Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Transkript

1 Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered , Reviderad

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna åtgärder 3. Natura Bedömning av påverkan Bilaga: Plankarta Konsult: Tyréns AB, Jonas Petersson tel

3 1. Bakgrund Tyréns AB har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad, genomfört dagvattenutredningen, Dagvattenutredning för ny bad- och isanläggning i Angered rev Dagvattenutredningen utgör en del av arbetet med att ta fram en ny detaljplan för området med avseende på möjliga lösningar för att ta hand om dagvattnet från området. Förslaget är att även fortsättningsvis leda vattnet via befintliga bäckar till Lärjeån. Området som vattnet leds till är ett Natura 2000-område, varför Länsstyrelsen i Västra Götaland har begärt denna utredning för att beskriva den eventuella påverkan projektet har på Natura 2000-området. 2. Föreslagna åtgärder Planområdet är indelat i två avrinningsområden med två olika utloppspunkter. Båda utloppspunkterna mynnar i tillflöden till Lärjeån, se bilaga. En utbyggnad enligt detaljplanen medför att andelen hårdgjorda ytor ökar och för att inte öka utflödet från detaljplaneområdet föreslås i dagvattenutredningen att utjämningsmagasin anläggs. Bäckravinen vid utläppspunkten från avrinningsområde 2, längst upp i bilden Avrinningsområde 1 Befintligt utjämningsmagasin inom planområdet dimensioneras upp så att flödestopparna behålls på 120 l/s. Dagvatten från parkeringsytor passerar oljeavskiljare. Befintligt erosionsskydd i utloppsbäcken behålls. Bortvalt alternativ Slopa utloppet i ravinen och leda vattnet till det kommunala ledningsnätet via pumpning. Detta alternativ har valts bort då det medför ökade kostnader för pumpning och då Göteborg Vatten avser att se över helheten av dagvattenhanteringen i området senare. 3

4 Avrinningsområde 2 Ett utjämningsmagasin anläggs för att minska flödestopparna från 160 l/s till 50 l/s. Utjämningsmagasinet utförs som rörmagasin inom planområdet med strypt ledningsdimension vid utflödet. I anslutning till utloppet läggs erosionsskydd ut, meter i anslutning till utloppet, för att förhindra erosion. Bortvalda alternativ Utloppspunkten förflyttas längre ned i ravinen för att på så sätt dämpa vattnets hastighetsökning och därigenom minska erosionen. Detta alternativ har valts bort då ingreppen i bäckravinen blir stora och kostnaden ökar. Slopa utloppet i ravinen och leda vattnet till det kommunala ledningsnätet via pumpning. Detta alternativ har valts bort då det medför ökade kostnader för pumpning och då Göteborg Vatten avser att se över helheten av dagvattenhanteringen i området senare. 3. Natura 2000 Nedströms utsläppspunkterna ligger Natura 2000-området Lärjeån, se bilaga. Syftet med Natura 2000-området är att områdets naturtyper och arter skall bevaras långsiktigt. Det främsta syftet med området är att upprätthålla/återställa värdefulla reproduktionsområden för lax och havsöring, behålla och förbättra stammen av flodpärlmussla och bevara ädellövskogarnas artrikedom. I fortsättningen kommer det i denna utredning att fokuseras på vattenmiljön då det är den som kan påverkas av föreslagna åtgärder. Bäckravinen mellan utsläppspunkten från avrinningsområde 2 och Natura 2000-området 4

5 I Lärjeån finns viktiga reproduktionsområden för lax och havsöring liksom ett stationärt öringbestånd. Här finns även ett hotat bestånd av flodpärlmussla och nedströms förekommer rödlistade arter såsom fiskarna asp och havsnejonöga. Trots att ån är näringsrik med höga fosforhalter förekommer flera känsliga vatteninsekter. Sammantaget är bottenfaunans artrikedom hög. Bevarandemålet för området är att bevara och utveckla populationerna av flodpärlmussla och lax/öring. I bevarandeplanen för området tas bl.a. upp att eutrofiering och igenslamning kan riskera att bli den allvarligaste negativa påverkan på flodpärlmusslan i Lärjeån. Det påverkar även lax och andra arter som är knutna till Lärjeån. För både lax och flodpärlmussla bedöms upprättande åtgärdsprogram för vattenreningsåtgärder, bl.a. dagvatten, behövas för att uppnå eller bevara gynnsam bevarandestatus. Lärjeåns ekologiska status har av Vattenmyndigheten klassats som måttlig ekologisk status och skall uppnå god ekologisk status år Klassningen av den ekologiska statusen är satt mot bakgrund av höga fosforhalter och morfologiska förändringar. Den kemiska statusen har klassats som god kemisk ytvattenstatus 4. Bedömning av påverkan I tabellen redovisas en samlad bedömning för respektive påverkan i jämförelse med nuläget. + är positiv påverkan, 0 är ingen påverkan och - är negativ påverkan. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Områdets naturtyper enligt bevarandeplanen bevaras Kommentar och bedömning av påverkan från föreslagen åtgärd + : Den nya planen kommer att tillföra en något högre andel hårdgjorda ytor vilket medför en mindre ökning av dagvatten som skall ledas bort. Föreslagna utjämningsmagasin kommer att minska maxflödet från område 2 och behålla befintligt flöde från område 1. Någon påverkan på Natura 2000-områdets naturtyper förväntas inte. 0 : Utläggning av erosionsskyddet i bäcken, från avrinningsområde 2 görs inte inom Natura 2000-området varför dess naturtyper inte påverkas. Kommentar och bedömning av påverkan från bortvalda alternativ - : Att slopa utloppet i bäckravinen och leda vattnet till det kommunala ledningsnätet skulle medföra att mängden vatten i bäcken drastiskt minskade. Detta skulle kunna medföra en viss förändring av mikroklimatet i bäckravinen. - : Om utloppspunkten från avrinningsområde 2 förflyttas längre ned i ravinen kan det medföra ett fysiska ingrepp (avverkning, körskador och hantering av massor) inom Natura 2000-området. Åtgärden bedöms inte medföra några märkbara förändringar i vattenkvaliteten i bäcken och Lärjeån efter det 5

6 Populationerna av flodpärlmussla och lax kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö + : Föreslagna utjämningsmagasin kommer att minska maxflödet från område 2 och behålla befintligt flöde från område 1. Någon påverkan på populationerna av flodpärlmussla och lax förväntas inte. 0 : Utläggning av erosionsskyddet i bäcken, från avrinningsområde 2 på en sträcka av meter kan komma att medföra tillfällig grumling. För att minimera denna grumling bör arbetena utföras under låga flöden alternativt att dagvattnet pumpas förbi arbetsområdet under arbetets gång. Den färdiga anläggningen bedöms inte påverka flodpärlmussla eller lax negativt. + : Dagvatten från parkeringsytorna föreslås passera oljeavskiljning vilket minskar risken för att föroreningar når Lärjeån och dess tillflöden. Vattenkvaliteten och därmed populationerna av flodpärlmussla och lax/öring påverkas inte negativt av åtgärden. kulverteringen är utförd. - : Att slopa utloppet i bäckravinen och leda vattnet till det kommunala ledningsnätet skulle medföra att mängden vatten i bäcken drastiskt minskade. Denna minskning skulle ha en negativ påverkan på arter i bäcken men för Lärjeån skulle minskningen vara försumbar. 0 : Om utloppspunkten från avrinningsområde 2 förflyttas längre ned i ravinen medför det mer omfattande arbeten som medför grumling. För att minimera denna grumling bör arbetena utföras under låga flöden alternativt att dagvattnet pumpas förbi arbetsområdet under arbetets gång. Den färdiga anläggningen bedöms inte påverka flodpärlmussla eller lax negativt. Kumulativa effekter Dagvattenutsläpp och dräneringar till Lärjeån kan tillföra näringsämnen, grumlande partiklar och metaller med påverkan på Natura 2000-området. Dessa källor och dess innehåll är svåra att uppskatta och därmed är dess påverkan svårbedömd. Sammanvägd bedömning Det aktuella projektet bedöms inte medföra någon försämring av vattenkvaliteten (grumlande partiklar, föroreningar) och därmed inte motverka en gynnsam bevarandestatus för flodpärlmussla och lax/öring. Föreslaget erosionsskydd minskar erosionen i anslutning till utloppet från avrinningsområde 2 vilket skulle kunna medföra 6

7 att halten grumlande partiklar minskar i bäcken och därmed minska tillförseln till Lärjeån. Projektet och de föreslagna åtgärderna bedöms inte motverka att miljökvalitetsnormerna god ekologisk status år 2021 och god kemisk status år 2015 uppnås. Den påverkan som bedöms kunna uppstå är under byggskedet och består av grumling av bäckarna. Denna grumling är tillfällig och av övergående natur. Om man iakttar försiktighet genom att utföra arbeten i vatten under låga flöden bedöms denna störning som mycket liten. 7

8 8

9 Lärjeån Planområde NATURA 2000-OMRÅDE Lärjeån