bibliografiska uppgifter för Typområden på jorbruksmark i Östergötland. Utvärdering av undersökningar utförda 1988-27 Författare Kyllmar K., Andersson S., Kynkäänniemi P. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland

Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland Pia Kynkäänniemi och Katarina Kyllmar Typområden på jordbruksmark i Västra Götaland Utvärdering av undersökningar utförda 1988-26 Typområde O14 i oktober 27. Foto: Pia Kynkäänniemi Ekohydrologi 1 Uppsala

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013 ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:

Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1: Dräneringsvatten på observationsfält 1 Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Mål och syfte med undersökningstypen att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008 Kävlingeån Vattenkontroll 27 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 28 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Braån vid Örtofta

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009 Kävlingeån Vattenkontroll 28 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 29 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Björkaån vid Björka (pkt

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Nyhetsbrev nr 2 2005 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Nyhetsbrev nr 2 25 Projekt Våtmarker i odlingslandskapet Hej! I årets andra brev kommer nu de första bearbetade resultaten från växtnäringsprovtagningen i projektets demonstrationsvåtmark i Södra Stene.

Läs mer

Kävlingeån Vattenkontroll 2005

Kävlingeån Vattenkontroll 2005 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 26 Omslagsbild: Vy från Vombsjöns nordvästra strand april 25. Foto: Birgitta Bengtsson

Läs mer

Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser

Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser, sociala funktionen Skåne i utveckling 2003:43 Kerstin Jonsson och Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Förord Länsstyrelsen i Skåne redovisar i denna rapport

Läs mer

Undersökningstypen ingår i delprogrammet Typområden på jordbruksmark. I dokumentet för delprogrammet beskrivs övriga ingående undersökningstyper.

Undersökningstypen ingår i delprogrammet Typområden på jordbruksmark. I dokumentet för delprogrammet beskrivs övriga ingående undersökningstyper. Ytvattenkemi, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Märstaåns vattenkvalitet

Märstaåns vattenkvalitet Fakta 2013:1 Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Sedan 1988 har vattenkemisk provtagning genomförts i Märstaåns mynning. Med start år 2012 påbörjades inom Märstaåns vattensamverkan

Läs mer

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning.

RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning. repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning BILAGA 4 Årsrapport över vattenprovtagning 2014 4 Holke damm 2015-03-25 Sweco Environment Göteborg - Miljöteknik MAJ-LIS STENBERG

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Rapport Vellingebäckarna 2012

Rapport Vellingebäckarna 2012 Rapport Vellingebäckarna 2012 2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken,

Läs mer

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och

Läs mer

Kagghamraån. Rapport 2006:3. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat

Kagghamraån. Rapport 2006:3. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat Rapport 26:3 Norrgaån nedströms Norrgalund. Foto: Sten Modén Kagghamraån Sammanställning av vattenkemiska provtagningar 24 25 och jämförelser med tidigare resultat Miljöförvaltningen Utredningsenheten

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

Ytvattenkemi, typområden Version 1:1 2002-10-21

Ytvattenkemi, typområden Version 1:1 2002-10-21 1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén och att följa dess långsiktiga

Läs mer

Dammen vid Vrams Gunnarstorp (Foto: Lars-Göran Karlsson) VEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund

Dammen vid Vrams Gunnarstorp (Foto: Lars-Göran Karlsson) VEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund Dammen vid Vrams Gunnarstorp (Foto: Lars-Göran Karlsson) VEGEÅN 2005 Vegeåns vattendragsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 5 AVRINNINGSOMRÅDET... 6 Orientering... 6 Geologi... 6 Markanvändning...

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Våtmark, närsalter, kväve, nitrat, kol, fosfor, fälla, transport, restaurering, Huseby

Våtmark, närsalter, kväve, nitrat, kol, fosfor, fälla, transport, restaurering, Huseby 7UDQVSRUWDYQlUVDOWHUJHQRP+XVHE\PDGHQ - HQnWHUVNDSDGYnWPDUN Per-Erik Larsson B1456 Aneboda, mars 22 Organisation/Organization RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary,9/6YHQVNDLOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Vellingebäckarna 2011

Vellingebäckarna 2011 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...

Läs mer

Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden

Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Förfrågningsunderlag 2008-10-28 Sida 1(10) Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Målsättning med recipientkontrollprogrammet

Läs mer

TORNE OCH KALIX ÄLVAR

TORNE OCH KALIX ÄLVAR Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

observationsfält Bakgrund och syfte Samordning Strategi Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:4:

observationsfält Bakgrund och syfte Samordning Strategi Dräneringsvatten på observationsfält 1 Version 1:4: Dräneringsvatten på observationsfält Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte att inom valda

Läs mer

Grumlighet i Magelungen

Grumlighet i Magelungen Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Vattenkontroll 213 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån i Utvälinge, nära utloppet februari 214 Landskrona

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

VEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund

VEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund VEGEÅN 29 Vegeåns vattendragsförbund ALcontrol AB 21-4-7 Kund Projektledare Korrektur Foto på framsidan Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Vegeåns vattendragsförbund Håkan Olofsson

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Reviderad 2015-01-04 med tillägg av bilaga med tabell över miljötillståndet Kontaktpersoner Jonas Hagström

Läs mer

Många bäckar små. Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49

Många bäckar små.  Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49 Rapport :9 Många bäckar små Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak www.o.lst.se PRODUKTION Länsstyrelsen Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten PROJEKTLEDARE Hans Oscarsson,

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer