Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF

Transkript

1 Underhåll/rensning av diken och vattendrag 14 febr 2013 Torsås Rune Hallgren LRF

2 Dikesrensning Nytta/Problem - avvägningar i vattendrag Våtmarker Livsmedel Skog Markavvattning Översvämningar Dikesrensning Miljömål MKN Dagvatten Fiskevård Vad är viktigast? Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund

3 Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Helhetssyn

4 Årsnederbörd Årsvariationerna är påtagligt stora Klimatscenarierna om framtida trender är mycket osäkra Källa:SMHI Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund

5 Karlshamn Årsnederbörd mm Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund

6 Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund Ölands södra

7 Positiva miljöeffekter av markavvattning Källa. Naturvårdsverkets Handbok Markavvattning och rensning 2009:5 En fungerande markavvattning ger en god balans av syre och vatten i marken. Tidigare sådd och grödorna växer bättre Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

8 Samhällets miljöintresse hävdas genom miljökvalitetsmål markavvattningsförbud områdesskydd biotopskydd artskydd strandskydd vattendirektivet miljökvalitetsnormer åtgärdsprogram Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund

9 Samhällets produktionsintresse (skulle kunna) hävdas genom att tydliggöra livsmedelsproduktion som ett samhällsmål att dikningsföretag uppmuntras att förvalta tidigare givna avvattningstillstånd att möjliggöra rimliga avvägningar mellan bevarande- och produktionsintressen Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund

10 Förr och nu Paavo tog sin hustrus hand och sade:»herren prövar blott, han ej förskjuter. Blanda du till dubbelt bark i brödet, jag vill gräva dubbelt större diken, men av Herren vill jag vänta växten.» Vid ångestattacker eller för mycket självömkan: gör minst två av följande alternativ 1. Gå ut! Andas djupt. Promenera en liten sväng kanske. 2. Ät en morot och ett glas juice, typ. eller en nyttig måltid. Och jag menar: Nyttig! 3. Sätt dig på motionscykeln och kör 30 minuter. Bada sen i varmt skönt vatten. 4. Gräv ett dike. (Albert poeter.se) Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund

11 Identifiera riskområden för P-förluster Foto: Anuschka Heeb Lst-E Nytt stöd: Anpassade skyddszoner? Gödsling Jordbearbetning Täckdiken Öppna diken Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund

12 Svämplan Ett av EU:s mest artrika landekosystem. Innehåller ofta våtmarker och trädbevuxna som minskar dämpar höga flöden. Viktiga områden för näringsretention. 30 åtgärdsprogram för hotade arter. Grundvattenberoende ekosystem. Minst 24 fiskarter har behov av kontinuitet till svämplanet. (Johan Kling HaV) Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund

13 Lagstiftning Byggningabalken Dikningslagen 1879, DL Vattenlagen 1918, ÄVL Vattenlagen 1984, VL Miljöbalken 1999, MB Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 1999, LVV Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund

14 Markavvattning 2 4pkt 11 kap Miljöbalken Åtgärder som utförs för att avvattna mark när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighet lämplighet för något visst ändamål. Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund

15 Ett markavvattningsföretag Ett markavvattningsföretag omfattar gemensamma diken och rörledningar och andra anordningar för att möjliggöra avvattning på en eller flera fastigheter. Företaget har tillkommit genom förrättning, tillståndsbeslut eller dom. Rätten till markavvattning är gällande för all framtid vad gäller rätt och skyldighet till underhåll och kostnadsfördelning mellan berörda fastigheter Obs ofta ritade i lokala höjdsystem! Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund

16 Underhållsbehov Hålla sitt tillstånd Befintliga diken har slammat igen Öppna diken är kraftigt igenvuxna Rotinväxning i rörledningar Kollapsade rörledningar Ökade flöde på grund av exploatering Ändrad markanvändning Förändrat klimat Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund

17 Underhållsansvar Den som äger en vattenanläggning (ex dike, rörledning, invallning, pumpstation) är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena, 11 kap 17 MB Näst intill strikt ansvar Sid 17 Lantbrukarnas Riksförbund

18 rensning /underhåll (ej fördjupning) - Om fisket kan skadas /påverkas ska anmälan göras till länsstyrelsen - Tillstånd kan krävas om vattendraget ligger inom eller rensningen kan påverka t.ex. Natura2000-område. Gäller ej dikningsföretag. - Om det finns musslor krävs dispens. - Hänsynsreglerna i kap 2 gäller kunskap om tillstånd, styrelse, miljöhänsyn mm. - Om arbetena berör någon annan, ska fastighetsägaren alltid underrättas innan arbetena påbörjas, 11 kap 15 MB Sid 18 Lantbrukarnas Riksförbund

19 Skyddsdiken -Möjliggöra eller underlätta anläggandet av ny skog. -Tillfälligt ersätta den vattenupptagning som ett avverkat bestånd haft. -Grunda diken (30-60 cm) -Tillfällig åtgärd och ska inte rensas utan låtas växa igen Sid 19 Lantbrukarnas Riksförbund

20 Anmälan till Skogsstyrelsen Samråd enligt MB 12 kap 6 för: Dikesrensning (fast sektion) Anmälan för: Skyddsdikning Sid 20 Lantbrukarnas Riksförbund

21 Sid 21 Lantbrukarnas Riksförbund Nytt naturtillstånd?

22 Gamla skogsdiken 1. Dikesrensa för att bibehålla produktion 2. Lämna diket utan åtgärd 3. Lägg igen diket för att skapa våtmark Sid 22 Lantbrukarnas Riksförbund

23 Träd och buskar i kanten Insekter i lövverk - födoresurs för fisk Kantzon med träd och buskar minskar näringsläckaget Sid 23 Lantbrukarnas Riksförbund

24 Spara träd och buskar Sid 24 Lantbrukarnas Riksförbund

25 Avverkning av träd och buskar - Negativt för fisk - minskad skuggeffekt, högre temperatur, sämre syrgasförhållande, minskad födotillgång - Underhållsbehovet ökar p g a större ljusinsläpp som gynnar vassvegetationen Sid 25 Lantbrukarnas Riksförbund

26 Bottenfauna Vattendragen är viktiga barnkammare för insekter Hårda bottnar med sten, grus, sand - artrikare än mjuka bottnar Viktig födoresurs för fisk och fågel Har en viktig ekologisk funktion som sönderdelare och nedbrytare Upp till 80 olika arter och flera tusen individer per/kvm bottenyta Sid 26 Lantbrukarnas Riksförbund

27 Musslor Sällsynta och hotade arter (flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla) Skyddade genom artskyddsförordningen och upptagna i EU:s art och habitatdirektiv Även andra stormusslor kräver hänsyn Sid 27 Lantbrukarnas Riksförbund

28 Målarmusslans återkomst till gagn för människa, djur och natur Referensgruppen Sid 28 Lantbrukarnas Riksförbund

29 Lax och havsöring Stiger upp i vattendragen vår-höst Leker på grus/stenbottnar Hög vattenhastighet (0,2-0,8 m/s) Rommen läggs 5-10 cm ned i grusbottnar Leken sker oktober-januari Kläckning i april-maj Vandrar ut till havet efter ca 2år Sid 29 Lantbrukarnas Riksförbund

30 Lämna kvar omkullfallna träd och grenar Sid 30 Lantbrukarnas Riksförbund

31 Om möjligt - lämna kvar stora stenar Sid 31 Lantbrukarnas Riksförbund

32 Rensningen görs för djupt och/eller utförs på hårdbottnar - Negativt för fisk och bottenfauna bottnar förstörs Sid 32 Lantbrukarnas Riksförbund

33 Gräv aldrig i en hårdbotten Sid 33 Lantbrukarnas Riksförbund

34 Åtgärder mot grumling/slamtransport Vid risk för skada på särskilt värdefulla vattenmiljöer Rensa vid låga vattenflöden?? Börja längst upp i diket och rensa nedströms?? I skog rensa aldrig diken ända fram till anslutande vattendrag eller sjö - låt om möjligt vattnet översila marken sista sträckan eller. Sid 34 Lantbrukarnas Riksförbund

35 Alternativa metoder Klippning av vegetationen Klippskopa monterad på grävmaskin Sid 35 Lantbrukarnas Riksförbund

36 Minimera körskador intill diket Sid 36 Lantbrukarnas Riksförbund

37 Branta slänter - Orsakar erosion i strandbrinkarna - ökad grumling och sedimenttransport/fosfortransport - Negativt för fisk och bottenfauna - bottnar slammar igen Sid 37 Lantbrukarnas Riksförbund

38 Avfasning av dikeskanter Tvåstegsdiken HVY MVY Sid 38 Lantbrukarnas Riksförbund

39 Sid 39 Lantbrukarnas Riksförbund Tvåstegsdike

40 Tvåstegsdike Vilken vattennivå önskas? Odling Förhindra översvämning Reduktion av näringsämnen Minska erosion Befrämja önskad vegetation Gynna biologisk mångfald Underlätta underhåll Sid 40 Lantbrukarnas Riksförbund

41 Positiva effekter av rensning Vattendraget blir framkomligt för fisk Rensningen kan bereda plats för nya växter Vattenhastigheten ökar, vilket kan skapa obevuxna hårdbottnar Sid 41 Lantbrukarnas Riksförbund

42 Bete Sid 42 Lantbrukarnas Riksförbund

43 Finns ett behov att rensa? rensning bör utföras endast då ett verkligt behov föreligger och skall ej vara ett självändamål ibland sker det enbart på rutin och i en omotiverad städiver Sid 43 Lantbrukarnas Riksförbund

44 Skogens vatten Rensa ej onödiga partier eller känsliga miljöer Gräv stora slamgropar där vattenhastigheten är låg Släpp vattnet fritt i naturliga sänkor, surdråg eller över sluttande myrar Avsluta diket minst 10 m före sjö eller vattendrag Underhåll trummor så att de inte utgör vandringshinder för fisk Bevara beskuggningen så långt som möjligt runt diket avverka inte fler träd än nödvändigt Var rädd om dikesslänter så att risken för erosion minskar Sid 44 Lantbrukarnas Riksförbund

45 Rimliga avvägningar? Hänsyn artskydd slamfällor slänterna årstid djup och bredd träd och buskar Avgörs av -markägaren -markavvattningsföretaget -entreprenören -tillsynsmyndigheten Sid 45 Lantbrukarnas Riksförbund

46 Sid 46 Lantbrukarnas Riksförbund The Happy End