Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken"

Transkript

1 Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars Tronarp, Anders Carlsson. Suseåns vattenråd: Sven-Olov Johansson, Ingrid Lönn, Madeleine Svelander och Ellinor Waldemarson. Länsstyrelsen: Lars Stibe Minnesanteckningar: Madeleine Svelander Introduktion Sven-Olov Johansson, ordförande i Suseåns vattenråd hälsar välkommen till diskussionsträffen om förslag på åtgärder i Marielundsbäcken. Han berättar om Vattenrådets syfte vilket är att föra samman olika intressen kring ett vattendrag för att prata om hur det kan bli bättre. Vattenrådet är ingen myndighet, har ytterst lite pengar utan verkar ideellt för att informera och stötta positiva initiativ som kan förbättra vattenkvaliteten i Suseån. Syftet med träffen är att diskutera åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i Marielundsbäcken så den kan uppnå god status enligt vattendirektivet. Just nu är Marielundsbäcken klassad med måttlig status på grund av för höga näringsämnen och utdikning. Sven-Olov presenterar Lars Stibe som berättar om de provtagningar som utförts i Marielundsbäcken och dess resultat. Lars jobbar med miljöövervakning på länsstyrelsen. Resultat av provtagningar i Marielundsbäcken - Lars Stibe, länsstyrelsen Provtagningen skede vid 8 olika punkter i Marielundsbäcken och dess biflöden. Provpunkterna var placerade vid Marielundsbäckens mynning, vid källan, två i mitten av vattendraget och fyra provpunkter i fyra olika biflöden. Fokus vid provtagning låg på näringsämnen men man tittade även på ph, alkalinitet, konduktivitet, organiskt kol och absorbans. Vattenprover togs vid tre tillfällen: 29 april 2013, 14 januari 2014 och 10 februari De togs vid tre olika flödessituationer, mycket lågt flöde, medelflöde och högt flöde. 1

2 Resultaten visade på högt ph och god buffertförmåga genomgående i Marielundsbäcken förutom i de övre delarna där tillrinning sker från skogslandskapet på Nyårsåsen (biflöde 2 och Marielundsbäcken 2). Där uppmättes ph <5 vid två tillfällen vilket tyder på försurning. I punkten Marielundsbäcken 4 (se i kartan nedan) var det högt total-fosfor (Tot.-P). Vid höga flöden ökade halten fosfor vid alla provpunkter vilket visar på en erosionseffekt. I punkterna biflöde 3 och biflöde 4 är värdet av total-kväve högt. Av ammoniumkväve var det genomgående låga värden förutom vid ett tillfälle vid punkterna biflöde 2 och biflöde 3. Ammoniumkväve kommer oftast från till exempel stallgödsel och avloppsutsläpp. Marielundsbäcken 1 Marielundsbäcken 3 Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 3 Biflöde till Marielundsbäcken 5 Biflöde till Marielundsbäcken 2 Marielundsbäcken 2 Fig. 1: Karta från Lars Stibe över de olika provpunkterna i Marielundsbäcken. Lars visade att provtagningarna som tagits i bäcken stämmer väl överens med modulerade värden för bäcken. Proverna stämmer även väl överens med flödet, ju högre flöde i bäcken desto högre fosforhalt. 2

3 En förenklad bild av näringsbelastningen kan ges enligt nedan. Ovanligt höga värden av fosfor uppmättes vid Marielundsbäcken 4 och ovanligt höga kvävemängder uppmättes vid grenarna i biflöde 2, 3 och 4. Marielundsbäcken 1 Marielundsbäcken 3 Marielundsbäcken 4 NO 23 Biflöde till Marielundsbäcken 4 Biflöde till Marielundsbäcken 3 Biflöde till Marielundsbäcken 5 Fosfor NH 4 Marielundsbäcken 2 Fig. 2: Karta från Lars Stibe med förslag på områden att fokusera åtgärder till. Biflöde till Marielundsbäcken 2 NH 4 Kommentarer efter vattenvandringen Ellinor Waldemarson delar ut en sammanfattning av Jonas Svenssons anteckningar från vattenvandringen. De åtgärder som finns i inbjudan är tagna från det Jonas skrivit. - Åtgärda enskilda avlopp Just nu jobbar Halmstads kommun med tillsyn av enskilda avlopp i vattendraget Skintan. Tillsynen prioriteras till de områden där vattendragen inte uppnår god status 3

4 enligt vattendirektivet. Ellinor hör med Miljö- och hälsoskyddskontoret om vilken information som finns tillgänglig. - Åtgärder för att minska flödeshastigheten i bäcken. Exempelvis våtmarker eller tvåstegsdiken. Dessa åtgärder är dyra men ger ofta goda resultat både för att minska flödet och höja den biologiska mångfalden. I tvåstegsdiken kan meandring av åfåran ske vilket medför positiva effekter även för fisken. Med ett tvåstegsdike får man en nivå med vegetation som vid översvämningar håller vattnet och minskar erosion. Nivån med vegetation får idag inte kallas skyddszon, det diskuteras dock att det ska finnas med i det nya landsbygdsprogrammet. Det har i tidigare fall krävts vattendomar Mark- och miljödomstolen för att få gräva om profilerna i befintliga dikesföretag för att skapa tvåstegsdiken. Att ompröva vattendomar tar ofta lång tid och kostar en del pengar. Enligt Thomas Nydén så kan det räcka att bara ansöka om vattenverksamhet hos Länsstyrelsen om då inte diket tillhör ett dikningsföretag, det har gjorts i Emån. Det föreslogs att tvåstegsdiken skulle kunna anläggas i biflödena. - Undvik branta kanter på diken. Dikenas profiler bör ses över av respektive markägare för att se att de stämmer överens med den ursprungliga profilen. Genom att hålla dikeskanterna mer flacka får man mer vegetation och den vegetationen hindrar erosion. Dessa kanter kan med fördel klippas för att minska behovet av rensning av diket. - Utplantering av träd för att hålla dikeskanter. Utplantering av träd längs vattendrag gynnar den biologiska mångfalden och träden med sina rötter kan hjälpa till att hålla dikeskanterna och därmed minska erosionen. Om man planterar träden på endast en sida gör det att rensningen av vattendraget går lättare. Länsstyrelsen ger ersättning vid utplantering av al. Men om träd är utplanterade kan inte det området klassas som en skyddszon enligt jordbruksverket. I området finns det skyddszoner men det är inte funktionella kantzoner med träd och buskar. - Miljö och hälsoskyddskontorets kartprogram. Ellinor berättar att Miljö och hälsoskyddskontoret har tagit fram ett kartprogram där man kan se vilken jordart som finns i området och därmed se var det är risk för yterosion på åkermark. Med detta verktyg kan man då också se var det är lämpligt att placera funktionella kantzoner. Ellinor tar på sig att se över om det finns några lämpliga placeringar av funktionella kantzoner i Marielundsbäcken. - Åtgärden strukturkalkning 4

5 Åtgärden strukturkalkning, som används för att binda upp fosfor i marken, anses vara bra i lera men marken måste vara bra dränerad. Det är ännu osäkert om det är möjligt att söka bidrag för denna åtgärd och vad man kan söka. Diskussion - Ingrid Lönn, Suseåns vattenråd. Frågor som dyker upp är hur mycket jobb det krävs med åtgärderna, hur stora kostnader det kan bli och hur stor ytavrinning är det i området? Fler vattenprover efterfrågas för att få ett tydligare/statistiskt pålitligare resultat. Länsstyrelsen kan inte bistå med den kostnaden. Högskolan i Halmstad har sagt att de under ett examensarbete kan bistå med vattenproverna för en reseersättning vid provtagningstillfällen. Suseåns vattenråd har svårt att bistå med pengar till det. Länsstyrelsen har sagt att de kan stå för resekostnaderna. Sven-Olov undersöker möjligheterna med att högskolan sköter provtagningen. Det föreslås att John Strand kan komma ut och se var det är lämpligt med ett våtmarksprojekt. Tullstorpsån är ett bra exempel när det gäller våtmarker, för mer information om det gå till För att göra det tydligt vad åtgärder som meandring och kantzoner innebär och vad de ger för effekt så föreslås det att man besöker ett gott exempel som Smedjeån där John Strand från Hushållningssällskapet varit ansvarig för ett projekt. Meandring skulle kunna få ner hastigheten på flödet och en kombination med meandring och tvåstegsdike skulle kunna var intressant om möjligt. LOVA kanske kan vara aktuellt att söka då. Sven-Olov undersöker möjligheterna med ett besök vid Smedjeån eller ett annat gott exempel. Alla närvarande tycker också att det skulle vara intressant med provfiske upp längs Marielundsbäcken för att få en bild av fiskbeståndet i vattendraget. Thomas Nydén har licens för att provfiska och kan tänka sig att göra det under en helg i september månad. Men för att få provfiska krävs först ett tillstånd från Länsstyrelsen i Halland med Peter Norell som kontaktperson. Sven-Olov håller kontakt med Thomas i denna fråga. 5

Referensgruppmöte med Suseåns Vattenråd på Kvibille Gästis

Referensgruppmöte med Suseåns Vattenråd på Kvibille Gästis Referensgruppmöte med Suseåns Vattenråd 2013-01-28 på Kvibille Gästis Närvarande: Sven-Olov Johansson (ordf), Lennart Larsson, Agneta Åkerberg, Ingrid Lönn, Lars-Anders Måttgård, Lennart Bengtsson, Ingvor

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Jordberga - Stävesjö Tullstorpsån ekonomisk förening 2014-08-21 1 Översiktskarta Tullstorpsån Etapp 2, Jordberga Stävesjö, Trelleborgs kommun Avrinningsområde

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde? Pilotprojektet Greppa Fosforn SLU JTI Rådgivning & samarbeten (lantbrukare, SLU, SJV-vatten) inventering, provtagning, observation, dokumentation Barbro: Förbättrad

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet. Slutrapport från studiecirklar

Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet. Slutrapport från studiecirklar Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet Slutrapport från studiecirklar Juni 2010 Du som får den här rapporten äger eller brukar jordbruksmark i Tandlaåns avrinningsområde. Du

Läs mer

Rapportering av 2013 års verksamhet för

Rapportering av 2013 års verksamhet för Rapportering av 2013 års verksamhet för Suseåns vattenråd Alla vattenråd med en överenskommelse med vattenmyndigheten för Västerhavet får ett årligt ekonomiskt bidrag för att stödja vattenrådets arbete

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

melica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Dammar vid Anten

melica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Dammar vid Anten melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Dammar vid Anten Mindre fosfor till Anten Sedan lång tid har Anten fått mer fosfor än vad som är bra. Ett tag var

Läs mer

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 LOVA PROJEKTET MAGASINERA FÖRDRÖJA ETT HELHETSGREPP Samverkan Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö, Plan och Tekniska gata /park och kommunledningskontoret.

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Kävlingeåns avrinningsområde Fakta Kävlingeån 1200 km

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A-

Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A- Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A- av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid, 310 31 Eldsberga. 18 jan 2011 Tel 035 465 00 Fastighet A Mellby 1:22, B Mellby 23:1 Namn

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt

Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt Samverkan och Vattenråd i Västerhavets distrikt Katarina Vartia katarina.vartia@lansstyrelsen.se Johan Kling Varför samverkan? Århuskonventionen Direktiv 2000/60/EG Punkt 14 Punkt 46 Artikel 14 Bilaga

Läs mer

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken Åtgärdsplan Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden 2012 Foto våtmark i Snärjebäcken Innehåll 1 Beskrivning av Nävraåns avrinningsområde... 2 2 Beskrivning av Snärjebäckens

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland Rapport Rapport från arbetsgruppen för Jonsbergsån Bakgrund Vattenrådet för Nedre Motala Ström och Bråviken har beviljat 20000 kr till Lantbrukarnas Riksförbund i

Läs mer

Grisbäckens avrinningsområde

Grisbäckens avrinningsområde EU-projektet Grisbäckens avrinningsområde Torsås kommun Bakgrund Vattnet har stor betydelse för den regionala utvecklingen. En säkrad tillgång på vatten av hög kvalitet stärker både industrin, jordbruket

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

MILJÖKONTORET INFORMERAR

MILJÖKONTORET INFORMERAR MILJÖKONTORET INFORMERAR Åtgärdsprogram för Lerviksbäcken, Lillån, Habbestorpsbäcken, Oknebäcken, Kronobäcken och Kråkebäcken i Mönsterås kommun Joakim Holm Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Förslag på sju examensarbeten om Vänern Nr. 2017/003 2017-01-24 Förslag på sju examensarbeten om Vänern Hur kan en blå bård skapas i Vänerns vikar utan betande djur? Vänerns vattenvårdsförbund kommer att ta fram en broschyr under 2017 om hur

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Strategiskt samtal: Vatten en resurs vi vill ha lagom av

Strategiskt samtal: Vatten en resurs vi vill ha lagom av Minnesanteckningar Strategiskt samtal: Vatten en resurs vi vill ha lagom av 4 september 2012 Välkomna Landshövding Kristina Alsér hälsade alla välkomna! Kristina poängterade att vatten är vårt viktigaste

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Nossans regleringsföretag av år 1922

Nossans regleringsföretag av år 1922 Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Sammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg

Sammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg Sammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg Vi var 40 personer som medverkade vid startmötet från de tre piloterna Mölndalsåns, Himleåns och Ätrans vattenråd

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR 2015-08-18. Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Susanne Johansson. Vid minnesanteckningarna: Rebecka Nilsson

MINNESANTECKNINGAR 2015-08-18. Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Susanne Johansson. Vid minnesanteckningarna: Rebecka Nilsson MINNESANTECKNINGAR 2015-08-18 Beredningsgruppen för Närvarande: Cecilia Backe Anna Olsson Jonas Johansson Marie-Louise Folkesson Christel Strömsholm Trulsson Helena Björn David Reuterskiöld Susanne Johansson

Läs mer

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun 2011-06-23 1(6) Naturvårdsenheten Peter Flodin 031-60 54 80 peter.flodin@lansstyrelsen.se Delg. kvitto Trafikverket BanaVäg i Väst Att. Erik Lööv 405 33 Göteborg erik.loov@trafikverket.se Dispens för intrång

Läs mer

RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder

RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder 2014-01-14 Upprättad av: Mattias Svensson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Mattias Svensson RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av

Läs mer

Hur vi jobbar, planerar och finansierar. Christel Strömsholm Trulsson, projektledare Segeå-projektet

Hur vi jobbar, planerar och finansierar. Christel Strömsholm Trulsson, projektledare Segeå-projektet Hur vi jobbar, planerar och finansierar. Christel Strömsholm Trulsson, projektledare Segeå-projektet Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Kansliet består av: Christel Strömsholm Trulsson, Projektledare/Sekreterare

Läs mer

Styrelsemöte vattenrådet 12 februari 2015

Styrelsemöte vattenrådet 12 februari 2015 Styrelsemöte vattenrådet 12 februari 2015 Agenda Ordförande inleder styrelsemötet 1. Presentation av ny ordförande och vise ordförande 2. Kort resumé om LOVA projektet 3. Genomgång av vattenmyndighetens

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen.

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen. Länsstyrelsens roll Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten 08-785 51 62 anna.ahr.evertson@lansstyrelsen.se 070-531 51 62 Länsstyrelsens roll Statens förlängda arm Tillsynsinstans

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd. Minnesanteckningar från projektgruppmöte 2009-09-24

Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd. Minnesanteckningar från projektgruppmöte 2009-09-24 1 (4) Projekt Östersjön-Florsjön Minnesanteckningar från projektgruppmöte 2009-09-24 Närvarande: se bifogad deltagarförteckning. Claes Ånell öppnade projektgruppsmötet med att hälsa alla mötesdeltagare

Läs mer

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang Vattenförvaltningen i Sverige ska utvecklas i samverkan med dem som berörs. Att sprida information och att involvera berörda organisationer

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD. Minnesanteckningar från temakväll om övergödning i Alstersälvens avrinningsområde

ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD. Minnesanteckningar från temakväll om övergödning i Alstersälvens avrinningsområde ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD Minnesanteckningar från temakväll om övergödning i Alstersälvens avrinningsområde den 26 oktober 2016, församlingshemmet i Alster Inledning Alstersälvens vattenråd hade bjudit in

Läs mer

För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll?

För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll? För mycket eller för lite vatten - länsstyrelsens roll? Matts Claesson Naturvårdsenheten matts.claesson@lansstyrelsen.se tel. 010-22 35 380, 0703-91 63 42 Länsstyrelsens roll? Tillsynsmyndighet för vattenverksamhet

Läs mer

Minnesanteckningar 1(5) Datum 2014-10-16. Naturmiljöenheten Karin Wiklund 010-22 33 373

Minnesanteckningar 1(5) Datum 2014-10-16. Naturmiljöenheten Karin Wiklund 010-22 33 373 Minnesanteckningar 1(5) Naturmiljöenheten Karin Wiklund 010-22 33 373 Möte med Samrådsgruppen för naturvård den 16 oktober 2014 Länsstyrelsen, lokal Nyfiket, kl. 15.00 18,00 Tema: Juridiska frågor i samband

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Välkomna till Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i Svedala

Välkomna till Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i Svedala Välkomna till Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i Svedala Kansliet består av: Christel Strömsholm Trulsson, Projektledare/Sekreterare 75% tjänst Jenny Ahlqvist, Vattenrådsadministratör 50%, Sjukskriven

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

melica Dammar vid Anten Stefan Bydén 2011-06-23 Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se

melica Dammar vid Anten Stefan Bydén 2011-06-23 Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Dammar vid Anten Stefan Bydén 2011-06-23 Om att leta dammar Våren 2011 fick Melica i uppdrag av Säveåns vattenråd

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 2008-11-04, kl. 13.00 på GR Närvarande: Hans Oscarsson, Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen Bo Svärd, Naturskyddsföreningen i Göteborg Svante Brandin, Miljöförvaltningen

Läs mer

Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF

Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF Dikesrensning Nytta/Problem - avvägningar i vattendrag Våtmarker Livsmedel Skog Markavvattning Översvämningar Dikesrensning

Läs mer

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion

Läs mer

Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach

Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach Uppföljning av markägares tidigare intresse att anlägga våtmarker 30 mars 2011 - Peter Feuerbach Högskolan i Halmstad och Hushållningssällskapet Halland i ett gemensamt delprojekt för EU Interreg-projektet

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med intressegruppen för Lokalt vattenråd Kisadalen, Kinda kommun

Minnesanteckningar från möte med intressegruppen för Lokalt vattenråd Kisadalen, Kinda kommun Vårflöde i Starbäcken strax söder om Kisa samhälle Minnesanteckningar från möte med intressegruppen för Lokalt vattenråd Kisadalen, Kinda kommun Närvarande: Göran Olsson (ordförande), Yngve Blomberg, Lars

Läs mer

Samverkan ger framgång

Samverkan ger framgång Samverkan ger framgång Vi som pratar här framme representerar miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Falkenbergs kommun, och heter: Ingela Danielsson, kommunekolog Johanna Ekelund, vattenförvaltningssamordnare

Läs mer

2014-10-07. Minnesanteckningar från föregående möte: Inga synpunker.

2014-10-07. Minnesanteckningar från föregående möte: Inga synpunker. MINNESANTECKNINGAR 2014-10-07 Beredningsgruppen för Närvarande: Cecilia Backe Helena Björn Patrik Nilsson Jonas Johansson David Reuterskiöld Rebecka Nilsson Anna Olsson Lunds kommun Lomma kommun VA-Syd

Läs mer