Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge

Transkript

1 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges lantbruksuniversitet Miljöenheten Skåne i utveckling 22:8 ISSN

2 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges Lantbruksuniversitet

3 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Copyright: Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge Årsredovisning 1999/2 för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark JRK-gruppen Sveriges Lantbruksuniversitet Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Miljöenheten Malmö Tfn: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa. ISSN: Upplaga: Tryckeri: Papper: Omslagsbild: 2 ex Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö Miljömärkt Teckning: Linda Nyman

4 Årsredovisning för Typområden på jordbruksmark (JRK) Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp, Snogeröd, Förslöv, Vemmenhög och Heaby Skåne och Blekinge län 1999/2 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET JRK- sammanställningar Institutionen för markvetenskap Avdelningen för vattenvårdslära JRK-gruppen Uppsala 2

5 Innehåll INNEHÅLL... 1 INLEDNING... 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 3 MATERIAL OCH METODER... 4 NEDERBÖRD OCH AVRINNING... 5 HALTER AV KVÄVE OCH FOSFOR... 7 ÅRS- OCH MÅNADSTRANSPORTER SAMMANFATTNING APPENDIX

6 Inledning Det regionala miljöövervakningsprogrammet "Typområden på jordbruksmark" gick tidigare under namnet Jordbrukets recipientkontroll, JRK. Det övergripande målet med programmet är att kartlägga och kvantifiera jordbrukets påverkan på yt- och grundvattenkvalitén. Områdena som ingår i programmet är små jordbruksdominerade avrinningsområden vilka representerar olika regioner, klimat, jordar och grödor i landet. Flertalet län i landet finns representerade vad gäller områden. Länsstyrelserna är ansvariga för undersökningarna och för att underlätta jämförelser av resultat från de olika länen utförs undersökningarna enligt en handbok upprättad av Naturvårdsverket. I denna årsredovisning sammanställs data för sex typområden i Skåne län samt ett i Blekinge län för det agrohydrologiska året 1999/2. Länsstyrelserna i respektive län ansvarar för undersökningarna och avdelningen för vattenvårdslära vid SLU har anlitats för sammanställning och redovisning av insamlade data. Redovisningen innefattar bl a årets nederbörd, avrinning, halter i avrinnande vatten och ämnestransporter. Totaltransporten av näringsämnen redovisas även kalenderårsvis och resultaten kommenteras översiktligt. För sammanställningen svarar Carina Carlsson och Katarina Kyllmar vid avdelningen för vattenvårdslära, SLU, Box 772, 75 7 Uppsala. Tel (vxl). 2

7 Områdesbeskrivning De skånska typområdena karaktäriseras av en hög andel åkermark med värden från ca 7 % till drygt 95 %. Jordbruket bedrivs ofta intensivt och vissa områden har även en hög djurtäthet. Den höga jordbruksandelen, och låga andelen skog, är däremot inte utmärkande för Blekinges typområde Heaby. Området, som är beläget strax sydost om Ronneby, har istället en betydligt mindre jordbruksandel jämfört med områdena i Skåne (tabell 1) och området har även en hög andel skog, ca 65 %. De dominerande jordarterna i området är lättare jordar så som mo, sand och morän. I Förslöv, ett område med styv lera i nordvästra Skåne (figur 1), odlas bl a färskpotatis med efterföljande fånggröda. Det finns en hel del djur i området och även relativt många hushåll med enskilda avlopp. Typområdet Gärds Köpinge är beläget strax söder om Kristianstad och är ett djurtätt område med odling inriktad främst mot potatis och sockerbetor. Eftersom jordarten till största delen består av sand finns risk för vinderosion och för att binda sanden sprids organiska gödselmedel under vårbruket. Vid Östra Ringsjön i mellersta Skåne är Snogerödsbäckens typområde beläget. För detta moränleraområde finns den längsta mätserien med vattenkemimätningar som startade redan i slutet av Även i Asmundtorps typområde nära Landskrona består jordarten av moränlera. Typområdet för Vemmenhögsån är beläget i södra Skånes jordbruksbygd. Jordbruket är inriktat mot intensiv växtodling med bl a sockerbetor, höstvete och höstraps, men djurtätheten är låg. Den dominerande jordarten i området är moränlera. Det finns ca 6 hushåll med enskilda avlopp inom området och av dessa har (1998) ca 85 % endast slamavskiljare för rening av avloppsvattnet. Typområdet är uppdelat i tre delområden varav det mellersta området påverkas av avloppsutsläpp från Önnarps by. I Smedstorps typområde, beläget på Österlen, ingår de norra delarna av Örupsån. Området har jordarter som består främst av sand (tabell 1) och har den lägsta andelen åkermark av de skånska typområdena. Tabell 1. Karakteristik för typområdena i Skåne och Blekinge län Typområde Bäck Start 1 Areal (ha) 2 Andel åker (%) Andel bete (%) Andel skog (%) Övrig mark (%) Dominerande jordart Gärds Köpinge Bredakärrsdiket sand Smedstorp Örupsån sand Asmundtorp Örstorpsbäcken moränlera Snogeröd Snogerödsbäcken moränlera Förslöv Karstorpsbäcken styv lera Vemmenhög Vemmenhögsån summa bete, skog, övrigt: 5 moränlera Heaby Heabybäcken mo, morän 1 För Vemmenhög togs prover i punkten VV15 (153 ha) under 1988/89 till 1991/92 och punkten log (92 ha) fr.o.m. 1992/93. I den övre kulverterade provtagningspunkten, STE, har prov tagits sedan 1988, medan prov i den mellersta punkten vid kulvertens utlopp (UT 1) har tagits sedan Samtliga typområden med undantag av Heaby har omkarterats sedan mätningarnas start. Areal för Vemmehögs övre område är 563 ha (STE) och för det mellersta området 828 ha (UT 1). 3

8 Figur 1. Typområden med tillhörande SMHI nederbördsstationer i Skåne län 1999/2. I redovisningen ingår även Heaby i Blekinge med SMHI nederbördsstation Bredåkra nära Ronneby. Material och metoder Bäckarnas vattennivåer registreras kontinuerligt med hjälp av mekanisk flottörskrivarpegel. Den bestämmande sektionen utgörs av ett triangulärt överfall eller som i ett område av en vägtrumma med uppmätt avbördningskurva. Vattenföringsberäkningarna utförs av SMHI för sex av bäckarna och för Vemmenhög av avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Avrinningen beräknas genom att vattenföringen fördelas jämnt över avrinningsområdets areal. 4

9 Vattenprover togs varannan vecka och skickades med post samma dag som provtagningen utfördes. Proverna från samtliga områden har analyserats av avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Analyserna innefattar total-, nitrat- och ammoniumkväve, total-, partikulär- och fosfatfosfor, totalt organiskt kol (TOC), suspenderat material, konduktivitet, alkalinitet samt ph. Transportberäkningar av ämnena har utförts genom att multiplicera dygnsvattenföring med respektive dygnskoncentration som erhållits genom linjär interpolering mellan uppmätta halter vid provtagningstillfällena. Transporterna redovisas som arealkoefficienter (kg/km 2 ) för områdets hela areal, vilket innebär att även belastningen från punktkällor, skog och övrig mark ingår. Årsmedelhalterna är flödesvägda för parametrar där transportberäkningar utförts. Detta innebär att den totala årstransporten av ämnet dividerats med årets vattenföring. För parametrar som inte har transportberäknats redovisas aritmetiska medelvärden. Flödesnormaliserade transporter av kväve och fosfor redovisas i appendix. De har beräknats genom att årstransportvärdet har multiplicerats med kvoten mellan årsmedelavrinning och respektive års uppmätta avrinning. I appendix redovisas även totaltransporterna av kväve och fosfor kalenderårsvis. Nederbörd och avrinning Vid SMHI s nederbördsstationer uppmättes för samtliga typområden en högre årsnederbörden för det agrohydrologiska året 1999/2 än normalnederbörden (tabell 5 och 6). Nederbörden var bland de övre i mätserierna med endast mellan två till fyra år med en högre uppmätt nederbörd med undantag för Förslöv. Där var nederbörden den näst högsta sedan mätningarna startade. Under året hade de flesta områdena relativt jämna nederbördsmängder med de högsta nederbörderna främst i december (Smedstorp, Snogeröd, Heaby) och i augusti (Gärds Köpinge, Asmundtorp, Förslöv). Även juni hade en nederbörd som i samtliga områden var något över till mycket över normalnederbörden (figur 2 och 3). Oktober var regnigt på många platser i landet, men för samtliga typområden uppmättes en lägre nederbörd jämfört med normalnederbörden. Årsavrinningen blev även den bland de övre i respektive mätserie. För fyra av områdena var årsavrinningen den tredje högsta sedan mätningarna startade och för övriga områden (Smedstorp, Vemmenhög och Heaby) fanns fler än två år i mätserien med högre avrinning jämfört med årets. Snogeröd hade den högsta årsavrinningen med ca 5 mm och Heaby i Blekinge den lägsta med knappt 18 mm. Hösten inleddes med en låg avrinning i alla områden och det dröjde till december innan avrinningen kom igång, men då var avrinningen också den högsta för året i samtliga typområden. I de skånska typområdena höll den förhöjda avrinningen i sig från december till april för att sedan åter sjunka till låga värden i maj och juni då bl a växtupptag och avdunstning förbrukade nederbörden. I Heaby, Blekinge, gjorde den måttliga nederbörden under senvintern att avrinningen blev låg redan från januari (figur 2 och 3). 5

10 Gärds Köpinge Smedstorp (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Nederbörd Nederbörd Avrinning 12 Avrinning (mm/mån) (mm/mån) Asmundtorp Snogeröd (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Nederbörd Nederbörd Avrinning 12 Avrinning (mm/mån) (mm/mån) Figur 2. Månadsnederbörd (mm) vid SMHI s nederbördsstationer i Kristianstad (Gärds Köpinge), Bollerup (Smedstorp), Svalöv (Asmundtorp) och Stehag (Snogeröd) och 1999/2 samt månadsavrinning (mm) 1999/2 i Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp och Snogeröd. 6

11 Förslöv Vemmenhög (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Avrinning (mm/mån) Avrinning Heaby (mm/mån) Nederbörd Nederbörd (mm/mån) Avrinning Figur 3. Månadsnederbörd (mm) vid SMHI s nedersbördsstationer Barkåkra (Förslöv), Skurup (Vemmenhög) och Bredåkra (Heaby) och 1999/2 samt månadsavrinning (mm) 1999/2 i Förslöv, Vemmenhög och Heaby. Halter av kväve och fosfor För samtliga områden uppmättes måttliga årsmedelhalter av totalkväve. För typområdena Asmundtorp, Förslöv och Vemmenhögs provpunkt STE var kvävehalterna de näst lägsta i respektive mätserie. Årsmedelhalterna varierade från 3,9 mg/l i Heaby till 1, mg/l i Vemmenhögs provpunkt UT 1. Även för totalfosfor var årsmedelhalterna låga och för Förslöv och Vemmenhögs provpunkter STE och UT 1 var halterna de lägsta sedan mätningarnas start. För områdena Heaby, Snogeröd och Vemmenhögs provpunkt Log var halterna de näst lägsta i 7

12 mätserien. En variation mellan,22 mg/l till,121 mg/l förekom för totalfosforhalterna (tabell 2 till 4). För samtliga områden i Skåne följer kvävehalterna i princip samma inomårsmönster med stigande halter under hösten, en högsta halt i december till januari och avtagande halter under våren. För Heaby är mönstret inte lika tydligt och halterna har inte heller lika stora variationer under året som de skånska typområdena. Den milda hösten skapade gynnsamma förhållanden för kvävemineralisering och i december, i samband med ökande flöden, utlakades det upplagrade kvävet. Jämfört med övriga områden uppmättes i Gärds Köpinge de högsta årsmedelhalterna av totalkväve och nitratkväve. Detta kan bero på att en mineralisering av organiskt kväve från stallgödsel sker under vintern och att jordarten främst består av sand vilket skapar en hög utlakningsrisk för främst kväve. I motsatts till kvävehalterna är halten av samtliga fosforfraktioner lägre i Gärds Köpinge jämfört med övriga områden vilket kan bero på att området domineras av sandjordar. Att man däremot ser toppar av främst partikulärt fosfor i t ex Smedstorp kan bero på uppströms belägna lerjordsområden som har en högre risk för erosionsförluster av fosfor bundet till lerpartiklar jämfört med sandjordsområden. Förhöjda fosforhalter i Smedstorp ses främst i september/oktober och i januari/februari i samband med intensiva flöden. I Vemmenhögs provpunkt Log förekommer en hög fosforhalt i slutet av februari och i Asmundtorp i månadsskiftet januari till februari och i mitten av mars. Även i dessa områden ses en snabb ökning i flödet i samband med en förhöjd halt av främst partikulärt fosfor. I Vemmenhögs uppströms liggande provpunkt, UT 1, och i Snogeröd sker troligtvis en påverkan från punktkällor vilket märks främst under höstens låga flöde (figur 4 till 8). Tabell 2. Flödesvägda årsmedelhalter i Heaby sedan mätningarnas start i området t o m 1999/2. Kursiva värden avser aritmetiska medelvärden Flödesvägda medelhalter (mg/l) Aritmetiska medelvärden Tot-N NO 3 -N NH 4 -N Tot-P PO 4 -P Part-P Susp mtrl TOC Alkalinitet (mmol/l) I appendix redovisas ph, alkalinitet, konduktivitet, TOC och suspenderat material i diagramform. Konduktivitet (ms/m) ph Heaby 1993/1994 2,98 2,11,85,53,11, ,7 21 7, 1994/1995 3,65 2,68,45,67,19, ,7 2 7, 1995/1996 4,65 3,46,248,15,31, ,9 25 7, 1996/1997 3,41 2,87,57,95,33, ,3 1997/1998 4,73 4,17,32,42,2, ,4 1998/1999 4,1 3,35,45,77,41, ,2 1999/2 3,91 2,87,21,43,11, ,9 24 7,1 8

13 Tabell 3. Flödesvägda årsmedelhalter i Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp och Snogeröd från mätningarnas start i respektive område t o m 1999/2. Kursiva värden avser aritmetiska medelvärden Flödesvägda medelhalter (mg/l) Aritmetiska medelvärden Tot-N NO 3 -N NH 4 -N Tot-P PO 4 -P Part-P Susp mtrl TOC Alkalinitet (mmol/l) Konduktivitet (ms/m) ph Gärds Köpinge 1988/1989 9,46 8,64,3,24,11-2, ,7 1989/199 12,8 11,3,4,29,15-3, ,6 199/ ,3 11,5,32,19,1-5, ,6 1991/ ,6 12,7,22,24,12-4, ,5 1992/ ,5 16,,22,4,22-3, ,5 1993/ ,2 12,,5,4,22-3, ,6 1994/ ,1 1,4,3,45,25, ,7-72 7,4 1995/1996 8,42 7,42,38,24,18,6 5, ,6 1996/1997 9,27 8,92,35,38,18,23 8, ,6 1997/ ,2 1,3,18,19,14,9 6,3 9,7-72 7,6 1998/ ,3 14,,18,24,14,1 6,3 8,2-65 7,6 1999/2 11,3 9,69,2,22,5,12 4,4 1,5 5,1 74 7,4 Smedstorp 1993/1994 7,7 6,37,61,94,54-1 6,3-48 7,8 1994/1995 9,19 8,8,34,81,55, ,6-5 7,8 1995/1996 8,29 7,25,75,51,38,11 6, , 1996/1997 8,52 8,18,64,94,37, , 1997/ ,1 11,6,35,51,3,25 8,6 7,9-59 8, 1998/1999 8,37 8,9,37,62,27, ,5-47 8, 1999/2 9,9 8,11,33,57,23,25 13,1 6,5 3,6 56 7,9 Asmundtorp 1994/1995 8,96 7,69,29,145,84, ,7-59 7,9 1995/1996 8,4 7,25,44,95,75, ,1 1996/1997 1,8 1,,32,77,36, , 1997/1998 9,32 8,83,28,93,38, ,2-64 8, 1998/1999 5,97 5,7,23,84,44, ,1-56 8, 1999/2 6,36 5,49,15,92,26, ,5 4,9 64 7,9 Snogeröd 1984/1985 1, 8,24 -,36, /1986 1,6 9,27 -,284, /1987 9,57 8,15 -,216, ,7 1987/ ,2 11,2 -,15, ,7 1988/ ,2 1,4 -,16, , 1989/199 13,2 12,2 -,12, ,9 199/ ,5 1,2 -,139, ,8 1991/ ,2 9,85 -,98, ,8 1992/ ,3 11,2 -,18, ,9 1993/1994 8,34 7,45 -,121, , 1994/1995 9,25 7,94,85,17,115, ,5-51 7,9 1995/ ,9 1,7,93,145,126, ,1 1996/ ,1 1,5,195,195,126, , 1997/ ,1 14,3,128,143,1,5 12 7, - 6 8, 1998/1999 9,29 9,2,114,122,83, ,3-5 8, 1999/2 9,47 8,2,37,12,55, ,8 4,1 59 7,8 9

14 Tabell 4. Flödesvägda årsmedelhalter i Vemmenhög och Förslöv sedan mätningarnas start i respektive område t o m 1999/2. Kursiva värden avser aritmetiska medelvärden. För Vemmenhög redovisas samtliga tre provpunkter, STE, UT 1 och Log Flödesvägda medelhalter (mg/l) Aritmetiska medelvärden Tot-N NO 3 -N NH 4 -N Tot-P PO 4 -P Part-P Susp mtrl TOC Alkalinitet (mmol/l) Konduktivitet (ms/m) ph Förslöv 1989/199 9,35 8,37,17,178, ,8 199/1991 9,27 7,87,166,195, ,6 1991/1992 8,14 6,94,96,169, ,6 1992/ ,7 1,4,126,187, ,7 1993/1994 9, 7,5,129,272, ,7 1994/1995 9,59 8,8,145,294,186, ,9-39 7,7 1995/ ,8 1,6,219,273,169, ,9 1996/ ,6 1,9,163,176,13, , 1997/ ,7 11,5,13,154,81, ,8-5 7,9 1998/1999 6,72 5,98,94,198,92, ,7 1999/2 7,38 6,27,56,18,4, ,9 2,5 45 7,7 Vemmenhög, övre punkt i kulvert (STE) 1988/1989 8,6 7,6,86,134,68-14, ,7 1989/199 13,3 11,1,111,173,111-7, ,7 199/ ,1 1,6,111,88,65-8, ,5 1991/ ,4 1,2,85,92,71-6, ,6 1992/ ,6 13,1,51,89,58-1, ,6 1993/1994 9,8 8,4,81,125,75-16, ,7 1994/1995 9,7 8,8,61,111,62-11, ,6 1995/1996 1,6 8,8,21,118,69-12,8 12,8 5, 74 7,5 1996/ ,6 11,7,66,134,51,57 7,6 14,6 5,3 82 7,5 1997/ , 12,1,45,74,3,3 7,3 15,4 5,1 81 7,3 1998/1999 1,4 8,6,72,19,55, ,3 7 7,4 1999/2 9,56 8,29,69,7,36,23 5,2 12,2 5,8 75 7,5 Vemmenhög, utlopp från kulvert (UT 1) 1992/ ,9 12,8,317,269, ,7 1993/1994 9,4 8,2,211,22, ,7 1994/1995 9,7 8,4,21,275, ,8 1995/ ,6 8,1 1,297,617, ,6 8 7,6 1996/ ,7 11,1,814,59,436, ,4 83 7,7 1997/ ,3 12,3,283,27,12, ,1 81 7,6 1998/1999 1,9 9,1,131,218,122, ,4 74 7,6 1999/2 9,99 8,57,156,121,83,28 1,5 1,8 5,6 74 7,6 Vemmenhög, nedre provpunkten (Log) 1988/1989 6,8 5,7,137,169,59-15,7-7,8 5, /199 7,7 6,5,158,119,5-7, - 7,8 5, /1991 8,9 7,8,116,94,46-5,9-7,7 5, /1992 8,3 7,6,91,91,42-7,1-7,8 5, / ,2 1,9,149,125,57-5, ,8 1993/1994 8, 6,9,14,139,74-14, ,8 1994/1995 7,3 6,2,111,112,56-13, ,8 1995/1996 4,9 3,2,451,25,36-32, 7,5 5,7 7 7,5 1996/1997 7,7 6,3,158,149,2,11 15,8 9,4 5,6 7 7,7 1997/1998 1,8 9,5,62,78,24,43 7,1 8,9 5,5 72 7,6 1998/1999 8,9 7,4,79,128,45, ,3 67 7,6 1999/2 7,86 6,74,93,81,2,5 6,4 9,3 5,6 7 7,7 1

15 Gärds Köpinge Smedstorp Vattenföring Vattenföring Kväve Kväve Fosfor Fosfor Figur 4. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Gärds Köpinge och Smedstorp 1999/2. 11

16 Asmundtorp Snogeröd Vattenföring Vattenföring Kväve Kväve Fosfor Fosfor Figur 5. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Asmundtorp och Snogeröd 1999/2. 12

17 Förslöv Vemmenhög (Log) Vattenföring Vattenföring Kväve Kväve Fosfor Fosfor Figur 6. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Förslöv och Vemmenhögs nedre provpunkt (Log) 1999/2. 13

18 Vemmenhög (UT 1) Vemmenhög (STE) Vattenföring Vattenföring Kväve Kväve Fosfor Fosfor Figur 7. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Vemmenhögs provtagningspunkter UT 1 och STE 1999/2. 14

19 Heaby Vattenföring Kväve Fosfor Figur 8. Vattenföring (l/s som dygnsmedelvärden), halter av total-, nitrat- och ammoniumkväve samt total-, fosfat-, och partikulär fosfor (mg/l) i Heaby 1999/2. För maj har ett mätvärde tagits bort både för total- och partikulärfosfor eftersom värdet tydligt avvek från övriga. Års- och månadstransporter Med undantag för Heaby, där transporten av både totalkväve och totalfosfor var de näst lägsta i mätserien, ledde låga halter och en måttlig avrinning till måttliga transporter av både totalkväve och totalfosfor. Årstransporten av totalkväve (tabell 5 och 6) varierade från 7 kg/km 2 i Heaby till ca 5 kg/km 2 i Snogeröd och totalfosfor mellan 6,6 kg/km 2 i Gärds Köpinge till 51 kg/km 2 i Snogeröd. Det agrohydrologiska året 1999/2 hade generellt låga kvävetransporter under hösten med de högsta transporterna i december för samtliga områden. Drygt 16 kg/km 2 utlakades i Snogeröd i december vilket var den högsta förlusten (figur 9 och 1). Under våren avtog transporterna och i maj och juni var transporten av kväve åter låg p g a en avtagande avrinning och ett allt större växtupptag. För fosfor ses i Förslöv, Vemmenhög (Log), Gärds Köpinge och 15

20 Smedstorp en transport som är högre under december till mars då även en högre avrinning förekom jämfört med övriga månader. Inget tydligt årsmönster urskiljas för Snogeröd där en fosfortransport förekom under hela året, dock med lägre värden i april till juni vilket även övriga områden hade. Tabell 5. Årsnederbörd och årsavrinning (mm), årstransporter fördelade över avrinningsområdenas totala areal (1*kg/km 2 ) för Förslöv, Vemmenhög och Heaby (arealer se tabell 1). Nederbörd från närliggande SMHI stationer (se figur 1-3). För Vemmenhög redovisas den nedre provpunkten, Log Ned (mm) Avr (mm) Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Part-P Susp mtrl TOC Förslöv (694) 1989/ ,8 13,3,171,283, / ,7 19,2,45,477, / ,1 22,3,39,541, / ,6 27,3,328,489, / ,8 24,8,427,898, / ,9 29,5,528 1,7,679, / ,4 13,,268,333,26, / ,2 19,,285,38,18, / ,5 26,7,239,358,188, / ,7 32,7,513 1,83,54, / ,8 21,1,187,361,135, Vemmenhög (662) 1988/ ,6 12,2,292,36, / ,7 14,1,341,257, / ,4 18,6,278,225, / ,2 19,4,233,231, / ,8 31,2,425,356, / ,1 29,5,445,595, / ,4 25,,446,449, / , 5,9,826,376, / ,6 11,2,279,263,35, / ,8 19,9,131,165,51, / ,8 27,3,291,473,167, / ,3 23,4,324,28,71, Heaby (615) 1993/ ,3 5,9,237,148,3, / ,1 8,1,137,24,57, / , 3,,213,91,27, / ,8 6,6,131,218,76, / ,7 6,8,52,68,33, / ,9 8,2,111,19,11, / , 5,1,38,78,2,

21 Tabell 6. Årsnederbörd och årsavrinning (mm), årstransporter fördelade över avrinningsområdenas totala areal (1*kg/km 2 ) för Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp och Snogeröd (arealer se tabell 1). Nederbörd från närliggande SMHI stationer (se figur 1-3) Ned (mm) Avr (mm) Tot-N NO3-N NH4-N Tot-P PO4-P Part-P Susp mtrl TOC Gärds Köpinge (562) 1988/ ,1 1,1,36,28, / ,1 8,9,32,23, / ,3 12,5,35,2, / ,1 12,2,21,23, / ,4 16,8,23,42, / ,8 48,9,24,161, / ,1 3,,85,131,72, / ,3 1,,51,33,24, / ,3 13,8,54,58,27, / ,1 1,2,18,19,14, / , 42,2,53,72,41, / , 28,3,59,66,14, Smedstorp (654) 1993/ ,9 38,6,368,572, / , 38,7,164,389,265, / ,3 15,1,156,16,79, / ,1 23,1,18,265,16, / ,5 26,4,79,117,69, / ,7 39,3,18,32,133, / ,9 33,8,138,239,97, Asmundtorp (683) 1994/ ,7 26,3,1,496,287, / ,5 8,5,51,112,89, / ,7 23,,74,178,83, / ,7 18,6,59,197,81, / ,2 26,9,17,397,26, / ,6 17,,47,283,81, Snogeröd (777) 1984/ ,4 29,2-1,83, / ,5 31,9 -,978, / ,6 16,7 -,442, / ,7 4,4 -,54, / ,3 2,7 -,211, / ,5 22,7 -,223, / ,9 28,3 -,385, / ,2 15,1 -,15, / , 21, -,23, / ,5 33,5 -,546, / , 42,,447,9,68, / , 25,2,217,341,295, / ,1 35,1,651,65,421, / , 65,6,588,654,457, / ,6 65,6,827,889,6, / ,1 41,6,186,518,281,

22 Gärds Köpinge Smedstorp (kg/km 2 ) Kväve N-org NH4-N NO3-N (kg/km 2 ) Kväve N-org NH4-N NO3-N Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P 6 4 Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P (kg/km 2 ) 1 (kg/km 2 ) Asmundtorp Snogeröd (kg/km 2 ) Kväve 525 Kväve N-org N-org NH4-N 6 NH4-N NO3-N 5 NO3-N (kg/km 2 ) Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P 1 8 Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P (kg/km 2 ) 6 4 (kg/km 2 ) Figur 9. Månadstransporter av kväve och fosfor (kg/km 2 ) i Gärds Köpinge, Smedstorp, Asmundtorp och Snogeröd 1999/2. 18

23 Förslöv Vemmenhög (Log) (kg/km 2 ) Kväve N-org NH4-N NO3-N (kg/km 2 ) Kväve 826 N-org NH4-N NO3-N Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P 8 6 Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P (kg/km 2 ) 4 (kg/km 2 ) Heaby (kg/km 2 ) Kväve N-org NH4-N NO3-N (kg/km 2 ) Fosfor P-övrigt Part-P PO4-P Figur 1. Månadstransporter av kväve och fosfor (kg/km 2 ) i Förslöv, Vemmenhög och Heaby 1999/2. Sammanfattning I denna årsredovisning redovisas data för sex typområden i Skåne län och ett i Blekinge län för det agrohydrologiska året 1999/2. Årsnederbörden blev för samtliga områden högre än normalnederbörden, men en måttlig avrinning och låga halter gjorde att även transporterna blev måttliga. Ett undantag utgjordes av Heaby där de näst lägsta transporterna av både totalkväve och totalfosfor förekom. 19

24 Appendix Gärds Köpinge Smedstorp ph och alkalinitet ph och alkalinitet Konduktivitet Konduktivitet TOC TOC Suspenderat materi- Suspenderat material Suspenderat material Figur 11. ph, alkalinitet (mmol/l), konduktivitet (ms/m) och halter av TOC och suspenderat material (mg/l) i Gärds Köpinge och Smedstorp 1999/2. 2

25 Asmundtorp Snogeröd ph och alkalinitet ph och alkalinitet Konduktivitet Konduktivitet TOC TOC Suspenderat material 28 Suspenderat material Figur 12. ph, alkalinitet (mmol/l), konduktivitet (ms/m) och halter av TOC och suspenderat material (mg/l) i Asmundtorp och Snogeröd 1999/2. 21

26 Förslöv Vemmenhög (Log) ph och alkalinitet ph och alkalinitet Konduktivitet Konduktivitet TOC TOC Suspenderat material Suspenderat material Figur 13. ph, alkalinitet (mmol/l), konduktivitet (ms/m) och halter av TOC och suspenderat material (mg/l) i Förslöv och Vemmenhögs nedre provpunkt 1999/2. 22

27 Heaby ph och alkalinitet Konduktivitet TOC Suspenderat material Figur 14. ph, alkalinitet (mmol/l), konduktivitet (ms/m) och halter av TOC och suspenderat material (mg/l) i Heaby 1999/2. 23

28 Tabell 7. Flödesnormaliserade transporter (1*kg/km 2 ) Gärds Köpinge År N-tot P-tot 1988/ ,,4 1989/199 21,7,48 199/1991 2,8, / ,, / ,5, / ,3, /1995 2,5, / ,2, / ,7, / ,8, / ,1,4 1999/2 2,5,41 Smedstorp 1993/ ,, / ,1, / ,7, / ,5, / ,1, / ,, /2 35,2,222 Asmundtorp 1994/ ,6, / ,1, / ,5, / ,6, / ,4, /2 17,8,257 Snogeröd 1984/ ,4 1, / ,4, / ,9, /1988 4,5, / ,2, /199 44,,4 199/ ,4, / ,4, /1993 4,9, / ,8, /1995 3,8, / ,7, / ,, /1998 5,2, / ,, /2 32,6,351 24

29 Tabell 8. Flödesnormaliserade transporter (1*kg/km 2 ) Förslöv År N-tot P-tot 1989/199 25,8, / ,5, / ,4, / ,3, / ,8, / ,4, / ,4, / ,9, / ,, / ,5, /2 2,7,33 Vemmenhög / ,5, /199 2,9, / ,1, / ,5, / ,, / ,6, / ,8, / ,4, /1997 2,7, / ,3, / ,, /2 21,9,224 Heaby 1993/1994 6,5, /1995 7,9, /1996 1,1, /1997 7,4, /1998 1,3, /1999 8,8, /2 8,3,92 1 Vemmenhögs nedre provpunkt, Log. 25

30 Tabell 9. Transporter av kväve, fosfor, suspenderat material och TOC redovisade kalenderårsvis (1*kg/km 2 ) Avr (mm) Tot- N NO3- N NH4- N Tot- P PO4- P Part- P Susp mtrl TOC Gärds Köpinge ,2 5,6,18,18, ,3 1,,34,22, , 13,1,37,25, ,1 13,3,17,32, ,3 35,8,45,7, ,3 32,6,194,163, ,5 24,9,7,9,5, ,7 13,,62,49,31, ,5 8,,36,32,12, ,9 26,,34,36,25, ,9 37,9,52,8,37, Smedstorp ,3 37,3,357,567,314, ,2 24,3,17,232,163, ,3 23,7,22,173,14, ,9 13,,114,18,61, ,6 41,9,139,276,123, ,1 37,,178,217,117, Asmundtorp ,1 16,7,77,238,165, ,4 12,9,64,19,8, ,2 21,4,71,179,7, , 28,3,95,441,23, ,5 21,,7,21,112, Snogeröd ,8 36,2, 1,136, ,4 31,9, 1,11, ,9 2,5,,523, ,3 25,1,,55, ,3 35,6,,5, ,9 16,7,,194, ,4 27,4,,246, ,4 23,8,,337, ,9 18,6,,153, ,1 28,,,369, , 36,,127,738,418, ,8 29,1,392,635,48, , 33,4,641,458,349, ,9 36,6,381,571,367, ,9 8,8,999,99,73, ,8 54,1,331,65,366,

31 Tabell 1. Transporter av kväve, fosfor, suspenderat material och TOC redovisade kalenderårsvis (1*kg/km 2 ) Avr (mm) Tot- N NO3- N NH4- N Tot- P PO4- P Part- P Susp mtrl TOC Förslöv ,8 17,5,187,393, , 2,6,52,556, , 27,7,36,499, ,1 22,4,332,472, ,2 26,7,395 1,32, , 21,3,476,627,392, ,4 14,8,26,27,154, , 18,3,313,292,172, ,6 38,6,52 1,26,513, ,5 24,4,224,476,194, Vemmenhög ,1 12,8,37,279, ,1 13,7,242,27, ,4 19,2,284,238, ,4 26,4,399,287, ,1 39,3,46,539, ,9 19,7,469,519, , 14,5,38,253, ,6 9,2,855,412, ,3 8,5,168,194,32, ,8 28,1,27,34,15, ,1 26,9,355,389,143, Heaby , 7,1,245,159,37, ,9 5,2,11,129,33, ,2 5,9,255,195,69, ,9 4,,91,114,37, ,2 9,1,8,162,97, , 7,6,91,134,47, Vemmehögs nedre provpunkt, Log. 27

32 Rapportserien Skåne i utveckling ISSN :1 Skog och trädmiljöer längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 22:2 Öppen vård i utveckling, stadsbidrag fördelade under år 21. Samhällsbyggnadsenheten 22:3 Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län en sammanställning och utvärdering Miljöenheten 22:4 Översyn av Hallandsås nordsluttningar biologiskt värdefulla områden. Miljöenheten 22:5 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och debatt. Miljöenheten 22:6 Årsrapport 21 Socialtjänsten i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 22:7 Övervakning av fladdermöss i Skåne rapport för 21. Miljöenheten 22:8 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 1999/2. Miljöenheten