Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager"

Transkript

1 Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager

2 Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd Det bästa sättet att se till att vattendrag inte påverkas av en ny väg är förstås att ge den en annan sträckning. Om man trots allt ska bygga väg över vattendrag måste man iaktta största försiktighet. Här redovisar vi några principer som bör följas, liksom när vandringshindrande vägtrummor ska åtgärdas För att uppnå en god ekologisk anpassning bör i första hand en bro eller valvbåge väljas, stor nog att rymma minst en strandremsa. En tumregel är att öppningen motsvarar minst vattendragets naturliga bredd vid normalt vattenstånd multiplicerat med 1,2. Observera att det i vissa vattendrag kan krävas större bredd för att säkra konstruktionens hållfasthet vid höga flöden. Vid passage av ett vattendrag bör så stor del av vattenområdet som möjligt lämnas orört. Med vattenområde menas det område som täcks av vatten vid högsta förutsägbara vattenstånd. Behåll befintlig botten samt vattendragets ursprungliga lutning, bredd, djup och strömhastighet. Minimera grumling Genom att röra så lite som möjligt i befintlig botten kan man minimera grumling och även motverka risk för framtida erosionsproblem. Arbetet bör utföras under lågflödesperioder, då minskar risken för kraftig grumling. Tidpunkten för anläggning ska anpassas efter de arter som lever i vattendraget. Tänk på fiskars lekvandring, när fiskrom och fiskyngel finns i bottengruset, vilka övriga känsliga livsformer som finns i vattendraget m.m. I vissa fall kan det vara nödvändigt med särskilda skyddsåtgärder för att undvika grumling. Ifall det finns flodpärlmusslor i vattendraget nedströms kan dessa behöva lyftas upp och tillfälligt förvaras på en plats längre uppströms. Detta kräver emellertid tillstånd av Länsstyrelsen.

3 ! Det som rekommenderas här gäller i princip även för ekologisk utformning av järnvägspassager. 4 5! Att byta eller anlägga ny vägtrumma eller bro är anmälningspliktig eller tillståndspliktig vattenverksamhet enligt kapitel 11 i Miljöbalken och finns sammanfattat i foldern Har du koll? Arbeten i vatten - vad gäller?. Ladda ner den från Länsstyrelsen Västerbottens webbplats Väljer man bro får man dessutom en öppen lösning som minimerar påverkan på flygande insekter. Markeringsstenar vid ingångarna till bron eller valvbågen, stora stenar eller block som exempelvis utter ofta revirmarkerar på med sin spillning, ökar chansen till att landdjuren leds in under vägpassagen. Vid en passage med mycket låg strömhastighet kan man välja att gräva ner en heltrumma. Vid val av heltrumma bör samma dimensionsberäkningar gälla som för valvbågar och broar, dvs öppningen beräknas utifrån vattendragets bredd vid normalt vattenstånd. Trumman grävs ner i botten minst 0,3 m så att ett naturligt bottensubstrat kan strömma in. Alternativt förs detta in maskinellt eller för hand. Prioritera åtgärderna Innan man åtgärdar en vandringshindrande trumma måste man givetvis bestämma att det är en prioriterad åtgärd. Ta hänsyn till följande punkter: Finns det något naturligt vandringshinder i närheten av vägövergången? I så fall kanske man bedömer att en åtgärd inte tjänar något till. Var i vattendraget är vägpassagen belägen? Hinder närmare mynningen stänger av större delar av ett vattensystem och bör vanligtvis åtgärdas före de som ligger längre uppströms. Vilka fiskarter eller andra djurarter finns i vattendraget? Särskilt skyddsvärda arter är ett starkt motiv till åtgärd. Ligger vägtrumman i ett utpekat särskilt värdefullt vattendrag? Har det gjorts eller kommer att göras andra restaureringsåtgärder där? Om någon av frågorna besvaras med ja, kan det vara argument som bidrar till beslut om åtgärd. Är åtgärden lokalt förankrad i markägargrupper, fiskevårdsområden, kommuner och vattenråd? Detta är en grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt åtgärdsarbete.

4 Tillfälliga lösningar Ibland är det dock förenat med stora kostnader och kanske även tekniska problem att byta en trumma. Det finns två sätt att tillfälligt minska vattenhastigheten i en trumma. Det ena är att är att höja vattennivån nedströms trumman med hjälp av stentrösklar vid utloppet. På så vis minskar lutningen och därmed även vattenhastigheten. Tänk då på följande: Gör konstruktionen så stabil att den klarar höga vattenflöden och islossning. Se till att trösklarna blir så täta att vattnet rinner över och inte igenom dem, så att inte nya vandringshinder uppstår. Det andra sättet att åstadkomma en tillfällig lösning är att skapa strukturer i trumman som bromsar vattenhastigheten. Ett sådant exempel är vingar av stål som ligger an mot trumbotten och som sitter omväxlande på höger och vänster sida med ca en meters mellanrum. Vingarna bryter vattenströmmen och skapar en något mindre ansträngande vandring för fisken uppströms genom trumman. Ifall trumman inte ligger an mot botten bör man, förutom åtgärder med vingar eller liknande, överväga att komplettera med stentrösklar nedströms trumman. Vanliga problem vid vägpassager Det är förmodligen så att ju fler vandringshindrande vägpassager som förekommer i ett vattensystem, desto större problem ställer de till för faunan. Med faunan menar vi här fiskar och andra vattenlevande djur samt landlevande djur som ofta rör sig längs vattendrag. Varje enskild passage behöver inte vara omöjlig att passera, men den samlade effekten av flera hinder kan omöjliggöra eller allvarligt försena vandring. Vägtrummor kan orsaka problem av flera olika slag. Detta gäller särskilt om trummorna inte innehåller naturligt bottensubstrat. På Havs- och vattenmyndighetens hemsida kan man ladda ner en manual, Ekologisk restaurering av vattendrag, där man bland annat beskriver problemen med vandringshindrande vägtrummor och ger förslag till åtgärder. De viktigaste problemen som tas upp där sammanfattas i punkt 1-7: 1. Fritt fall på trummornas utloppssida medför vandringsstopp för fiskar och många andra arter. Vissa arter kan inte passera ifall trummorna inte ligger an mot botten. 2. Höga vattenhastigheter och turbulens i trummorna och in- respektive utlopp hindrar djurs passage. När vattenhastigheten överstiger 0,2 m/s i sammanhängande partier, t.ex. utefter bottnen av en korrugerad plåttrumma, får små djur svårigheter att passera. Vandringsproblem kan också uppstå om hastigheten i vattnets huvudmassa överstiger 0,4 m/s. 3. Trummor som är långa och saknar viloplatser medför att djur inte orkar passera. Trummor med en lutning som överstiger 0,5 procent kan vara vandringshindrande om de är längre än 30 m. 4. Vattnet i trummorna är för grunt för vandring. Vattendjupet bör inte någonstans understiga 20 cm i trummans mittfåra vid normal lågvattenföring, förutsatt att vattendragets naturliga djup överstiger 20 cm vid läget för trumman. 5. Igensättning av in- och utlopp eller av själva trummorna. 6. Långa trummor med höga vattenhastigheter medför att landlevande djur som är beroende av vattendragen, som exempelvis utter, bäver och vattennäbbmus, kan tvingas passera över vägen eller väljer att avvika från vattendraget. 7. Trummorna är utformade så att erosionen av stränder och bottnar ökat. Vanliga orsaker är underdimensionering och felaktig placering.

5 Vattendrag är ekologiska korridorer Vattendragen utgör ekologiska korridorer i landskapet. Där finns artrika miljöer som skiljer sig från det omgivande landskapet. Förutom det omfattande biologiska liv som är helt knutet till själva vattenmiljön nyttjas vattendragens närmiljöer som flytt- och vandringsvägar för insekter, fågel och vilt. De flesta vattenlevande djur behöver öppna vandringsvägar för att kunna sprida och fortplanta sig. Fiskar vandrar mellan lek-, uppväxt- och födoområden. De förflyttar sig också för att övervintra eller för att tillfälligt komma undan ogynnsamma förhållanden. Vissa arter, framför allt små individer, har svårt att simma mot stark vattenström. Bottendjuren är liksom fiskarna beroende av att kunna röra sig längs vattendragen. De arter som saknar flygande stadium, exempelvis kräftdjur, snäckor och iglar, är särskilt beroende av vattenvägarna. Bottendjur som kryper längs botten och saknar simförmåga är givetvis beroende av att inget fall finns i utloppet av trummorna. En korrugerad trumbotten kan fungera att krypa på, men redan vid moderata vattenhastigheter uppstår mycket turbulens, vilket försvårar vandring för mindre djur. Även de landdjur som rör sig längs vattendragen, som utter, bäver och vattennäbbmus, behöver kunna passera vägövergångarna för att inte deras vandringsbehov ska störas. Vid vägtrummor med höga vattenhastigheter och som saknar stränder, väljer många av landdjuren att springa över vägen med risk för att bli överkörda. MILJÖMÅL 8 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Mer att läsa Ekologisk restaurering av vattendrag. Manualen kan beställas eller laddas ned från Havs- och vattenmyndighetens webbplats Uppgifter om inventerade vägtrummor i Norrbotten och Västerbotten finns på Länsstyrelsen Norrbottens webbplats På Länsstyrelsen Västerbottens webbplats, under Läggningstips för anläggande av vägbro eller valvbåge finns ytterligare råd om hur väl utförda vägpassager kan se ut, exempel på problem som kan uppstå och tips på hur de kan undvikas. Se även Skogsstyrelsens anvisningar: Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skota-skog-/Skogsbilvagar/ I Vattenkartan, framgår vilka vatten som är skyddade i någon form, vilken status de har m.m. Trafikverkets tekniska krav- och råddokument, bl.a. TRVK Väg (TRV 2011:072) och TRVR Väg (TRV 2011:073), TK Bro (2009:27) som ska användas vid projektering av vägbyggnader och avvattningssystem samt vid brobygge finns på webbplatsen

6 Här beskriver vi kännetecknen hos vandringshindrande passager, ger förslag på hur man åtgärdar dessa samt hur man utformar nya vägpassager för att minimera deras påverkan på vattendragen. Rekommendationerna har tagits fram av Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, Skogsstyrelsen Region Nord samt Trafikverket Region Nord. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning på drygt varannan kilometer av vattendragen. Genom undersökningar vet vi att var tredje vägpassage kan utgöra ett vandringshinder för uppströmsvandrande fisk. Tar man även hänsyn till andra vattenlevande djur och arter som lever både på land och i vatten, är situationen ännu sämre. För att uppnå miljömålet för sjöar och vattendrag och för att alla våra vattendrag ska uppnå god ekologisk status enligt vattendirektivet, måste vi sluta bygga nya vandringshinder i form av dåligt anpassade vägövergångar. Dessutom måste vi, på ett effektivt och varaktigt sätt, åtgärda de vandringshindrande vägpassager som redan finns. Magdalena Andersson, landshövdning i Västerbottens län Sven-Erik Österberg, landshövding i Norrbottens län Staffan Norin, chef Skogsstyrelsen Region Nord Arnold Vonkavaara, chef Trafikverket Region Nord

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) 2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

REMIBAR. Miljöanpassade vattenpassager på skogsbilvägar. en handledning (för projektering och byggnation)

REMIBAR. Miljöanpassade vattenpassager på skogsbilvägar. en handledning (för projektering och byggnation) REMIBAR Miljöanpassade vattenpassager på skogsbilvägar en handledning (för projektering och byggnation) Titel: Miljöanpassade vattenpassager på skogsbilvägar en handledning (för projektering och byggnation).

Läs mer

Vägtrummor och Rörbroar. som bevarar den biologiska mångfalden

Vägtrummor och Rörbroar. som bevarar den biologiska mångfalden Vägtrummor och Rörbroar som bevarar den biologiska mångfalden Vägtrummor och Rörbroar bevarar faunan Vi som arbetar med produkter och produktutveckling inom väg- och anläggningssektorn har ett stort miljöansvar

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag Anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a punkt 6 miljöbalken.

Byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag Anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a punkt 6 miljöbalken. Byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag Anmälningspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a punkt 6 miljöbalken. Vattenverksamhet Vattenverksamhet regleras i 11 kapitlet

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta

Läs mer

Väg 1758 bro över Nolån

Väg 1758 bro över Nolån ARBETSPLAN BESKRIVNING Väg 1758 bro över Nolån 2012-04-18 Objektnr: 5815211 Objektdata Vägnr: 1758 Vägnamn: Objektnamn: Objektnr: 5815211 Kommun: Län: Dokumentdata Titel: Bollebygd Töllsjövägen Väg 1758

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

Faunapassager för utter i Stockholms län

Faunapassager för utter i Stockholms län Faunapassager för utter i Stockholms län kort utvärdering av 18 utterpassager Foto: J Arrendal/MyraNatur Johanna Arrendal Rapport 2009:1 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Uttrar, vägar och faunapassager

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET INFORMATION 1 (6) SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND? Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Vattenverksamhet

Vattenverksamhet Vattenverksamhet Upplägg Definitioner Prövning av vattenverksamhet Eventuella frågor Definitioner 11 kap. miljöbalken, MB Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV Förordningen

Läs mer

Vägtrummor som vandringshinder

Vägtrummor som vandringshinder Publikation 2004:199 Vägtrummor som vandringshinder Samarbetsprojekt Dalarna 2005-03 Titel: Samarbetsprojekt Dalarna Foto: Anders Bruks Ove Eriksson Solfrid Kulstadvik Orsa kommun Bildarkivet Utgivningsdatum:

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Varför flottledsåterställning?

Varför flottledsåterställning? Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.

Läs mer

PM för objekt AC-15833-890, väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun.

PM för objekt AC-15833-890, väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun. PM (Bilaga 2) Ärendenr: TRV 2010/2410 A Till: Från: 2010-05-27 Trafikverket Box 809 971 25 Luleå Besöksadress: Sundsbacken 2-4 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se Andreas Asplund Investering Nord

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version Miljöaspekt Vatten - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version 170203 Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten.1 Ytvatten omfattar

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Rapport 2004:1. Inventering av vandringshinder i Oxundaåns avrinningsområde

Rapport 2004:1. Inventering av vandringshinder i Oxundaåns avrinningsområde Rapport 2004:1 Inventering av vandringshinder i Oxundaåns avrinningsområde Katarina Nordström sommaren 2004 Sammanfattning Vid inventering av potentiella vandringshinder som utgörs av statligt ägda vägar

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun 1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Remissutlåtande avseende Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69)

Remissutlåtande avseende Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69) Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2 januari 2014 Remissutlåtande avseende Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69)

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen

Läs mer

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-6 Sid 2 Innehållsförteckning

Läs mer

UTÖKAT SAMRÅD NATURA 2000 SKRIKETORPSRAVINEN

UTÖKAT SAMRÅD NATURA 2000 SKRIKETORPSRAVINEN UTÖKAT SAMRÅD NATURA 2000 SKRIKETORPSRAVINEN Broar i Pjältån Norrköpings kommun, Östergötlands län Samrådsunderlag 2014-04-16 Projektnummer: 133128 Dokumenttitel: Broar i Pjältån Bilden på framsidan visar

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Uttrar o c h vägar 1

Uttrar o c h vägar 1 Uttrar och vägar 1 Foto: Kenneth Johansson Foto: Kenneth Johansson Uttern i Sverige Uttern är ett vattenlevande rovdjur. Den hör till gruppen mårddjur och är relativt nära släkt med till exempel grävling,

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist

Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist MyraNatur Rapport 2006:2 Uppdraget Vägverket Region Mälardalen önskade rådgivning

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn

Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn 2013-04-14 Hårte fiskehamnsförening upa /Staffan Berg, ordförande Anmälan vattenverksamhet Reviderad 2012-04-05 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Anmälan, muddring

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer