Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

Transkript

1 Markavvattning - En edyssé av Ulf Täng Markavvattningsföretag

2 Vad vi skall gå igenom! Några allmänna begrepp Historiskt perspektiv Markavattningsföretag Hitta markavvattningsföretag Praktiskt och ibland problematiskt Lite om framtiden

3 Några allmänna begrepp Rådighet över det aktuella området behövs för att kunna utföra önskade åtgärder En bäck är naturligt smalt vattendrag med rinnande vatten (där det strömmar vatten året om annars kallas det rännil). Ett dike är däremot på människligt initiativ utförd anläggning.

4 Vatten rinner neråt Och när det är platt och låglänt kan det bli problem

5 Lagstiftningen ur ett historiskt perspektiv Miljöbalken (MB) och i Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) (1992 NVL Dikningsförbud i delar av Sverige) (1991 NRL Krav på MKB) (1986 NVL markavvattning tillståndspliktigt) 1983 Vattenlagen 1918 Äldre vattenlagen 1880 Vattenrättsförordningen (byggningabalken 20 kap) 1879 dikningslagen m.m. (pga sjösänkningar och utdikning) Landskapslagarna: bestämmelser om fiskverk, kvarnar m.m.

6 Markavvattningsföretag 1: Markavvattning innebär "varaktig avvattning av mark för att öka dess lämplighet för visst ändamål" t.ex. för jordbruksdrift eller exploatering. Dikning, vattenavledning, invallning och täckdikning är exempel på olika typer av markavvattning. När markavvattning berör flera fastigheter bildas vanligen en samfällighet - ett dikningsföretag.

7 Markavvattningsföretag2: I Sverige finns omkring lagstadgade dikningsföretag Ett dikningsföretag kan ha alltifrån två till flera hundra delägare (sakägare) som alla har en båtnadsandel (nyttoandel) av avvattningen. Vid ägarskifte följer skyldigheten att delta i företaget med fastigheten. I dikningsföretagets handlingar finns en kostnadsfördelning för avvattningen och de löpande underhållskostnaderna som har fastlagts vid en förrättning.

8 Markavvattningsföretag 3: Dikningsföretaget är en juridisk person som har laga kraft för all framtid såvida det inte kan anses övergivet, vilket måste fastställas i domstol. Dikningsföretaget har skyldighet att se till att vattendraget fastställda bottendjup bibehålls. Delägarna skall/bör utse en styrelse (och en syssloman) som löpande tar hand om rensning, kallelse till årsmöten, förrättningssammanträden, kontakt med övriga intressen mm. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av dikningsföretagen.

9 Hur kan ett beslut se ut?!

10 Hur kan ett beslut se ut?!

11 Eller så här i mordern tid!!

12 Var kan man hitta markavvattningsföretag? Att hitta handlingar för markavvattningsföretag är en krånglig och i många fall tidskrävande process då de inte är registrerade i fastighetsregistret. Markavvattningsföretagen är inte systematiskt sorterade i ett enda register utan återfinns i huvudsak på Miljödomstolen i Vänersborg (fr.o. m. 1918), Lantbruksenheten i Skara, Landsarkivet samt i mindre omfattning lantmäteriets arkiv.

13 Praktiska frågor kring markavvattning Många markavvattningsföretag är gamla. Det kan då ha inträffat ändringar som inverkar på kostnadsfördelningen eller företagets omfattning (vilka diken som ska vara gemensamma). Lagen ger möjlighet att ompröva markavvattningsföretag. Sådan omprövning görs som ansökningsmål i miljödomstolen. Ansökan lämnas in till länsstyrelsen. En omprövning är relativt kostnads- och tidskrävande process. Även om markavvattningsföretagen i många fall är äldre bör de i de flesta fall bibehållas då de ligger till grund (juridiskt) för fortsatt underhåll om markavvattningsföretaget kontinuerligt har vidmakthållits enligt ursprunglig förrättning/dom.

14 Sammanfattande problematik Redovisning av befintliga markavvattningsföretag Inte synkad med fastighetsbildning (inkl reg) Omprövning tidskrävande och dyrt Svår balansgång mellan fastighetsnytta och miljöhänsyn Svår problematik och begränsade ekonomiska resurser

15 och något om framtiden I dagsläget sker långsamma trendförändringar

16 Och SMHI:s prognos till C ökning mot slutet av seklet. Temperaturökningen är störst under vinterperioden men framträder under alla årstider. Förändringen av årsmedelnederbörd ligger i medeltal på en ökning med 10 % till 30 % i slutet av seklet. Den största ökningen av nederbörden sker under vinterhalvåret. Det regionala nederbördsmönstret över länet kvarstår och nederbördsökningen i mm är störst längs kusten och minskar inåt landet. De kraftiga regnen förväntas öka. Perioden med snötäckt mark minskar redan i mitten av seklet med ca 1 månad.

17 Tack för uppmärksamheten Ulf Täng

18 Vad är på gång Statlig utredning om markavvattning Direktiv: 2012:29 (klar sommaren 2013?) Lantbruksverket tar fram en handbok

19 Nyttiga Länkar: Jordbruksverket: 1f3c824a0e html Länsstyrelsen Västra Götaland: