Kokbok till Översyn av dränering 14D

Transkript

1 Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar från eventuella markavvattningsföretag samt ekonomiska kartor finnas tillgängliga. På dessa markeras områden med problem och åtgärder, t ex områden med stående vatten, brunnar som behöver underhållas eller trasiga täckdikningsledningar. Allt material i form av kartor, bilder osv bör sparas för eventuell framtida rådgivning. Ett tips är att scanna in kartor för framtida behov. Observera att kostnader för plankartor och andra kartor varierar i olika län och att man i flera fall kan få materialet både i pappers- och digitalform. Titta i Sammanställning över länsstyrelsernas vattenarkiv och meddela gärna Greppa om du ser att något har förändrats. BILDER OCH UNDERSTÖDSMATERIAL: Material i kurspärm eller på dokumentation av rådgivarkurser, underlagsmaterial till modul 14D samt angivet material i tabellen nedan.

2 Sida 2(7) Hjälplista Förslag på arbetsgång Bilder och understödsmaterial A. Före besöket Samtal/brev till lantbrukaren innan besök. Arkivkontroll Skicka ut en lista på underlagsmaterial som är bra att lantbrukaren tar fram i förväg. Be lantbrukaren att ta fram följande: Aktuella och äldre markkarteringskartor, helst inklusive jordartsbestämning. Karta, t ex blockkarta eller skiss med befintliga skyddszoner, lägen för eventuella täckdikningsögon, områden med vattenproblem Täckdikningsplaner Eventuella kopior av plankartor och profilritningar från markavvattningsföretag Om inte lantbrukaren har tillgång till dokumenten ovan, kan rådgivaren behöva beställa detta från arkiv på länsstyrelsen, lantmäteriet, vattenkartan eller liknande. Dessutom ska rådgivaren inför besöket: Kontrollera om fastigheten omfattas av någon form av markavvattningsföretag (diknings-, invallnings-, sjösänkningsföretag) Ta fram kopior av plankartor och profilritningar från markavvattningsföretag om lantbrukaren är intresserad av att bekosta detta (om inte dessa dokument redan finns) Ta fram ekonomiska kartor, eller blockkartor, över gårdens fält Ta fram utdrag ur Vattenkartan eller liknande som visar förekomst av skyddade område; Natura-2000 och naturreservat i anslutning till aktuellt område Ta fram en enkel jordartskarta över gården (om lantbrukaren inte har tillgång till markkarteringskartor) Se beskrivningar om vilket arkiv kartor och markavvattningshandlingar finns i Underlagsmaterial till 14D Schema över vilket arkiv Se filerna Underlagsmaterial till 14D Schema över vilket arkiv Sammanställning arkiv Lst. Lantmäteriets Arken företag innan ca 1920, Landsarkiv företag/dikningar i skogsmark Länskartan, skyddade områden som naturreservat, Natura 2000 Vattenkartan viss.lst.se, t.ex. klassning av vattenförekomster Att använda VISS Vattenkartan Ritningsbeteckningar markavvattningsföretag

3 Sida 3(7) B. Motivera lantbrukaren Förklara betydelsen av dräneringssystemets funktion (både för ökad produktion och minskat växtnäringsläckage) samt skötsel, rensning och underhåll. Broschyr Klimatförändringarna och dräneringen Pdf om Dränering och växtnäringsläckage Fältbesöket Gå tillsammans med lantbrukaren igenom dränering och dikenas funktion på 1-3 utvalda skiften på gården som har problem med för vatten. Bedöm statusen på dräneringen samt dikena och ange åtgärder för förbättrad dränering som rensning av brunnar, spolning av dikesrör, framgrävning av täckdikesögon, rensning av dike, kalkfilterdiken etc. Dimensionering Egenkontroll och åtgärdsprogram Diskutera dimensionering av dräneringssystemet utifrån ett förändrat klimat, vilka typer av grödor som ingår i växtföljden och vilka krav de ställer. Upplys i korta drag om vad som bör ingå i ett åtgärdsprogram för dräneringen/ vattenverksamheten, s.k. egenkontroll. Detta främst genom att visa hur egenkontrollen bör utföras och rekommendera att lantbrukaren går över resterande marker på samma sätt och dokumenterar detta. Lantbrukaren ska i rapporten samt vid fältbesök informeras om egenkontroll. Egenkontroll är att kontrollera sin egen verksamhet och dokumentera eventuella problem och planerade samt utförda åtgärder. Fältbesöket kan ses som en typ av egenkontroll där verksamhetens dränering undersöks och eventuella problem och åtgärder dokumenteras. Detta är början på en åtgärdsplan. Rekommendera att liknande (fältvandring/egenkontroll) utförs på resterande mark av lantbrukaren själv. Detta bör sedan ske återkommande. Rekommendera att lantbrukaren en gång per år tittar över brunnar m.m. och kort dokumenterar detta utifrån rapporten från rådgivningsbesöket. Åtgärdsprogramet ska uppdateras när kontakter med myndigheter tas, åtgärder utförs eller nya problem uppstår. Broschyr Klimatförändringarna och dräneringen Worddok Mall för åtgärdsprogram MB kap 2 Läs i aktuell lagstiftning på notisum.se Underhåll täckdikning Typritning brunnar

4 Sida 4(7) Hänsynsregler Diskutera kort Miljöbalken främst kring hänsynsreglerna i kap 2. Hänsynsreglerna gäller för alla, oavsett om det finns skyddade områden eller ej. Det gäller att vara försiktigt vid underhåll, t ex när man kör maskinerna, man ska använda bästa möjliga teknik (maskinval, rätt dimensionerade rör osv), välja rätt tidpunkt (flödes- och miljömässigt). Omtäckdikning Diskutera omtäckdikning en långsiktig investering. Ökade flöden med klimatförändringen kan göra att bedömning av t ex avstånd mellan täckdikningsledningar behöver minskas. Ändrade grödval i ett framtida klimat kan medföra behov av mindre avstånd mellan grenledningarna. Miljöbalken kap 2 C. Förbered åtgärdsplan Kartor Juridik vid underhåll av diken och dränering Beskriv på översiktliga kartor var brister finns i dräneringen, t ex behov av täckdikning, underhåll av öppet dike, ytvattenintag. Informera om juridiska frågeställningar i samband med underhåll av öppna diken För underhåll av vattenanläggningen, såsom diken och dräneringar, krävs inte tillstånd. Om dikena inte ingår i ett markavvattningsföretag kan dispens för underhåll krävas för biotopskydd, Natura 2000 och artskydd Ingår dikena i ett markavvattningsföretag krävs endast dispens för artskydd. Om fisket kan ta skada ska en anmälan göras till Länsstyrelsen innan underhåll påbörjas. Natura 2000 eller naturreservat - se Länskartorna gis.lst.se Artskydd är inte till lika stor grad utlagt på kartor så kontakt tas med Länsstyrelsen. MB kap 2 Artskyddsförordningen (SFS 2007:845) Biotopskydd MB 7 kap. 11 Markavvattningsföretag Våtmark Kostnader och intäkter Om det inte finns någon aktiv styrelse för markavvattningsföretaget diskutera möjlighet att aktivera det.. Undersök översiktligt vid behov möjligheterna att anlägga en våtmark om lantbrukaren visar intresse för det. Diskutera översiktligt kostnader och intäkter för eventuella åtgärder. Pdf på hemsidan om Markavvattningsföretag och juridik Dikningsföretag PM och avgifter Rekommendera modul om anläggning av våtmarker 14A.

5 Sida 5(7) Forts C. Förbered åtgärdsplan Växtnäringsläckage Diskutera kort möjligheter att minska växtnäringsläckaget. Kalkfilterdiken förbättrar strukturen växtnäringsämnen binds och vattnet når lättare täckdikningsrören Våtmarker. I vissa fall kan det vara mera intressant att göra marken till en våtmark istället kan ge effekt med minskat växtnäringsläckage Tvåstegsdiken Flackare dikeslänter. Fosforfällor i diket Diskutera hur markstrukturen påverkar möjligheten till infiltration till täckdikningsledningarna, kalkfilterdiken, ytvattenintag Broschyr om Fosforförluster (s om bl a dräneringens betydelse och s om kalkfilterdiken) PDF om Dränering och växtnäringsläckage Pdf om Kalkfilterdiken Saulys Batiene 2008 Rekommendera modul om fosforstrategi 11B eller anläggning av våtmarker 14A. Jordbearbetning Hur påverkar jordbearbetningen dräneringen? Valet av maskin bör diskuteras för att minska skadorna på t ex vegetationen och mark så mycket som möjligt. Anläggs kalkfilterdiken vid täckdikning minskas urvalet av maskiner då inte alla kan användas vid denna typ av arbete. Rekommendera modul om minskad markpackning, 12A, vid problem med markpackning. Fil Maskinval vid dränering

6 Sida 6(7) D. Åtgärdsplan Gör en åtgärdsplan Sammanfatta problem och åtgärder som kommit fram under fältbesöket genom text och eventuella bilder i en åtgärdsplan. Ge förslag på förbättringar och underhåll av täckdiken och öppna diken, t.ex. genom underhåll av öppna diken/dränering eller förändrad dimension i olika delar av dräneringssystemet. Informera kort om juridiska förutsättningar och krav på miljöhänsyn utifrån gårdens förutsättningar. Rekommendera att lantbrukaren tillsammans med deltagande grannar aktiverar ett markavvattningsföretag, om sådant finns och är inaktivt. Dokumentera de delområden där specifika problem finns och åtgärder föreslås, med hjälp av fotografering och markering på kartor. Föreslå vid behov kompletterande rådgivning inom Greppa Näringen: o Modul 14A, våtmarksplanering och modul 14B, skötsel/restaurering av våtmark o modul 11B, fosforstrategi om yterosion och stillastående vatten påverkar grumling o modul 12A markpackning, om markpackning är ett problem som har uppmärksammats vid översynen.

7 Sida 7(7) F. Rapport Rådgivningsdokument innehållande: En kort beskrivning av dräneringen på fastigheten, specifikt täckdikningen med bifogande av eventuella täckdikningsplaner. En kort beskrivning av eventuella markavvattningsföretag med kommentarer till hur några av de föreslagna åtgärderna kan beröra företaget. Åtgärdsplan med föreslagna åtgärder, utifrån de av ovan nämnda punkter som är aktuella. Åtgärderna beskrivs med hjälp av text, kartor eller skisser. Vilka åtgärder som är akuta respektive långsiktiga ska specificeras. Rekommendation om att inaktiva markavvattningsföretag aktiveras där det är befogat. Om något kan kräva tillstånd, dispens eller anmälan enligt Miljöbalken ska detta anges. Rekommendation till lantbrukaren om att utföra egenkontroll av resterande delar av fastigheten motsvarande det som gjorts under rådgivningsbesöket