LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND"

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr ) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde, och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter: Övergripande synpunkter Först konstateras att ämnesområdet är omfattande och svårgreppbart och att mycket kunskap saknas. Trots detta drar Vattenmyndigheten mycket långtgående slutsatser och föreslår drastiska åtgärder som kommer att påverka de gröna näringarna kraftigt negativt, främst genom att bördig åkermark förstörs och tas ur produktion. Däremot vill även vi i kommungruppen arbeta för att våra vatten ska nå god status. Vi noterar att många i kommungruppen finner materialet svårbegripligt och krångligt. Materialet är inte komplett, t ex står det xxx kg fosfor per år på s 21, likaså kan samma kostnad (belopp) på ett ställe beskrivas som totalkostnad och på ett annat som kr per år. LRF:s kommungrupp i Arboga delar inte uppfattningen att jordbrukets omfattning kommer att minska de kommande åren i vår kommun. Produktionen domineras av växtodling och kommer i allt väsentligt att vara oförändrad under den aktuella perioden. Däremot kommer produktiviteten med största sannolikhet att förbättras. Allt under förutsättning att företagsklimatet inte försämras och att jordbruket inte tvingas att upphöra med produktion på stora arealer. Vattenmyndigheten har en övertro på föreskrifter och tillsyn. LRF:s kommungrupp i Arboga deltar i ett LOVA-projekt och är ett bra exempel på att frivilliga åtgärder kombinerat med stödåtgärder ger bra resultat. Framförallt sker frivilliga insatser i form av t ex LOVA-projekt snabbare än när något tvingas fram med stöd av föreskrifter och tillsyn. Vidare delar inte kommungruppen uppfattningen att våra markavvattningsföretag är inaktiva och dåligt fungerande. Dikningsföretagen har en tydlig verksamhetsutövare. I Arboga har vi uppfattningen att de flesta fungerar väl och underhålls när behov uppstår. Underhållet sker ofta med slåtterskopa som ger ett bra resultat och minsta möjliga påverkan på Regionförbundet i Mälardalen Besöksadress Box 23 Kungsgatan Enköping Växel Fax

2 2(5) omgivande miljö. Markavvattningsföretagen är grunden till att våra bördiga jordar avkastar bra och till minsta möjliga läckage av växtnäring. Markavvattningsföretagen noterar en allt högre belastning från omgivningen utanför båtnadsområdet, främst från infrastruktur. Tillsammans med klimatförändringarna gör detta att de ursprungliga dimensioneringarna i många fall inte kommer att vara tillräckliga med översvämningar och ökat växtnäringsläckage som följd. Här krävs ett större grepp från samhällets sida då det inte är rimligt att markägare inom båtnadsområdet ska bekosta förändringar som skett i det omgivande samhället. Därför är det förvånande att det inte finns några förslag om dagvattendammar för att minska belastningen av våra vattendrag och därmed ökat läckage av växtnäring. Jordbruksverket/Skogsstyrelsen har kunskap om våra markavvattningsföretag och behovet av markavvattning och miljöhänsyn inom de gröna näringarna. Även fortsättningsvis bör Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ha ansvaret för markavvattningsföretagen, ej Naturvårdsverket som saknar denna kompetens. I rapporten över Nedre Arbogaåns åtgärdsområde anges att jordbruket står för 80 % av fosfortillförseln. Av de föreslagna åtgärderna ska jordbruket stå för 87 % av minskningen av tillförseln av fosfor till vattendragen. Det är rimligt att övriga samhället står åtminstone för sin del av utsläppsminskningen av fosfor och med tanke på att det ofta är punktutsläpp så bör de vara förhållandevis lättare att åtgärda än åtgärder i jordbruksmark. T ex kan avloppsreningsverken sluta att brädda avloppsvatten. Likaså ska man ta hänsyn till att marken alltid släpper ifrån sig en viss mängd fosfor, även om den inte odlas. Problembeskrivning som saknas Jordbruket i Arboga har små problem med ytavrinning och jorderosion. I den mån det förekommer härrör det oftast från områden som påverkats av djur. Sorkar är det största problemet som gräver gångar i slänter till diken och vattendrag. Vildsvin bökar sönder grässvålen i dikeskanterna och trycker ner jord i dikena. Under snösmältningen rinner sedan vattnet genom håligheter och barmark och tar med sig jord och därmed fosfor till vattendragen. Bävern gör störst skada genom att den gräver sig in i slänterna och drar ut jord i vattendragen. Lokalt är långa sträckor utefter vattendragen helt underminerade av bäverns verksamhet. När kanten blir tillräckligt underminerad rasar denna ner i vattendraget. Omfattning och påverkan av dessa djurs verksamhet bör undersökas och åtgärder vidtas.

3 3(5) Synpunkter på föreslagna åtgärder Omfattningen och tidsplanen för åtgärderna som berör jordbruket är orealistisk. Enskilda lantbruksföretag kommer att drabbas mycket hårt om de föreslagna åtgärderna genomförs och stora arealer tas ur produktion. Framförallt är det omfattningen av funktionella kantzoner och våtmarker som får förödande konsekvenser. Strukturkalkning LRF:s kommungrupp i Arboga har positiva erfarenheter av strukturkalkning och tycker att åtgärden främjar både miljö och produktion. Däremot är det anmärkningsvärt att Vattenmyndigheten drar så långtgående slutsatser av den förhållandevis lilla forskningen som finns att tillgå. Det finns inte några andra sammanhang där enskilda försök enskilda år har resulterat i så omfattande slutsatser av vare sig en myndighet eller organisationer inom växtodlingen. Det finns anledning att befara att skördeökningen för strukturkalkning inte är så stor som Vattenmyndigheten kalkylerar dels sett över en flerårsperiod, dels för jordar med olika förutsättningar, t ex där jorden redan har optimalt ph. Här krävs mer omfattande forskning och under många år. Även om man accepterar att strukturkalkning ger 8 % i skördeökning så stämmer inte resultatet att kostnaden för jordbruket är 0 kr. Redan efter de inledande åren med LOVA-stöd till strukturkalkningen har vi sett en omfattande prishöjning på kalk. Ökningen lär fortsätta om Vattenmyndighetens åtgärdsförslag ska genomföras på kort tid och därmed stämmer inte den gjorda kalkylen. Den kanske viktigaste orsaken till att kalkylen inte är realistisk är att jordbruksföretag generellt inte har likviditet till att göra så omfattande investering under kort tid. Det krävs vinst på en investering för att den ska vara företagsekonomiskt försvarbar och för att kunna ta lån krävs även att kassaflödet är positivt. Forskning och erfarenhet visar att strukturkalkningen ger effekt om den utförs på jordar med god eller möjligen tillfredsställande dränering. SCB redovisade 2013 att dräneringsbehovet i Västmanland (ny- och omtäckdikning) är ca 32%. Det är alltså en omfattande areal som ska täckdikas om det ska vara meningsfullt att strukturkalka ha i Nedre Arbogaåns avrinningsområde vilket ger ytterligare likviditetspåfrestning enligt resonemanget ovan. Vidare är vi frågande till varför strukturkalkning inte är tillåten inom ekologisk odling och hur Vattenmyndigheten har tänkt att lösa detta.

4 4(5) Ekologiskt funktionella kantzoner Redan idag finns sträckor utefter vattendragen som kan betecknas som funktionella kantzoner. Vi som bor och brukar markerna har ej kunnat notera att dessa zoner ger upphov till ett rikare växt och djurliv än i landskapet i övrigt, men ställer oss positiva till att sakkunniga undersöker frågan. Den föreslagna omfattningen är helt oförsvarlig och kostnaden är grovt underskattad. De ekologiskt funktionella kantzonerna föreslås på den bästa jordbruksmarken. Hög produktion och att det är en del av lantbrukets befintliga produktion gör att den verkliga kostnaden för lantbrukaren är i storleksordningen kr per ha. Vi ifrågasätter nyttan av de funktionella kantzonerna i förhållande till kostnaden. Vidare måste det säkerställas att markavvattningsföretagens skyldigheter kan uppfyllas och inte hindras av t ex träd och buskar. Våtmarker Först konstateras att i Nedre Arbogaåns avrinningsområde är det en mycket liten jordbruksareal som ligger så lågt att den är svår att avvattna. I kombination med ett flackt landskap gör det att det är ont om areal som enkelt och till låg kostnad kan göras om till våtmark som ger näringsretention. Utifrån detta ifrågasätts de kostnader som redovisas i rapporten, även om stöd erhålls så blir kostnaden sannolikt mycket högre än 6 miljoner kr per år för att skapa 371 ha våtmarker och fosfordammar. Som exempel kan nämnas att skapa 130 ha våtmark i Vibybäckens avrinningsområde är tekniskt mycket svårt och kommer att kräva schakt om uppskattningsvis minst 2 m 3 jord per m 2 våtmark. Notera också att den lägst liggande marken också är den bördigaste jorden som har stor betydelse för jordbrukets produktion och lönsamhet. Dagens stöd och bidragssystem täcker inte alls kostnaderna för att anlägga och sköta vare sig fosfordammar eller våtmarker. Skyddszoner Efter många års erfarenhet av skyddszoner kan konstateras att de är bra ur såväl miljösynpunkt som skötseln av vattendragen. Nyttan med att stabilisera upp slänterna och förhindra ras och underminering är betydande. Likaså förhindrar skyddszonen effektivt den jorderosion som kan ske i samband med snösmältning.

5 5(5) Utifrån dessa erfarenheter ifrågasätts de i rapporten angivna siffrorna där traditionella skyddszoner efter vattendragenhar mycket liten effekt på fosforförlusterna i förhållande till de anpassade skyddszonerna. Har man kallat alla platser där ytavrinning sker anpassade skyddszoner? För LRF:s kommungrupp i Arboga Fredrik Andersson

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp REMISSYTTRANDE 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Läs mer

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr

Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr REMISSYTTRANDE 2015-04-25 Till: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr

Läs mer

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Avvattningssystemet och klimatanpassning Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Nossans regleringsföretag av år 1922

Nossans regleringsföretag av år 1922 Nossans regleringsföretag av år 1922 REMISSYTTRANDE Dr nr.537-34925-2014 Till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Läs mer

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland/Örebro/Västra Götaland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland/Örebro/Västra Götaland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland/Örebro/Västra Götaland REMISSYTTRANDE Vätternvårdsförbundet LRFs remissyttrande gällande vattenvårdsplan för Vättern Vättern och dess tillflöden är viktiga ur många

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet

Läs mer

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting) Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Pragmatiska lösningar på juridiska nötter. Katrine Möller Sörensen, projektledare Landskapsforum d oktober 2018

Pragmatiska lösningar på juridiska nötter. Katrine Möller Sörensen, projektledare Landskapsforum d oktober 2018 Pragmatiska lösningar på juridiska nötter Katrine Möller Sörensen, projektledare Landskapsforum d. 15-16. oktober 2018 Miljökvalitetsmål: Myllrande våtmarker. "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare? Jonas Berglind, LRF Mälardalen Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Svar: Det beror på Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Åtgärdsprogrammet Ger uppdrag till

Läs mer

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådsvar dnr 537-7197-14 Att: Vattenmyndigheten 871 86 Härnösand Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj 2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland Rapport Rapport från arbetsgruppen för Jonsbergsån Bakgrund Vattenrådet för Nedre Motala Ström och Bråviken har beviljat 20000 kr till Lantbrukarnas Riksförbund i

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019 Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll

Läs mer

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com savgarden@telia.com Syfte med Ökad marknadsmässighet bland företagen Stärka företagarrollen och det egna ledarskapet Stärka utbytet och samverkan mellan företagarna Öka medvetenheten t kring det egna företagets

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion

Läs mer

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune Hallgren LRF Markavvattning Dikning Invallning Sid 2 Lantbrukarnas

Läs mer

PROJEKT. Information till hästägare i områdena runt Berg, Lerdala och Timmersdala i Skövde kommun om näringsläckage från hästhagar

PROJEKT. Information till hästägare i områdena runt Berg, Lerdala och Timmersdala i Skövde kommun om näringsläckage från hästhagar PROJEKT Information till hästägare i områdena runt Berg, Lerdala och Timmersdala i Skövde kommun om näringsläckage från hästhagar 2018-10-12 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36

Läs mer

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01 Rune Hallgren LRF Vattenförvaltning Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer

Läs mer

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016 Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016 5:1 Ordinarie Föreningsstämma Dagordning a) Godkännande av dagordningen. b) Upprättande av förteckning över närvarande röstberättigade medlemmar. c) Val av ordförande

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

Tänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll.

Tänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll. 2017-07-18 Skyddszoner 2017 Du kan både få ersättning för att anlägga skyddszoner längs vattendrag och för anpassade skyddszoner. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage

Läs mer

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF Vattnets hantering och kvalitet i framtiden Markus Hoffmann, LRF Vad ska man tro om vattnets kvalitet i framtiden? ( i odlingslandskapet) Den minst riskfyllda att säga är att det kommer fortsätta ungefär

Läs mer

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). Sida 1(8) Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: För att rådgivning ska vara aktuell ska syftet vara att underhålla dräneringen

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Lokala Åtgärdsprogram

Lokala Åtgärdsprogram Lokala Åtgärdsprogram -Bilagor och underlag till Åtgärdsprogram 2015 Mikael Gyllström 2014-05-27 VM Åtgärdsprogram 2015-2021 Juridiskt bindande För myndigheter och kommuner Styrmedel Lst ÅP-bilaga ÅP-bilaga

Läs mer

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj Johan Malgeryd 2018-11-08 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen. vilka

Läs mer

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1 1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson Täckdikning och juridik Nässjö 2017-03-08 Tilla Larsson gällande rätt Dikningslagen 1879 Vattenlagen 1918 Vattenlagen 1983 Miljöbalken 1998 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet markavvattning

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Synpunkter i stort på våtmarker

Synpunkter i stort på våtmarker Synpunkter i stort på våtmarker Förbundet ser våtmarker som en viktig del i arbetet mot ett uthålligt samhälle. Lantbrukarna satsar egna pengar från den återbetalda handelsgödsel-skatten på bla. våtmarksrådgivning

Läs mer

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Kommunstyrelsen 5/4/2015 Exp: Vattenmyndigheten Västra Götaland - Länsstyrelsen Miljöstrateg Miljö och byggnadsnämnden 146 KS/2015:567 Yttrande över förslag till

Läs mer

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen Else-Marie Mejersjö Åtgärd enligt VM:s åtgärdsprogram Jordbruksverket och länsstyrelserna, behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Synpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt

Synpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Kiladalens Vattenvårdsförening Till Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns Vattendistrikt För kännedom Länsstyrelsen i Södermanlands län LRF Regionförbund Södermanland Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund

Läs mer

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen

Läs mer

Våtmarker och fosfordammar

Våtmarker och fosfordammar Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage

Läs mer

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson Föreläsningsunderlag studiecirklar Foto: Tilla Larsson Delar som tas upp på utbildningen Dikens syfte Vikten av underhåll Vattenjuridik Markavvattningsföretag o Handlingar o Aktiv samfällighet o Stämma

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel

Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel Om Uppsalas regler för stallgödsel Hela Uppsala kommun är klassat som ett nitratkänsligt område. Enligt EU:s nitratdirektiv innebär det

Läs mer